Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Transkript

1 Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Dnr

2 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den 8 november 2018 redovisa utgiftsprognoser för åren för samtliga anslag och anslagsposter. Leveransdatumet flyttades till den 23 november 2018 på grund av den försenade budgetprocessen i år. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till Regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag är dock inte beaktade då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. 2

3 Innehåll Förord 2 Sammanfattning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg :4.1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnader för statlig assistansersättning...28 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning :1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättning :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen :7 Ersättning för höga sjuklönekostnader :1 Förvaltningsmedel...98 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn :1 Barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Adoptionsbidrag :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag

4 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser 2018 och 2019 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4

5 Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans anslag inklusive förvaltningsmedel blev 212 miljarder kronor Under 2018 beräknas utgifterna öka till 220 miljarder kronor och de förväntas därefter försätta att öka till 228 miljarder kronor 2022, se diagram nedan. Utgifter per utgiftsområde Miljarder kronor 1 Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Prognoserna i denna rapport är sammantaget något högre än de som lämnades i juli Prognosen för sjukpenning har höjts, i huvudsak på grund av att antalet startade sjukskrivningar beräknas bli fler. Prognoshöjningen innebär att målet om ett sjukpenningtal på maximalt 9,0 nettodagar år 2020 inte ser ut att uppnås i dagsläget. Däremot har prognosen för aktivitets- och sjukersättningar sänkts på grund av ett lägre inflöde och högre utflöde i aktivitetsersättning än vad som tidigare prognostiserats. Övriga prognoser, som till exempel kostnader för statlig assistansersättning, har justerats marginellt med hänsyn till de senaste utfallen. 5

6 Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter ingår i tre utgiftsområden: 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar de sammanlagda utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För utgiftsområde 10 minskar de sammanlagda utgifterna på grund av minskade utgifter inom aktivitets- och sjukersättningar m.m. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas däremot öka under hela prognosperioden. Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifterna inom utgiftsområde 9 Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största anslaget. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta med att förbättra kvaliteten i handläggningen samt att säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande inom assistansersättningen. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 23,3 miljarder kronor 2017 och beräknas öka till 26,7 miljarder kronor De ökande utgifterna drivs främst av att schablonbeloppet (ersättningen per timme) höjs årligen, vilket leder till gradvis högre utgifter. Även det genomsnittliga antalet ersatta timmar per mottagare och 6

7 månad beräknas fortsätta öka, dock med en något långsammare takt än den historiska utvecklingen. Däremot beräknas antalet personer med assistans ligga relativt stabilt under prognosperioden. I september i år infördes efterskottsinbetalningar från kommunerna, vilket har en höjande effekt på utgifterna för Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas öka successivt under hela prognosperioden. Utgifterna blev 5,8 miljarder kronor år 2017 och beräknas öka till 7,5 miljarder kronor år Ökningen beror dels på att det allmänna tandvårdsbidraget höjdes den 15 april 2018, dels på att utgifterna för högkostnadsskyddet ökar eftersom referenspriserna höjs årligen samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna inom utgiftsområde 10 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 37,7 miljarder kronor 2017 och beräknas öka till 40,9 miljarder Antalet startade sjukskrivningar beräknas öka med en årlig ökningstakt om 4 respektive 3 procent i år och nästa år, för att därefter öka i takt med arbetskraften (cirka 1 procents ökning årligen). Även sjukfallens förväntade varaktighet beräknas öka, om än svagt, i år och nästa år för att därefter vara konstant. Detta medför att även utgifterna beräknas öka årligen under prognosperioden. Givet den stora historiska variationen i svensk sjukfrånvaro är dock prognosen väldigt osäker, framför allt på längre sikt. 7

8 Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska under hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska, vilket främst beror på att antalet personer med sjukersättning blir färre. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet påbörjade sjukersättningar under hela prognosperioden. Sammantaget medför detta fortsatt nedgång i ohälsotalet 1 och en stabil utveckling i sjukpenningtalet 2 framöver, se diagram nedan. Ohälsotalet och sjukpenningtalet Nettodagar. Utfall och prognos Ohälsotalet minskar tydligt på grund av det minskande antalet personer som får sjukersättning. Sjukpenningtalet ökade under flera år i snabb takt, men stabiliserades under andra halvåret 2016 på omkring 10,8 nettodagar. Sjukpenningtalet vände sedan nedåt i februari 2017 och fortsatte därefter att minska med tilltagande styrka under resten av Minskningen bromsades dock upp direkt i början av 2018 och sedan dess har sjukpenningtalet minskat i väldigt svag takt. Mot bakgrund av de senaste månadernas indikationer på ett återigen ökande inflöde av nya sjukskrivningar förväntas sjukpenningtalet öka 1 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Där i ingår antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 2 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

9 något under resten av året, för att därefter utvecklas stabilt. Sjukpenningtalet uppgår i dagsläget till 9,7 nettodagar och beräknas bli 9,5 nettodagar år Det innebär att målet om ett sjukpenningtal på maximalt 9,0 nettodagar år 2020 inte ser ut att uppnås i dagsläget, men osäkerheten i prognosen är som sagt väldigt stor. Den 1 januari 2019 införs merkostnadsersättning som på sikt kommer ersätta handikappersättning. De sammantagna utgifterna för anslaget merkostnadsersättning och handikappersättning prognostiseras att öka från 1,3 miljarder kronor 2017 till 1,5 miljarder kronor Utgifterna beräknas öka främst på grund av att även barn kan beviljas merkostnadsersättning. Beslutad handikappersättning enligt nuvarande regelverk är ofta beviljad tillsvidare och omprövas först när den försäkrade går i ålderspension. Utgifterna för handikappersättning förväntas därför att minska i långsam takt samtidigt som utgifterna för merkostnadsersättning ökar. Försäkringskassans förvaltningskostnader var 8,4 miljarder kronor Förvaltningskostnaderna beräknas öka till 8,7 miljarder kronor 2018 och fortsätta öka till 9,2 miljarder kronor Årliga löneökningar, ökande ärendevolymer främst inom barn och familj, nya förmåner och nya uppdrag samt ökat fokus på till exempel samordningsuppdraget inom sjukförsäkringen bidrar till att kostnaderna för förvaltningen ökar. Myndighetens ekonomiska mål är att ha en ekonomi i balans, vilket innebär att vi finansierar vår löpande verksamhet utan att utnyttja anslagskrediten. Ofinansierade verksamheter, tillsammans med regeringens förslag om tilldelning av medel enligt budgetpropositionen för 2019, skulle dock innebära att myndigheten kommer att behöva utnyttja anslagskrediten med 231 miljoner kronor år För åren därefter beräknas anslagskrediten att överskridas om inte ytterligare medel tilldelas. 9

10 Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgifterna inom utgiftsområde 12 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas öka under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar och även på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgifterna för anslagsposten föräldrapenning blev 30,7 miljarder kronor under Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och medelersättningen beräknas öka, därmed förväntas utgifterna för anslagsposten öka till 36,5 miljarder kronor Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,9 miljarder kronor 2017 till 9,0 miljarder kronor I prognosen har hänsyn inte tagits till eventuella effekter av myndighetens planerade kontrollinsatser för att minska felaktiga utbetalningar inom tillfällig föräldrapenning. Utgifterna för barnbidrag uppgick till 27,3 miljarder kronor år I mars 2018 höjdes barnbidraget från till kronor per barn och månad, vilket är den främsta anledningen till utgiftsökningen inom anslagsposten. Utgifterna ökar också till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler och år 2022 beräknas utgifterna uppgå till 34,0 miljarder kronor. Förmånen vårdbidrag kommer att avskaffas den 1 januari 2019 och ersätts med omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. De sammantagna utgifterna för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag antas öka från 3,9 miljarder kronor år 2017 till 4,9 miljarder kronor En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vård- och omvårdnadsbidrag för barn i åldrarna år. Efter att den nya förmånen införs kommer de försäkrade succesivt att byta förmån. År 10

11 2022 beräknas hela anslaget gälla omvårdnadsbidrag och tillhörande statlig ålderspensionsavgift, men prognosen för fördelningen mellan anslagsposterna inom anslaget omvårdnadsbidrag och vårdbidrag är väldigt osäker. Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med oktober 2018 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med maj 2018 och preliminära utfall för juni Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i juli 2018 redovisas nedan. Prognosjämförelse, miljoner kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,50 0,72 0,74 0,66 1 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift och förvaltningsanslaget. Sammantaget har prognoserna höjts, jämfört med de prognoser som lämnades i juli Utgifterna beräknas bli drygt 1 miljard kronor högre för 2018 och därefter årligen cirka 1,5 miljarder kronor högre. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosrevideringen under ändrade makroekonomiska antaganden beror på förändringar i Konjunkturinstitutets senaste prognos, som publicerades i oktober Från den prognosen har bland annat uppgifter om löneutveckling och prisbasbelopp hämtats. Revidering av de övergripande makroekonomiska antagandena påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringarna som skett jämfört med beräkningarna till föregående prognos beskrivs nedan: 11

12 Prognosen för prisbasbeloppet har höjts för Detta höjer prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättningar, föräldrapenning samt vårdbidrag, men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är lägre för hela prognosperioden. Detta sänker bland annat prognosen för sjukpenning och prognoserna inom föräldraförsäkringen. Volym- och strukturförändringar Prognosen för sjukpenning har höjts, i huvudsak på grund av att antalet startade sjukskrivningar beräknas bli fler. Däremot har prognosen för aktivitets- och sjukersättningar sänkts på grund av ett lägre inflöde och högre utflöde i aktivitetsersättning än vad som tidigare prognostiserats. I september 2018 bytte Försäkringskassan utbetalningssystem för assistansersättning, vilket medförde att utgifterna blev högre under en kort period. 12

13 Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att det ekonomiska månadsutfallet fram till oktober 2018 i största möjliga utsträckning har använts. De utfall som används i diagram och tabeller är, om inte annat anges, hämtade från Försäkringskassans statistikdatabaser. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2018 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från oktober 2018 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om bland annat löneutveckling och prisbasbelopp. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2018 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller Denna rapport är svar på regeringsuppdraget. I respektive avsnitt redovisas en jämförelse med statsbudgeten och närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Rapporten har 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för 2018 och redovisning av de anslagsposter som har statliga ålderspensionsavgifter. I inledningen till denna bilaga beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag 13

14 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 6,5 miljarder kronor, vilket är 171 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 205 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 7 miljarder kronor, vilket är 229 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 434 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 95 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. 14

15 Tandvårdsersättning Tandvårdsersättning lämnas för tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning och som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år. Ersättningen täcker en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger kronor men inte kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är år eller 65 år eller äldre är berättigade till 600 kronor och patienter som är mellan 30 och 64 år har rätt till 300 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Personer som har ökad risk för försämrad tandhälsa på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning kan få särskilt tandvårdsbidrag. Det kan vara sjuk-domen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Analys Utfallet under perioden januari oktober 2018 var miljoner kronor. Det är en ökning med 11 procent jämfört med motsvarande period 2017 då utgifterna var miljoner kronor. Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet Tusen kronor 2017¹ ² 2021² 2022² Högkostnadsskydd Tandvårdsbidrag Särskilt tandvårdsbidrag Övrigt³ Totalt ¹ Utfall. Dessa värden baseras på utgiftsjusterade utbetalningsbelopp. Det finns en viss diskrepans mellan den officiella utbetalningsstatistiken och bokförda utgifter. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Inkluderar återkrav och förmånsoberoende ersättningar. Det allmänna tandvårdsbidraget ökade under perioden januari oktober med 75 procent, från 874 miljoner kronor 2017 till miljoner kronor

16 Ökningen beror främst på höjningen av tandvårdsbidraget som genomfördes den 15 april 2018, då bidraget dubblerades. Antalet personer som använt bidraget har under 2018 också ökat, vilket ytterligare bidrar till utgiftsökningen. Utgifterna för det allmänna tandvårdsbidraget beräknas bli miljoner kronor 2018 och öka under hela prognosperioden. Den 1 januari 2019 höjs åldersgränsen för fri tandvård till 23 år, vilket har en dämpande effekt på utgiftsutvecklingen. Utgifterna för högkostnadsskyddet var miljoner kronor under januari oktober 2018, vilket är en minskning med 3,2 procent jämfört med samma period Det kan förklaras av höjningen av det allmänna tandvårdsbidraget, eftersom det ersättningsgrundande beloppet, som högkostnadsskyddet baseras på, räknas av med det allmänna tandvårdsbidraget. Utgifterna beräknas öka under hela prognosperioden, vilket dels beror på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar, dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade under hela prognosperioden. Sedan det särskilda tandvårdsbidraget infördes har antalet personer som nyttjar bidraget ökat årligen, om än i avtagande takt. Under 2018 har det hittills ökat med strax under 9 procent jämfört med 2017, från 40,2 till 43,7 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +3,7 +3,4 +3,8 +3,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden I denna prognos har en ny version av FASIT använts som är uppdaterad med Konjunkturinstitutets prognos från september. Jämfört med den prognos Konjunkturinstitutet lämnade i juni har prognosen för antal sysselsatta höjts, vilket bidrar till att prognosen för tandvårdsstödet höjs marginellt åren

17 Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna under juni oktober, vilket främst kan förklaras av att det allmänna tandvårdsbidraget har höjts. I juli börjar den nya perioden för allmänt tandvårdsbidrag att gälla och då drar vårdgivarna av det allmänna tandvårdsbidraget som delbetalning för abonnemangsavtalen. På grund av det förhöjda beloppet av allmänt tandvårdsbidrag ledde detta till en underskattning av prognosen för det allmänna tandvårdsbidraget. Prognosen höjs därmed för hela prognosperioden. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 479 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 17

18 Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 485 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 24 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående med. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Vissa länder debiterar Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig vård. Ersättningen motsvarar som högst nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. Analys Hittills under 2018 har 428 miljoner kronor betalats ut för sjukvård i internationella förhållanden, vilket är cirka 43,7 miljoner kronor (11,3 procent) högre än motsvarande period De totala utgifterna för anslaget beräknas öka med 10,7 procent mellan 2017 och Under 2019 förväntas utgifterna öka med drygt 1 procent för att därefter öka med knappt 2 procent per år. 18

