Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Dnr

2 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan senast den 17 februari 2017 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. 2

3 Innehåll Förord 2 Sammanfattning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg :4.1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnader för statlig assistansersättning...31 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning :1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen :7 Ersättning för höga sjuklönekostnader :1 Försäkringskassans förvaltningsanslag Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn :1 Barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Adoptionsbidrag :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag

4 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m. m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser 2017 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4

5 Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 203 miljarder kronor 2016 och förväntas öka till 209 miljarder kronor Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till 226 miljarder kronor 2021, se diagram nedan. Prognoserna i denna rapport är sammantaget marginellt högre än de som lämnades i januari För de flesta prognoser är skillnaderna små och synen på den underliggande utvecklingen har inte förändrats nämnvärt. Men prognosen för sjukpenning och rehabilitering m.m. har höjts något, vilket främst beror på att antalet startade sjukfall beräknas bli något fler och att varaktigheten i sjukfall längre än 2 år förväntas bli något högre. Inom assistansersättningen har prognosen sänkts till följd av att antalet brukare har skrivits ned. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag för sju anslag/anslagsposter med sammanlagt 222 miljoner kronor. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. 5

6 Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter innefattar tre utgiftsområden, utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg), 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning) och 12 (Ekonomisk trygghet för familjer och barn), se diagram ovan. För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För utgiftsområde 10 minskar utgifterna fram till 2019 för att sedan öka. Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största sakanslaget. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 21,5 miljarder kronor Utgifterna beräknas öka till 28,4 miljarder kronor 2021, se diagram ovan. Ökningen drivs av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta med att förbättra kvaliteten i handläggningen samt att säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande inom assistansersättningen. Det är ännu för tidigt för att kunna bedöma hur stor effekt arbetet med detta kommer ha på utvecklingen framöver. Antalet brukare har minskat sedan hösten I 6

7 prognosen förväntas de fortsätta minska i år och något nästa år och därefter antas antalet vara oförändrat. Jämfört med föregående prognos antas de bli färre. Antalet medeltimmar per brukare har ökat kontinuerligt sedan ersättningen infördes. Ökningen brukar plana ut under hösten/vintern, men under septemberdecember 2016 minskade till och med timmarna. Det är ännu för tidigt att tala om ett trendbrott och prognosen för timutvecklingen lämnas oförändrad jämfört med januari. Detta innebär att medeltimmarna antas öka något långsammare under prognosperioden än den historiska utvecklingen. Den 1 oktober 2016 införde Försäkringskassan efterskottsbetalning av assistansersättningen. De flesta mottagare av ersättningen berörs av detta och därför sjönk utgifterna tillfälligt under hösten Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Utgifterna uppgick under 2016 till 5,5 miljarder kronor och beräknas öka till 6,8 miljarder kronor år Ökningen drivs främst av att utgifterna för högkostnadsskyddet ökar, vilket i sin tur beror dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning beräknas minska svagt under prognosperioden, vilket beror på att antalet beviljade bilstöd beräknas minska. Prognosen har tagit hänsyn till de regelförändringar som infördes 1 januari Regelförändringarna syftar till att åstadkomma en mer ändamålsenlig och effektiv ordning för anpassningsbidraget ( Ett reformerat bilstöd, Prop. 2016/17:4). 7

8 Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 39,7 miljarder kronor 2016 och beräknas minska under , för att därefter öka något under resterande del av prognosperioden. Utgifterna prognostiseras uppgå till 40,8 miljarder kronor Prognosen för utgifterna är något högre jämfört med föregående prognos. Höjningen förklaras främst av att antalet startade sjukfall nu förväntas bli något fler och att varaktigheten för sjukfall som är längre än 2 år förväntas bli något högre. Därutöver har även medelersättningen höjts något mot bakgrund av utfall under de senaste månaderna. Prognosrevideringarna är var för sig relativt små, men samtliga har en höjande inverkan. Ytterligare ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron i samhället. Utvecklingen under 2016 indikerar att de åtgärder 2 som vidtagits inom sjukförsäkringen sammantaget har haft effekt. Antalet startade sjukfall ökar betydligt långsammare och sjukfallens varaktighet i fallängder upp till ett års sjukskrivning beräknas fortsätta att minska i år, för att därefter vara konstant. Varaktigheten i de längre sjukfallen beräknas fortsatt ligga på en hög nivå under prognosperioden. I samspel med borttagandet av den bortre 2 För en beskrivning av åtgärderna se sidan 41. 8

9 tidsgränsen i sjuk- och rehabiliteringspenning leder detta till en utveckling med en allt större andel långa sjukfall i sjukfallsbeståndet. Försäkringskassan prognostiserade i oktober 2016 att sjukpenningtalet skulle börja minska omkring årsskiftet 2016/2017. Denna vändpunkt ser nu ut att fördröjas något men bedömningen är fortsatt att sjukpenningtalet kommer börja minska i svag takt under I dagsläget är det framför allt två faktorer som motverkar en tydlig vändpunkt i sjukfrånvaron: den kraftiga ökningen av långa sjukfall samt att inflödet ännu inte börjat minska. 3 Sjukfrånvaron i Sverige har dock varierat betydligt över tid och den stora variationen är sannolikt ett komplext samspel mellan ett flertal olika faktorer. Prognoser för sjukfrånvarons utveckling blir således väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Den aktuella prognosen om ett sjukpenningtal på 10,0 nettodagar år 2020 ska därför inte tolkas som att målet om 9,0 nettodagar inte kan uppnås. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet av nya sjukfall är en central komponent för en tydlig nedgång i sjukpenningtalet. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska till och med 2019 för att därefter öka mellan 2019 och Det samlade antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden, vilket beror på att antalet personer inom sjukersättning minskar. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden under hela prognosperioden. Utgiftsökningen från 2019 förklaras framför allt av att prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt. Ohälsotalet 4, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat svagt under det senaste halvåret och uppgick till 27,8 nettodagar i december I föreliggande prognos beräknas ohälsotalet fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en historiskt låg nivå om 24,2 nettodagar år Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta minska från 3,1 miljarder kronor 2016 till 2,5 miljarder kronor Det beror till stor del på att antalet nybeviljade livräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 3 Se avsnittet om sjukpenning och rehabilitering m.m. för en djupare analys av dessa faktorer. 4 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 9

10 Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas stiga under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar, men också på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgifterna för anslagsposten föräldrapenning blev 29,2 miljarder kronor under Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och därmed förväntas utgifterna för anslagsposten öka till 36,2 miljarder kronor för Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,6 miljarder kronor 2016 till 8,4 miljarder kronor Utgifterna för barnbidrag uppgick till 26,3 miljarder kronor år 2016 och beräknas öka till 29,6 miljarder kronor år Detta till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Från och med 2017 delas det tidigare anslaget barnbidrag upp i fyra anslagsposter: allmänt barnbidrag 1:1.1, flerbarnstillägg 1:1.2, förlängt barnbidrag 1:1.3 och tilläggsbelopp vid familjeförmån 1:1.4. Detta påverkar inte utgifterna utan ger bara en mer detaljerad beskrivning av innehållet i barnbidrag. Utgifterna för anslaget bostadsbidrag uppgick till 4,7 miljarder kronor Bostadsbidragets utgifter beräknas under prognosperioden öka med 1 miljard till 5,7 miljarder kronor år En bidragande orsak till ökningen är att inkomstgränsen höjs

11 Anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn antas öka från 3,8 miljarder kronor år 2016 till 5,5 miljarder kronor En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med december 2016 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med november Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i januari 2017 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Prognosjämförelse, miljoner kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,1 +0,1 +0,0 +0,1 +0,2 +0,1 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: Inkluderar statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Sammantaget har prognoserna marginellt höjts för samtliga år, jämfört med de prognoser som lämnades den 18 januari Utgifterna beräknas bli 139 miljoner kronor högre År 2021 är utgifterna i denna prognos 221 miljoner kronor högre än i föregående prognos. Den prognostiserade utgiftsökningen beror av volym- och strukturförändringar. Det är framför allt prognoserna för sjukpenning och rehabilitering m.m. som har höjts. Höjningen beror främst på att antalet startade sjukfall beräknas bli något fler och att varaktigheten i sjukfall längre än 2 år förväntas bli något högre. Samtidigt motverkas detta av att prognosen för statlig assistansersättning har sänkts, vilket beror på att antalet brukare förväntas bli färre under prognosperioden än i januari. 11

12 En uppdaterad version av FASIT har använts till prognosen för bostadsbidrag. Den nya versionen, som är uppdaterad med Konjunkturinstitutets decemberprognos från 2016, sänker prognosen från 2017 och framåt. Förändringarna redovisas under ändrade makroekonomiska antagen. Jämförelse med statens budget I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag och prognoserna. Observera att siffrorna är summerade anslagsvis. Prognosjämförelse, miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år -1,5 0 Anslagna medel 213,7 212,0 Summa tilldelade medel 212,2 212, Utfall 203,0 Prognos 208,7 211,3 214,4 219,9 225,8 Avvikelse från anslagna medel 10,7 3,3 Avvikelse från tilldelade medel 9,2 3,3 Begäran om tilläggsanslag 0,3 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: Inkluderar statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2016 var 213,7 miljarder kronor. Tilldelade medel 5 för 2016 var 212,2 miljarder kronor och de sammanlagda utgifterna för sakanslagen var 203 miljarder kronor. Det var 10,7 miljarder kronor lägre än anslagna medel, men 9,2 miljarder kronor lägre än tilldelade medel. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2017 är 212 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2017 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 208,7 miljarder kronor. Detta är 3,3 miljarder kronor lägre än anslagna medel. 5 Summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel 12

13 Tabellen nedan redovisar sju anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel under Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel 7 för dessa anslagsposter. Anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2017 Tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2016 Anslag år 2017 Prognos 2017 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 1:1.5 Boendetillägg :1.8 Sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall :1.20 Arbetshjälpmedel m.m :2.7 1:7 Kostnader för vissa personer med aktivitetsoch sjukersättningar Ersättning för höga sjuklönekostnader :02 Flerbarnstillägg :04 Tilläggsbelopp vid familjeförmån Totalt För de anslag och anslagsposter i tabellen ovan som Försäkringskassan avser att begära tilläggsanslag begärdes också tilläggsanslag i januari. Jämfört med de prognoser som lämnades i januari 2017 för dessa anslag/anslagsposter har prognoserna höjts marginellt för arbetshjälpmedel, flerbarnstillägg och tilläggsbelopp vid familjeförmån. För resten av anslagen/anslagsposterna är prognoserna antingen lägre, boendetillägg, sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall, kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar eller oförändrade, ersättning för höga sjuklönekostnader. 6 Tillgängliga medel = ingående överföringsbelopp + anslag + högsta tillåtna anslagskredit 7 Tilldelade medel = ingående överföringsbelopp + anslag 13

14 Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för december 2016 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med december 2016 har beaktats för samtliga anslag. Från och med januari 2017 är det prognos. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2016 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från december 2016 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas till Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2017 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller. I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Med rapporten kommer 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag. 14

15 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket var 89 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 117 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. 15

16 Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger kronor men inte kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Antaganden Prognosen bygger främst på SCB:s befolkningsprognos, Konjunkturinstitutets (KI) makroekonomiska prognos (särskilt sysselsättning och arbetslöshet) samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) prognoser över referenspriser och beloppsgränser för tandvårdsstödet. Den 1 juli 2017 höjs det allmänna tandvårdsbidraget från 150 kronor till 300 kronor för personer mellan 65 och 74 år. Åldersgränsen för fri tandvård höjs också i tre steg, 1 januari 2017 höjdes åldersgränsen till 21 år, 2018 höjs åldersgränsen till 22 år och 2019 till 23 år. Analys av 2016 Utgifterna för det statliga tandvårdsstödet under 2016 var miljoner kronor vilket är ökning med 4,9 procent jämfört med Ökningen berodde främst på 16

17 den höjning av referenspriserna som gjordes i januari 2016, vilket innebar att utgifterna inom högkostnadsskyddet ökade med 6,1 procent. Både totala antalet besök och antalet personer som besökte tandvården minskade något under 2016 jämfört med 2015 men antalet personer som nyttjade det statliga tandvårdsstödet ökade något för samtliga bidragstyper. För det allmänna tandvårdsbidraget minskade utgifterna trots att antalet personer som nyttjade bidraget ökade. Det beror till stor del på ett lägre nyttjande av bidraget bland personer i åldern år, som jämfört med andra åldersgrupper är berättigade en högre ersättning, vilket innebar att det den genomsnittliga ersättningen sjönk. Fler personer nyttjade också det särskilda tandvårdsstödet, utgifterna ökade från 35 miljoner kronor 2015 till 42 miljoner kronor Analys av Utgiften för det statliga tandvårdsstödet beräknas öka med i snitt 4,5 procent per år under perioden Störst ökning beräknas högkostnadsskyddet stå för, från miljoner kronor år 2016 till miljoner kronor år Ökningen beror dels på att antalet personer som nyttjar bidraget ökar och dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade under hela prognosperioden. Utgifterna för det allmänna tandvårdsbidraget förväntas öka under 2017 då bidraget för personer i åldern år höjs från 150 kronor till 300 kronor i juli Ökningen dämpas av att åldersgränsen för fri tandvård höjdes till 21 år den 1 januari 2017, vilket innebär att färre personer omfattas av det statliga tandvårdsstödet och 2019 prognostiseras utgifterna minska ytterligare inom det allmänna tandvårdsbidraget då åldersgränsen för fri tandvård höjs till 22 respektive 23 år. Utgifterna för det särskilda tandvårdsbidraget beräknas öka från 42 miljoner kronor 2016 till 75 miljoner kronor Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet Tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Högkostnadsskydd Tandvårdsbidrag Särskilt tandvårdsbidrag Totalt ¹ Utfall. Dessa värden baseras på utgiftsjusterade utbetalningsbelopp. Det finns en viss diskrepans mellan den officiella utbetalningsstatistiken och bokförda utgifter. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. 17

18 Alternativscenario med ökande beloppsgränser I föreliggande prognos antas att beloppsgränserna är konstanta, respektive kronor hela perioden. Om beloppsgränserna för högkostnadsskyddet förändras enligt tabellen nedan skulle det innebära att utgifterna ökar i långsammare takt då det ersättningsgrundande beloppet blir mindre. Ökande beloppsgränser Nedre beloppsgräns Övre beloppsgräns Utgifterna 2018 skulle bli ungefär 142 miljoner kronor lägre och 2021 skulle det innebära att utgifterna skulle bli 495 miljoner kronor lägre jämfört med oförändrade beloppsgränser. Prognos alternativscenario med ökande beloppsgränser ¹ 2020¹ 2021¹ Huvudscenario Alternativscenario Differens ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 18