19 Utgifterna uppdelat på ersättningsområden. Miljoner kronor 2016¹ 2017¹ ² 2021² 2022² Konventionsvård Pensionärsvård Turistvård Sjuk- och tandvårdstjänster Totalt ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Utgifterna för konventionsvård har hittills i år varit drygt 185 miljoner kronor, vilket är knappt 27 miljoner kronor högre än motsvarande period Under 2018 förväntas de totala utgifterna för konventionsvård öka till cirka 220 miljoner kronor. Under perioden januari oktober 2018 utbetalades knappt 193 miljoner kronor för pensionärsvård. En övervägande del av utbetalningarna inom pensionärsvård betalades ut under oktober då en stor årlig utbetalning till Spanien genomfördes. Sammantaget förväntas utgifterna uppgå till knappt 203 miljoner kronor under På sikt förväntas ett ökande antal pensionärer som söker vård utomlands leda till att utgifterna för pensionärsvård ökar. Under 2019 beräknas utgifterna till cirka 217 miljoner kronor och väntas därefter fortsätta att öka med 3 procent årligen Kostnaderna för turistvård har minskat kraftigt sedan kostnadsansvarslagen trädde i kraft i oktober Under 2018 prognostiseras emellertid utgifterna för turistvård att öka till knappt 47 miljoner kronor. Den beräknade utgiftsökningen beror på att Storbritannien under året har fakturerat Sverige retroaktivt för vårdkostnader med avseende på åren Sverige har ett särskilt avtal med Storbritannien som innebär att de kostnader för turistvård som normalt bekostas av landstingen istället bekostas av staten. Kraven fastställs i likhet med pensionärsvården på grundval av fasta belopp. Från 2019 och framåt förväntas debiteringen av sådana vårdkostnader från Storbritannien ske årligen, med omkring 13 miljoner kronor. Sjuk- och tandvårdstjänster omfattas likt turistvården av kostnadsfördelningen mellan stat och landsting. Även utbetalningarna för sjuk- och tandvårdstjänster har minskat betydligt sedan Effekten av regeländringen förväntas emellertid ha stabiliserats och utgifterna beräknas till miljoner kronor per år under hela prognosperioden. Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa beror på administrativa moment. De fasta beloppen fastställs för pensionärsvård 19

20 med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna, vilket medför en viss oregelbundenhet i fakturahanteringen. I och med Storbritanniens framtida utträde ur EU är det också osäkert hur avtalet kring vårdkostnader mellan Storbritannien och Sverige kommer att se ut framöver. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,4 +1,9 +1,9 +1,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Jämfört med prognosen som lämnades i juli har de beräknade utgifterna för turistvård och konventionsvård justerats upp med cirka 6 miljoner respektive 19 miljoner kronor. Prognosen för sjuk- och tandvårdstjänster har justerats upp marginellt. Återstående utbetalningar under året för pensionärsvård väntas bli drygt 23 miljoner kronor lägre än tidigare prognostiserat, vilket dämpar höjningen av prognosen till cirka 2 miljoner kronor under På längre sikt har prognosen justerats upp med knappt 2 procent per år. 20

21 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 106 miljoner kronor, vilket är 158 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 167 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. Grundbidrag Grundbidrag ges till alla som har rätt till bilstöd. Bidraget är högst kronor. Anskaffningsbidrag Anskaffningsbidraget är inkomstprövat. Maximal ersättning är kronor och ges till den som har en årlig bruttoinkomst som understiger kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på kronor eller mer. Tilläggsbidrag Tilläggsbidrag ges utöver grund- och anskaffningsbidrag och kan lämnas i tre fall som inte utesluter varandra. 21

22 (A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst kronor och lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag. (B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst kronor och lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittandes i rullstol, göra överflyttning från rullstol till bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda originalmonterade anordningar. Anpassningsbidrag Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Beloppet är obegränsat men lämnas inte för kostnader som tilläggsbidrag lämnas för eller hade kunnat lämnas för. Det lämnas inte heller om behovet av anpassning kan tillgodoses genom köp av en lämplig bil. Analys Utbetalningarna för bilstöd har minskat mellan 2017 och För perioden januari oktober har utbetalningarna uppgått till 84 miljoner kronor, vilket är 41 procent lägre än utgifterna under motsvarande period Ansökningar En orsak till utgiftsminskningen är att antalet ansökningar har minskat under 2017 och 2018, se diagram nedan. Ansökningarna har minskat både bland de som tidigare fått bilstöd och bland dem som aldrig tidigare erhållit förmånen. Att det är färre ansökningar bland dem som fått bilstöd tidigare kan delvis förklaras av att nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först nio år efter att det förra beviljades. Antalet beviljade bilstöd minskade efter 2006, vilket delvis förklarar minskningen av antalet ansökningar. Detta kan dock inte förklara hela minskningen eller förklara att det är färre som sökt bland dem som inte fått bilstöd tidigare. Huruvida denna minskning beror på en beteendeförändring till följd av de nya reglerna som infördes den 1 januari 2017 eller om det finns andra förklaringar till att ansökningarna minskat kan vi i dagsläget inte uttala oss om. Effekten av att ansökningarna minskat beräknas ha medfört att utgifterna var 14 miljoner kronor lägre under 2017 och beräknas bli 33 miljoner kronor lägre 2018, jämfört med om ansökningsbeteendet varit detsamma som innan regeländringen. 22

23 Ansökan om grundbidrag, anskaffningsbidrag¹ och anpassningsbidrag. Antal ansökningar, årsdata ¹ Ansökan om anskaffningsbidrag registrerades inte separat från grundbidrag innan juni I prognosen antas att antalet ansökningar kommer ligga kvar på en lägre nivå, dels på grund av att det är färre av dem som tidigare beviljats som antas ansöka igen, men också att antalet nyansökningar antas vara kvar på en lägre nivå. Höjningen av inkomstgränsen för anskaffningsbidraget har medfört att en högre andel av de som ansöker om grundbidrag också ansöker om anskaffningsbidrag. Det var fler som sökte bidraget under 2017 jämfört med tidigare, men under 2018 har antalet minskat. Utbetalningar Förutom att antalet ansökningar minskat har också andelen ansökningar som genererat en utbetalning minskat. Detta beror på längre handläggningstider på grund av en förändrad process och fördröjningar i handläggningen hos Trafikverket. Därutöver har även andelen beviljade ansökningar minskat. En orsak till att bifallsandelen minskat kan vara att ett avslag gällande rätten till bilstöd i regel tar kortare tid att handlägga. Detta skulle kunna innebära att det blir en högre bifallsandel bland de ansökningar där det ännu inte fattats ett beslut När det gäller anpassningsbidraget har införandet av tilläggsbidrag C, som betalas ut för särskilda originalmonterade anordningar, bidragit till att färre personer som sökt anpassningsbidrag får en utbetalning av detta då vissa enbart får tilläggsbidrag C. Det har också visat sig att en lägre andel av dem som beviljats tilläggsbidrag och som behöver en bil med särskilda mått, särskilda originalmonterade anordningar eller efteranpassning, använder bidraget, jämfört med den andel som nyttjade grundbidraget och behövde anpassa bilen innan regeländringen. En orsak till detta kan vara att kostnaden för en bil med särskilda 23

24 mått i regel har ökat och tilläggsbidraget inte kompenserar för denna ökning fullt ut, vilket då innebär en större inköpskostnad för den sökande. 3 Medelbelopp Medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag (exklusive reparationer) som skedde under 2017 var högre än under Detta beror på att en stor del av utbetalningarna som skedde under 2017 var för ansökningar som kom in innan regeländringen. Av de ansökningar som kom in under 2017 och betalades ut samma år var medelbeloppet lägre jämfört med tidigare år för utbetalningar som skett samma år som ansökan inkom. Handläggning av ärenden som rör mer omfattande och kostsamma anpassningar tenderar att ta längre tid, vilket tabellen nedan visar. Medelbeloppet för anpassningsbidraget är uppdelat på utbetalningar som skett samma år, året efter och två år efter det att ansökan inkom. Medelbelopp för anpassningsbidrag exklusive reparationer Ansökningsår Utbetalningsår Medelbelopp Antal ¹ ¹ ¹ ¹ Utfall till och med oktober Under 2018 har medelbeloppet minskat för de utbetalningar som inkommit efter regeländringen. I och med införandet av Tilläggsbidrag B, som ges vid köp av särskilt lämpad bil, har antalet beviljade golvsänkningar minskat. Under 2016 fick 22 procent av dem som behövde anpassa sin bil bidrag för golvsänkning, under 2017 var motsvarande siffra 3 procent. 4 För 2017 baseras denna andel på dem som ansökte under 2017 och fick anpassningsbidrag utbetalt fram till och med juli 2018, på grund av de fördröjningar som råder så är troligtvis siffran något högre. I samband med översynen av bilstödet gjordes en aktgranskning som visade att kostnaden för golvsänkningar varierade mellan och kronor och färre golvsänkningar kommer således resultera i att medelbeloppet för anpassningsbidraget minskar. 5 3 Försäkringskassan. Uppföljning av det reformerade bilstödets konsekvenser för enskilda. Skrivelse (dnr: ). 4 Ibid. 5 Socialdepartementet. Ett reformerat bilstöd. Ds 2015:9. 24

25 Utbetalt medelbelopp uppdelat på bidrag. Tusental kronor, årsdata Det går inte särskilja utbetalning av anpassningsbidrag som avsåg reparation innan juni I prognosen antas att medelbeloppet för anpassningsbidraget exklusive reparationer kommer vara kvar på den lägre nivån som varit under 2018 Införandet av tilläggsbidrag har en sänkande effekt på medelbeloppet, medan fördröjningarna som råder kan ha motsatt effekt om det visar sig att många ärenden som ännu inte resulterat i en utbetalning rör mer komplicerade och därmed dyrare anpassningar. Medelbidraget för anpassningsbidrag inklusive reparationer antas öka något, detta på grund av att andelen utbetalningar som avser reparationer av anpassningar minskar i förhållande till utbetalningar som avser anpassningar. Medelbeloppet för grundbidrag antas stabiliseras strax under kronor, vilket är maxbeloppet. Anskaffningsbidraget har legat på ungefär samma nivå som innan regeländringen och antas ligga kvar på denna nivå hela prognosperioden. Prognos för de olika bidragen Tusental kronor Tabell 2 017¹ ² 2022² Anpassningsbidrag Grundbidrag Anskaffningsbidrag Tilläggsbidrag Övrigt³ Totalt ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Återkrav och statlig fordran. 25

26 Utgifterna antas öka under hela prognosperioden till följd av att antalet utbetalningar ökar för samtliga bidrag. Att antalet utbetalningar antas öka trots att ansökningarna minskar beror på de rådande fördröjningarna i handläggningen och ett antagande om att handläggningen framöver kommer att gå snabbare. Försäkringskassan arbetar med att effektivisera handläggningsprocessen. Dels internt på myndigheten, dels tillsammans med Trafikverket som också har ett ansvar för bilstödshandläggningen. Några effektiviseringar är redan införda, andra planeras att införas under Utöver det har Försäkringskassan föreslagit ett antal regeländringar gällande bilstöd för regeringen. De föreslagna regeländringarna syftar till att stärka den enskildes möjligheter att ta del av bilstödet. 6 Osäkerhetsanalys Prognosen för den närmaste tiden är mycket osäker. Det beror till stor del på hur fördröjningarna som i dagsläget råder i handläggningen hanteras och om det förenklings- och effektiviseringsarbete som Trafikverket och Försäkringskassan ska genomföra kommer gå enligt plan och vilka effekterna blir av dessa åtgärder. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är beteendet bland dem som kan få bilstöd, om det nya regelverket påverkar viljan att söka och i vilken utsträckning de som beviljas ett anpassningsbidrag faktiskt använder det. Detta eftersom de krav som ställs på bilen innebär en högre inköpskostnad. 7 6 Försäkringskassan. Uppföljning av det reformerade bilstödets konsekvenser för enskilda. Skrivelse (dnr: ). 7 Om fordonet är äldre än fyra år eller har framförts i mer än mil, lämnas anpassningsbidrag för ändring av fordonet eller anskaffning av en särskild anordning på fordonet endast om det finns särskilda skäl. Bidrag beviljas inte heller för kostnader för anordningar för vilka tilläggsbidrag hade kunnat lämnas eller anordningar som anses vara standardutrustning eller normalt förekommande tilläggsutrustning. 26

27 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -35,2-24,2-12,9-2,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen sänks för samtliga år, dels för att antalet ansökningar antas bli något färre än i tidigare prognos, men också för att medelbeloppet för anpassningsbidraget sänks. 27

28 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 25,3 miljarder kronor, vilket är 408 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 24,7 miljarder kronor, vilket är 211 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med fler än i genomsnitt 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. 28

29 Assistansersättning betalas ut med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Analys Utgiftsutvecklingen för statlig assistansersättning drivs framförallt av tre variabler: antalet mottagare av assistansersättning, antalet assistanstimmar per individ samt nivån på timersättningen. Antalet mottagare har minskat sedan hösten 2015, samtidigt som antalet assistanstimmar har fortsatt öka men i en avtagande takt. Den genomsnittliga timersättningen fortsätter ligga något över timschablonen då vissa mottagare är beviljade ersättning med ett högre timbelopp. Från april 2018 används en ny datakälla vilket har en viss effekt på statistiken. I den nya källan har definitionen för beslutade assistanstimmar ändrats. Hur många assistanstimmar mottagaren har rätt till fastställs genom ett så kallat grundbeslut, därefter fattas flera periodbeslut som fastställer hur dessa timmar ska fördelas över året. Tidigare var periodbeslutet källa för statistiken, nu baseras istället statistiken på grundbeslutet vilket påverkar säsongsvariationen. I diagrammet nedan illustreras utvecklingen av antalet mottagare och medeltimmar per månad som ett 3-månaders glidande medelvärde. Antalet medeltimmar varierar säsongsmässigt fram till mars Därefter upphör denna variation då antalet medeltimmar nu beräknas utifrån grundbeslutet. Antal mottagare och medeltimmar per mottagare och månad Glidande 3-månadersmedelvärden Anm. Från juni 2018 redovisas timutvecklingen utifrån grundbesluten. För tiden innan används periodbeslutens timmar som källa. 29

30 Mottagare Antalet mottagare inom assistansersättningen började minska i november 2015 och har sedan dess minskat med i genomsnitt 45 mottagare per månad. Främst beror minskningen på ett lägre nybeviljande av assistansersättning samt ett högre utflöde. Under våren 2018 har utflödet från ersättningen dock minskat betydligt, vilket medfört att nedgången i mottagare har minskat. Detta är sannolikt en effekt av färre indrag eftersom rätten till assistans inte längre omprövas regelbundet genom tvåårsomprövningar. Inflöde och utflöde Glidande 3-månadersmedelvärden Enligt en socialförsäkringsrapport om assistansersättningens in- och utflöden förklaras det minskade inflödet av att antalet ansökningar har minskat, samtidigt som andelen av de sökande som beviljats assistansersättning har blivit lägre. 8 Andelen avslag har ökat kontinuerligt sedan 2001 och efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen år 2015 som gällde det grundläggande hjälpbehovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper har andelen avslag ökat ytterligare. Socialförsäkringsrapporten belyser även orsaker till det ökade utflödet över tid. En bidragande faktor är att andelen äldre i ersättningen har ökat och därmed även andelen som avlider. En ytterligare faktor är att indragen ökat efter Andelen mottagare som fått ersättningen indragen ökade inom samtliga personkretsar, men ökningen var störst inom personkrets 1. Studien visar att den vanligaste orsaken till indrag var att Försäkringskassan ändrat bedömningen av den försäkrades grundläggande behov. 8 Försäkringskassan. Assistansersättning - inflöde, utflöde och konsekvenser av förändrad rättspraxis. Socialförsäkringsrapport (2017:14). 30

31 Från och med våren 2018 har utflödet från ersättningen minskat. Detta förklaras sannolikt av att tvåårsomprövningen av rätten till assistans tagits bort vilket leder till färre indrag. Försäkringskassan ska dock fortsätta att ompröva rätten till assistansersättning i de fall denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Mottagare Antalet mottagare kan analyseras närmare genom att dela in dessa i undergrupper. I tabellen nedan delas dessa upp mellan kvinnor och män samt till vilken personkrets mottagaren tillhör. Den procentuella minskningen av totala antalet mottagare uppgår till 4,0 procent det senaste kvartalet, jämfört med samma kvartal året innan. Antalet mottagare har minskat inom samtliga personkretsar under perioden. Den procentuella minskningen är störst inom personkrets 2. Antal mottagare i ersättningen Medelvärde uppdelat på kön och personkrets* Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 jul sep jul sep Differens i procent - 4,0-4,5-3,6-4,4-7,7-6,4 * Kolumnerna summerar inte till totalen då uppgifter om personkrets saknas för vissa mottagare i statistiken. Assistanstimmar I nedanstående tabell visas utvecklingen av timmar per person och månad. Den genomsnittliga procentuella ökningen av timmar per individ uppgår till 0,5 procent det senaste kvartalet jämfört med samma kvartal året innan. Som tidigare nämnts har källan för timstatistiken ändrats från periodbeslut till grundbeslut, vilket påverkat säsongsvariationen. För att jämförelsen inte ska bli missvisande har tredje kvartalet 2017 säsongsjusterats. Antal beviljade timmar per månad Medelvärde uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 jul sep 17 * jul sep Differens i procent * Säsongsjusterade timuppgifter. 0,5-0,2 0,8 1,1-1,2-0,1 31

32 Timersättning Timschablonen höjdes 2018 med 1,5 procent och antas kommande år höjas med samma procentsats i enighet med förordningen om assistansersättning. 9 Då vissa individer har ett förhöjt timbelopp blir den genomsnittliga timersättningen något högre än timschablonen. I år prognostiseras den genomsnittliga timersättningen bli 298,45 kronor medan den beslutade schablonen för 2018 är 295,40 kronor. Ökad prognososäkerhet efter införandet av efterskottsutbetalning I oktober 2016 infördes efterskottsutbetalningar för majoriteten av mottagarna av statlig assistansersättning. Det innebär att Försäkringskassan numera betalar ut assistansersättningen efter att redovisning av utförd assistans lämnats in. I samband med detta infördes även nya rutiner för redovisning och kontroll. Efter införandet av efterskottsutbetalning noterades en klart lägre utbetalningsgrad 10 än tidigare vilket har haft en sänkande effekt på utgifterna under åren Under 2018 har utbetalningarna varierat kraftigt och utbetalningsgradens framtida utveckling bedöms vara osäker. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,6 +0,9 0,0 +0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Efter frysningen av tvåårsomprövningar har utflödet ur ersättningen minskat och visar nu tecken på att ha stabiliserats på en lägre nivå. Utflödet är dock fortfarande 9 SFS 1993:1091. Förordning om assistansersättning. Socialdepartementet. 10 Utbetalningsgraden är antalet utbetalda timmar i förhållande till antalet på förhand beviljade timmar. 32

33 högre än inflödet vilket leder till att antalet mottagare gradvis minskar. Utflödet har minskat långsammare än tidigare prognostiserats, vilket leder till en sänkt prognos för antalet mottagare, en effekt som är större på lång än på kort sikt. Samtidigt höjs utbetalningsgraden, det vill säga andelen av beslutad assistans som i praktiken betalas ut. Detta efter att utbetalningarna varit högre än väntat givet beslutade timmar, vilket leder till högre utgifter och motverkar effekten av färre mottagare. Höjningen av utbetalningsgraden har en större påverkan på utgifterna än sänkningen av mottagare, speciellt på kortare sikt där prognoshöjningen blir större. I september 2018 bytte Försäkringskassan utbetalningssystem för assistansersättning vilket medförde att utgifterna blev temporärt högre, sannolikt på grund av att många utbetalningar genomfördes i samband med bytet. Detta har en höjande effekt på utgifterna

34 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspennin g :1.20 Arbetshjälpmedel m.m :1.15 Närståendepenning :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall :1.5 Boendetillägg :1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning :1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning :1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 34

35 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 32,7 miljarder kronor, vilket är 736 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 33,9 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. Analys Utgifterna för sjukpenning blev under perioden januari oktober 2018 ungefär 19 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än motsvarande period Minskningstakten för utgifterna förstärktes successivt under 2017, men minskningen dämpades direkt i början av Utgifterna har därefter börjat öka jämfört med föregående år, under juli oktober har utgifterna ökat med ungefär 394 miljoner 35

36 (3,9 procent) jämfört med motsvarande period I prognosen beräknas utgifterna öka med omkring 1,2 procent under helåret 2018 och 3,6 procent 2019, för att därefter öka ytterligare något årligen Sjukpenningutgifternas storlek bestäms i huvudsak av hur många som är sjukskrivna, vilket i sin tur beror på hur många sjukskrivningar som påbörjas samt hur långa de blir. Dessa faktorer beskrivs mer utförligt nedan. Startade sjukskrivningar Antalet startade sjukfall 12 minskade under januari maj 2018 med ungefär 0,1 procent jämfört med motsvarande period 2017, en tydligt dämpad minskningstakt i jämförelse med den för helåret 2017 då antalet startade sjukfall minskade med ungefär 5 procent. Minskningen under 2017 följde på en period då de startade sjukfallen legat på en stabil nivå, efter att tidigare ha ökat i snabb takt. Utvecklingen för gruppen sysselsatta, som utgör en överväldigande majoritet av de startade sjukfallen, drevs tidigare av ett ökande antal sjukfall med psykiatriska diagnoser. Under januari maj 2018 har dock antalet startade sjukfall i gruppen med psykiatriska diagnoser minskat samtidigt som gruppen med övriga 13 diagnoser ökat svagt. Vidare har den relativt lilla gruppen arbetslösa minskat kraftigt under en längre period, vilket var en bidragande faktor till 2017 års minskning av antalet startade sjukfall. Hittills under 2018 har dock minskningstakten för gruppen arbetslösa trappats av. I diagrammet nedan visas utvecklingen för olika sjukskrivningsgrupper, exklusive återvändarsjukfall En del av utgiftsökningen förklaras av att taket för sjukpenning höjdes fr.o.m. juli 2018, från 7,5 till 8 prisbasbelopp. 12 Med startade sjukfall, eller inflöde, avses i rapporten beviljade ansökningar om sjukpenning där sjukfallslängden blir minst 30 dagar. 13 Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 14 Med återvändare menas en person som återvände i sjukskrivning inom 15 månader efter att hen uppnått maxtid enligt det gamla regelverket med en bortre tidsgräns. Tidsgränsen togs bort 1 februari

37 Startade sjukskrivningar Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser samt sysselsättningsstatus. Rullande 12-månaderssummering i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (FT) (höger). Månadsdata från januari 2007 till maj Sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den tidigare ökningen av startade sjukfall, då dessa ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser sammantaget. Historiskt har även sjukfall med psykiatriska diagnoser visat en större variation då de minskade i snabbare takt under åren före 2010, se diagram ovan. Eftersom antalet startade sjukfall rapporteras med en eftersläpning på omkring 6 månader använder Försäkringskassan indikatorer, som rapporteras utan eftersläpning, för att skatta den senaste tidens utveckling. Under 2017 minskade antalet ersatta nettodagar i kortare fallängder (15 28 dagar) med strax under 7 procent jämfört med Denna utveckling vände under första halvåret 2018 då antalet ersatta nettodagar ökade med knappt 2 procent jämfört med Därefter har ökningstakten trappats upp och under perioden juli oktober ökade antalet ersatta nettodagar i fallängd dagar med drygt 10 procent jämfört med föregående år. Detta indikerar starkt ett ökande antal startade sjukfall i dagsläget. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret, har successivt minskat sedan drygt 2 år tillbaka. Detta då fler sjukfall nu avslutas både vid, och mellan, rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Denna utveckling står i kontrast till åren då varaktigheterna ökade, med en särskilt accentuerad ökning under Ökningen sammanföll med att andelen genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt 37

38 rehabiliteringskedjans bedömningspunkter gradvis minskade. 15 Försäkringskassan inledde därför under våren 2015 ett arbete med att stärka sjukfallshandläggningen och öka kvaliteten i utredningsarbetet. Andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan ökade därefter, likaså andelen indrag i samband med nämnda bedömningspunkter. Försäkringskassans arbete med bedömningarna av arbetsförmågan har sedan dess utvecklats ytterligare. Under 2016 och 2017 har följaktligen varaktigheten minskat betydligt, se diagram nedan. Minskningen har dock dämpats och hittills under 2018 ligger varaktigheten ungefär på 2017 års nivå. Varaktighet för sjukfall upp till 240 dagars fallängd Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under fjärde kvartalet respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Ovanstående diagram visar även att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre än övriga diagnoser sammantaget. Diagnossammansättningen för de sjukfall som startar har således stor betydelse för den samlade utvecklingen av sjukfallens varaktighet. Pågående sjukfall Effekterna av ett tidigare minskande antal startade sjukfall, samt arbetet med att stärka sjukfallshandläggningen, är synliga i antalet pågående sjukfall i fallängdskategorier upp till 2,5 års sjukskrivning. Antalet sjukfall i dessa fallängder var i juni 2018 cirka 10,9 procent färre än vid motsvarande tidpunkt Däremot ökar antalet sjukfall som är längre än 2,5 år kraftigt, vilket medför att det totala 15 Inspektionen för Socialförsäkringen. Tidsgränserna i sjukförsäkringen. Rapport (2015:5). Försäkringskassan. Sjukfrånvarons utveckling, Delrapport 1, år Socialförsäkringsrapport (2015:6). 38

39 antalet pågående sjukfall endast minskat med omkring 4 procent (cirka sjukfall) jämfört med juni 2017, se diagram nedan. Pågående sjukfall i juni respektive år Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 46,7 procent i juni I juni 2017 var motsvarande andel 47 procent och jämfört med 2015 har andelen vuxit med ca 4,8 procentenheter. Fallängdskategorin 1 2,5 år har den högsta andelen sjukfall med psykiatriska diagnoser (54,2 procent). Andelens storlek över fallängdskategorierna beror till stor del på inflödets diagnossammansättning i samspel med den längre varaktigheten som sjukfall med psykiatriska diagnoser har. Utvecklingen av inflödet under inledningen av 2018 har medfört att andelen psykiatriska diagnoser minskar i fallängderna dagar men på grund av ett historiskt högt inflöde av psykiatriska diagnoser ökar andelen fortfarande i fallängder över 1 år. Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har ökat väsentligt sedan 2015, vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättningsdagar avskaffades 1 februari Förändringar i regelverket medför att jämförelser över tid försvåras. En stor majoritet av de som tidigare lämnade försäkringen på grund av uppnådd maxtid återvände sedermera till sjukskrivning och startade ett nytt sjukfall. Under det gamla regelverket med en bortre tidsgräns överskattades därför antalet korta sjukfall i sjukfallsstatistiken, medan antalet långa sjukfall underskattades markant. Efter korrigeringar för detta framgår att ökningen av de långa sjukfallen inleddes redan under 2013 och inte i samband med att tidsgränsen togs bort Försäkringskassan. Fler individer fast i långa sjukskrivningar. Korta analyser (2017:2). 39

40 Prognos över sjukfallsbeståndet Antalet startade sjukfall har stabiliserats under de första fem månaderna under 2018, efter att ha minskat under De senaste månadernas utveckling i antalet ersatta nettodagar indikerar starkt att antalet startade sjukfall börjat öka under det andra halvåret Antalet startade sjukfall beräknas därför att öka med strax över 4 procent under 2018 jämfört med 2017, därefter ytterligare omkring 3 procent 2019, och sedan i takt med arbetskraften (cirka 1 procents ökning per år) fram till och med Varaktigheten för sjukfall i fallängder upp till 1 år har minskat under det senaste åren, med en särskilt tydlig effekt i anknytning till rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Dock indikerar utfallen under det första halvåret 2018 att varaktigheten i fallängder upp till 1 år inte längre minskar på ett tydligt sätt. Under 2018 och 2019 prognostiseras varaktigheten för pågående sjukfall i upp till 1 års fallängd att öka svagt för att därefter stabiliseras och vara konstant under resterande del av prognosperioden. För sjukfall i fallängder över 1 år förväntas varaktigheten fortsatt vara stabil på rådande nivå. Sammantaget medför utvecklingen av antalet startade sjukfall och deras varaktighet att antalet pågående sjukfall i fallängder upp till ett år börjar öka svagt årligen från För sjukfall i fallängder 1 2 år minskar de pågående sjukfallen under 2018 och 2019, för att därefter börja öka svagt. Sjukfall i fallängder längre än 2 år förväntas att öka under innevarande år för att sedan börja minska. Minskningen i de långa sjukfallen beror på att inflödet tidigare minskade, samt att fler sjukfall avslutats under det första sjukskrivningsåret, vilket begränsar antalet sjukfall som potentiellt kan bli långa. 40

41 Pågående sjukfall uppdelat efter sjukfallslängd Glidande 12-månadersmedelvärden, tusental På kort sikt ökar det totala antalet pågående sjukfall, men på längre sikt motverkas detta av minskningen i de långa sjukfallen. Det innebär att sjukpenningtalet prognostiseras att öka något på kort sikt, för att därefter utvecklas stabilt. Som framgår tydlig av diagrammet ovan har dock sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid. Variationen har drivits både av antalet startade sjukfall och sjukfallens varaktighet. Båda variablerna tenderar att samvariera positivt, när antalet startade sjukfall ökar så ökar även varaktigheten, och vice versa. Det går inte att peka ut någon enskild faktor som ensam förklarar variationerna i antalet startade sjukfall och deras varaktighet; olika faktorer har varit drivande i olika faser av upp- och nedgång. 17 Vidare saknas det en utvecklad teoribildning över en naturlig nivå för sjukfrånvaron. 18 Sammantaget medför detta att prognoser över sjukfrånvarons utveckling blir väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. 17 Försäkringskassan. Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid. Socialförsäkringsrapport (2014:17). 18 Inspektionen för Socialförsäkringen. Stabilitet i sjukfrånvaron. Rapport (2012:15). 41

42 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,9 +5,1 +6,6 +7,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner något mot bakgrund av de senaste månadernas utfall. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från sjukpenning. Förändringen påverkar dock inte det totala anslaget eftersom anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för sjukpenningen. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallen för juni-oktober med sammantaget 209 miljoner kronor (1,6 procent). Underskattningen beror sannolikt till största del på att inflödet av nya sjukfall varit högre än beräknat, vilket de indikatorer Försäkringskassan använder för att skatta inflödet tydligt pekar på. Inflödesprognosen justeras därför upp för återstående del av 2018 och 2019, vilket höjer prognosen för samtliga år. Därutöver har även varaktigheten (kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret) justerats upp något, likaså den förväntade varaktigheten för gruppen återvändarsjukfall. 42