19 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,0-2,0-2,6-2,0-1,8-1,6 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar I föreliggande prognos används faktiska referenspriser vilket, jämfört med de prognostiserade som användes vid förra prognosen, medför en sänkning av prognosen för

20 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 479 miljoner kronor, vilket var 24 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 458 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 467 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Förmånen delas in i fyra ersättningsområden: konventionsvård, turistvård, pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster. 20

21 Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig privat vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. 8 I och med Högsta Förvaltningsdomstolens dom, mål nr , är det dock oklart i dagsläget till vilken nivå Sverige ersätter kostnader för vård utförd i utlandet. Regelverk Personer som är försäkrade i ett EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i andra EES-länder och Schweiz. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som bosätter sig i ett annat EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 9 April/ pdf 10 (EG) 883/

22 Den 1 oktober 2013 trädde en kostnadsansvarslag 11 avseende patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets- och rådets direktiv 12 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner. Lagen tillämpas emellertid inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget 13. Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EESland, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/ Analys av 2016 Under 2016 betalades 479 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden. Det är 22 miljoner kronor (4,7 procent) mer än under ¹ 2013¹ 2014¹ 2015¹ 2016¹ ² 2020² 2021² Konventionsvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Turistvård Totalt ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan. Utgiften för konventionsvård minskade med 14 miljoner kronor (7 procent) jämfört med Under 2016 betalades 72 miljoner kronor ut för turistvård och det utgör därmed den största procentuella ökningen (27 procent) jämfört med Anledningen till den stora ökningen är att en utbetalning om cirka 44 miljoner kronor gjordes i 11 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU /24/EU Folkbokföringslagen. 14 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 22

23 december för vårdkostnader som uppstått åren i Storbritannien. Hade denna utbetalning inte gjorts hade utgiften för turistvård istället minskat. I absoluta tal ökade utgiften för pensionärsvård mest med 24 miljoner kronor (12 procent) under Många medlemsstater har gått från att debitera Sverige med fasta belopp för pensionärsvård till att debitera faktiska belopp. Det har efter en övergångsperiod inneburit en lägre utgiftsnivå för pensionärsvård. Sedan 2015 har den underliggande uppåtgående trenden återigen höjt utgifterna för utgiftsområdet eftersom flödet av fakturor har stabiliserats. Utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster blev 7 miljoner kronor 2016, vilket är en minskning med 3 miljoner kronor jämfört med Analys av Konventionsvård Utgiften för konventionsvård väntas öka med 2 procent, vilket är i linje med den genomsnittliga ökningen de senaste tre åren, till 187 miljoner kronor under 2017 och förväntas sedan ligga på den nivån Pensionärsvård Då många länder har gått från att debitera fasta schablonbelopp till att debitera faktiska vårdkostnader bedöms utgifterna för pensionärsvård stabiliseras under prognosperioden. Eftersläpningar av fakturor gällande faktiska kostnader är betydligt kortare än för fakturor gällande fasta kostnader. Länderna som fortfarande debiterar fasta schablonbelopp förväntas höja beloppen inom prognosperioden. Detta i kombination med ett ökande antal pensionärer som söker vård utomlands förväntas leda till att utgifterna för pensionärsvård ökar med 3 procent per år från och med Turistvård Regeländringen avseende kostnadsfördelningen mellan stat och landsting som trädde i kraft den 1 oktober 2013 antas ha uppnått full effekt under Det vill säga att det inte väntas några eftersläpande fakturor med vårdkostnader som uppstått före lagens ikraftträdande. Detta leder till att en underliggande ökande trend återigen förväntas vara synlig från och med 2017 med en ökning på 5 procent per år. Ökningstakten är baserad på en tidigare långsiktig trend och på ett antagande om en ökande befolkning och därmed mer resande. Sverige har ett avtal med Storbritannien som innebär att de kostnader för turistvård som normalt bekostas av landstingen, bekostas av staten, oavsett om kostnaderna uppstått före eller efter den 1 oktober Det betyder att det, precis som i december 2016, kan komma fakturor på höga belopp avseende nödvändig vård från Storbritannien. Tidigare, under åren , var beloppet som 23

24 betalades till Storbritannien runt 10 till 11 miljoner kronor per år, och vi räknar med ungefär samma belopp Sjuk- och tandvårdstjänster Utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster var något lägre än prognosticerat och har endast påverkats marginellt på grund av utfallsjusteringen som gjordes för december Sjuk- och tandvårdstjänster omfattas likt turistvården av kostnadsfördelningen mellan stat och landsting. Effekten av det antas ha stabiliserats och nu förväntas återigen en ökningstakt på 2,5 procent. Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa beror på administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Det finns en betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och att Sverige har ett avtal med Storbritannien som innebär att de kostnader för turistvård som normalt bekostas av landstingen bekostas av staten, oavsett om kostnaderna uppstått före eller efter den 1 oktober Det betyder att det, precis som i december 2016, kan komma fakturor på höga belopp avseende nödvändig vård från Storbritannien framöver. I och med Storbritanniens framtida utträde ur EU, är det också osäkert hur avtalet kring vårdkostnader mellan Storbritannien och andra medlemsländer kommer att se ut. Utgifterna för anslagsposten påverkas även av förändringar i växelkurser, vilket är en annan källa till osäkerhet. Då många länder använder euro (EUR) som betalmedel är utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden framför allt känslig mot förändringar i kronans växelkurs mot euron. 24

25 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,1-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Sedan prognosen som levererades i januari 2017 har endast marginella justeringar gjorts. Utfallet för konventionsvård 2016 var något högre än estimerat, men nivån på prognosen för behålls ändå tills vidare. Utfallet för turistvård, pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster 2016 var något lägre än estimerat. Detta innebär endast en marginell sänkning av prognosen med 0,5 procent. 25

26 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ 8 009³ 8 009³ 8 009³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 288 miljoner kronor, vilket var 40 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 27 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 263 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 257 miljoner kronor, vilket är 9,6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 26

27 5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv. Den 1 januari 2017 ändrades reglerna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Det huvudsakliga syftet med lagändringarna var att skapa incitament för den försäkrade att köpa det fordon som är bäst lämpat utifrån hens behov av anpassningar. Efteranpassningar av fordon bör bara göras när behoven inte kan tillgodoses genom köp av ett fordon som redan i sitt originalutförande har lämpliga mått, egenskaper eller anordningar. Grundbidraget, som betalas ut till alla som beviljas bilstöd, har halverats från kronor till kronor. Inkomstgränserna för det inkomstbaserade anskaffningsbidraget har höjts, vid årsinkomster som understiger kronor är bidraget maximalt kronor och storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på kronor eller mer. Ett nytt bidrag, tilläggsbidrag, har införts. Bidraget kan lämnas i tre steg: Tilläggsbidrag (A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst kronor och lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag. Tilläggsbidrag (B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst kronor och lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittandes i en rullstol, göra överflyttning från en rullstol till ett bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. Tilläggsbidrag (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda originalmonterade anordningar. Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Beloppet är obegränsat men i och med införandet av det nya bidraget lämnas det inte för kostnader som tilläggsbidrag lämnas för eller hade kunnat lämnas för. Det lämnas inte heller om behovet av anpassning kan tillgodoses genom köp av en lämplig bil. Dessutom infördes en bestämmelse om att funktionskontroll i princip alltid ska göras av utförda anpassningar för att säkerställa att utförda anpassningar fungerar för den försäkrade på ett trafiksäkert sätt och krav på återbetalning om den försäkrade skulle vägra att medverka till funktionskontrollen. Från och med den 1 november 1997 betalas bilstöd ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Antaganden Prognosen baseras på hur många utbetalningar som förväntas ske inom de olika bidragstyperna och det genomsnittliga utbetalda beloppet för dessa. Prognosen tar 27

28 hänsyn till att ansökningar som inkom innan 1 januari 2017 behandlas enligt tidigare regelverk och ansökningar som inkom efter behandlas enligt nuvarande regelverk. När det gäller de nya reglerna baseras prognosen på de antaganden och beräkningar som gjordes i promemorian Ett reformerat bilstöd (Ds 2015:9). 15 Analys av 2016 Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev under 2016 drygt 288 miljoner kronor. Detta inkluderar de uppskjutna utbetalningarna från 2015 om 27 miljoner kronor som betalades ut i januari. Utgifterna sjönk med 8 miljoner jämfört med En anledning till att utgifterna är lägre är att det genomsnittliga utbetalda beloppet, medelbeloppet, för anpassningsbidraget har minskat ytterligare under Sedan införandet av förmånen har medelbeloppet ökat kraftigt fram till och med 2013, men har minskat sedan dess. En möjlig orsak till minskningen kan vara de förändringar i bedömningen av anpassningsbidragets storlek som gjordes Bland annat förtydligades det hur kostnaden för anpassningen ska vägas in och att Försäkringskassan, i den mån det är möjligt, ska ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. 16 Under 2016 har medelbeloppet fortsatt att minska och en förklaring till detta kan vara ytterligare förtydliganden som gjorts avseende handläggningen av anpassningsbidraget. Bland annat har en ny tolkning av RÅ 2000 ref gjorts avseende bedömning huruvida utrustningen utgör standardutrustning eller är normalt förekommande tilläggsutrustning. Detta har medfört en lägre beviljningsgrad av ersättning för originalmonterad utrustning. En annan förklaring kan vara de förtydliganden som gjordes i ett rättsligt ställningstagande (Dnr :2016). 18 Enligt 52 kap. 19 andra stycket i socialförsäkringsbalken (SFB) får Försäkringskassan besluta att inte medge anpassningsbidrag om det fordon som den försäkrade valt är uppenbart olämpligt med hänsyn till den anpassning som behövs. Försäkringskassan anser att ett fordon är uppenbart olämpligt om anpassningen kräver sådana ingrepp att fordonet jämfört med ett annat lämpligare fordon blir påtagligt mindre trafiksäkert den totala kostnaden för anpassningen påtagligt överstiger den totala kostnaden för att anpassa ett annat fordon som är lämpligt för den sökande f90586e4e1/rattsligt_stallningstagande_2014_2.pdf?MOD=AJPERES

29 Analys av Antalet beviljade bilstöd beräknas minska under hela prognosperioden. Detta beror främst på att antalet återbeviljade bedöms minska då antalet som beviljade bilstöd var lägre efter 2006 jämfört med tidigare år och nytt grundbidrag kan i normalfallet beviljas först efter nio år. Antal beviljade bilstöd Källa: Försäkringskassan (STORE). Färre beviljade bilstöd medför färre utbetalningar, vilket tillsammans med de nya reglerna är de främsta orsakerna till att utgifterna minskar under hela prognosperioden. Prognos för de olika bidragen, tusental kronor År 2016¹ ² 2020² 2021² Grundbidrag Anskaffningsbidrag Anpassningsbidrag Tilläggsbidrag Övrigt Totalt ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna för anpassningsbidraget bedöms minska under hela prognosperioden, vilket främst beror på att vissa kostnader kommer täckas av tilläggsbidragen. Antalet personer som får anpassningsbidrag prognostiseras också minska under prognosperioden, dels på grund av färre beviljade och dels på grund av att vissa, som tidigare fått anpassningsbidrag, enbart beviljas tilläggsbidrag C. Eftersom 29

30 beloppet för grundbidraget halveras minskar utgifterna under 2017 och från 2018 har de halverats i jämförelse med På grund av de höjda inkomstgränserna för anskaffningsbidraget ökar utgifterna för anskaffningsbidraget under 2017 och 2018 för att sedan endast minska marginellt på grund av färre beviljade bilstöd. Utgifterna av tilläggsbidragen beräknas bli ungefär hälften så stora under 2017 jämfört med övriga år i prognosperioden, detta då ansökningar som inkommer innan 1 januari 2017 behandlas enligt nuvarande regelverk. Osäkerhetssanalys I föreliggande prognos är den största osäkerhetsfaktorn de antaganden som gjorts med anledning av det nya reglerna. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,3 +0,2-2,1-3,3-4,1-4,8 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen höjs marginellt för 2017 då medelbeloppet för anpassningsbidraget höjs något, detta motverkas av att antalet beviljade och antalet utbetalningar sänks. Sammantaget innebär detta att utgifterna sänks för perioden

31 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket var miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 511 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Assistansersättningen infördes 1994 och lämnas till personer med funktionsnedsättning. Från och med januari 2001 ges assistansersättningen även till personer över 65 år, förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder. Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med fler än i genomsnitt 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 31

32 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. Assistansersättning betalas ut med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Detta belopp får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent. Antaganden Utgifterna för statlig assistansersättning styrs av antalet brukare, antalet timmar som beviljas dessa brukare samt det schablonbelopp som lämnas som ersättning per timme för utförd assistans. Regeringen beslutar om schablonbelopp på årsbasis. Schablonbeloppet för 2017 är 291 kronor per timme, vilket är 3 kronor (1,05 procent) högre än för I föreliggande prognos antas att schablonbeloppet skrivs upp med 1,05 procent per år, även efter Analys av 2016 Antalet brukare var i snitt under 2016, vilket är 1,5 procent mindre än Minskningen för antalet brukare startade i november 2015 och har fortsatt med i genomsnitt 0,2 procent per månad under Sedan september 2016 har även antalet timmar per månad och brukare minskat med i genomsnitt 0,6 procent per månad. Men sett över hela året var antalet medeltimmar 554,8 timmar per person och månad, vilket är en ökning med 1,5 procent jämfört med Sammantaget minskade den totala utgiften för 2016 med 13,5 procent. Utvecklingen för antalet brukare och medeltimmar kan analyseras närmare genom att dela in dessa i undergrupper. Antalet brukare minskar mer för kvinnor än för män, 1,8 respektive 1,2 procent, se tabell nedan. Antalet brukare har minskat inom alla personkretsar, utom inom personkrets 1 som istället har ökat med 0,7 procent. Minskningen är störst, både procentuellt sett och i antal, inom personkrets 3. 32