43 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 791 miljoner kronor, vilket är 333 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 727 miljoner kronor, vilket är 176 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. Analys Utgifterna för rehabiliteringspenning minskade under perioden januari oktober 2018 med 137 miljoner kronor (17 procent) jämfört med motsvarande period Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning har under en lång tid generellt följt utvecklingen av sjukpenningutgifterna. Detta samband bröts dock under 2016 då utgifterna för rehabiliteringspenning minskade i motsats till de ökande utgifterna för sjukpenning. Under 2017 fortsatte utgifterna för rehabiliteringspenning att minska, med en nedgång på drygt 23 procent jämfört med

44 Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har varit minskande under hela Detta är en utveckling som har pågått under en längre tid och som förstärktes under 2016 och Sannolikt har förändringen av tillämpningen som infördes under hösten 2016 bidragit till att förstärka utvecklingen. 19 Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) i genomsnitt har minskat under januari oktober 2018 jämfört med motsvarande period För 2018 var den genomsnittliga andelen 2,8 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 2,4 procent. Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Månadsdata. Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning. De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras att minska under 2018 och 2019 för att därefter öka svagt. Rehabiliteringspenningens andel av den sammanlagda anslagsbelastningen (sjukpenning och rehabiliteringspenning) beräknas vara konstant på cirka 2,1 procent från , vilket är en minskning från 2017 då andelen var 2,9 procent. 19 En förtydligande tolkning av 31 kap. 8 SFB innebär att rehabiliteringspenning enbart kan betalas ut i den omfattning som den arbetslivsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning om hen haft helt nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid. Den försäkrade får nu bara rehabiliteringspenning för den tid som hen deltar i en åtgärd, medan resterande del av dagen ersätts med sjukpenning förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda. 44

45 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -11,0-20,6-19,5-18,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Se avsnittet om sjukpenning. Ändrade makroekonomiska antaganden Se avsnittet om sjukpenning. Volym- och strukturförändringar Se avsnittet om sjukpenning. 45

46 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 175 miljoner kronor, vilket är 800 tusen kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 183 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Antalet ersättningsdagar är, i de flesta fall, högst 100 dagar för varje person som vårdas. Närståendepenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Ersättningsnivån för närståendepenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI var sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet, men har höjts till 8 prisbasbelopp från och med 1 juli Analys Under de första tre kvartalen 2018 var utgifterna för närståendepenning något högre än motsvarande period Antalet svårt sjuka personer som vårdades var fler under motsvarande period 2017, men antalet nettodagar per sjuk person var färre. 46

47 Utgifterna för närståendepenning beräknas fortsätta öka under prognosperioden, från 175 miljoner kronor 2018 till 197 miljoner kronor år Det råder dock osäkerhet kring hur användandet av närståendepenning utvecklas samt hur stor kännedom som finns om förmånen. Exempelvis utökades år 2010 det maximala antalet ersättningsdagar från 60 till 100 dagar. Från 2009 till och med 2011 ökade utgifterna med drygt 60 procent. Utgiftsökningen drevs av att fler sjuka personer vårdades men antal dagar per person var i stort sett oförändrad. Ökningen förklaras av att förmånen i samband med regeländringen fick ökad uppmärksamhet och fler personer fick vetskap om möjligheten att söka närståendepenning. Förutsatt att kännedomen om förmånen fortfarande är förhållandevis låg kan ytterligare uppmärksamhet leda till en liknande ökning av antal nettodagar. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,1 +3,2 +4,4 +5,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Vid föregående prognosomgång underskattades effekten av det höjda taket i ersättningen. Prognosmodellen har ändrats för att bättre ta hänsyn till detta och därmed har prognosen för medelersättningen höjts. Detta har en höjande effekt på utgifterna för hela perioden. Förändring av prognosmodell Prognosmodellen för medelersättning har ändrats för att följa utvecklingen i taket i ersättningen. Under flera års tid har medelersättningen ökat snabbare än taket och idag är medelersättning cirka 94 procent av den maximala ersättningen för närståendepenning. Eftersom det finns en spridning i ersättningsnivåer förväntas 47

48 denna utveckling att avta. Relationen mellan medelersättningen och taket antas bestå under resten av prognosperioden och används för att skriva fram prognosen för medelersättningen. 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 160 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 161 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivaren och den försäkrade kan vardera få bidrag med högst kronor. Bidrag till datorbaserade hjälpmedel får dock beviljas med högre belopp än kronor. Om det finns synnerliga skäl, kan Försäkringskassan medge att bidrag även i ett annat fall lämnas med ett högre belopp. Merkostnader för arbetsresor kan beviljas när en försäkrad som är sjuk kan arbeta, men inte ta sig till och från arbetet på vanligt sätt. Försäkringskassan kan då istället för sjukpenning betala ut ersättning för de merutgifter som uppkommer på grund av den försäkrade måste använda sig av ett dyrare färdsätt. 48

49 Analys Under januari oktober blev utgifterna cirka 130 miljoner kronor. Det är ungefär 8 miljoner mindre än motsvarande period förra året och utgifterna för helåret 2018 beräknas därför minska jämfört med Utgifterna beräknas därefter öka svagt under resten av prognosperioden. Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för Försäkringsmedicinska utredningar förblir låga i enlighet med förbrukningen Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. För 2018 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för Bidrag till arbetshjälpmedel ökar till 93 miljoner kronor och fortsätter att öka under resten av prognosperioden, till följd av den generella prisökningen och av en utveckling mot att mer avancerade hjälpmedel används. Utgifterna för posten Övrigt (inklusive arbetsresor) har under de senaste åren minskat. En orsak till minskningen kan vara att hanteringen av arbetsresor förändrades i november 2014 då Försäkringskassan inte längre kunde ersätta taxibolagen direkt. Det kan ha påverkat i vilken omfattning de försäkrade tagit initiativ till arbetsresor och vilka som kunnat ligga ute med kostnader. 20 Utgifterna bedöms minska till 67 miljoner kronor under 2018 och sedan fortsätta minska under resten av prognosperioden. Fördelning av utgifter Tusental kronor FMU Bidrag till arbetshjälpmedel Övrigt Totalt Sammantaget bedöms utgifterna öka från 160 miljoner kronor 2018 till 164 miljoner kronor Försäkringskassan. Svar på ISF-rapport Arbetsresor i stället för sjukpenning. En granskning av Försäkringskassans utredning av merkostnader för arbetsresor i sjukpenningärenden (2017:17). Skrivelse (Dnr ). 49

50 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,8-1,8-1,8-1,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för Bidrag till arbetshjälpmedel under 2018 blev högre än vad som bedömdes i juli. Prognosen har därför höjts med 3 miljoner kronor årligen. För Övrigt har utfallen varit lägre än väntat. Det får till följd av att prognosen för Övrigt justeras ner med 6 miljoner kronor årligen. Sammantaget leder detta till en sänkning av prognosen för åren

51 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 166 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och 600 tusen kronor lägre än tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 190 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Boendetillägget är ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Den som har rätt till bostadstillägg har inte rätt till boendetillägg. Boendetillägget kan uppgå till högst kronor per år till en ensamstående försäkrad och till högst kronor per år till en försäkrad som är gift eller sambo. Beloppen för boendetillägg höjs med kronor till hushåll med ett barn, kronor till hushåll med två barn och kronor till hushåll med tre eller flera barn. Analys Utgifterna 2017 blev 127 miljoner och beräknas öka till 166 miljoner kronor Utgifterna förväntas att fortsätta öka under prognosperioden till 217 miljoner kronor år Utgiftsökningen drivs både av att antalet mottagare och medelersättningen ökar. 51

52 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,5 +1,5 +1,7 +1,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Juliprognosen överskattade utgifterna under juni oktober med omkring kronor (0,8 procent). Mot bakgrund av detta sänks prognosen marginellt för innevarande år. Från och med 2019 höjs prognosen något, främst på grund av att den höjda inflödesprognosen i sjukpenning i särskilda fall även förväntas innebära ett ökat inflöde till boendetillägg. 52

53 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 131 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 3 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 153 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 9 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 1 miljon kronor. Bakgrundsfakta Sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall kan en försäkrad få som blivit av med sin aktivitetsersättning på grund av att hen fyllt 30 år eller fått tidsbegränsad sjukersättning maximal tid. Ett villkor är att hen inte har någon sjukpenninggrundande inkomst eller att den är mindre än kronor per år. Sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall är högst 160 kr per dag. Analys Utgifterna för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall blev omkring 107 miljoner kronor under januari oktober 2018, vilket är drygt 27 miljoner (35 procent) högre än motsvarande period Den främsta förklaringen till utgiftsökningen är att inflödet till förmånen ökat. En möjlig orsak till inflödesökningen är att personer med aktivitetsersättning, vars ersättning 53

54 upphört då de fyllt 30, i lägre grad blivit beviljade sjukersättning och istället fått sjukpenning i särskilda fall. Inflödet till sjukpenning i särskilda fall utgörs numer enbart av personer som haft aktivitetsersättning och fyllt 30. Denna grupp förväntas öka något de kommande åren. Utgifterna för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall beräknas därför öka under hela prognosperioden. Detta beror på att fler personer prognostiseras att få ersättningen samt att medelersättningen förväntas öka något. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,1 +4,0 +4,1 +4,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Juliprognosen underskattade utgifterna under juni oktober med omkring 1,7 miljoner kronor (2,9 procent). Prognosen är utfallsjusterad och höjs något under hela prognosperioden. 54

55 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar :2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar :2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar :2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad

56 Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 34,4 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 33,2 miljarder kronor, vilket är 213 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna år som inte kan arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Sjukersättning Försäkrade i åldrarna år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättningar kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt få. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukersättning Antalet personer med sjukersättning har successivt minskat sedan mitten av 2005 och förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden. Under 2017 minskade antalet med cirka personer och i december 2017 fick strax över personer sjukersättning. Under perioden januari oktober 2018 har antalet fortsatt att minska med cirka personer till Det är en minskning i antal personer som är något större än motsvarande period I december 2018 förväntas cirka personer uppbära sjukersättning, för att sedan fortsätta minska till i december 2022, se diagram nedan. Att antalet personer minskar under hela prognosperioden beror främst på att många som har sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att inflödet av nya sjukersättningar förväntas fortsätta vara på en låg nivå. 56

57 Antal personer med sjukersättning Tusental Inflödet av nya sjukersättningar har varierat kraftigt under de senaste åren. Från 2011, då cirka personer beviljades sjukersättning, ökade antalet personer till cirka under De senaste åren har inflödet minskat betydligt och hittills i år (t.o.m. oktober) har omkring sjukersättningar påbörjats. Framöver förväntas antalet stabiliseras runt en nivå mellan personer om året, se diagram nedan. 57

58 Inflöde till sjukersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental Anm. Inflödet delas upp i tre kategorier. Inflöde från sjukpenning är ärenden där antingen Försäkringskassan initierar ett utbyte av sjukpenning till sjukersättning, eller där den försäkrade ansöker om sjukersättning under pågående period med sjukpenning. Inflöde utifrån innefattar ansökningar från personer som när de blir beviljade sjukersättning inte har sjukpenning eller aktivitetsersättning. Inflöde från aktivitetsersättning är personer som beviljas sjukersättning under pågående eller nyligen avslutad period av aktivitetsersättning. En förklaring till de tre senaste årens minskning av inflödet till sjukersättning är att avslagsandelarna successivt har ökat. Då detta skett utan lagändringar eller förändrad rättspraxis bedöms en mer korrekt tillämpning vara den viktigaste orsaken till att fler ärenden avslås. I april 2018 publicerade Riksrevisionen en granskningsrapport som understryker att tillämpningen av regelverket är korrekt. 21 Denna förändring beror delvis på de åtgärder som vidtagits efter att Försäkringskassan under 2015 genomförde en granskning av den rättsliga kvalitén inom sjukersättningsärenden. 22 Uppföljningen visade att utredningen var otillräcklig i nästan en fjärdedel av ärendena, och i 42 procent av de tillräckligt utredda ärendena bedömdes den försäkrade inte ha rätt till sjukersättning. Ett antal åtgärder vidtogs efter detta, inbegripande både kompetensutveckling och förtydligad försäkringsstyrning, i syfte att kvalitén skulle höjas. Detta framstår som den viktigaste orsaken till att avslagsandelen avseende sjukersättningsärenden har blivit allt högre. 21 Riksrevisionen. Nekad sjuk- och aktivitetsersättning effekter på inkomst och hälsa. Granskningsrapport (2018:9). 22 Försäkringskassan. Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden. Rättslig uppföljning (2015:4). 58

59 Ytterligare en bidragande orsak till den höjda kvalitén är att handläggningen av sjukersättningsärenden under 2015 omorganiserades och koncentrerades till en avdelning inom Försäkringskassan. Minskningen i inflödet under 2015 kan främst hänföras till det andra halvåret och förefaller ha påverkats av denna omorganisation. I en rapport från 2017 konstateras att ungefär en fjärdedel av den ökade andelen avslag mellan 2014 och 2015 kan härröras till att de handläggare som i den nya organisationen har fortsatt att hantera ansökningar om sjukersättning hade en högre andel avslag redan under Sammantaget innebär detta att ökningen av avslagen förmodligen främst förklaras av en högre kvalitét i handläggningen, vilket i sig sannolikt beror både av de åtgärder som vidtagits efter granskningen och av den omorganisation som trädde i kraft efter årsskiftet 2014/15. Ytterligare en faktor som sannolikt har bidragit till det lägre inflödet är att den bortre tidsgränsen i sjukpenning togs bort 1 februari 2016, vilken tidigare var en naturlig tidpunkt för att initiera en övergång från sjukpenning till sjukersättning. I maj 2017 publicerade Försäkringskassan ytterligare en granskning av den rättsliga kvalitén i beslut om sjukersättning. 24 Den här gången granskades beslut tagna under juni september Granskningen använde samma metod som den föregående rättsliga granskningen, som genomfördes på beslut tagna under januari september Den senare granskningen fann att 96 procent av de ärenden som avslagits var tillräckligt utredda och av dessa ansågs i stort sett samtliga beslut riktiga. Beträffande de ärenden som beviljats sjukersättning bedömde granskarna att närmare en tredjedel inte var tillräckligt utredda. Av de beviljade ärendena som ansågs tillräckligt utredda fann granskarna att arbetsförmågan i 37 procent av fallen inte var stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. 25 De vanligaste orsakerna till skillnaderna i bedömningen var att granskarna bedömde att arbetsförmågan inte var nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden och att arbetslivsinriktad rehabilitering ansågs kunna förbättra arbetsförmågan. Sammanfattningsvis visar den nya granskningen att de ärenden som avslagits i hög grad varit tillräckligt utredda och lett till ett riktigt beslut. Gällande de ärenden som däremot beviljats sjukersättning bedömdes bristerna som uppmärksammats i den föregående kvalitetsuppföljningen kvarstå samt att bristerna inom utredningen ökat. Som beskrivits ovan ökade andelen avslag efter genomförandet av den förra rättsliga granskningen. Andelen avslag har sedan den senare granskningen hittills inte ökat i samma omfattning, vilket delvis kan förklaras av att andelen i 23 Försäkringskassan. Mera likformighet och högre rättslig kvalitet en sammanfattande analys av likformigheten i handläggningen av sjukersättning. Promemoria (2017:3). 24 Försäkringskassan. Sjukersättning Rättslig kvalitetsuppföljning. Rättslig uppföljning (2017:3). 25 Skillnaden mellan granskningarnas andelar, 37 respektive 42 procent, ansågs inte signifikanta. 59