33 Antal brukare Medelvärde uppdelat på kön och personkrets 19 Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets Differens i procent -1,5-1,8-1,2 0,7-2,7-2,9 Källa: Försäkringskassan. På samma sätt som för antalet brukare studeras utvecklingen av timmar per person och månad. De ökade både när de delas upp på kön och när de delas upp på personkrets, se tabell nedan. Ökningen var lika stor för kvinnor som för män och personkrets 1 och 3 ökade något snabbare än personkrets 2. Dock minskade antalet medeltimmar per månad och brukare i slutet av 2016 och det dämpar den årliga ökningen. Antal timmar per månad Medelvärde uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets Differens i procent 1,5 1,5 1,5 1,6 0,8 1,3 Källa: Försäkringskassan. I oktober 2016 infördes efterskottsutbetalningar inom statlig assistansersättning. Det innebär att de utbetalningar som normalt hade gjorts i slutet av året försköts till efterföljande månader, vilket har påverkat månadsfördelningen och helårsutfallet för I diagrammet nedan visas utbetalningarna månadsvis. Det är en tydlig nedgång i september och oktober 2016 till följd av införandet av efterskottsutbetalning. Det innebär också att 2016 års utfall inte kan jämföras med tidigare år eftersom det innehåller färre månadsutbetalningar. 19 Personkretsindelningen är: Personkrets 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. 33

34 Utgifter för statlig assistansersättning Miljoner kronor, månadsdata 2015 och 2016 Källa: Försäkringskassan. Analys av Under 2016 minskade antalet brukare med statlig assistansersättning med 1,5 procent. Eftersom antalet brukare minskade kraftigare mot slutet av året 2016 beräknas antalet brukare minska något mer (2,2 procent) under 2017 än under Antalet brukare har varierat kraftigt över tid och prognosen är osäker på längre sikt. Därför antas minskningen av antalet brukare avta under 2018, och antalet väntas ligga på samma nivå som 2018 åren Enligt socialförsäkringsrapporten Assistansens utveckling 20 kan det minskande antalet brukare bero på att en mindre andel av de sökande beviljas assistans. En möjlig förklaring till att både brukare och ersatta timmar har minskat är att det, efter en dom i högsta domstolen 21, är svårare att få statlig assistans beviljad för det grundläggande behovet nr 5, annan hjälp som kräver ingående kunskap om personen 22. Domen tydliggör att endast individer med psykiska funktionsnedsättningar har rätt till statlig assistans för det ovannämnda grundläggande behovet. Givet detta antas en svagare timutveckling under prognosperioden jämfört med den historiska timutvecklingen. Eftersom det är svårare att få statlig assistans för annan hjälp som kräver ingående kunskap om 20 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2017:4, Assistansersättningens utveckling 21 HFD 2015 ref Lagen specificerar att grundläggande behov är 1) personlig hygien, 2) måltider, 3) att klä av sig och på sig, 4) kommunicera med andra och 5) annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen. 34

35 personen kan det också innebära att individer som söker statlig assistans för det tillsammans med timmar för andra grundläggande behov inte sammantaget kommer upp i mer än 20 timmar assistansersättning, vilket är kriteriet för att bli beviljad statlig assistans. Antalet medeltimmar per månad och brukare väntas vara 562 timmar 2017 och öka med i genomsnitt 1,6 procent Totalt förväntas utgifterna för att öka med 18,2 procent under 2017 och med i genomsnitt 2,8 procent per år Att ökningen är så stor mellan 2016 och 2017 beror på att utgifterna för 2016 är ovanligt låga på grund av efterskottsbetalningarna som implementerades då. Känslighetsanalys Antalet medeltimmar per brukare har ökat kontinuerligt sedan ersättningen infördes. Ökningen brukar plana ut under hösten/vintern, men under septemberdecember 2016 minskade till och med timmarna, se diagrammet nedan. I huvudscenariot antas en timutveckling som ligger i linje med den genomsnittliga utvecklingen under hela Med tanke på att medeltimmarna minskade i slutet av 2016 är det inte omöjligt att ökningstakten blir långsammare än i huvudscenariot. I alternativscenariot antas medeltimmarna endast öka med i genomsnitt 0,6 procent per år under , vilket är 0,9 procentenheter lägre än i huvudscenariot, se tabell nedan. Även antalet brukare har minskat (sedan november 2015) och i alternativscenariot antas antalet brukare fortsätta att minska även efter 2018 till att vara 347 personer färre än i huvudscenariot år 2021, se tabellen nedan. 35

36 Antal brukare och medeltimmar per person och månad Glidande 3-månadersmedelvärden Källa: Försäkringskassan. Antalet timmar per månad och brukare i huvudscenario och alternativscenario Huvudscenario Alternativscenario Differens Differens i procent , , , , ,3 Antalet brukare i huvudscenario och alternativscenario Huvudscenario Alternativscenario Differens Differens i procent , , , , ,2 Om medeltimmar och brukare skulle utvecklas som i alternativscenariot skulle utgifterna bli 284 miljoner kronor lägre 2017 (1,1 procent) än i huvudscenariot, se tabell och diagram nedan. Skillnaden ökar sedan successivt till drygt 2 miljarder (7,2 procent) I alternativscenariot är det minskningen i timmarna som ger det största bidraget till differensen, men det är också de som har störst differens procentuellt sett. 36

37 Alternativscenariots effekt på utgiften Fördelat på brukare och timmar, tusental kronor Huvudscenario Alternativscenario Differens Varav Brukare Varav Timmar Total utgift för statlig assistans Tusental kronor, utfall tom 2016 och huvudscenario, samt alternativscenario Källa: Försäkringskassan. 37

38 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,5-0,4-0,9-0,9-0,9-0,9 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för december 2016 var 315 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari Antalet brukare har minskat sedan november Därför sänks antalet brukare med 2,2 procent för 2017 och med 0,3 procent för På grund av osäkerheten på längre sikt lämnas därefter prognosen för antalet brukare konstant Antalet medeltimmar per brukare har minskat sedan september Timmarna brukar utvecklas lugnare under höst-/vintermånaderna och ännu är det för tidigt att avgöra huruvida minskningen innebär ett trendbrott eller ej. Därför lämnas antalet medeltimmar per månad och brukare oförändrat jämfört med föregående prognos. Sammantaget sänker justeringarna prognosen med 0,4 procent 2017 och med 0,9 procent per år

39 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning De samlade utgifterna för utgiftsområde 10 har ökat årligen sedan 2013, men med en klart lägre ökningstakt under helåret 2016 jämfört med föregående år. Utgifterna beräknas minska under , för att sedan öka något under resterande del av prognosperioden. Jämfört med föregående prognos, som lämnades i januari, har de samlade utgifterna höjts något för hela prognosperioden. Sammanfattande tabell utgiftsområde 10 Miljarder kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 49,4 48,3 47,1 46,7 47,1 47,7 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 39,7 39,5 39,1 38,9 39,7 40,8 Övriga anslag exklusive förvaltning 8,2 8,2 8,1 8,0 7,9 7,9 Summa 97,3 96,0 94,4 93,6 94,8 96,5 Bedömning i föregående prognos 97,3 95,7 93,9 93,0 94,1 95,8 Differens 0,0 0,4 0,5 0,6 0,7 0,6 Ungefärligt Sjukpenningtal 10,8 10,6 10,3 10,1 10,0 9,9 Ungefärligt Ohälsotal 27,8 26,8 25,8 25,1 24,5 24,2 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Nybeviljandet inom sjukersättning har minskat avsevärt sedan sommaren Flera faktorer har bidragit till minskningen. Nu verkar dock nedgången ha avstannat och antalet nybeviljanden har ökat något de senaste månaderna. I prognosen höjs därför nybeviljandet av sjukersättning något. Bedömningen är emellertid fortfarande att nivån kommer fortsätta att vara låg, sett ur ett historiskt perspektiv. Prognosen för nybeviljandet av aktivitetsersättning är däremot relativt oförändrad och det väntas öka något under hela prognosperioden. I slutet av 2016 slutfördes en rättslig granskning av nybeviljandet av aktivitetsersättning, vars generella slutsats är att Försäkringskassan har varit för generös i handläggningen. Granskningen är beaktad i föreliggande prognos och nybeviljandet av aktivitetsersättning har därför sänkts något. Det är svårt att bedöma effekterna på antalet personer med aktivitetsersättning och i ett alternativscenario visas hur det skulle kunna utvecklas om effekterna blir större. Försäkringskassan kommer att följa utvecklingen noggrant och återkomma med nya bedömningar av effekterna av den rättsliga granskningen. Sammantaget innebär detta ett marginellt större antal personer med aktivitets- och sjukersättningar under hela prognosperioden, i jämförelse med föregående prognos, vilket innebär en marginell höjning av utgifterna för hela prognosperioden. 39

40 Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. har höjts något i föreliggande prognos. Mot bakgrund av de senaste månadsutfallen beräknas antalet startade sjukfall 23 nu bli något fler och den förväntade varaktigheten för sjukfall som är längre än 2 år bli något högre än i föregående prognos. Utvecklingen under 2016 indikerar dock att de åtgärder 24 som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget har haft effekt avslutssannolikheterna vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter har ökat tydligt samtidigt som den tidigare snabba ökningen i inflödet har dämpats. Försäkringskassan prognostiserade i oktober 2016 att sjukpenningtalet skulle börja minska omkring årsskiftet 2016/2017. Denna vändpunkt ser nu ut att fördröjas något, men bedömningen är fortsatt att sjukpenningtalet kommer börja minska i svag takt under Sjukfrånvaron i Sverige har dock varierat betydligt över tid och den stora variationen är sannolikt ett komplext samspel mellan ett flertal olika faktorer. Prognoser för sjukfrånvarons utveckling blir således väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Den aktuella prognosen om ett sjukpenningtal på 10,0 nettodagar år 2020 ska därför inte tolkas som att målet om 9,0 nettodagar inte kan uppnås. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet av nya sjukfall är en central komponent för att åstadkomma en tydlig nedgång i sjukpenningtalet. Socialstyrelsen har granskat och uppdaterat det försäkringsmedicinska beslutsstödet för sjukskrivningar inom psykisk ohälsa. 25 Generellt innebär det nya beslutsstödet en ökad differentiering av den rekommenderade längden på sjukskrivningen. Det innebär att sjukskrivningstiden har delats upp i betydligt fler steg än i dag, med kortare och längre tider beroende på patientens situation. Även möjligheten att sjukskriva partiellt framhålls i de nya rekommendationerna. 23 Avser startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa och som ej är återvändare. Med återvändare avses sjukskrivna som har lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. Definitionerna används genomgående i sjukpenningavsnittet. 24 För beskrivning av åtgärderna, se bland annat: Regeringens åtgärdsprogram: Åtgärdsprogram för ökad ohälsa och minskad sjukfrånvaro gram-for-okad-halsa-och-minskad-sjukfranvaro2.pdf Prop. 2016/17:1, Utgiftsområde 10 Försäkringskassan, Uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess, , Dnr Socialstyrelsen, pressmeddelande iskohalsa 40

41 Vidare har fler lindriga diagnoser fått rekommendationen att sjukskrivning bör undvikas. En individuell bedömning ska dock alltid göras och det är därför svårt att förutsäga hur de uppdaterade rekommendationerna kommer påverka sjukskrivningsbedömningarna hos aktörerna i sjukskrivningsprocessen. Det nya beslutsstödet beaktas därför inte i föreliggande prognos, men sammantaget kan de uppdaterade rekommendationerna potentiellt innebära färre startade sjukfall och således ett lägre sjukpenningtal. Ohälsotalet, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat svagt under det senaste halvåret och uppgick till 27,8 nettodagar i december I föreliggande prognos beräknas ohälsotalet fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en historiskt låg nivå om 24,2 nettodagar år Likväl som för sjukpenningtalet råder det stor osäkerhet på långa prognoshorisonter. Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Källa: Försäkringskassan. Som framgår av diagrammet ovan har det skett en omfördelning mellan förmånerna som ingår i måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenning har ökat sedan 2010, medan aktivitets- och sjukersättningar har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer istället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. 41

42 Förändringarna i regelverket har hittills förklarat en stor del av den uppgång i sjuk- och rehabiliteringspenningen som skett sedan :1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspenning :1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning :1.15 Närståendepenning :1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning :1.5 Boendetillägg :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall :1.20 Arbetshjälpmedel m.m ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 26 För ett mer utförligt resonemang se: Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid samt Socialförsäkringsrapport 2014:18, Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2. 42

43 Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersättning, boendetillägg, närståendepenning samt arbetshjälpmedel m.m. Dagersättning i form av sjukpenning, fler dagar med sjukpenning på normalnivå, rehabiliteringspenning och närståendepenning utgör cirka 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Dagersättning i form av sjukpenning på fortsättningsnivå och rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå utgör cirka 75 procent av den försäkrades SGI. Från och med den första januari 2008 ska SGI multipliceras med faktorn 0,97. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor som innebär att sjukpenningen blir något lägre än 80 respektive 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Syftet med faktorn var ursprungligen att minska statens utgifter för ohälsan. Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet. Förmånerna sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning finansieras med sociala avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. belastas med statlig ålderspensionsavgift för posterna sjuk-, rehabiliterings- och närståendepenning. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket var miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och miljoner kronor lägre än tilldelade medel. 43

44 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 412 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. Beloppet 543 kronor motsvarar den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Antaganden Utgiftsutvecklingen för sjukpenning drivs av antalet startade sjukfall, sjukfallens varaktighet samt deras medelersättning. De externa prognoser som används är Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutveckling och arbetskraftens storlek. Analys av 2016 Anslagsbelastningen för sjukpenning blev 2 miljarder kronor (6 procent) högre under 2016 jämfört med Nettodagarna blev 2,5 miljoner (4 procent) fler under samma jämförelseperiod. Ökningstakten trappades successivt av under året och jämfört med 2015 halverades utgifternas helårsvisa ökningstakt. Den kraftiga avtrappningen medförde att samtliga prognoser som levererades under 2016 överskattade helårsutfallet. Startade sjukfall För helåret 2016 beräknas inflödet av nya sjukfall vara i princip oförändrat jämfört med 2015, efter att tidigare ha ökat i en snabb takt. Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den tidigare uppgången, då dessa sjukfall ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser 27 sammantaget. 27 Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 44

45 Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser visar en större variation då de även minskade i en snabbare takt under åren före 2010, se diagram nedan. Inflöde av sjukfall Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser. Helårsnivå i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (höger). Månadsdata från januari 2007 till januari Källa: Försäkringskassan (MiDAS). Diagrammet ovan bygger på antalet startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa. Statistiken är hämtad från Försäkringskassans analysdatabas MiDAS, vilken rapporteras med en eftersläpning om cirka 6 månader. Inflödet under det senaste halvåret skattas därför med hjälp av en tidsserie över antalet inkomna ansökningar om sjukpenning, vilka rapporteras utan eftersläpning. Serierna är högt korrelerade och modellen som används ger sammantaget låga prediktionsfel, men viss osäkerhet föreligger bland annat på grund av hur avslagsfrekvensen i ansökningarna utvecklas. Det råder även stor osäkerhet när det skattade inflödet sedan fördelas på psykiatriska respektive icke psykiatriska diagnoser. Antalet inkomna ansökningar har stabiliserats under 2016 och modellen skattar därför ett inflöde i nivå med 2015 för helåret. Det är en kraftig dämpning jämfört med 2015 då inflödet ökade med omkring 6 procent. Däremot indikerar utvecklingen under de sista månaderna 2016 och januari 2017 återigen ett svagt ökande inflöde. Även antalet utbetalda nettodagar i korta fallängder vilket är en annan indikator på inflödets utveckling som rapporteras utan eftersläpning har ökat något under de senaste månaderna. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret, ökade under med en särskilt accentuerad ökning under Ökningen sammanföll med att andelen genomförda bedömningar av 45