60 utgångsläget låg på en högre nivå. Det är dock sannolikt att den fortsatta nedgången i inflödet till viss del beror av det arbete för fortsatta kvalitetshöjningar som bedrivits till följd av granskningen. Mot bakgrund av detta bedöms det även sannolikt att de åtgärder som vidtagits och planeras vidtas (exempelvis utbildningsinsatser) till följd av den senare granskningen har en sänkande effekt på inflödet till sjukersättning. Granskningarnas resultat kan tolkas som att de rättsliga förutsättningarna för en övergång från sjukpenning till sjukersättning är begränsade. I början av 2018 publicerades en rättslig kvalitetsuppföljning som undersökte detta närmare. 26 Kortfattat visade uppföljningen att det i majoriteten av de långa sjukfallen var osannolikt, och i hälften av fallen i princip uteslutet, att personen skulle visa sig uppfylla förutsättningarna för sjuk- eller aktivitetsersättning. Inga brister hittades därmed i uppföljningen när det gäller förmågan att hitta de ärenden där ett utbyte kan bli aktuellt. Utifrån resultatet rekommenderar granskarna inte några åtgärder som kan tänkas påverka inflödet. Därmed förväntas inte heller prognosen för inflödet till sjukersättning påverkas av granskningen. Aktivitetsersättning I konstrast till sjukersättning har antalet personer inom aktivitetsersättning ökat under många år. Under 2017 skedde det dock ett trendbrott då antalet personer minskade med drygt personer mellan december 2016 och december Antalet personer som får ersättningen förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden. Det beror främst på att hel sjukersättning från och med den 1 mars 2017 kan beviljas till personer mellan 19 och 29 år samt att inflödet till aktivitetsersättning minskat betydligt. Ungefär personer med aktivitetsersättning i åldrarna år förväntas att under en treårsperiod från och med regelförändringen beviljas sjukersättning. Hittills har cirka överflyttningar av detta slag genomförts sedan regelförändringen. Majoriteten av överflyttningarna skedde under juli månad, då flertalet försäkringsperioder löpte ut. Även under 2019 förväntas de flesta överflyttningarna ske i juli. Dessa överflyttningar påverkar varken det samlade antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar eller utgifterna då ersättningen är lika stor oavsett vilken av förmånerna personen får. Dock är det fortfarande osäkert hur många överflyttningar denna regeländring faktiskt kommer resultera i. Den andra anledningen till det minskande antalet personer med aktivitetsersättning är att inflödet minskat. Under 2017 påbörjades cirka aktivitetsersättningar, vilket är en minskning med 18 procent jämfört med Minskningen skulle kunna förklaras av den rättsliga kvalitetsuppföljning 26 Försäkringskassan. Förutsättningar för utbyte till sjukersättning eller aktivitetsersättning i långa sjukfall. Rättslig kvalitetsuppföljning (2018:1). 60

61 som presenterades i slutet av I uppföljningen återfanns betydande brister i handläggningen, både i utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. De ökande avslagsandelarna och därigenom sjunkande inflödet inom aktivitetsersättning kan vara ett resultat av de kvalitetshöjande åtgärder som hitintills genomförts. Flera åtgärder planeras framöver. Bland annat kommer utvecklade metoder i utredning och bedömning av såväl medicinsk information som arbetsförmåga att implementeras, handläggare kommer att få fördjupad utbildning i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utredningsmetodik, det kommer även ske en förstärkning av insatser för att öka deltagande på arbetsmarknaden. En detaljerad beskrivning finns i det regeringsuppdrag som lämnades i Försäkringskassans regleringsbrev för I prognosen antas därför att inflödet till nedsatt arbetsförmåga fortsätter att sjunka under 2018 och 2019, för att därefter vara stabilt. Eftersom att de planerade åtgärdernas påverkan är svår att bedöma är prognosen för inflödet till nedsatt arbetsförmåga mycket osäker. I oktober 2018 publicerade Försäkringskassan ytterligare en rättslig kvalitetsuppföljning. 29 Den här gången granskades ärenden där aktivitetsersättning vid förlängd skolgång beviljats. Granskningens resultat visar på en betydande förbättringspotential när det gäller utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning. I endast 20 procent av ärendena avseende förlängd skolgång i ordinarie skolform och i knappt hälften av ärendena avseende särskild skolform fann granskarna att tillräcklig utredning för att kunna fatta beslut genomförts. I de ärenden som bedömdes tillräckligt utredda sågs den gjorda bedömningen vara korrekt i hälften av ärendena avseende ordinarie skolform och i drygt 40 procent av ärendena avseende särskild skolform. Den eventuella effekten av detta på inflödet till förlängd skolgång är i dagsläget svår att prognostisera. Innevarande inflödesprognos har därför inte tagit hänsyn till granskningen. Inflödet till förlängd skolgång förväntas att vara relativt stabilt under prognosperioden, omkring personer årligen. Det sammanlagda inflödet till aktivitetsersättning prognostiseras fortsätta minska under 2018 och Totalt beräknas ungefär personer beviljas aktivitetsersättning under 2018, vilket är en minskning med 15 procent från Från 2019 förväntas det samlade inflödet utvecklas stabilt med omkring personer årligen. Antalet personer med aktivitetsersättning prognostiseras till i december 2018, en minskning på personer jämfört med december På lång sikt 27 Försäkringskassan. Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Rättslig uppföljning (2016:6) 28 Försäkringskassan. Utvecklade utredningar inför beslut om aktivitetsersättning och förstärkta insatser för unga med aktivitetsersättning. Rapport ( ). 29 Försäkringskassan. Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Rättslig uppföljning (2018:3). 61

62 förväntas alla personer som får aktivitetsersättning men som egentligen har rätt till sjukersättning ha bytt förmån. I december 2022 prognostiseras personer få aktivitetsersättning, se diagram nedan. Antal personer med aktivitetsersättning Tusental Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjuk- och aktivitetsersättning bedöms öka något mellan 2017 och Detta på grund av att garantiersättningen höjdes med 0,05 prisbasbelopp 1 juli 2017 samt att regeringen i budgetpropositionen för föreslår att garantiersättningen ska höjas ytterligare med 0,08 prisbasbelopp från 1 juli Då höjningen sker i mitten av 2018 leder detta även till en ökning mellan 2018 och För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. 30 Proposition 2017/18:1. Regeringens budgetproposition för Finansdepartementet. 62

63 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,1-0,6-0,7-1,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppet har höjts för perioden Då medelersättningen baseras på prisbasbeloppet leder en höjning av detta till en högre prognos. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos träffade utfallen för perioden juni oktober mycket väl, avvikelsen blev knappt 4 miljoner kronor. Prognosfelet beror främst på att utflödet från aktivitetsersättning varit högre än prognostiserat. Sammantaget leder detta till att utgiftsprognosen justeras ned marginellt för 2018, vilket även sänker prognosen på sikt. 63

64 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 31 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 32 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Analys Anslagsposten består av två delar, ersättning som betalas ut till Samhall AB och ersättning som betalas ut till Arbetsförmedlingen i form av lönebidrag, varav utbetalningar till Samhall AB är den största av de två. Utgifterna har uppgått till omkring 30 miljoner kronor per år under en längre tidsperiod. Under perioden januari oktober 2018 var utgifterna 28,2 miljoner kronor, vilket är cirka 1 miljon högre än motsvarande period Detta leder till att utgifterna förväntas att öka svagt under Både antalet personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning och personer med kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar prognostiseras dock att minska på sikt. Detta leder till att utgifterna förväntas att minska från och med

65 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,5-5,3-1,3-2,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för perioden juni oktober antyder att föregående prognos överskattat utgifterna för På grund av detta sänks prognosen för 2018 och :2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad

66 Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 5,1 miljarder kronor, vilket är 106 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 4,9 miljarder kronor, vilket är 78 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Den 1 januari 2018 höjdes ersättningen till 96 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger kronor för den som är ensamstående och kronor för den som är gift eller sambo. Samtidigt höjs taket till kronor per månad för den som är ensamstående och kronor för den som är gift eller sambo, med 70 procent ersättning för den del överstigande respektive kronor. Analys En klar majoritet av de personer som har bostadstillägg har det i kombination med sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg har minskat med knappt 2 procent under januari oktober 2018 jämfört med motsvarade period Minskningen bedöms fortsätta under hela prognosperioden. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg beräknas minska från dagens personer till knappt i slutet av Även antalet personer med bostadstillägg i kombination med aktivitetsersättning har minskat och beräknas att fortsätta göra det under hela prognosperioden. Antalet med aktivitetsersättning och bostadstillägg har under de senaste 12 månaderna minskat med 12,5 procent. Denna grupp prognostiseras att minska från dagens personer till personer i december Minskningen beror främst på att antalet personer med aktivitetsersättning prognostiseras att minska kraftigt under prognosperioden. Det minskande antalet personer som får bostadstillägg innebär att utgifterna beräknas att minska under prognosperioden, förutom under innevarande år. Utgiftsökningen i år beror på de reformer som trädde i kraft den 1 januari tillsammans med höjningen av garantibeloppet till personer med aktivitets- och sjukersättningar som infördes den 1 juli Proposition 2017/18:1. Regeringens budgetproposition för Finansdepartementet. 66

67 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,1-1,3-2,9-4,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för utvecklingen av bostadskostnader, vilket får en svagt höjande effekt De har också höjt sin prognos för prisbasbeloppet vilket har en sänkande effekt på prognosen. Sammantaget leder detta till att prognosen höjs av ändrade makroekonomiska förutsättningar 2019 och 2021, men sänks för Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade de samlade utgifterna för juni oktober med 4,9 miljoner kronor (0,2 procent). Prognosen har höjts marginellt till följd av detta. Höjningen motverkas dock på sikt av att prognosen för antal personer i aktivitets- och sjukersättningar sänks. 67

68 1:3 Handikappersättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:3:1 Handikappersättninga r :3:2 Merkostnadsersättnin g vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 1:3:1 Handikappersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket är 36 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket är 197 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 140 miljoner kronor. 68

69 Bakgrundsfakta Handikappersättning kan beviljas för vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen fyller 19 år. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 år får behålla ersättningen även efter att de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. Riksdagen har fattat beslut om att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna och omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn. 32 Författningsförändringarna träder i kraft den 1 januari Försäkringskassan tar hänsyn till förslagen i prognosen. Analys Riksdagen har fattat beslut om två nya förmåner som på sikt ska ersätta handikappersättningar och vårdbidrag. Handikappersättning ska ersättas av merkostnadsersättning som är en ersättning riktad till vuxna och föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Den ska enbart täcka merkostnader och har, till skillnad från handikappersättningens tre ersättningsnivåer, fem ersättningsnivåer. Författningsändringarna träder i kraft den 1 januari I propositionen bedöms hela personkretsen omfattas av de nya bestämmelserna efter ungefär 20 år. I prognosen antas att antalet mottagare minskas med en tjugondedel per år från och med Riksdagen röstade igenom propositionen och beslutade samtidigt om en ändring i regeringens förslag om att blinda och gravt hörselskadade alltid ska ha rätt merkostnadsersättning på en viss nivå. Gravt hörselskadade är garanterade 40 procent av prisbasbeloppet och blinda är garanterade 70 procent av prisbasbeloppet. För handikappersättning är ersättningsnivåerna 36 procent av prisbasbeloppet för gravt hörselskadade och 69 procent av prisbasbeloppet för blinda. Det är osäkert hur ändringen påverkar utgifterna. Antal handikappersättningar Antalet handikappersättningar ökade trendmässigt fram till Utvecklingen förklaras delvis av förändringar i befolkningens åldersmässiga sammansättning, men också av att handikappersättning blev allt vanligare i de flesta åldersgrupper både bland kvinnor och bland män. Under 2003 avstannade ökningen av antalet mottagare av handikappersättning. Den 1 januari 2003 höjdes den nedre åldersgränsen för handikappersättning från 16 år till 19 år, vilket medförde att 32 Proposition 2017/18:190. Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning. Socialdepartementet. 69

70 inflödet till förmånen minskade. De nya åldersreglerna nådde full effekt mot slutet av 2006, men ökningen i antalet ersättningar var 2013 uppe på ungefär samma nivåer som före Sedan början av 2014 har ökningen avtagit och under 2017 minskade antalet mottagare. Årlig procentuell förändring av antal mottagare av handikappersättning Antalet handikappersättningar beräknas uppvisa en ökande trend till slutet av Störst är ökningen på den lägsta nivån. Ökningen av den lägsta nivån förklaras både av att befolkningen ökar och att nivåns andel av totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsförändringarna är dock små. Bedömningen av hur andelarna utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2015 och Efter 2018 minskar antalet handikappersättningar och det beror på det antagande som används i antalsprognosen till följd av de regelförändringarna. 70

71 Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer Nivå December 2017 December 2022 Förändring i procent 36 % ,8 53 % ,6 69 % ,9 Totalt ,2 Osäkerhetsanalys Prognosen är osäker. En osäkerhet beror på att Riksdagen beslutade om en ändring i regeringens förslag om att gravt hörselskadade och blinda även med merkostnadsersättning har garanterade ersättningsnivåer. Det kan tänkas att en del av de gravt hörselskadade och blinda som får handikappersättning ansöker om merkostnadsersättning. Det är osäkert hur många gravt hörselskadade och blinda som får handikappersättning och det är osäkert hur många av dem som ansöker om att byta till merkostnadsersättning. I statistiken saknas diagnosuppgifter på en betydande andel av mottagarna. En ytterligare osäkerhet är i vilken takt antalet personer som får handikappersättning minskar efter den 1 januari

72 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,7-1,0-0,5-0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat upp prognosen för prisbasbeloppet för åren , vilket medför en höjning av prognosen för åren Volym- och strukturförändringar Prognosen sänks något för hela prognosperioden beroende på utfall. 72

73 1:3:2 Merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 36 miljoner kronor, vilket är 214 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Merkostnadsersättning kommer att ersätta handikappersättning. Den riktar sig till föräldrar till barn med funktionsnedsättning och vuxna med funktionsnedsättning. Endast merkostnader kan ersättas och det finns fem ersättningsnivåer: 30, 40, 50, 60 och 70 procent av prisbasbeloppet. Den 1 januari 2019 introduceras den nya förmånen merkostnadsersättning. 33 Analys Detta är en ny anslagspost under Handikappersättning. Anslagsbelastningen beräknas öka från 36 miljoner kronor 2019 till drygt 270 miljoner kronor Osäkerhetsanalys Prognosen är osäker. Ersättningen är ännu inte införd, vilket innebär att Försäkringskassan inte har historiska data som exempelvis antal mottagare på respektive ersättningsnivå. En ytterligare osäkerhet i prognosen är att Riksdagen beslutat om en ändring i regeringens förslag om att gravt hörselskadade och blinda alltid har rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå. Gravt hörselskadade och 33 Proposition 2017/18:190. Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning. Socialdepartementet. 73

74 blinda som har och inte har handikappersättning kan ansöka om merkostnadsersättning. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent - -85,6-71,6-64,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för åren sänks på grund av förändring av beräkningsmetod (se nedan). Förändring av prognosmodell I föregående prognos som lämnades till regeringen i juli utgick den från den prognos som redovisades i Prop. 2017/18:190. Här beräknas prognosen genom att ta skillnaden mellan prognosen för handikappersättningar och prognosen för handikappersättningar utan antaganden om att beståndet minskar. Det här är en indirekt metod att skatta merkostnadsersättningar men när utfall kommer nästa år är planen att utveckla en mer direkt metod för skattningar av merkostnadsersättningsutgifter. 74

75 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:4.4 Arbetsskadelivränta :4.5 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.4 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 2,6 miljarder kronor, vilket är 43 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 14 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 75

76 Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 2,5 miljarder kronor, vilket är 35 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 21 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Anslagsposten innehåller utgifter för egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. Ersättningar enligt äldre lagstiftningar ingår också i anslagsposten. En försäkrad kan ha rätt till livränta om hen har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan räknas årligen upp med ett särskilt tal som påverkas av både KPI och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Analys Utgifterna för anslagsposten Arbetsskadelivränta har minskat över tid och beräknas att fortsätta minska under prognosperioden. Under 2018 beräknas utgifterna till drygt 2,6 miljarder kronor och förväntas sedan att minska till cirka 2,3 miljarder kronor 2022, se diagrammet nedan. Utgifter för arbetsskadelivränta, prognos fr.o.m Miljoner kronor 76

77 Utgifterna för egenlivräntor enligt arbetsskadeförsäkringen, så kallade arbetsskadelivräntor, utgör den största utgiftsposten inom anslaget och motsvarar omkring 85 procent av de totala utgifterna. Antalet arbetsskadelivräntor har minskat under lång tid till följd av att antalet tillkomna ärenden varit betydligt lägre än antalet upphörda ärenden. Antalet arbetsskadelivräntor förväntas att fortsätta minska under 2018, till stycken i genomsnitt. Samtidigt beräknas medelbeloppet öka till knappt kronor Sammantaget leder detta till en minskning av utgifterna för arbetsskadelivräntor från knappt 2,4 miljarder kronor 2017 till drygt 2,2 miljarder kronor Under resterande del av prognosperioden beräknas utgifterna för arbetsskadelivräntor att fortsätta minska, men minskningstakten förväntas dämpas något till följd av den årliga indexeringen av livräntorna. Utgifterna för yrkesskadelivräntor beräknas under 2018 till drygt 272 miljoner kronor, vilket är en minskning med drygt 20 miljoner kronor (7 procent) jämfört med Minskningen av antalet yrkesskadelivräntor har varit stabil under lång tid och under 2018 förväntas antalet yrkesskadelivräntor att minska till cirka stycken. Medelbeloppets utveckling påverkas i stor grad av prisbasbeloppets utveckling och beräknas under 2018 att öka med 1 procent till drygt Under resterande del av prognosperioden väntas en fortsatt minskning av utgifterna för yrkesskadelivräntor med omkring 6 procent årligen, från ungefär 254 miljoner kronor 2019 till 210 miljoner kronor Bland de övriga utgifterna inom anslaget beviljas ersättning för tandvård, arbetshjälpmedel, efterlevandelivränta m.m. enligt både gällande och äldre lagar. Under 2018 prognostiseras utgifterna för dessa ersättningar att minska till knappt 115 miljoner kronor och därefter fortsätta att minska med omkring 1 2 procent årligen. 77

78 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,0-1,5-1,6-2,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Egenlivräntor enligt arbetsskadeförsäkringen, så kallade arbetsskadelivräntor, indexeras med hjälp av ett särskilt indexeringstal som baseras på prisbasbeloppet och inkomstindex. Yrkesskadelivräntor är indexerade med prisbasbeloppet. Övriga ersättningar inom anslaget antas också följa prisbasbeloppets utveckling. Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för prisbasbeloppet för , vilket leder till en höjning av prognosen för yrkesskadelivräntor och övriga ersättningar för samma år. Pensionsmyndigheten har sänkt prognosen för inkomstindex Sammantaget, med det högre prisbasbeloppet, innebär detta att prognosen för arbetsskadelivräntor höjs något för 2020 och sänks för 2019 samt Volym- och strukturförändringar Utfallet för juli oktober var lägre än den prognos som lämnades i juli och prognosen har sänkts för samtliga år under prognosperioden. Sänkningen drivs främst av att prognosen för medelersättningen och antalet arbetsskadelivräntor har justerats ned något för perioden

79 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 38 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 18 tusen kronor lägre än tilldelade medel. 79

80 Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 35 miljoner kronor, vilket är 100 tusen kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till i) de som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter ii) de som medverkar i räddningstjänst samt iii) de som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Om den försäkrade har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet betalas denna istället ut enligt det statliga personskadeskyddet. Utgifterna för anslaget delas in i utgifter för äldre skador, skadeståndslivräntor och utgifter enligt gällande regelverk. Analys Utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet beräknas till 37,9 miljoner kronor under 2018, vilket är en ökning med 3,8 procent jämfört med Under 2018 väntas utgifterna minska med 7,8 procent och därefter fortsätta att minska med 3,8 procent årligen till I juni 2017 genomfördes en omregistrering av livräntetagare från anslag 10.1:4 ap.5 Arbetsskadelivränta till anslag 10.1:5 ap.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Omregistreringen av livräntetagare 2017 medför att utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk väntas öka även under 2018 till följd av ett generellt högre antal livräntetagare inom förmånen under året. Under juli och september 2018 har ett antal engångsutbetalningar genomförts inom förmånen, vilket bidrar till att de beräknade utgifterna för helåret väntas öka ytterligare. Under resterande del av prognosperioden förväntas emellertid en återgång till en långsiktigt nedåtgående trend. Detta innebär att utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk väntas minska med 13,1 procent under 2019 och sedan fortsätta att minska i en lägre takt, med 2,8 procent årligen, under

81 Utgifterna för äldre skador beräknas minska med 6,6 procent under 2018 jämfört med 2017, till 20,8 miljoner kronor. Därefter väntas utgifterna fortsätta minska med 4 5 procent under Utgifterna för skadeståndslivräntor beräknas till knappt 1 miljon kronor under 2018 och väntas sedan minska marginellt under resterande del av prognosperioden. Osäkerhetsanalys Inom det statliga personskadeskyddet kan enskilda utbetalningar under året bidra till stora avvikelser på månadsbasis. Sådana utbetalningar är i regel ovanliga och svåra att förutse på förhand. Dessa utbetalningar kan bland annat avse livränta som beviljats retroaktivt för ett flertal år eller utbetalningar av engångsbelopp för särskilda ersättningar inom förmånen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +3,9-0,3-0,2-0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna och prognosen för helåret 2018 har höjts med 1,4 miljoner kronor. Höjningen av prognosen är en justering för de engångsbelopp som utbetalats under månaderna juli och september. För har prognosen justerats ned marginellt. 81

82 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund :6.4 Medicinsk service :6.5 Rehabiliteringsinsatse r i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen :6.8 Arbetsplatsnära stöd :6.9 Försäkringsmedicinsk a utredningar :6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad

83 Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 336 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett eller flera landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Anslaget finansierar bidrag till samordningsförbunden. 83

84 Analys Utfallet för januari oktober 2018 blev ungefär 282 miljoner kronor. Det är drygt 8 miljoner kronor mer än motsvarande period förra året. Nästan hela utfallet utgörs av lämnade bidrag till samordningsförbund. Anslagsbelastningen för 2018 bedöms bli något lägre än anslaget då två samordningsförbund senarelägger sin start till nästa år. För åren bedöms anslaget förbrukas i sin helhet. Eftersom anslagna medel inte får överskridas är endast en lägre utbetalning möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet är det dock sannolikt att alla, eller en stor del, av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,3 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2018 sänks med 1 miljon kronor. Det beror på att två samordningsförbund senarelägger sin start. För åren är prognosen oförändrad. 84

85 1:6.4 Medicinsk service Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 53 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Medicinsk service är från och med 2017 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Tidigare finansierades Medicinsk service av anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården. Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk service. Med medicinsk service avses undersökning och analys inom laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi, som utgör ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga. Analys Försäkringskassan bedömer att det inte blir några fler utbetalningar i år utöver de utbetalningar på ungefär 53 miljoner kronor som gjordes i april maj. För åren bedöms anslaget förbrukas i sin helhet. Eftersom anslagna medel inte får överskridas är endast en lägre utbetalning möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet av utbetalningar till medicinsk service är det sannolikt att alla, eller en stor del, av medlen kommer att förbrukas. 85

86 Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli :6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 691 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom ett utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov tidigare ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. Analys Under januari oktober blev utgifterna ungefär 460 miljoner kronor. Det är cirka 82 miljoner kronor mindre jämfört med motsvarande period förra året. Utfallen i 86

87 juli och augusti blev högre än prognosen som lämnades i juli. Utfallet i oktober blev betydligt lägre än prognosen. Avvikelserna från prognosen beror på försenade rekvisitioner från Arbetsförmedlingen och i oktober blev det ingen utbetalning till Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan bedömer dock att anslaget på 691 miljoner kronor för 2018 kommer att förbrukas i sin helhet. Utifrån tidigare års erfarenhet är det sannolikt att alla eller en stor del av medlen kommer att förbrukas, anslaget bedöms därför förbrukas i sin helhet för samtliga år under prognosperioden. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har som tidigare år delat upp de avsatta medlen på tre huvudområden: förvaltningskostnader för Försäkringskassan, förvaltningskostnader för Arbetsförmedlingen samt programkostnader under tid hos Arbetsförmedlingen. Nedan redogörs anslagsbelastningen för åren uppdelad på de tre huvudområdena. 87

88 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, utgifter fördelade på huvudområden för åren Tusen kronor Försäkringskassan (förvaltningskostnader) Arbetsförmedlingen (förvaltningskostnader) Programkostnader Arbetsförmedlingen Totalt Anm. På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen för 2016 och 2018 med summan i tabellen. För 2018 avser perioden januari oktober. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli :6.8 Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 100 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 218 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. 88

89 Bakgrundsfakta Arbetsgivare kan få statligt bidrag för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång i arbete. Bidraget kan täcka utgifter för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade åtgärder. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall genom att stödja arbetsgivare att vidta tidiga och anpassade åtgärder. Bidrag lämnas till arbetsgivare för halva det belopp som denne har betalat för ett arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd av godkänd anordnare, dock med högst kronor för en arbetstagare. Analys Utfallet under januari oktober 2018 blev ungefär 69 miljoner kronor. Det är cirka 11 miljoner kronor mer än motsvarande period förra året. Prognosen för 2018 bedöms dock bli lägre än anslaget. Det kan förklaras av att Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och dess föregångare Arbetsplatsnära stöd inte funnits så länge och att alla arbetsgivare kanske inte känner till det. Den 10 oktober i år startade Försäkringskassan en informationskampanj, som syftar till att få fler arbetsgivare att ansöka om det nya stödet. Eftersom det skedde förordningsändringar den 1 juli 2018 med begränsning av bidrag per arbetstagare och per arbetsgivare är dock prognosen behäftad med stor osäkerhet. Nedan visas utgifterna, som ökat för varje år, fördelade på typ av arbetsgivare. Den största delen av anslagsbelastningen utgörs av utbetalningar till arbetsgivare inom sektorn kommuner och kommunala bolag. En annan betydande del av anslagsbelastningen utgörs av utbetalningar till arbetsgivare inom sektorn företag och organisationer. 89

90 Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd Utgifter Tusen kronor Företag och organisationer Statliga myndigheter Landsting Kommuner och kommunala bolag Anslagsbelastningen totalt Anm: För 2016 skiljer sig summan och anslagsbelastningen på grund av avrundning. För 2018 avser utgifterna perioden januari oktober. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -15,3 +84,7 +84,7 +84,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 90

91 Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2018 sänks med 18 miljoner kronor. Prognosen för 2019 höjs med 100 miljoner kronor enligt förslag i budgetpropositionen för För åren höjs prognosen till följd av antagandet om att anslagsbelastningen är samma som den för :6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 200 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan behöver i vissa fall göra en fördjupad försäkringsmedicinsk utredning. Den innebär en medicinsk undersökning som syftar till ett utlåtande som kan ligga till grund när Försäkringskassan ska ta ställning till en försäkrads rätt till ersättning. Försäkringsmedicinska utredningar används i ärenden som rör sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. 34 Proposition 2018/19:1. Budgetpropositionen för Finansdepartementet. 91

92 För närvarande förekommer tre olika typer av utredningar, särskilt läkarutlåtande (SLU), teambaserade utredningar (TMU) och aktivitetsförmågeutredningar (AFU). Under 2018 kommer SLU- och TMUutredningarna att fasas ut och helt ersättas av AFU. I oktober 2016 ingick regeringen en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för perioden 1 november 2016 till 31 december Överenskommelsen omfattar 41,5 miljoner kronor för 2016 och 250 miljoner kronor för Den sista utbetalningen avseende det avtalet skedde i början på år I december 2017 ingick regeringen en överenskommelse med SKL om ersättning till landsting som levererar försäkringsmedicinska utredningar efter beställning från Försäkringskassan. Avtalet omfattar 250 miljoner kronor Analys Utfallet i september blev lägre än prognosen som lämnades i juli. Utgifterna för SLU- och TMU-utredningar under perioden januari oktober är betydligt lägre jämfört med motsvarande period 2017, då dessa fasas ut under Samtidigt är utgifterna för AFU-utredningarna under januari oktober på högre nivå jämfört med motsvarande period Anslagsbelastningen för 2018 prognostiseras till 200 miljoner kronor. En orsak till att utgifterna för 2018 bedöms bli lägre än anslaget på 250 miljoner kronor är att de insatser som gjorts för att jämna ut beställningarna över riket resulterat i färre beställningar totalt sett. En annan orsak är att kostnaden för AFU-utredningar är lägre än TMU/SLU-utredningar samt att antalet TMU/SLU-utredningar under 2018 minskat betydligt då de fasas ut. För åren bedöms anslaget däremot förbrukas i sin helhet. I en proposition om försäkringsmedicinska utredningar finns förslag som syftar till att skapa en sammanhållen lagstiftning och att stärka försäkrades integritet och säkerhet då försäkringsmedicinska utredningar utförs. Det föreslås att landstingen ska tillhandahålla utredningar på begäran av Försäkringskassan. 37 Propositionen har röstats igenom i riksdagen och den nya lagen träder ikraft den 1 januari Lagen innebär bland annat att Försäkringskassan kommer att kunna beställa försäkringsmedicinska utredningar inom alla förmåner samt att landstingen kommer att kunna utföra utredningar åt varandra, vilket kan komma att påverka 35 Regeringen. Godkännande av överenskommelse om försäkringsmedicinska utredningar. Socialdepartementet (dnr: S2016/06220/SF). 36 Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Försäkringsmedicinska utredningar för Meddelande/protokoll (ärendenr: 17/00003). 37 Proposition 2017/18:224. Lag om försäkringsmedicinska utredningar. Socialdepartementet. 92