46 arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjans bedömningspunkter gradvis minskade. 28 Under våren 2015 inledde därför Försäkringskassan ett arbete med att stärka sjukfallshandläggningen och andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan har därefter ökat, likaså andelen indrag i samband med nämnda bedömningspunkter. 29 Försäkringskassans arbete med bedömningarna av arbetsförmågan har utvecklats ytterligare som en del i regeringens åtgärdsprogram och en allt större andel sjukfall avslutas nu under det första sjukskrivningsåret. I diagrammet nedan framgår detta för både psykiatriska och övriga diagnoser, särskilt vid rehabiliteringskedjans 180-dagarsbedömning. Sjukfallens varaktighet Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under första kvartalet respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Källa: Försäkringskassan. Ovanstående diagram visar även att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre än övriga diagnoser sammantaget. Inflödets sammansättning har således stor betydelse för den samlade utvecklingen av sjukfallens varaktighet. Samtidigt som kvarståendesannolikheterna har minskat under det första sjukskrivningsåret har de ökat för sjukfall som är längre än 2 år. Den ökande varaktigheten i de långa sjukfallen beror sannolikt på färre övergångar till sjukersättning. En annan möjlig förklaring är en högre andel sjukfall med psykiatriska diagnoser i dessa fallängder. I samspel med borttagandet av den 28 ISF 2015:5, Tidsgränserna i sjukförsäkringen och Socialförsäkringsrapport 2015:6, Sjukfrånvarons utveckling, delrapport Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 46

47 bortre tidsgränsen leder detta till att andelen långa sjukfall i sjukfallsbeståndet ökar betydligt. Pågående sjukfall Då den tidigare ökningen av inflöde och varaktighet brutits ökar inte heller antalet pågående sjukfall när det gäller fallängdskategorier upp till 1 års sjukskrivning. Antalet sjukfall i dessa fallängder var i september 2016 överlag något färre än vid motsvarande tidpunkt Däremot ökar antalet långa sjukfall markant, vilket medför en sammanlagd ökning om cirka sjukfall (2 procent) jämfört med 2015, se diagram nedan. Pågående sjukfall i september respektive år Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade Källa: Försäkringskassan (MiDAS). Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 45 procent i september I september 2015 var motsvarande andel 43 procent och jämfört med 2014 har andelen vuxit med 5 procentenheter. Andelen växer generellt över fallängdskategorierna på grund av det historiskt höga inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa sjukfall har. Fallängdskategorierna dagar respektive 1 2,5 år har de högsta andelarna sjukfall med psykiatriska diagnoser (51 procent). Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har ökat väsentligt under 2016, vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättningsdagar har avskaffats. De personer som tidigare hade så långa sjukfall hade antingen fått fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå med stöd av något av undantagen som fanns i det gamla regelverket. Även andelen psykiatriska diagnoser har ökat tydligt bland de 47

48 längsta sjukfallen, dessa diagnoser var ovanliga bland de som beviljades undantag från tidsgränsen. I kommande uppdateringar kommer skillnaderna mellan åren att öka i takt med att antalet personer med långa sjukfall ökar. Borttagandet av tidsgränsen medför samtidigt att antalet korta sjukfall minskar då en klar majoritet av de som tidigare uppnådde maximal ersättningstid sedermera återvände till sjukskrivning. I diagrammet nedan visas en jämförelse över antalet ersatta nettodagar under de tre senaste åren, uppdelat på fallängd. Effekten av det senaste årets minskade varaktighet och dämpade inflöde kan observeras i antalet ersatta nettodagar i fallängder upp till 1 år, där de utbetalda nettodagarna är färre än under motsvarande period Ersatta nettodagar under respektive år Tusental Källa: Försäkringskassan. Nettodagarna ökar dock fortfarande i fallängder över 1 års sjukskrivning. Som tidigare nämnts finns det ett antal möjliga förklaringar till detta: färre övergångar till sjukersättning, högre andel psykiatriska diagnoser och ett högt historiskt inflöde som senare blivit långa sjukfall. Den tydliga ökningen i de längsta sjukfallen, de som pågått i mer än 2 år, beror dock i huvudsak på att tidsgränsen avskaffats och även här kommer skillnaderna mellan åren att öka i kommande uppdateringar. Prognos för Inflödet har stabiliserats under 2016, efter att tidigare ha ökat i en snabb takt. Helårsinflödet 2016 beräknas ligga nästan exakt i nivå med 2015 års inflöde. Utfall för de två sista månaderna 2016 samt januari 2017 indikerar dock att 48

49 inflödet återigen ökat svagt jämfört med motsvarande månader 1 år tidigare. I föregående prognos beräknades inflödet minska i svag takt under 2016 och 2017, men mot bakgrund av de senaste månadsutfallen höjs prognosen något och inflödet beräknas nu att utvecklas i takt med arbetskraften (knappt 1 procent ökning årligen) för hela prognosperioden. I denna prognos används Konjunkturinstitutets prognos från december 2016 för den framtida arbetskraften. Inflödet har historiskt uppvisat en stor variation som inte entydigt kan förklaras av förändringar i till exempel folkhälsa, demografi eller konjunkturläge, varför betydande osäkerhet föreligger i prognosen för inflödets utveckling. Att sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret minskat under 2016 beror sannolikt till stor del på Försäkringskassans arbete med att förbättra utredningarna och bedömningarna av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsatt att rikta särskilt fokus på detta område under prognosperioden. Varaktigheten i fallängder upp till ett års sjukskrivning beräknas minska under 2016 och ytterligare något 2017, för att därefter vara oförändrad. Däremot ökar varaktigheten bland längre sjukfall (>2 år) och dessa sjukfall utgör en allt växande andel av sjukfallsbeståndet. Ökningen är i huvudsak en mekanisk och förväntad effekt av att den bortre tidsgränsen tagits bort. Utöver den mekaniska effekten har även kvarståendesannolikheten ökat generellt bland långa sjukfall, vilket sannolikt beror på färre utbyten från sjukpenning till sjukersättning. Varaktigheten för långa sjukfall beräknas fortsätta öka under 2016 för att därefter minska marginellt i takt med att nybeviljanden av sjukersättningar åter prognostiseras att öka, se avsnittet aktivitets- och sjukersättningar för mer information. Sammantaget innebär den prognostiserade utvecklingen av inflöde och varaktighet en stabilisering av antalet pågående sjukfall, se diagram nedan. 49

50 Pågående sjukfall uppdelat på fallängd Tusental. Glidande 12-månadersmedelvärden Källa: Försäkringskassan. Effekten av borttagandet av tidsgränsen i sjukförsäkringen syns även i ovanstående diagram, som visar att avskaffandet leder till en omfördelning mellan sjukfallslängder inom sjukfallsbeståndet. Eftersom sjukfall som tidigare avslutas vid tidsgränsen inte längre kommer att återvända utan istället i större utsträckning fortsätta att pågå som längre sjukfall, kommer antalet korta sjukfall minska och antalet långa öka. Osäkerhetsanalys Sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid, vilket framgår av diagrammet ovan. Variationen har drivits både av antalet startade sjukfall och sjukfallens varaktighet. Inflödet och varaktigheten tenderar att samvariera positivt, när inflödet ökar så ökar även varaktigheten, och vice versa. Det går inte att peka ut någon enskild faktor som ensam förklarar variationerna i inflöde och varaktighet; olika faktorer har varit drivande i olika faser av upp- och nedgång. 30 Vidare saknas det en utvecklad teoribildning över en naturlig nivå för sjukfrånvaron. 31 Sammantaget medför detta att prognoser över sjukfrånvarons utveckling blir väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Nedan visas en genomgång av den historiska träffsäkerheten i Försäkringskassans prognoser, med särskild fokus på de tre senaste årens utfall. 30 Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid 31 ISF 2012:15, Stabilitet i sjukfrånvaron 50

51 Storleken på sjukfallsbeståndet beror på hur många sjukfall som startas, samt hur långa sjukfallen blir. Därför utgår Försäkringskassans prognosmetod ifrån att prognostisera antalet startade sjukfall och deras varaktighet, i syfte att simulera det framtida beståndet av pågående sjukfall. Därefter omvandlas de pågående sjukfallen till nettodagar och produkten av de aggregerade nettodagarna och medelersättningen blir själva utgiftsprognosen. Utfallsmåttet som används i analysen nedan är de sammanlagda nettodagarna ersatta med sjuk- och rehabiliteringspenning. Själva utgiftsprognosen för respektive förmån är utöver detta beroende av prognosen för medelersättningen samt den förväntade andelen av samtliga sjukfall som får rehabiliteringspenning, men analysen avgränsas till de sammanlagda nettodagarna. Prognosfelen är uträknade enligt: e t+h t = y t+h ŷ t+h t y t+h där e t+h t är prognosfelet för prognosen gjord vid tidpunkt t med horisonten h månader, ŷ t+h t är prognosen gjord vid tidpunkt t med horisonten h månader och y t+h är det helårsvisa utfallet. I diagrammet nedan visas absolutvärdena av prognosfelen för de 3 senaste årens utfall, uppdelat efter prognosernas respektive horisont. Detta innebär att 36- månadersstapeln för 2016 visar prognosfelet för prognosen som levererades i början av 2014 med avseende på Motsvarande stapel för 2015 är prognosfelet för prognosen som levererades vid samma tidpunkt 2013 och så vidare. 12-månadersstapeln är helårsprognosen som levererades i början på det aktuella året och 3-månadersstapeln prognosen som levererades i oktober respektive år då endast 3 månadsutfall saknades för helårsutfallet. I diagrammet visas även medelvärdet av de absoluta prognosfelen (MAPE) för respektive prognoshorisont för utfallsåren

52 Absolut procentuellt prognosfel per utfallsår och prognoshorisont Anm: På x-axeln visas prognoshorisont som antalet månader före det att helårsutfallet publicerades. Källa: Försäkringskassan. I juli 2013 genomfördes en större upprevidering av utgiftsprognosen för sjukpenning och rehabiliteringspenning. Prognoshöjningen var i sin tur resultatet av en mer modellstyrd prognosmetod på kortare prognoshorisonter, som i större utsträckning tar hänsyn till rådande trender. Sedan dess har prognosfelen generellt blivit lägre. I diagrammet ovan illustreras detta för alla perioder avseende 2016, för 2015 från 30 månaders horisont samt för 2014 från 18 månader. Ovanstående diagram visar även tydligt att prognoser på längre sikt är betydligt osäkrare än på kortare sikt. Det framgår även i nedanstående diagram, där prognosfelens spridning är klart större på långa prognoshorisonter. 52

53 Procentuellt prognosfel per prognoshorisont Källa: Försäkringskassan. I diagrammet ovan syns inga tydliga tecken på systematisk över- eller underskattning av prognoserna levererade under tidsperioden, prognosfelens medelvärde är inte signifikant skilt från 0 för någon av prognoshorisonterna. Däremot har prognoserna överlag underskattat styrkan och/eller uthålligheten i den rådande trenden. Under nedgångsfasen överskattade prognoserna generellt utvecklingen, vilket i diagrammet illustreras med överlag negativa prognosfel för den perioden. Det omvända gällde initialt under de senaste årens uppgångsfas. Sedan 2015 har ökningstakten av antalet nettodagar trappats av vilket har medfört att prognoserna återigen varit för höga, särskilt för utfallsår Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Regeringen aviserade i september 2015 ett mål för sjukfrånvaron, sjukpenningtalet ska maximalt uppgå till 9,0 nettodagar år Sjukpenningtalet har ökat sedan 2010 och ligger i dagsläget på 10,8. Ökningstakten har dock trappats av markant under 2016 och sjukpenningtalet ökar nu endast i en mycket svag takt. Mot bakgrund av den snabba avtrappningen prognostiserade Försäkringskassan i oktober 2016 att sjukpenningtalet skulle börja minska omkring årsskiftet 2016/2017. Denna vändpunkt ser nu ut att dröja, men Försäkringskassan bedömer fortsatt att sjukpenningtalet kommer börja minska i svag takt under Minskningen beror dock i huvudsak på att nämnaren (befolkningen 16 64) ökar, medan täljaren (nettodagarna) endast minskar ytterst marginellt. I dagsläget är det framför allt två faktorer som motverkar en tydlig vändpunkt för sjukpenningtalet: den kraftiga ökningen av långa sjukfall samt att inflödet ännu inte börjat minska 53

54 (utan snarare ser ut att ha ökat något i årstakt under de senaste månaderna). Nedan följer en fördjupad analys av dessa faktorer. Långa sjukfall Som tidigare nämnts har antalet långa sjukfall (>2 år) ökat kraftigt sedan den bortre tidsgränsen togs bort i februari Enligt sjukfallsstatistiken har dessa sjukfall ökat med 111 procent mellan oktober 2015 och oktober Sjukfallsstatistiken blir dock missvisande då många som tidigare lämnade försäkringen på grund av uppnådd maxtid sedan återvände till sjukskrivning. År 2015 återvände cirka 80 procent av alla som lämnade försäkringen på grund av maxtid. När en person återvände startades ett nytt sjukfall från dag 1 och det nya sjukfallet klassades således som ett kort sjukfall enligt sjukfallsstatistiken, trots att det föregåtts av ett eller flera långa sjukfall. I diagrammet nedan korrigeras detta genom att återvändare med pågående sjukfall som är kortare än 2 år räknas som om de vore över 2 år. Vidare ingår även personer som den aktuella månaden befann sig i Arbetsförmedlingens program arbetslivsintroduktion (ALI). Personer som inte återvände till sjukskrivning efter ALI har exkluderats, likaså personer vars ALI inte föregicks av att de lämnade sjukförsäkringen på grund av maxtid. Även den tidsbegränsade sjukersättningen, som fasades ut i december 2012, utgjorde ett substitut till långa sjukskrivningar och för att öka jämförbarheten över tid inkluderas även personer med tidsbegränsad sjukersättning i diagrammet nedan. 54

55 Korrigerat antal långa sjukfall Tusental, månadsdata. Antal pågående ersättningsepisoder som pågått längre än 2 år vid det aktuella månadsslutet Anm: Sjukfall > 2 år är pågående sjukfall som är längre än 2 år enligt sjukfallsstatistiken. Återvändare < 2 år är pågående återvändarsjukfall som ännu inte blivit 2 år långa. ALI är personer som det aktuella månadsslutet befann sig i programmet Arbetslivsintroduktion. Personer som inte återvände till sjukskrivning efter ALI har exkluderats, likaså personer vars ALI inte föregicks av att de lämnade sjukförsäkringen på grund av maxtid. Tidsbegränsad SE är pågående tidsbegränsade sjukersättningar. Källa: Försäkringskassan. Som framgår ovan har antalet långa sjukfall ökat betydligt de senaste åren, även efter korrigeringarna. Procentuellt sett är dock inte ökningen under 2016 lika dramatisk som sjukfallsstatistiken indikerar. Det framgår även att den riktigt långvariga sjukfrånvaron, efter korrigeringarna, nådde sin lägsta nivå under 2013 och inte 2010 då de första försäkrade nådde den nya bortre tidsgränsen. Därefter började de långa sjukfallen öka, en utveckling som har fortsatt fram till idag. En stor del av uppgången sedan 2013 kan förklaras av att inflödet tidigare ökade i snabb takt om inflödet ökar en given månad kommer, allt annat lika, antalet sjukfall som passerar 2 års sjukskrivning att öka 24 månader senare. Sjukfrånvaron har historiskt kännetecknas av att sjukfallen i perioder av ökad sjukfrånvaro tenderat att bli längre och därigenom allt fler i längre sjukfallslängder vilket är och har varit ett generellt mönster i svensk sjukfrånvaro. Vidare framgår ovan att ökningen av antalet långa sjukfall enligt sjukfallsstatistiken i stort var en förväntad effekt av tidsgränsens avskaffande. Det svarta heldragna strecket visar Försäkringskassans prognos från oktober 2015, det vill säga några månader innan reformens ikraftträdande. De långa sjukfallens varaktighet har emellertid ökat även utöver den rent mekaniska effekt som avskaffandet av tidsgränsen innebär. 55

56 Kvarståendesannolikheten för långa sjukfall har ökat generellt, vilket till stor del sannolikt kan förklaras av färre utbyten från sjukpenning till sjukersättning. Det går inte att utesluta att borttagandet av tidsgränsen har påverkat utvecklingen av utbyten från sjukpenning till sjukersättning en stor del av utbytena till sjukersättning skedde tidigare i samband med att den bortre tidsgränsen i sjukfallet uppnåddes. Det är i dagsläget svårt att bedöma huruvida borttagandet av tidsgränsen även medfört beteendeförändringar i övrigt, och om så är fallet, hur stor effekten av dessa är. Målet om ett sjukpenningtal på 9,0 år 2020 sattes med ett bivillkor om att antalet nybeviljade sjukersättningar inte ska överstiga per år, vilket är klart högre än den nu aktuella prognosen för nybeviljandets storlek. Försäkringskassan visade i prognosen från oktober 2016 att målet skulle kunna uppnås genom att antalet utbyten till sjukersättning ökar så att det sammanlagda nybeviljandet uppgår till årligen Det finns dock inget som tyder på att antalet nybeviljanden kommer öka till , varken under ett givet år eller som ett genomsnitt under prognosperioden. Men antalet långa sjukfall kan naturligtvis även minskas genom en förhöjd återgång till arbete bland långtidssjukskrivna. Inflöde Historiskt har vändpunkter i sjukfrånvaron alltid föregåtts av vändpunkter i inflödet till sjukskrivning. Försäkringskassan bedömde redan i oktober 2015 i samband med att målet om 9,0 aviserades att målet sannolikt inte kunde uppnås enbart med förkortningar av sjukfallens varaktighet. 33 Under 2016 har sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret minskat avsevärt, samtidigt som den tidigare snabba inflödesökningen har avstannat. Utvecklingen har medfört en snabb utplaning av sjukpenningtalet, men det ökar fortfarande i svag takt. I huvudscenariot antas inflödet öka i takt med arbetskraften under hela prognosperioden, vilket ger ett sjukpenningtal på 10,0 nettodagar år Nedan visas två alternativa utvecklingar för inflödet under 2017, med efterföljande konsekvenser på sjukpenningtalet. I alternativscenariot om högre inflöde nedan visas en utveckling där inflödet växlar upp under 2017 till att motsvara 2013 års ökningstakt (det år då inflödet ökade snabbast under den senaste uppgångsfasen). Inflödet antas därmed öka med drygt 9 procent under 2017 och därefter följa arbetskraftens utveckling under resterande del av prognosperioden. Scenariot ger ett sjukpenningtal om 10,6 år 2020, givet att varaktigheten utvecklas enligt huvudscenariot. I alternativscenariot om lägre inflöde nedan antas inflödet under 2017 minska med drygt 9 procent jämfört med 2016 och därefter utvecklas i takt med arbetskraften. 32 Försäkringskassan, Anslagsuppföljning , Dnr Försäkringskassan, Anslagsuppföljning , Dnr

57 Scenariot visar således hur mycket inflödet, allt annat lika, behöver minska under 2017 för att sjukpenningtalet ska bli 9,0 nettodagar år Sjukpenningtalet alternativa inflödesutvecklingar Källa: Försäkringskassan. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron så att målet om ett sjukpenningtal på 9,0 kan uppnås. Utvecklingen under 2016 indikerar att de åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget har haft effekt. Avslutssannolikheterna vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter har ökat betydligt, samtidigt som den tidigare snabba inflödesökningen har avstannat. Även om prognosen för sjukpenningtalet nu har höjts något jämfört med föregående prognos så har förutsättningarna för att uppnå målet förbättrats avsevärt under I förra årets februariprognos beräknades sjukpenningtalet till 12,1 nettodagar år 2020, att jämföra med 10,0 i föreliggande prognos. Givet osäkerheten som råder för prognoser på lång sikt är en utveckling där målet uppnås inte osannolik. Försäkringskassan har i tidigare analyser identifierat inflödet som en central faktor vid vändpunkter i sjukfrånvaron. Nu minskar sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret, medan inflödet än så länge inte minskat på ett tydligt sätt. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet av sjukfall och i synnerhet sjukfall med psykiatriska diagnoser på ett betydande sätt skulle underlätta en utveckling där målet uppnås. Att därutöver hitta vägar för en förhöjd återgång till arbete bland personer med riktigt långa sjukfall skulle ytterligare förbättra förutsättningarna för att uppnå målet. 57

58 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 +1,2 +1,5 +1,7 +1,9 +2,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har sänkts gradvis under de senaste prognosomgångarna och justeras nu ner ytterligare, mot bakgrund av preliminärt januariutfall. En möjlig förklaring till den låga andelen är en förtydligande tolkning av 31 kap. 8 SFB som innebär att rehabiliteringspenning enbart kan betalas ut i den omfattning som den arbetslivsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning om hen haft helt nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid. Den försäkrade får nu bara rehabiliteringspenning för den tid som hen deltar i en åtgärd, medan resterande del av dagen ersätts med sjukpenning förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda. Detta innebär, allt annat lika, ökade sjukpenningutgifter och minskade utgifter för rehabiliteringspenning. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur stor påverkan den förändrade tillämpningen får och det råder således stor osäkerhet över hur andelen rehabiliteringspenning kommer att utvecklas framöver. Förändringen påverkar dock inte det totala anslaget eftersom anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. Volym- och strukturförändringar Ökningstakten i inflödet har justerats upp jämfört med föregående prognos, en marginell höjning för de kvarvarande månaderna 2016 och drygt en procentenhet för Även varaktigheten för sjukfall längre än 2 år har justerats upp något 58

59 jämfört med föregående prognos. Därutöver har även medelersättningen höjts något mot bakgrund av utfall under de senaste månaderna. Prognosrevideringarna är var för sig relativt små men samtliga har en höjande inverkan. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket var 403 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 414 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. 59

60 Antaganden Det som driver prognosen för rehabiliteringspenning är antalet startade sjukfall, dels nystartade sjukfall och dels sjukfall relaterade till återflöde, sjukfallens varaktighet samt medelersättningen. De externa antaganden som används i prognosen är Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutveckling och arbetskraftens storlek. Analys av 2016 Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning har under en lång tid generellt följt den som råder för sjukpenning. Detta samband tycks dock ha brutits under 2016 då utgifterna för rehabiliteringspenning minskade i motsats till de ökande utgifterna för sjukpenning. Utgifterna för rehabiliteringspenning har under 2016 minskat med drygt 3 procent jämfört med Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har varit minskande under en längre tid, en utveckling som har förstärkts under Sannolikt har den förändring av tillämpningen som infördes under hösten 2016 bidragit till utvecklingen. Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) i genomsnitt har minskat något under 2016 jämfört med För 2016 var den genomsnittliga andelen 4 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 3,6 procent. Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månad. Källa: Försäkringskassan. 60

61 Analys av De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras att öka marginellt under 2017 och 2018, för att därefter öka i en något snabbare takt. Rehabiliteringspenningens andel av anslagsbelastningen beräknas bli 3,6 procent 2016, för att åren därefter närma sig en genomsnittlig andel på knappt 4 procent. Andelen förväntas öka något de kommande åren då antalet långa sjukfall ökar. Rehabiliteringspenning har länge varit en vanligare ersättningsform vid längre sjukfall. Den långsamma ökningstakten för utgifterna kan även relateras till att ökningstakten för utgifterna inom sjukpenningen prognostiseras bli låg. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0-0,7-2,2-3,6-5,0-6,4 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen som får rehabiliteringspenning har sänkts för hela prognosperioden, se sjukpenningsavsnittet för mer information. Volym- och strukturförändringar Se sjukpenningsavsnittet. 61

62 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ 9 200³ 9 450³ 9 700³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 163 miljoner kronor, vilket var 8 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 170 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 176 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Till nära anhörig räknas anhörig eller personer som den vårdade personen har nära relationer med såsom grannar eller vänner. Antalet ersättningsdagar är från år 2010 högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i upp till 240 dagar. Antaganden Utgifterna för närståendepenning beror på hur många svårt sjuka som har en närstående som använder förmånen, hur många nettodagar per sjuk som ersätts, samt medelersättningen för dessa nettodagar. På lång sikt används en demografisk modell som baseras på ökningstakten i SCB:s befolkningsprognos för populationen som är 60 år eller äldre. Under 62

63 perioden bestod cirka 80 procent av de vårdade av individer i åldrarna 60 år eller äldre. Analys av 2016 Utgifterna för närståendepenning sjönk med omkring 2,6 miljoner kronor (1,6 procent) under 2016 jämfört med Antalet utbetalda nettodagar blev cirka , vilket är knappt (2 procent) färre än Utgiftsminskningen beror i första hand på att färre svårt sjuka individer har vårdats av en närstående, se tabell nedan. Ett färre antal sjuka har följaktligen även sänkt antalet vårdare som ersatts med närståendepenning under 2016 jämfört med Som framgår av nedanstående tabell har antalet nettodagar per sjuk inte påverkats nämnvärt av nedgången av antalet vårdare. Antal sjuka och antal vårdare År Antal sjuka Antal vårdare Nettodagar Nettodagar per sjuk , , , , , , , , ,3 Källa: Försäkringskassan. En förklaring till ökningen mellan 2010 och 2015 kan vara den regeländring som infördes den 1 januari 2010, vilken innebar att det maximala antalet ersättningsdagar höjdes från 60 till 100 dagar. Förmånen fick i samband med detta en ökad uppmärksamhet och fler personer fick vetskap om möjligheten att söka närståendepenning. Vilken relation har den som vårdas till vårdaren? Kvinnor vårdar en nära anhörig i större utsträckning än män, drygt 70 procent av alla vårdare är kvinnor. Förmånen används i störst omfattning av personer som vårdar sin förälder, se diagram nedan. Detta har en naturlig förklaring i att många av vårdarna då befinner sig i arbetsför ålder och avstår förvärvsarbete i samband med vården. Män vårdar i större utsträckning sin make/maka/partner än kvinnor, som i sin tur i större utsträckning vårdar en förälder. 63

64 Den vårdades relation till sin manliga vårdare, antal under respektive år Källa: Försäkringskassan. Den vårdades relation till sin kvinnliga vårdare, antal under respektive år Källa: Försäkringskassan. Analys av Trots utgiftsminskningen under 2016 beräknas användandet av förmånen öka under prognosperioden, vilket medför ett ökat antal nettodagar. Ökningen förväntas i första hand bero på att fler svårt sjuka beräknas ha närstående som använder förmånen. Nettodagarna prognostiseras öka med strax över 1 procent per år under hela prognosperioden. Medelersättningen prognostiseras öka med 64

65 omkring 2 procent per år, vilket ger en årlig tillväxt för utgifterna om mellan 3 och 4 procent. Nettodagar per helår Tusental, rullande 12-månaderssummeringar Anm: De höga utfallen under hösten 2014 (september och oktober) beror till stor del på eftersläpningar i handläggningen och är inget som beräknas varaktigt höja prognosen. Utfallet för december 2014 återgick till mer normala nivåer. Källa: Försäkringskassan. Känslighetsanalys Regeländringen som, den 1 januari 2010, utökade det maximala antalet ersättningsdagar från 60 till 100 dagar förklarar sannolikt den kraftiga ökningen i antalet nettodagar under 2010 och Från 2009 till och med 2011 ökade antalet nettodagar med drygt 50 procent. Ökningen förklaras av att förmånen i samband med regeländringen fick ökad uppmärksamhet och fler personer fick vetskap om möjligheten att söka närståendepenning. Förutsatt att kännedomen om förmånen fortfarande är förhållandevis låg kan ytterligare uppmärksamhet leda till en liknande höjning av antal nettodagar. Om antalet nettodagar mellan 2018 och 2020 ökar med motsvarande antal som under , cirka per år, leder det till att utgifterna under ökar med cirka 53 miljoner per år (30 procent per år), allt annat lika. 65

66 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,4-1,2-1,2-1,2-1,2-1,2 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Efter utfallsjustering har prognosen sänkts med drygt 2 miljoner per år (1,2 procent per år) för hela prognosperioden. 66

67 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ 6 862³ 7 326³ 5 150³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 101 miljoner kronor, vilket var 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 3 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 111 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 12 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 7 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 12 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 116 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta De försäkrade som uppnått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning eller har fått aktivitetsersättning men fyllt 30 år kan även få ett boendetillägg utbetalt. Boendetillägget betalas ut som ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. Boendetillägget kan uppgå till högst kronor per år till en ogift försäkrad och med högst kronor per år till en gift försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med kronor till hushåll med ett barn, kronor till hushåll med två barn och kronor till hushåll med tre eller flera barn. 67