93 leveranskapaciteteten av utredningar. Det gör att utvecklingen av utgifterna framöver är väldigt osäker. Nedan visas utvecklingen av utgifterna fördelat på TMU/SLU och AFU för perioden Försäkringsmedicinska utredningar, utgifter Tusen kronor TMU/SLU AFU Total utgift Anm. För 2018 avser perioden januari oktober. För 2015, 2017 och 2018 blir inte summan av TMU/SLU och AFU samma som den totala utgiften, Det beror på att en del av anslaget användes för att finansiera arbetet med administrativt stöd (2015) och utbildning (2017 och 2018). Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli :6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 1,4 miljarder kronor, vilket är 84 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. 93

94 Bakgrundsfakta Överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) används inom områden där båda parter identifierat ett utvecklingsbehov. Sedan 2006 har staten och SKL ingått överenskommelser för att stimulera landstingen att ge sjukskrivningsfrågan en högre prioritet i hälso- och sjukvården och att utveckla sjukskrivningsprocessen. Syftet är att ge landstingen ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan för att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt bidra till en stabil sjukfrånvaro. I december 2016 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåren med utbetalningar under åren Analys Nedan redovisas de utbetalningar som gjorts till landstingen under 2018 enligt avtalet för verksamhetsåret Utfall för villkoren 1 4 under 2017 (med utbetalning till landstingen 2018) Tusental kronor Villkor Villkor 1: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Villkor 2: Funktion för koordinering Villkor 3: Villkor 4: Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta ,4 Utökat elektroniskt informationsutbyte Totalt ,8 Försäkringskassan har hittills under 2018 betalat ut knappt 1,2 miljarder kronor till landstingen, varav 500 miljoner kronor avser verksamhetsåret 2018 (Villkor 38 Regeringen. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Socialdepartementet (dnr: S2016/07725/SF). 94

95 3). Resterande belopp på 683 miljoner kronor rör verksamhetsåret 2017 (Villkor 1, 2, 3 och 4). Under 2018 har även utbetalningar gjorts till SKL, vilka redovisas nedan. Utbetalningar till SKL Tusental kronor Villkor 4: Utökat elektroniskt informationsutbyte Villkor 5: Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Utvecklingsinsatser Samordning och stöd Totalt Försäkringskassan har förbrukat ungefär 7 miljoner kronor av de 9 miljoner kronor som var reserverade för Försäkringskassan för utvecklingsinsatser och ungefär 1 miljon kronor av de 45,7 miljoner kronor under 2018 som var reserverade för Försäkringskassan för villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte. Till Socialstyrelsen har hela det reserverade beloppet på 17,5 miljoner kronor avseende villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte betalats ut. Nästan hela det reserverade beloppet på 15 miljoner kronor avseende forskning har betalats ut till Forte. För år 2019 antas att det anslag som föreslås i budgetpropositionen för 2019 förbrukas i sin helhet.39 För åren antas anslagsbelastningen vara samma som anslagen för dessa år. För år 2022 antas anslagsbelastningen vara samma som den för Det finns en osäkerhet vad gäller landstingens fullföljande av de fastställda kriterierna i villkoren. Varje villkor bedöms enskilt och om något landsting inte uppfyller kraven för det specifika villkoret minskas anslagsbelastningen. 39 Proposition 2018/19:1. Budgetpropositionen för Finansdepartementet. 95

96 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0-7,0-7,0-7,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2018 justeras ner lite beroende på utbetalningen av 14,8 miljoner kronor till Forte. För år 2019 har prognosen sänkts efter förslag på anslag som redovisasi budgetpropositionen för Sänkningen för resterande år beror på antagandet om att anslagsbelastningen är samma som anslagen för dessa år. 40 Ibid. 96

97 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 957 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Det innebär att anslagskrediten beräknas utnyttjas med 56 miljoner kronor. Försäkringskassan har i särskild skrivelse, i samband med redovisning av anslagsbelastning och prognoser den 29 juli 2018, begärt tilläggsanslag med samma belopp som anslagskrediten beräknas utnyttjas. Behovet kvarstår. I höständringsbudget är förslaget att anslaget för 2018 höjs till 957 miljoner kronor. 41 Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 957 miljoner kronor, vilket överensstämmer anslagsbeloppet och är 56 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 8 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjuklönekostnader är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. 41 Proposition 2018/19:2. Höständringsbudget för Finansdepartementet. 97

98 Analys Utfallet under perioden januari oktober blev ungefär 951 miljoner kronor. Det är ungefär 145 miljoner kronor mer jämfört med motsvarande period Av de ärenden som inte gick till avslut vid den årliga beräkningen av ersättningen för 2017 med utbetalning 2018 är det mindre än 100 ärenden kvar att utreda. Utredningarna beräknas bli klara i november och förmodligen kommer de inte generera några större utbetalningar. Efter årsskiftet planeras en maskinell omräkning av ärenden där arbetsgivaren gjort ändringar i arbetsgivardeklarationen för åren Det är osäkert hur mycket det kommer att generera i utbetalningar och återkrav. Prognosen är också osäker då det bara finns två helårsutfall. Anslagsbelastningen för 2018 prognostiseras till 957 miljoner kronor. För åren antas anslagsbelastningen bli samma som för 2018, det vill säga 957 miljoner kronor årligen. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli :1 Förvaltningsmedel Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 8,7 miljarder kronor, vilket är 71 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 171 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. 98

99 Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 9 miljarder kronor, vilket är 402 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 231 miljoner kronor högre tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys Myndighetens ekonomiska mål är att ha en ekonomi i balans, vilket innebär att vi finansierar vår löpande verksamhet utan att utnyttja anslagskrediten. Med de anslagsnivåer som Försäkringskassan tilldelas för åren 2018 och framåt kan vi finansiera de reformer och tillkommande verksamheter som anges i budgetpropositionen för Ofinansierade tillkommande verksamheter, uppdrag, ambitionshöjningar och nya förmåner enligt nedan har myndigheten inte finansiering för. 99

100 Ofinansierade verksamhetskostnader: Prognospost i miljoner kronor Kommentar Införandet av de två nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning från den 1 januari 2019 enligt lämnad särskild skrivelse Ökade volymer för att utreda försäkringstillhörighet med anledning av att alla barn som invandrat till Sverige ska utredas och registreras i våra register Ökade volymer inom flertalet av förmånerna inom familjeområdet på grund av att fler barn föds Planering av det civila försvaret enligt regleringsbrev Försäkringskassan har för avsikt att höja ambitionerna i kontrollverksamheten för att minska antalet felaktiga utbetalningar och motverka brottsligt utnyttjande av socialförsäkringen Tillkommande uppdrag för Försäkringskassan med anledning av Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Försäkringskassan har lämnat svar på regeringsuppdraget S2018/00529 den 9 april Kostnaderna som anges här avser ökat resursbehov för Försäkringskassan för insatser kopplade till arbetsgivarnas planer för återgång i arbete. 22,7 46,2 46,2 46,2 Samma belopp som prognos lämnad i juli. Samma belopp som prognos lämnad i juli. Samma belopp som prognos lämnad i juli. Samma belopp som prognos lämnad i juli. Samma belopp som prognos lämnad i juli. Samma belopp som prognos lämnad i juli. De kostnader som Försäkringskassan beräknat här är kostnader för att begära in, värdera, återkoppla och följa arbetsgivarnas planer samt att genomföra åtgärder. Försäkringskassan ser ett lägre anslagsutfall 2018 än vad som tidigare prognostiserats, vilket medför att vi beräknas få ett anslagssparande på drygt 171 miljoner kronor med oss in år Ofinansierade verksamheter, tillsammans med liggande förslag till anslagsnivåer för Försäkringskassans förvaltningsanslag och beräknat anslagssparande 2018 skulle innebära att myndigheten kommer att behöva utnyttja anslagskrediten med 231 miljoner kronor år För åren därefter kommer anslagskrediten att överskridas om inte ytterligare medel tilldelas. Försäkringskassan svarar löpande på remisser som kan komma att ge framtida ekonomiska konsekvenser för myndigheten. Dessa redogörs närmare för då regering eller riksdag har fattat beslut om införande av nya regler eller förmåner. 100

101 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -2,5-2,8-3,1-3,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Riksdagen har beslutat att de ändamål och verksamheter som avser lokal statlig service vid servicekontoren ska flyttas från utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Mot denna bakgrund minskas Försäkringskassans anslag med 262,6 miljoner kronor 2019, och beräknas minska med 292,1 miljoner kronor 2020 och 284,1 miljoner kronor varaktigt fr.o.m Motsvarande justeringar har gjorts i denna prognos. Övrigt Prognosen för 2018 har justerats ned med 220 miljoner kronor sedan förra prognosinlämningen i juli. Främst hög personalomsättning och försenade rekryteringar inom flera områden, bland annat inom avdelningen för Sjukförsäkring, Gemensamma försäkringsfrågor, Verksamhetsstöd, IT och Ledningsstöd gör att personalkostnaderna blir lägre än vad som tidigare prognostiserats. 101

102 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:1 Allmänt barnbidrag :2 Flerbarnstillägg :3 Förlängt barnbidrag :4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 1:1 Allmänt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 28 miljarder kronor, vilket är 93 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 102

103 Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 29,1 miljarder kronor, vilket är 79 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 172 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Det allmänna barnbidraget höjdes från och med den 1 mars 2018 till kronor per barn och månad från tidigare kronor. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Analys Allmänt barnbidrag står för ungefär 90 procent av utgifterna för hela anslaget Barnbidrag. Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år. Antalet barn beräknas öka varje år under hela prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos, vilket medför att utgifterna för det allmänna barnbidraget i sin tur också förväntas öka. Utgifterna för allmänt barnbidrag har hittills i år uppgått till 23,1 miljarder kronor, vilket är 17,5 procent högre än samma period föregående år. Den kraftiga ökningen beror främst på att det allmänna barnbidraget höjdes med 200 kronor per barn och månad i mars Exkluderas höjningen av barnbidraget har utgifterna hittills i år ökat med 2 procent, vilket är något snabbare än SCB:s prognos över befolkningen 0 16 år. Det allmänna barnbidraget beräknas öka med 18 procent i år och 4 procent under På längre sikt ökar utgifterna i takt med antal barn i SCB:s befolkningsprognos. Utgifterna för anslagsposten prognostiseras till 28 miljarder kronor för 2018 och förväntas öka till 30 miljarder kronor år

104 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,2 +0,3 +0,3 +0,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för det allmänna barnbidraget har under juni oktober varit 35 miljoner kronor (0,3 procent) högre än prognostiserat. Därför justeras prognosen upp något för hela perioden. 1:2 Flerbarnstillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad

105 Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 3,5 miljarder kronor, vilket är 68 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 102 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 3,6 miljarder kronor, vilket är 33 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 135 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta En förälder som får allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget är 150 kronor per månad för andra barnet, 580 kronor för det tredje barnet och kronor för det fjärde barnet. Från och med det femte barnet ges kronor för varje ytterligare barn. Analys Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år. Antalet barn beräknas öka varje år under hela prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos, vilket medför att utgifterna för flerbarnstillägget i sin tur också förväntas öka. Utgifterna för flerbarnstillägget har hittills i år uppgått till ungefär 2,9 miljarder kronor och väntas bli ungefär 3,5 miljarder kronor för helåret På längre sikt ökar utgifterna i takt med antalet barn i SCB:s befolkningsprognos. Utgifterna för anslagsposten prognostiseras till ungefär 3,6 miljarder kronor år

106 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,9 +0,9 +0,9 +0,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för flerbarnstillägget har under juni oktober varit 16 miljoner kronor (1,1 procent) högre än föregående prognos. Därför justeras prognosen upp för hela perioden. 1:3 Förlängt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad

107 Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 260 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 270 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med kvartalet efter att barnet fyller 16 år kan föräldern få så kallat förlängt barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande. Förlängt barnbidrag betalas även ut för barn som går i gymnasiesärskola eller specialskola. Det finns ingen övre åldersgräns för rätten till förlängt barnbidrag. Bidraget är detsamma som för det allmänna barnbidraget på kronor per barn och månad och betalas ut till och med den månad barnet slutför den utbildning som gett rätt till förlängt barnbidrag eller avbryter studierna. Analys De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första och största gruppen består av de som fyller 16 år under första kvartalet varje år och som istället för allmänt barnbidrag får förlängt barnbidrag tills de går ut grundskolan. Den andra gruppen består av ungdomar och unga vuxna som av olika skäl går kvar i grundskolan eller motsvarande, samt gymnasiesärskola eller specialskola. Majoriteten av dem är i åldrarna år. Utgifterna för förlängt barnbidrag utgår från nuvarande nivåer av barn som fått förlängt barnbidrag. På längre sikt ökar utgifterna i takt med befolkningsutvecklingen för barn och unga vuxna mellan år. Utgifterna för det förlängda barnbidraget har hittills i år uppgått till ungefär 232 miljoner kronor, vilket är 17 procent högre än samma period föregående år. Detta beror främst på att det förlängda barnbidraget, i likhet med det allmänna barnbidraget, höjdes med 200 kronor per barn och månad i mars Det förlängda barnbidraget beräknas öka med ungefär 18 procent i år och med 4 procent Utgifterna för anslagsposten prognostiseras till 260 miljoner kronor år 2018 och ökar till 290 miljoner kronor år

108 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,9-1,7-1,7-1,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för det förlängda barnbidraget har under juni oktober varit 2,4 miljoner kronor lägre än prognosen. Därför justeras prognosen ned för hela prognosperioden. 1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad

109 Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 20 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 9 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 20 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Anslaget Barnbidrag bekostar tilläggsbeloppet vid EU-familjeförmåner som Försäkringskassan i vissa fall ska betala ut. De familjeförmåner som omfattas är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, de särskilda bidragen inom bostadsbidrag, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. Analys Utgifterna för tilläggsbeloppet vid familjeförmåner har hittills i år uppgått till ungefär 16,5 miljoner kronor, vilket är 24 procent högre än samma period föregående år. Barnbidraget utgör en stor del av utgiftsposten och höjningen av det allmänna och förlängda barnbidraget förklarar till stor del att anslagsposten ökat. Prognosen för 2018 beräknas till 20 miljoner kronor. Utgifterna för denna anslagspost har haft stora historiska variationer, och en svag korrelation med antalet barn i befolkningen. De stora variationerna beror på att utbetalningar inom tilläggsbeloppet kan betalas ut retroaktivt när ett beslut fattats. På längre sikt är prognosen densamma som för 2018, men prognosen på längre sikt är väldigt osäker. 109

110 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -7,7-7,7-7,7-7,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för tilläggsbeloppet vid familjeförmåner har under juni oktober varit 1,2 miljoner kronor (15 procent) lägre än prognostiserat. Prognosen justeras därför ned för hela prognosperioden. 110

111 1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:2.9 Föräldrapenning :2.11 Tillfällig föräldrapenning :2.12 Graviditetspenning :2.1 Jämställdhetsbonus :2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning :2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning :2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 111