68 Antaganden Utgifterna för boendetillägg styrs av inflöde av personer och varaktigheten för dessa som får ersättning från sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall. Sedan den 1 februari 2016, då den bortre tidsgränsen avskaffades, försvinner den grupp som tidigare bestod av personer som uppbar aktivitetsstöd under arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Analys av 2016 Under 2016 betalades cirka 101 miljoner kronor ut i boendetillägg till personer (se tabellen nedan). Detta innebär en ökning av utgifterna med cirka 14 procent jämfört med året innan. Detta kan delvis förklaras av ett högre inflöde. Utbetalt belopp under 2016 samt antalet unika individer som har fått en utbetalning Tusental kronor Månad Utbetalat belopp Antal personer Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt Eftersom antalet personer avser unika individer, summerar inte kolumnen till totalen. Källa: Försäkringskassan. Analys av Antal personer som får boendetillägg förväntas öka 2017 jämfört med året innan för att därefter öka marginellt under resterande del av prognosperioden. Ett högre inflöde och en ökande medelersättning leder till att utgifterna ökar under hela prognosperioden. Känslighetsanalys Under 2016 har inflödet till förmånen varierat kraftigt. Detta leder till ökad osäkerhet kring utvecklingen av utgifterna under prognosperioden. Om inflödet till boendetillägg blir 10 procent lägre respektive högre under 2017 än vad som är prognostiserat påverkas utgifterna enligt tabellen nedan. 68

69 Effekten på utgifterna för boendetillägg Miljoner kronor Prognos % lägre inflöde % högre inflöde Källa: Försäkringskassan. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,4-3,5-9,4-12,7-14,6-15,7 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgiften för boendetillägg blev något högre för 2016 jämfört med föregående prognos. En utfallsjustering av utgiften för 2016 redovisas i tabellen ovan. Prognossänkningen i sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall (se nästa avsnitt) leder till en sänkning av prognosen för boendetillägg för den resterande prognosperioden. 69

70 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ 7 274³ 8 091³ 8 753³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 74 miljoner kronor, vilket var kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 101 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 25 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 28 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 120 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel Bakgrundsfakta Den som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och inte har någon SGI eller den som har en SGI under kronor, kan ha rätt till sjukpenning i särskilda fall. Det gäller om den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som en sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Det gäller även om den försäkrade har fått aktivitetsersättning men från och med den 1 januari 2013 inte har rätt till sådan ersättning på grund av att han eller hon fyller 30 år. Med högst antal månader menas att den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna i 18 månader helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna för en kortare period än 18 månader men till och med december

71 Dagersättning i form av sjukpenning i särskilda fall betalas ut med högst 160 kr per dag. Antaganden Utgiftsutvecklingen för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall beror på antalet startade sjukfall, sjukfallens varaktighet och medelersättning. Analys av 2016 Under 2016 betalades drygt 74 miljoner kronor ut i sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall, vilket är en ökning med drygt 22 miljoner kronor (43 procent) jämfört med året innan. Sammanlagt fick strax över personer sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall utbetalt under Detta är något fler än antalet unika individer Antalet nettodagar och medelersättningen blev 30 dagar/individ respektive 155 kronor, vilka är oförändrade jämfört med året innan. Utbetalt belopp under januari december 2016 samt antalet unika individer som fått en utbetalning Tusental kronor Månad Utbetalat belopp Antal personer Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Total Eftersom antalet personer avser unika individer, summerar inte kolumnen till totalen. Källa: Försäkringskassan. Antalet personer med sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall har ökat under 2016 jämfört med 2015, vilket delvis kan förklaras av ett ökat inflöde av personer med aktivitetsersättning under

72 Analys av Antal personer med sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall förväntas öka under hela prognosperioden. Ökningen förklaras främst av en ökning i övergången av individer med aktivitetsersättning som lämnar förmånen. För 2017 prognostiseras antalet personer med sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall till cirka individer och sedan förväntas det öka till ungefär individer Antalet nettodagar och medelersättningen per nettodag förväntas ligga i linje med det historiska underlaget på 30 dagar/individ respektive 155 kronor per dagar under hela prognosperioden. Ökningen i antalet personer med sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall leder till en ökning i utgifterna under hela prognoshorisonten. Känslighetsanalys Den utökade målgruppen för sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall har nu funnits i fyra års tid. I vilken utsträckning personer med aktivitetsersättning som fyller 30 år kommer att få sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall utgör fortfarande en osäkerhetskälla. Om inflödet till sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall blir 20 procent lägre respektive högre, allt annat lika, än prognostiserat för 2017 påverkas utgifterna enligt tabellen nedan. Effekten på utgifterna för sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Miljoner kronor Prognos % lägre inflöde från aktivitetsersättning % högre inflöde från aktivitetsersättning Källa: Försäkringskassan. 72

73 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,4-3,6-5,2-6,0-6,5-6,8 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgiften för året 2016 blev lägre än vad det prognostiserades förut. Detta kan bero på ett lägre inflöde av nya sjukfall till förmånen jämfört med prognosen som lämnades tidigare. På grund av eftersläpningar i sjukfallsstatistiken på upp till 6 månader skattas antal personer med hjälp av utfall av nettodagar och utgifter Utfallsjusteringen innebär att prognosen för inflödet sänks för hela prognosperioden, detta leder i sin tur till - att prognosen för utgifterna sänks. 73

74 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ 8 760³ 9 010³ 9 555³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 166 miljoner kronor, vilket var 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 255 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 78 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 86 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 168 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 74

75 Bakgrundsfakta Bidrag till arbetshjälpmedel 34 är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med bidrag till arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Bidrag till arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd, det vill säga personer som har en anställning och är fullt arbetsförmögna kan få bidrag till arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma. Det är också den vanligaste anledningen till att Försäkringskassan beviljar bidrag till arbetshjälpmedel idag. Antaganden Inga externa antaganden används i prognosen. Analys av 2016 Mellan 2011 och 2012 skedde en kraftig minskning av utgifterna för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) och särskilt läkarutlåtande (SLU) på grund av att dessa fördes över till att omfattas av den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Försäkringsmedicinska utredningar är från och med 2014 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Utgifterna för FMU/SLU har därefter fortsatt att minska för att 2015 uppgå till endast kronor. Under 2016 har det skett en ökning av utgifterna, se tabellen nedan. Fördelning av utgifter Tusental kronor, procent av total inom parentes FMU/SLU 278 (0) 82 (0) 49 (0) 161 (0) Bidrag till arbetshjälpmedel (44) (35) (38) (44) Övrigt (inkl. resor) (56) (65) (62) (56) Totalt Anm. På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen med summan i tabellen för åren 2013 och Källa: Försäkringskassan. 34 Under 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. Under 2012 fick FunkA-utredningen (A 2011:03) tilläggsuppdrag i att se över regelverket för bidrag till arbetshjälpmedel. Den 15 januari 2013 överlämnades slutbetänkandet där det bland annat föreslås att ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel för dem som har en anställning förs över till Arbetsförmedlingen. Detta förslag kvarstår i det lämnade förslaget SOU 2015:21. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i slutbetänkandet i prognosen. 75

76 Post- och Telestyrelsen fattade beslut 1 juli 2016 om att frekvens för trådlösa mikrofoner och hörseltekniska hjälpmedel ska ändras från och med 1 januari Beslutet innebar att ett stort antal hörseltekniska hjälpmedel inte skulle vara tillåtna att använda från och med 1 januari Men den 31 oktober 2016 fattade Post- och Telestyrelsen ett nytt beslut som innebär att de hjälpmedel det rör sig om får användas till 31 december Effekten av besluten är att utgifterna för delposten Bidrag till arbetshjälpmedel förväntas fortsätta öka under Under 2016 har det skett en ökning men inte så stor som förväntat. En tänkbarförklaring kan vara att informationen inte nådde fram till de arbetstagare som berörs. En annan möjlig förklaring kan vara att i och med beslutet den 31 oktober kanske ett antal väntade med att byta ut utrustningen och istället gör det i år. Posten Övrigt som inkluderar arbetsresor (när reskostnader beviljas istället för sjukpenning) utgör den största andelen av utgifterna. Mellan 2013 och 2014 skedde en större ökning. En orsak till den är att i posten ingår från 2014 även kostnader som rör avstämningsmöten med läkare. Tidigare bokfördes de kostnaderna mot förvaltningsanslaget. Mellan 2014 och 2015 minskade utgifterna. En förklaring till minskningen är att kostnaderna som rör avstämningsmöten minskade med ungefär 6 miljoner kronor. Minskningen av delposten fortsatte under 2016, vilket kan bero på att utgifterna för resor minskade. Analys av För de kommande åren bedöms utgifterna utvecklas i den takt som redogörs nedan. Fördelning av utgifter Tusental kronor FMU Bidrag till arbetshjälpmedel Övrigt (inkl resor) Totalt Källa: Försäkringskassan. Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för Försäkringsmedicinska utredningar förblir låga i enlighet med förbrukningen Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. För 2017 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för Bidrag till arbetshjälpmedel ökar till 160 miljoner kronor. Ökningen beror på de hörseltekniska hjälpmedel som måste bytas ut. Därefter är bedömningen att 76

77 utgifterna minskar under 2018 och sedan ökar något igen till följd av den generella prisökningen och av en utveckling mot att man använder mer avancerade hjälpmedel. Utgifterna för posten Övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Sammantaget görs bedömningen att utgifterna minskar från 255 miljoner kronor 2017 till 168 miljoner kronor år 2018 för att sedan öka till 183 miljoner kronor Känslighetsanalys Det finns en osäkerhetsaspekt i prognosen då en förändrad praxis i bedömningen av huruvida arbetshjälpmedel beviljats eller inte kan få stort genomslag på kostnaderna. En annan osäkerhet i prognosen är hur många personer som har hörselteknisk utrustning som måste bytas ut. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -2,9 +0,4-1,2-1,1-1,1-1,1 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är ungefär 5 miljoner lägre än prognosen som lämnades i januari. Prognosen för 2017 höjs med 1 miljon kronor då utgifterna för Bidrag till arbetshjälpmedel förväntas öka med 3 miljoner kronor. Ökningen av prognosen 2017 beror på antagandet att de som har hjälpmedel som ska bytas ut väntar med att göra det till i år. Utfallet för Övrigt blev lägre än prognosen, vilket gör att prognosen justeras ner för hela prognosperioden. 77

78 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar :2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar :2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar :2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas aktivitets- och sjukersättningar inklusive en statlig ålderspensionsavgift, bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar samt kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar. Anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostar utgifterna för dessa förmåner i sin helhet. En socialavgift, sjukförsäkringsavgiften, finansierar de inkomstrelaterade delarna av aktivitets- och sjukersättningen medan resterande del finansieras av allmänna skattemedel. 78

79 Aktivitets- och sjukersättningar Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt 3 år i taget. Aktivitetsersättningen kan beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Försäkrade i åldrarna år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Från och med 1 mars 2017 kommer även åringar kunna ha rätt till ersättning för hel sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels utgöras av personer som har beslut enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya striktare regelverket som gäller från och med den 1 juli De som omfattas av det gamla regelverket har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättningar kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Från och med 1 juli 2017 höjs garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättningens inkomstrelaterade del. Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Den 1 januari 2017 höjdes ersättningen till 95 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger kronor för den som är ogift och kronor för den som är gift. Samtidigt höjdes den skäliga levnadsnivån vid beräkning av särskilt bostadstillägg till motsvarande nivå som för ålderspensionärer, vilket innebär 1,473 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och 1,204 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Från anslaget bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. 79

80 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket var 780 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 280 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 295 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Antaganden Prognosen för aktivitets- och sjukersättningar drivs av nybeviljandet av aktivitetsrespektive sjukersättning, medelersättningen för aktivitets- respektive sjukersättning samt utflödet från förmånerna. Nybeviljandet av sjukersättning är den faktor där variationen och osäkerheten är störst och som därför påverkar prognosen mest. Nybeviljandet av sjukersättning påverkas i sin tur av bland annat antal avslutade sjukfall inom sjukpenning som övergår till sjukersättning. Det externa antagande som används vid beräkningarna är Konjunkturinstitutets prognos om utvecklingen av prisbasbeloppet. Analys av 2016 Det totala antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning ökade kraftigt efter att förmånerna infördes år Efter en kulmen på nära personer under våren 2007 har antalet personer minskat kontinuerligt och antalet personer var drygt i december Sedan december 2015 betyder det en minskning med knappt personer, vilket innebär att minskningen var större än året 80

81 innan. Minskningen av antalet personer beror under hela perioden framför allt på att nybeviljandet av sjukersättning har varit lägre än utflödet. Detta eftersom många som uppbär sjukersättning har lämnat förmånen till följd av att de har fyllt 65 år. Under 2016 minskade antalet personer med sjukersättning med knappt och uppgick i december 2016 till drygt Antalet personer med aktivitetsersättning ökade däremot under motsvarande period från drygt i december 2015 till knappt i december Nybeviljande av aktivitets- och sjukersättning för perioden Rullande 12-månaderssummor, tusental Källa: Försäkringskassan. Antalet nybeviljade sjukersättningar per år låg under en längre period på en betydligt högre nivå än i dag, vilket syns tydligt i diagrammet ovan. Efter att drygt personer nybeviljades år 2008 minskade antalet kraftigt fram till och med 2011, då drygt personer nybeviljades sjukersättning. Därefter ökade nybeviljandet av sjukersättning till och med 2014 för att återigen minska under Minskningstakten tilltog sedan under 2016 då cirka personer nybeviljades sjukersättning. Detta i jämförelse med knappt år Tre olika faktorer kan förklara de två senaste årens minskningar av antalet nybeviljanden inom sjukersättning. 35 Under 2015 omorganiserades handläggningen gällande sjukersättningsärenden inom Försäkringskassan, så att handläggningen koncentrerades till en avdelning. Minskningen av nybeviljandet under 2015 kan framför allt hänföras till det andra halvåret och förefaller ha påverkats av denna omorganisation. Den faktiska anledningen till varför 35 Se Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling för ytterligare resonemang kring omorganisationen och den rättsliga granskningen. 81

82 omorganisationen innebar en minskning av antalet nybeviljanden är dock inte fastslagen. 36 Det finns däremot ett antal möjliga förklaringar som på egen hand eller i samspel med varandra kan ha påverkat. Bland annat medförde omorganisationen en ny överlämning mellan olika organisatoriska delar, vilket innebar nya arbetsrutiner som möjligtvis inledningsvis inte fungerade optimalt. Dessutom har fokus inom den del av organisationen som initierar utbyten mellan sjukpenning och sjukersättning flyttats mer mot rehabiliteringskedjans tidsgränser. De personliga handläggarna kan därför i praktiken ha fått mer begränsad tid för att arbeta med att identifiera och utreda utbytesärenden. Vidare blev en följd av omorganisationen under åtminstone 2015 att de personliga handläggare som ska identifiera sjukskrivna som kan vara aktuella för utbyte till sjukersättning var mindre erfarna inom detta område. Inledningsvis fanns det därför kompetensutvecklingsbehov inom den avdelning som hanterar sjukpenning. Den andra faktorn till att nybeviljandet har minskat är att avslagsandelen avseende sjukersättningsärenden successivt har blivit allt högre under 2015 och 2016, vilket kan ha sin förklaring i att Försäkringskassan under 2015 genomförde en granskning av den rättsliga kvaliteten i sjukersättningsärenden. 37 Urvalet omfattade endast beslut som innebar att den försäkrade beviljades sjukersättning och resultaten visade att det fanns betydande förbättringspotential när det gällde både utredningen och bedömningen av rätten till sjukersättning. Uppföljningen visade att utredningen var otillräcklig i nästan en fjärdedel av ärendena, och i närmare hälften av de tillräckligt utredda ärendena bedömdes den försäkrade inte ha rätt till sjukersättning. Granskningen identifierade därför ett behov av att höja kompetensen och kunskapen om lagstiftningen inom den avdelning som hanterar sjukersättningen. Signalerna som skickades ut i verksamheten var följaktligen att kvaliteten skulle höjas, vilket bedöms ha bidragit till att avslagsandelen gick upp från en nivå på mellan 50 och 60 procent till omkring 70 procent under Detta syns tydligt i diagrammet nedan. 36 Försäkringskassan har fått ett regeringsuppdrag där utvecklingen av nybeviljandet inom sjukersättning och aktivitetsersättning ska analyseras. Effekterna av omorganisationen skulle kunna vara en faktor som analyseras i det uppdraget. Uppdraget skall redovisas till Socialdepartementet senast den 1 juni Rättslig uppföljning 2015:4, Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden 82

83 Andel avslag för ansökningar Procent Källa: Försäkringskassan. Effekterna av både omorganisationen och den rättsliga granskningen kunde skönjas redan under 2015, men fick fullt utslag under ett helår först Nybeviljandet fortsatte därför att vara lågt under början av Den tredje faktorn som har bidragit till det lägre nybeviljandet är att den bortre tidsgränsen i sjukpenningen togs bort 1 februari Borttagandet ledde till att övergångarna från sjukpenning till sjukersättning minskade ytterligare då många istället kvarstod inom sjukpenning. Både andel personer med långa sjukfall som ansöker om sjukersättning och andel långa sjukfall där Försäkringskassan tar initiativ till utbyte minskade tydligt från Förutom att den rent mekaniska effekten försvann har därtill ingen tydlig prövningspunkt ersatt denna tidsgräns, varför utbyten därefter har minskat ytterligare. Sammantaget har det sålunda varit flera faktorer som har påverkat de senaste två årens nedgång av nybeviljandet av sjukersättning. Även nybeviljandet av aktivitetsersättning minskade under 2016, från drygt personer 2015 till knappt personer Detta efter att nybeviljandet hade ökat varje år sedan Nivån 2016 var dock högre än samtliga år innan Både förlängd skolgång och nedsatt arbetsförmåga inom aktivitetsersättning minskade, men utvecklingen drevs av gruppen med nedsatt arbetsförmåga vars totala nybeviljande minskade med drygt 600 personer 2016 i jämförelse med Precis som för sjukersättning är en förklaring till minskningen att andelen avslag har ökat, vilket syns i diagrammet ovan. Medelersättningen för både aktivitets- och sjukersättning, uttryckt i prisbasbelopp, ökade något 2016 i jämförelse med Den 1 oktober 2015 höjdes den 83

84 inkomstrelaterade ersättningen från 64 till 64,7 procent, vilket bidrog till ökningen då 2016 var det första hela året med den nya nivån. Analys av Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar förväntas minska till och med 2019 för att därefter öka under resten av prognosperioden. Ökningen förklaras av att prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt. Det totala antalet personer för aktivitets- och sjukersättning förväntas fortsätta minska under hela prognosperioden, från drygt i december 2016 till i december Minskningen beräknas avta något på längre sikt och i december 2021 antas antalet personer vara knappt personer. Sjukersättning Minskningen av det totala antalet personer av aktivitets- och sjukersättning har berott på att antalet personer med sjukersättning minskar. Utvecklingen förväntas fortsätta under prognosperioden med ett prognostiserat antal personer med sjukersättningen på drygt personer i december 2017 som minskar till i december 2021, se diagrammet nedan. Att antalet personer minskar under hela prognosperioden beror framför allt på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att nybeviljandet av sjukersättning fortfarande är lågt i förhållande till utflödet. Antal personer med sjukersättning Tusental, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan. Som beskrivits var nybeviljandet av sjukersättningar på en historiskt låg nivå under Prognosen för 2017 är ett ökat antal nybeviljanden, men fortfarande 84

85 på en relativt låg nivå. Några ytterligare effekter av omorganisationen bedöms inte uppstå, utan handläggningen väntas fungera på samma sätt som under 2016 men eventuellt med ett något större fokus på att genomföra utbyten. Detta till viss del som en konsekvens av att antalet personer med långa sjukfall ökar. I takt med att omorganisationen ligger längre bak i tid stärks också rutinerna och kompetensen att identifiera utbyten. I prognosen antas att de, i jämförelse med de senaste åren, högre avslagsandelarna kommer att hålla i sig och vara konstanta över prognosperioden. Försäkringskassan arbetar för närvarande med en uppföljande granskning av den rättsliga kvaliteten i sjukersättningsärenden. Denna väntas bli klar under våren. Några resultat därifrån är därför inte beaktade i föreliggande prognos. Sammanfattningsvis förväntas antalet nybeviljanden bli knappt under 2017 som konsekvens av att antalet långa sjukfall ökar, vilket medför en ökad övergång till sjukersättning. Därefter bedöms antalet att öka successivt från år till år och hamnar år 2021 på en nivå strax över nybeviljanden, se diagrammet nedan. Nybeviljande av sjukersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental nybeviljanden Källa: Försäkringskassan. Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning bedöms öka något mellan 2016 och 2017 på grund av att garantiersättningen höjs med 0,05 prisbasbelopp 1 juli Detta leder även till en ökning mellan 2017 och För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. 85

86 Aktivitetsersättning Till skillnad från antalet personer med sjukersättning har antalet personer inom aktivitetsersättning ökat under många år. Mellan december 2016 och december 2017 väntas dock antalet personer i stort vara oförändrat. Det finns framför allt två anledningar till detta. För det första kommer hel sjukersättning från och med 1 mars 2017 att kunna beviljas från och med 19 års ålder. På grund av detta antas därför knappt personer som nu uppbär aktivitetsersättning istället att ansöka och beviljas sjukersättning under prognosperioden. Denna övergång antas genomföras kontinuerligt under en treårsperiod och påverkar varken det samlade antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar eller utgifterna eftersom ersättningen till den försäkrade är lika stor oavsett i vilken delförmån personen befinner sig i. Försäkringskassan vill dock betona osäkerheten i detta antagande då det inte är helt klarlagt exakt vilka som är aktuella för en övergång. Det går därför inte heller att precisera när i tiden övergångarna väntas ske och det kan mycket väl bli så att övergångar sker med ett annat mönster än ett konstant antal övergångar varje månad. Den andra anledningen till att antalet personer prognostiseras att vara oförändrat är den rättsliga kvalitetsuppföljning av aktivitetsersättning som gjordes under slutet av Granskningen undersökte den rättsliga kvaliteten i ärenden där Försäkringskassan beviljade aktivitetsersättning på grund av att den försäkrade bedöms ha nedsatt arbetsförmåga. Resultaten visade att det finns en betydande förbättringspotential när det gäller utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning gällande nedsatt arbetsförmåga. Närmare en tredjedel av ärendena bedömdes vara bristfälligt utredda och av de ärenden där utredningen var tillräcklig bedömdes beslutet som tveksamt i nästan hälften av fallen. Likt den rättsliga granskningen av sjukersättning som genomfördes 2015 föreslås därför bland annat en rad kompetenshöjande åtgärder. Det är därför också rimligt att anta att andelen avslag kommer att öka framöver. I prognosen antas därför att avslagen kommer öka svagt för nedsatt arbetsförmåga. Hur stor den faktiska effekten blir på nybeviljandet är dock väldigt osäkert. Se alternativscenariot avseende aktivitetsersättning i avsnittet Känslighetsanalys för vidare resonemang. Sammanfattningsvis prognostiseras antalet personer med aktivitetsersättning till knappt både i december 2016 och i december 2017 för att därefter öka svagt. På lång sikt väntas samtliga personer med aktivitetsersättning som egentligen har rätt till hel sjukersättning ha övergått till sjukersättning och antalet personer väntas därför öka något snabbare. I slutet av 2021 antas antalet personer vara , se diagrammet nedan. 38 Rättslig uppföljning 2016:6, Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga 86

87 Antal personer med aktivitetsersättning Tusental, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan. Nybeviljandet av aktivitetsersättning prognostiseras att öka under hela prognosperioden. Ökningstakten antas vara omkring 3 procent per år, förutom för 2018 då den bedöms bli lägre. Detta eftersom att 2018 är det första året då effekten av den rättsliga granskningen på avslagsandelarna väntas synas fullt ut. Avslagsandelarna väntas öka redan under 2017, men då i en mer begränsad utsträckning. Sammanfattningsvis prognostiseras utvecklingen för både förlängd skolgång och nedsatt arbetsförmåga att öka under hela prognosperioden, se diagrammet nedan. 87

88 Nybeviljande av aktivitetsersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental nybeviljanden Källa: Försäkringskassan. Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitetsersättning bedöms öka mellan 2016 och 2017 på grund av höjningen av garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp som träder i kraft 1 juli Detta leder även till en ökning mellan 2017 och Därefter antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant över prognosperioden. Känslighetsanalys Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar beräknas till miljoner kronor för budgetåret En avvikelse med 100 kronor från prisbasbeloppet 2018 påverkar prognosen med 79 miljoner kronor. Om medelantalet personer med sjukersättning avviker med personer år 2018, ändras prognosen med 114 miljoner kronor (109 miljoner kronor om antalsförändringen avser aktivitetsersättning). Om medelbeloppet ändras med 1 procentenhet och avvikelsen rör gruppen med sjukersättning kommer prognosen att påverkas med 317 miljoner kronor. Motsvarande värde för de med aktivitetsersättning är 42 miljoner kronor. 39 Alla avvikelser i detta stycke avser

89 Trots många faktorer som påverkar utvecklingen och bidrar till osäkerhet har dock prognosfelen 40 för utgifterna 41 avseende aktivitets- och sjukersättningar varit förhållandevis små, vilket framgår av diagrammet nedan. På ett års sikt har avvikelsen i prognosen i genomsnitt varit mindre än 1 procent av utgifterna, medan det genomsnittliga prognosfelet på två års sikt har varit ungefär 3 procent. Den största förklaringen till de små prognosfelen är att variationen inom antalet personer med sjukersättning är liten och att sjukersättningen är en stor majoritet av det samlade antalet personer inom aktivitets- och sjukersättningar. Av de omkring personer som uppbär sjukersättning flödar endast drygt personer in per år samtidigt som personer har lämnat per år de senaste åren. Av de som flödar ut gör en överväldigande majoritet det i samband med att de ålderspensionerats. Parallellt avlider ungefär 1 promille av antalet personer per månad. Dessa två faktum gör att utflödet är relativt lätt att prognostisera och att svårigheterna i prognosen främst återfinns inom nybeviljandet som varierar mer, om än på en låg nivå. Likaså varierar nybeviljandet, utflödet och sedermera även antalet personer med aktivitetsersättning mer än motsvarande inom sjukersättningen. I och med att aktivitetsersättningen är en sådan liten del av det samlade antalet personer får detta emellertid en liten påverkan på det samlade prognosfelet. 40 För en formell beskrivning och definition av prognosfelen, se sjukpenningavsnittet. 41 Notera att i beräkningen av prognosfelen har inga justeringar gjorts för regelförändringar och fastställande av prisbasbelopp under utfallsperioden. Dylika faktorer som inte Försäkringskassan kan påverka eller förutse i sitt prognosarbete innebär troligen att prognosfelen på lång sikt blir högre avseende utgifterna, eftersom Försäkringskassan då inte har kännedom om dessa. Denna beräkning har trots detta gjorts på utgifterna, till skillnad från prognosfelsberäkningen inom sjukpenning som har räknat på nettodagarna. Detta för att belysa att osäkerheten på det stora hela taget är låg inom aktivitets- och sjukersättningar. 89

90 Historiska procentuella prognosfel avseende de samlade utgifterna för aktivitetsoch sjukersättningar per utfallsår och prognoshorisont Anm: På x-axeln visas prognoshorisont som antalet månader före det att helårsutfallet publicerades. Källa: Försäkringskassan. Alternativscenario större effekt av rättslig granskning på aktivitetsersättning I huvudscenariot har resultaten i den genomförda granskningen av den rättsliga kvaliteten av nybeviljandet inom aktivitetsersättning avseende nedsatt arbetsförmåga beaktats. Eftersom det råder stor osäkerhet huruvida granskningen får effekt i form av högre avslagsandelar och i så fall hur stor effekten blir på avslagsandelarna samt när effekten kommer att bli synlig, har nybeviljandet endast sänkts marginellt i huvudscenariot. Försäkringskassan ämnar naturligtvis att följa utvecklingen och uppdatera prognosen vartefter nya utfall blir tillgängliga. Det är emellertid inte otänkbart att effekten av den rättsliga granskningen kommer att bli större än i huvudscenariot. I alternativscenariot i diagrammet nedan har därför en uppskattning gjorts där avslagsandelen beräknas ha ökat med drygt 10 procentenheter året efter att den rättsliga granskningen blev slutförd. Detta motsvarar ungefär den ökningen av avslagsandelarna inom sjukersättningen året efter att den rättsliga granskningen 2015 blev klar. Vid en sådan utveckling, allt annat lika, kan antalet personer med aktivitetsersättning komma att minska svagt de kommande åren, i motsats till huvudscenariot där antalet personer är mer stabilt på kort sikt för att sedan öka på längre sikt. Sammanfattningsvis skulle den rättsliga granskningen tillsammans med lagändringen om att åringar från och med mars 2017 kan ha rätt till 90