112 1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 32 miljarder kronor, vilket är 793 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 1,1 miljarder kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 32,5 miljarder kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 1,5 miljarder kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under upp till 480 dagar. För barn som är födda före den 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan eller till och med den dag barnet fyller 8 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn har föräldrarna rätt till hälften av de 480 föräldrapenningdagarna. För barn födda före den 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern, utom 60 reserverade dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med den 1 januari 2016 är det 90 dagar på sjukpenningnivå som inte kan avstås. 112

113 Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, lägsta-, grund- och sjukpenningnivå. Av de 480 föräldrapenningdagarna kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. Föräldrar som saknar sjukpenninggrundande inkomst, har låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor får föräldrapenning på grundnivå som uppgår till 250 kronor per dag. Ersättning på sjukpenningnivån baseras på förälderns sjukpenninggrundande inkomst och har ett tak på 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Den 1 juli 2017 infördes begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn. Regeländringen innebär att barn som bosätts i Sverige under sitt andra levnadsår får 200 föräldrapenningdagar istället för 480 dagar som gällde under tidigare regelverk. För barn som bosätts efter sitt andra levnadsår begränsas antalet till 100 dagar. Analys Utgifterna inom föräldrapenning drivs av antalet uttagna föräldrapenningdagar, antal barn, fördelningen av dagarna mellan föräldrarna och ersättningsnivån. Utgifterna för föräldrapenning har hittills i år uppgått till 27 miljarder kronor, vilket är 5 procent högre än motsvarande period föregående år. Detta beror främst på att antalet uttagna nettodagar har ökat, men även på att medelersättningen ökar. Utgifterna för föräldrapenning samt antalet uttagna nettodagar beräknas att fortsätta öka under hela prognosperioden. För helåret 2018 beräknas utgifterna uppgå till 32 miljarder kronor för att sedan öka till 36 miljarder kronor år Nettodagarna beräknas till 56 miljoner i år och 58 miljoner år Ökningen i antalet dagar drivs framför allt av att antalet födda barn årligen ökar. 42 Föräldrapenningdagar Utgifterna inom föräldrapenning drivs som tidigare nämnts av antalet uttagna nettodagar. Utvecklingen i antalet nettodagar drivs i sin tur i huvudsak av antalet barn i befolkningen. Ersättningsnivåerna för nettodagarna är uppdelade på lägsta-, grund- och sjukpenningnivå, se bakgrundsfakta för mer information om de olika nivåerna. De flesta av dagarna tas ut på sjukpenningnivå och för 2018 uppgår dessa till drygt 38,5 av 56 miljoner dagar. Av dessa väntas ungefär 7,5 miljoner utgöras av dagar på högsta nivån. Dagarna på sjukpenningnivå beräknas till 38,2 miljoner år Lägsta- och grundnivådagarna förväntas uppgå till ungefär 8,4 respektive 42 Statistiska Centralbyrån. Sveriges framtida befolkning Demografiska rapporter (2018:1). 113

114 9,5 miljoner nettodagar i år. Lägsta- och grundnivådagarna beräknas öka under prognosperioden till 9,9 respektive 10,4 miljoner dagar år Utgifterna inom föräldrapenning påverkas även av hur dagarna fördelas mellan kvinnor och män. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor men män tar successivt ut alltfler föräldrapenningdagar. Under 2018 förväntas männen ta ut 29 procent av alla dagar, vilket motsvarar en ökning med 1 procentenhet mot förra året. Enligt prognosen kommer männens andel av nettodagarna fortsätta att öka gradvis och år 2022 beräknas männen ta ut nästan 33 procent av dagarna. Antal nettodagar fördelade på föräldrarnas kön Miljoner I diagrammet ovan illustreras hur nettodagarna fördelat på ersättningsnivå har sett ut historiskt samt hur utvecklingen ser ut för män respektive kvinnor. Det totala antalet nettodagar beräknas minska svagt för kvinnor under , samtidigt som dagarna ökar för män. När det gäller ersättningsnivån för nettodagarna finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Av de föräldrapenningdagar som män tar ut tas större delen ut på sjukpenningnivå. Av männens totala uttagna föräldrapenningdagar under 2018 beräknas 77 procent att tas ut på denna nivå. Motsvarande för kvinnor beräknas 64 procent av dagarna vara på sjukpenningnivå. Dessutom tas en större andel av männens dagar på sjukpenningnivå ut med högsta ersättningen. Under 2018 beräknas 33 procent av dagarna på sjukpenningnivå vara med högsta ersättningen för män samtidigt som motsvarande andel för kvinnor är 12 procent. Medelersättning Som beskrivet under avsnittet Föräldrapenningdagar ovan, finns det olika ersättningsnivåer för olika typer av dagar. Ersättningsnivån för lägsta- och grundnivådagarna är fasta på 180 respektive 250 kronor per dag för samtliga 114

115 föräldrar. På sjukpenningnivå varierar den beroende på föräldrarnas inkomster. Löneutvecklingen påverkar medelersättningen för dagarna på sjukpenningnivå under högsta nivån och dagar med högsta ersättningsnivån styrs av prisbasbeloppets utveckling. Ersättning per dag för olika typer av föräldrapenningdagar Kronor Medelersättningen för en föräldrapenningdag på sjukpenningnivå under högsta ersättningsnivån beräknas öka i år till 662 och 745 kronor per dag för kvinnor respektive män. En nettodag på sjukpenningnivå med högsta ersättningsnivån beräknas till 967 kronor i år. För 2019 beräknas medelersättningen under högsta ersättningsnivån till 682 och 767 kronor för kvinnor respektive män. Högsta ersättningen för en nettodag under 2019 beräknas till 989 kronor. Se diagrammet ovan för historisk och framtida utveckling av dagersättningen på de olika ersättningsnivåerna. Begränsning av antalet dagar efter barnets fyraårsdag Den 1 januari 2014 infördes en regel i föräldraförsäkringen som innebär att föräldrar till barn födda den 1 januari 2014 eller senare maximalt får spara 96 föräldrapenningdagar efter det att barnet fyllt fyra år. 43 Det innebär att föräldrar med barn i det tredje och fjärde (innan barnet fyller fyra år) levnadsåret bör ta ut merparten av dagarna för att inte gå miste om dessa. Föräldrar till denna barnkull, födelseår 2014, har tidigare följt det historiska uttagsmönstret vid barnets yngre åldrar och det är först vid det tredje levnadsåret som de avviker från det historiska uttaget. Föräldrar till denna barnkull har under hela 2017, då barnet var i sitt tredje 43 Proposition 2013/14:4. Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen. Socialdepartementet. 115

116 levnadsår, tagit ut ett högre antal nettodagar än föräldrar till barn födda 2013 eller tidigare, se diagram nedan. Även föräldrar till barn födda 2015 har hittills i år tagit ut ett högre antal nettodagar i likhet med föräldrarna som har barn födda Antalet uttagna nettodagar av föräldrar till barn i sitt tredje levnadsår fördelat på årets månader Tusental, uppdelat på barnets födelseår Under 2017 tog föräldrar till barn födda 2014 (barn i det tredje levnadsåret) ut totalt 3,3 miljoner dagar, vilket är ungefär 1,3 miljoner dagar (65 procent) fler än vad föräldrar till barn födda 2013 tog ut under Dessa 1,3 miljoner dagar har medfört högre utgifter om cirka 672 miljoner kronor. Föräldrar till barn födda 2015 har under januari oktober i år i stort sett följt uttagsmönstret som föräldrar till barn födda 2014 hade under förra året, se diagram ovan. Nedan visas även antalet uttagna nettodagar av föräldrar till barn i sitt fjärde levnadsår. Föräldrar till barn födda 2014 fortsätter att ta ut fler nettodagar än föräldrar till barn födda tidigare år. 116

117 Antal uttagna nettodagar av föräldrar till barn i sitt fjärde levnadsår fördelat på årets månader Tusental, fördelat på barnets födelseår Föräldrar till barn födda 2014, barn i sitt fjärde levnadsår, har hittills i år tagit ut nästan 3 miljoner nettodagar. Föräldrar till barn födda 2013 tog ut motsvarande 1,7 miljoner nettodagar året innan. Detta är en ökning av utgifterna med ungefär 743 miljoner kronor och en ökning av nettodagarna med 77 procent, vid en jämförelse mellan barnen födda före och efter regeländringen. I takt med att fler barn fyllt fyra år under året och att antalet föräldrapenningdagar då begränsas till 96 dagar har de flesta föräldrar redan planerat och tagit ut merparten av dagarna. Under sista kvartalet i år förväntas antalet uttagna nettodagar att vara i höjd med tidigare års nivåer. 117

118 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,1 +1,2 +0,5 +0,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen , vilket påverkar prognosen för medelersättningen på sjukpenningnivå. De har även höjt prognosen för prisbasbeloppet för 2020 och 2021, vilket påverkar prognosen för den högsta ersättningsnivån i föräldrapenningen för dessa år. Dessa prognosrevideringar medför sammantaget en sänkning av utgifterna för Volym- och strukturförändringar Utgifterna för föräldrapenning blev under juni oktober sammantaget ungefär 70 miljoner kronor högre än prognostiserat. Underskattningen beror framför allt på att det tagits ut fler nettodagar än väntat i juni, juli och augusti. Under hösten har antalet uttagna nettodagar varit färre än beräknat. Prognosen för resterande 2018 har justerats till en nivå strax över 2017 års utfall. Detta på grund av att utfallen i september och oktober varit lägre än motsvarande månader året innan. Prognoshöjningen för 2019 förklaras framför allt av att nettodagarna har höjts från en nivå som varit något lägre än 2018 års beräknade antal till en nivå nära den för

119 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2017¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:nov. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 7,5 miljarder kronor, vilket är 282 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 286 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 7,8 miljarder kronor, vilket är 147 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 434 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 49 miljoner kronor. 119

120 Bakgrundsfakta En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda sjukt barn har rätt till tillfällig föräldrapenning. Ersättningsnivån för tillfällig föräldrapenning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels omfattning. Inkomsttaket för tillfällig föräldrapenning är 7,5 prisbasbelopp. Tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn kan betalas ut till den som avstår från att arbeta för att vårda ett sjukt barn som inte har fyllt 12 år (i vissa fall 16 år). Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under maximalt 120 dagar för varje barn och år. När 60 dagar har tagits ut för ett barn kan föräldern inte längre få ersättning vid ordinarie vårdares sjukdom. Föräldrar till allvarligt sjuka barn har möjlighet att använda ett obegränsat antal dagar. Föräldrar till barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan få tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar för ett barn som inte fyllt 16 år. Ersättningen betalas ut för högst 10 kontaktdagar per år tills barnet fyller 16 år. I samband med barns födelse har den förälder som inte föder barnet rätt till 10 dagars ersättning när hen avstår från arbete. Vid adoption har föräldrarna rätt till fem dagar vardera om de inte kommer överens om annat. Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under 10 dagar per förälder när ett barn under 18 år avlider. Flera föräldrar kan använda ersättningen samtidigt då de avstår från förvärvsarbete. Analys Utvecklingen av utgifterna inom tillfällig föräldrapenning drivs av antalet barn i olika åldrar, ersättningsnivån per dag och benägenheten att använda förmånen. Prognosen för antalet barn hämtas från SCB:s befolkningsprognos, benägenheten mätt i antal dagar per barn skrivs fram med den historiska utvecklingen och för att prognostisera medelersättningen används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. Det totala antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning har ökat kontinuerligt under de senaste åren och förväntas fortsätta öka. Under de tio första månaderna i år togs ungefär 6,4 miljoner nettodagar ut och det betalades ut cirka 6,0 miljarder kronor. Det är nettodagar respektive 485 miljoner kronor mer än under motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror delvis på att den sammanlagda medelersättningen under tio första månaderna 2018 var 26 kronor högre per dag än motsvarande period föregående år. En annan förklaring är att fler dagar för vård av barn (VAB) har betalats ut. En bidragande orsak till detta är att influensaaktiviteten drog igång under januari i år, och var kraftigare under februari och mars än motsvarade period 2017 samt sammantaget högre än motsvarande period för samtliga tidigare år. 120

121 Nettodagarna och utgifterna i samband med vård av barn beräknas utgöra drygt 88 procent av det totala antalet nettodagar och utgifter inom tillfällig föräldrapenning. VAB-dagar används för barn i åldrarna 0 12 där antalet uttagna dagar bland barn 2 3 år dominerar mest. Dagarna beräknas utifrån ett antagande om en normal omfattning av influensa och utvecklingen av antal barn mellan 0 12 år i befolkningen. Antalet VAB-dagar beräknas öka från strax över 6,9 miljoner dagar i år till 7,3 miljoner dagar år Ökningen förklaras av att det förväntas vara fler barn 0 12 år i befolkningen. Antalet uttagna nettodagar varierar dock över tid och beror till stor del på hur kraftig influensan och febern har varit under enskilda år. Det genomsnittliga antalet uttagna nettodagar per barn i befolkningen beräknas till 4,37 dagar under 2018 och förväntas öka till 4,47 för 2022, se diagram nedan. Genomsnittligt antal nettodagar per barn (0 12 år) i befolkningen, utfall och prognos fr.o.m. 2018, årsdata. Antalet nettodagar i samband med barns födelse eller adoption, som utgör 11,1 procent av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning, beräknas följa befolkningsutvecklingen över antal födda barn. Dessa dagar beräknas öka från dagar i år till dagar Antalet nettodagar i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS är en liten del av det totala antalet nettodagar. Antalet sådana dagar har skrivits fram med den genomsnittliga ökningstakten över de tre senaste åren. Dagar som tas ut i samband med att ett barn avlidit utgör den minsta andelen av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning. Antalet dagar på grund av detta beräknas följa utvecklingen av antalet avlidna barn 0 18 år i befolkningen. 121

122 Medelersättning per olika typer av dagar Den genomsnittliga medelersättningen per dag för tillfällig föräldrapenning har ökat över tid. Medelersättningen för kvinnor är generellt lägre än för män. Skillnaden i medelersättning mellan olika typer av dagar inom tillfällig föräldrapenning förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Medelersättningen för dagar i samband med barns födelse eller adoption är generellt högre än för de andra dagtyperna. Detta kan förklaras av att nästan 99 procent av dagarna togs ut av män som har en högre medelersättning än kvinnor. Medelersättningen för samtliga dagtyper har skrivits fram utifrån Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen och prisbasbeloppet. Den totala medelersättningen per dag under 2018 beräknas till 954 kronor. Därefter beräknas den öka successivt till kronor per dag år I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av dagar inom tillfällig föräldrapenning under perioden Medelersättning per dag för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar, utfall och prognos fr.o.m Kronor Influensasäsongen Det är ännu för tidigt att göra en meningsfull bedömning av hur intensiv den kommande influensasäsongen kommer att vara. Det är alltid mycket svårt att förutse hur intensiv influensaperioden kommer att bli, och när den kommer att börja spridas. Därför antas i prognosen att influensaaktiviteten under prognosperioden kommer att ligga på en för säsongen normal nivå. Influensarapporterna från Folkhälsomyndigheten som sammanfattar läget i Sverige och omvärlden publiceras varje torsdag under influensasäsongen, vilken pågår mellan vecka 40 på hösten och vecka 20 på våren. 122