91 sjukersättning kunna bryta de senaste årens ökningar av antalet personer med aktivitetsersättning. Alternativscenario aktivitetsersättning. Antalet personer Tusental, utfall, prognos och alternativscenario Källa: Försäkringskassan. 91

92 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 +0,1 +0,2 +0,2 +0,1 +0,1 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallet för december 2016 med knappt 3 miljoner kronor. Prognosen höjs därför med ungefär motsvarande nivå över hela prognosperioden. Den största anledningen till prognosfelet var att nybeviljandet av sjukersättning underskattades något, men även nybeviljandet av aktivitetsersättning för både nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång underskattades. Dessa har därför utfallsjusterats uppåt. Nedsatt arbetsförmåga har dock sänkts med anledning av resultaten från den rättsliga granskningen som bedöms leda till högre avslagsandelar framöver. Totaleffekten för aktivitetsersättning är därför en nästintill oförändrad prognos för nybeviljandet, medan sjukersättning är marginellt höjd. 92

93 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket var 127 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 13 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men rymdes inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 89 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 0,4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Antaganden Prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar drivs av antalet personer som uppbär aktivitets- eller sjukersättning, andelen av dessa som får bostadstillägg samt medelersättningen för bostadstillägg. De externa antaganden som används vid beräkningarna är Konjunkturinstitutets antaganden om utvecklingen av prisbasbeloppet och boendekostnaderna. Analys av 2016 Den övervägande majoriteten av de som har bostadstillägg inom anslagsposten bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar har sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg minskade något under 2016 och var knappt i december Under samma period ökade antalet personer med aktivitetsersättning och bostadstillägg från knappt i december 2015 till drygt i december Andelen personer som har 93

94 bostadstillägg av de som uppbär aktivitets- respektive sjukersättning har en ökande trend sedan flera år tillbaka och andelarna för både aktivitets- och sjukersättning ökade med cirka 1 procentenhet för respektive grupp under 2016 i jämförelse med Andelen för aktivitetsersättning var 57 procent i december 2016, medan andelen för sjukersättning under motsvarande period var knappt 36 procent. Medelbeloppet för gruppen med sjukersättning och bostadstillägg ökade något under året och var drygt kronor per år under Även medelbeloppet för gruppen med aktivitetsersättning och bostadstillägg ökade, men ytterst marginellt, och var knappt kronor per år under motsvarande period. Andelen med endast garantiersättning var större bland de som nybeviljats sjukersättning i jämförelse med de som har flödat ut. En höjd andel med endast garantiersättning innebär en ökad andel personer berättigade till bostadstillägg. Det har även inneburit att medelersättningen för bostadstillägg har blivit högre, eftersom garantiersättningen är lägre än den inkomstrelaterade ersättningen och lägre sjukersättning innebär högre bostadstillägg. För antalet personer med aktivitetsersättning och bostadstillägg har den största delen endast garantiersättning, vilket förklarar det något högre medelbeloppet för den gruppen. Analys av Den övervägande majoriteten av de som har bostadstillägg inom anslagsposten bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar har sjukersättning. Denna fördelning beräknas bestå under hela prognosperioden, även fast andelen med aktivitetsersättning väntas öka något. Trenden som innebär att andelen personer, som har bostadstillägg av de som uppbär aktivitets- respektive sjukersättning, ökar med ungefär 1 procentenhet per år för respektive grupp väntas fortgå under prognosperioden, se diagrammet nedan. Emellertid bedöms ökningstakten för andelen med aktivitetsersättning och bostadstillägg avta något i takt med att personer som är år har möjlighet att övergå till sjukersättning istället för aktivitetsersättning. Av personerna inom denna grupp har rimligtvis en stor andel endast garantiersättning, vilket ökar sannolikheten för att även uppbära bostadstillägg. 94

95 Andelar av antalet personer inom aktivitets- och sjukersättningar som har bostadstillägg Procent Källa: Försäkringskassan. Den 1 januari 2017 höjdes ersättningen till 95 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger kronor för den som är ogift och kronor för den som är gift. Samtidigt höjdes den skäliga levnadsnivån vid beräkning av särskilt bostadstillägg till motsvarande nivå som för ålderspensionärer, vilket innebär 1,473 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och 1,204 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. Bedömningen i Försäkringskassans oktoberprognos var att dessa regelförändringar skulle höja utgifterna med 182 miljoner kronor per år, vilket var samma bedömning som regeringen gjorde. Hur detta skulle påverka antalet personer som uppbär bostadstillägg var dock betydligt mer osäkert. Utfall för januari 2017 visar nu att antalet personer som får bostadstillägg inte har påverkats nämnvärt, medan antalet personer som får särskilt bostadstillägg har mer än dubblerats. I december 2016 fick personer särskilt bostadstillägg, medan motsvarande antal för januari 2017 var personer. I och med att de aggregerade utgifterna för särskilt bostadstillägg tidigare har legat på omkring 5 miljoner kronor per månad av anslagspostens omkring 400 miljoner kronor per månad har detta emellertid en liten betydelse för helheten. Regelförändringarna bedöms därför fortsatt kunna innebära en höjning av utgifterna med 182 miljoner kronor per år. Försäkringskassan kommer emellertid följa utvecklingen noga och göra bättre bedömningar av utvecklingen i takt med att fler utfall blir tillgängliga efter regelförändringarna ägde rum. 95

96 Prisbasbeloppet är 1,1 procent högre år 2017 än vad det var år 2016, vilket har en sänkande effekt på utgifterna, eftersom aktivitets- respektive sjukersättning indexeras upp i takt med prisbasbeloppet. 42 Om aktivitets- eller sjukersättningen höjs, sänks i regel bostadstillägget och vice versa. Även mellan 2017 och 2018 väntas prisbasbeloppet att höjas med 1,1 procent, vilket har en sänkande effekt på utgifterna för bostadstillägg. För resten av prognosperioden förväntas prisbasbeloppet öka med mellan 1,8 och 3,4 procent per år och därmed fortsätta att ha en sänkande effekt på utgifterna. Konjunkturinstitutet prognostiserar att hyror för hyres- och bostadsrätter ska fortsätta att öka under prognosperioden. Hyrorna förväntas öka med 0,9 procent under år 2017 för att öka något mer under Under resterande delen av prognosperioden antas hyrorna öka med 2,0 procent per år. Höjningarna har en höjande effekt på utgifterna. Känslighetsanalys Statens utgifter för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar för budgetåret 2018 beräknas till miljoner kronor. Prognosen för bostadstillägg påverkas bland annat av prognoserna för prisbasbelopp och hyror för hyres- och bostadsrätter. Om hyrorna höjs med 1 procentenhet över Konjunkturinstitutets prognos bedöms utgifterna för bostadstillägg öka med 48 miljoner kronor ytterligare år En boendekostnadsökning höjer medelbeloppet och innebär även ett ökat antal individer som får bostadstillägg. Prisbasbeloppet påverkar utgifterna för bostadstillägg eftersom det påverkar utgifterna för aktivitets- respektive sjukersättningen. Om prisbasbeloppet avviker med 100 kronor 2018 bedöms utgifterna för bostadstillägg förändras med ungefär 11 miljoner kronor samma år. 42 Höjt prisbasbelopp sänker inte alltid bostadstillägget för alla, då även fribeloppet vid inkomstberäkningen följer prisbasbeloppet. Detta medför att personer med enbart garantiersättning får oförändrat belopp. 96

97 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,1-0,3-0,2-0,3-0,3-0,3 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallet för december 2016 med knappt 4 miljoner kronor (1 procent). Prognosen har av denna anledning sänkts för resten av prognosperioden. Sänkningen uppvägs dock något av att prognosen för anslagsposten aktivitets- och sjukersättningar har höjts vilket innebär ett högre potentiellt antal personer som uppbär aktivitets- eller sjukersättning och har rätt till bostadstillägg. 97

98 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ 1 636³ 1 662³ 1 695³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 33 miljoner kronor, vilket var 2,4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 1,6 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 32 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 2,3 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 3,7 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 32 miljoner kronor, vilket är kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Antaganden Prognosen för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar drivs av antalet personer med aktivitets- respektive sjukersättning, andelen av antalet personer som har tre fjärdedels ersättning samt medelersättningen för vissa personer med aktivitets- respektive sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning påverkas i sin tur exempelvis av nybeviljandet som bland annat beror på antalet avslutade sjukfall inom sjukpenning som övergår till sjukersättning. De externa antaganden som används vid beräkningarna är Konjunkturinstitutets antaganden om utvecklingen av timlönerna. 98

99 Analys av 2016 Utgifterna för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar har varierat omkring och över 30 miljoner kronor per år under en längre tidsperiod. Mellan 2015 och 2016 ökade utgifterna med 14 procent, vilket motsvarar knappt 4 miljoner kronor. Den största andelen av utgifterna under anslagsposten betalas ut till Samhall AB. Denna andel av de totala utgifterna har ökat de senaste åren då ersättningen till Samhall AB har ökat från år till år, medan ersättningen som betalas ut till Arbetsförmedlingen i form av lönebidrag har minskat från år till år. Uppgifter för 2016 tyder på att ersättningen till Samhall AB fortsatte att öka, medan ersättningen till Arbetsförmedlingen inte minskade lika tydligt som tidigare. Sammantaget innebär detta en större procentuell ökning av utgifterna under 2016 i jämförelse med Analys av Utgifterna väntas att minska marginellt under 2017 eftersom antalet personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning prognostiseras att minska. Utgifterna för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar förväntas därefter att öka marginellt under prognosperioden till följd av att timlönerna och medelersättningen antas öka. Utgifter för anslagsposten Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Årsvärden, miljoner kronor, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan. 99

100 Känslighetsanalys Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 32 miljoner kronor. Om timlöneutvecklingen för 2018 ändras med 1 procentenhet kommer utgiftsprognosen för detta år att avvika med 0,3 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,1 0,0 +0,1 +0,1 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen är utfallsjusterad och därmed sänkt ytterst marginellt. På längre sikt motverkas detta av att prognosen för anslagsposten aktivitets- och sjukersättningar har höjts marginellt. 100

101 1:3 Handikappersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket var 27 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 25 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Handikappersättning kan beviljas vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen fyller 19 år. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 år får behålla ersättningen även efter de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet för år räknat. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. 101

102 I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning och ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn. Författningsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, men de har inte trätt i kraft. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i prognosen. Antaganden Beräkningarna grundas på Konjunkturinstitutets prognos om prisbasbeloppets utveckling samt på Statistiska centralbyråns befolkningsprognos. Analys av 2016 Antal handikappersättningar Antalet handikappersättningar ökade trendmässigt fram till Utvecklingen förklaras delvis av förändringar i befolkningens åldersmässiga sammansättning, men också av att handikappersättning blev allt vanligare i de flesta åldersgrupper både bland kvinnor och bland män. Under 2003 avstannade ökningen av antalet mottagare av handikappersättning. Den 1 januari 2003 höjdes den nedre åldersgränsen för handikappersättning från 16 år till 19 år, vilket medförde att inflödet till förmånen minskade. De nya åldersreglerna nådde full effekt mot slutet av 2006, men ökningstakten i antalet ersättningar var 2013 uppe på ungefär samma nivåer som före Sedan december 1996 har antalet handikappersättningar ökat från till i december 2016, se diagram nedan. 102

103 Antal mottagare av handikappersättning Tusental Källa: Försäkringskassan. Antalet personer med handikappersättning ökade under 2016, se tabell nedan. Både antalet kvinnor och män med handikappersättning ökade under Procentuellt sett ökade antalet mest bland personer i åldersgruppen 65+ år. Mottagare av handikappersättning Antal samt förändring mellan åren fördelat på nivå, kön och åldersgrupp i december 2015 och 2016 Förändring under Antal Procent Nivå: 36 % av prisbasbeloppet ,7 53 % av prisbasbeloppet ,0 69 % av prisbasbeloppet ,6 Totalt ,3 Kvinnor ,3 Män , år , år , år ,6 65 år ,2 Källa: Försäkringskassan. 103

104 Nybeviljade handikappersättningar Antalet nybeviljade handikappersättningar låg på omkring under Under 2013 steg de till nästan De minskade något under 2014, men under 2015 var de tillbaka på nästan igen. Under 2016 minskade antalet till drygt Den vanligaste diagnosgruppen för nybeviljade var psykiska sjukdomar och syndrom. Tabellen nedan visar utvecklingen sedan 2010 för de åtta vanligaste diagnosgrupperna. I gruppen övriga diagnoser ingår även de som saknar uppgift om diagnos. I storleksordningen rör det sig om cirka 22 procent av de nybeviljade som saknar uppgift i Försäkringskassans statistiksystem om diagnos. Antal nybeviljade handikappersättningar fördelat på diagnosgrupp Psykiska sjukdomar och syndrom Sjukdomar i nervsystemet Sjukdomar i ögat Sjukdomar i örat Cirkulationsorganens sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Medfödda missbildningar Skador och förgiftningar Övriga diagnoser Totalt Källa: Försäkringskassan. Antalet personer som beviljats handikappersättning för psykiska sjukdomar och syndrom har varierat mellan 600 och 700 under åren 2010 till ökade det kraftigt till 990, det vill säga med ungefär 45 procent. Ökningen har fortsatt under 2014 och 2015, men inte lika mycket som mellan 2012 och Under 2016 minskade antalet till ungefär 940. Andelen personer bland nybeviljade som tillhör denna diagnosgrupp har legat mellan 21 och 29 procent över åren. Av diagrammet nedan framgår det att män står för majoriteten av antalet nybeviljade handikappersättningar inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom. Det vanligaste inom denna diagnosgrupp är att handikappersättning betalas ut med 36 procent av prisbasbeloppet. Totalt sett står män med psykiska sjukdomar och syndrom för 15 procent av alla nybeviljade handikappersättningar under

105 Nybeviljade handikappersättningar till personer inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom 2016, fördelat på bidragets nivå samt kön Källa: Försäkringskassan. Retroaktiva utbetalningar Mellan 2 och 6 miljoner kronor betalades varje månad ut under 2016 i form av retroaktiva utbetalningar. Dessa består av: utbetalningar i nya ärenden på grund av rätt till handikappersättning för tid före ansökningsmånaden. utbetalningar på grund av rätt till handikappersättning för handläggningstiden (tiden mellan ansökningsdatum och utbetalningsdatum) utbetalningar av daghandikappersättning (mycket marginell utgift) återkrav. 43 Summan av de retroaktiva utbetalningarna under 2016 motsvarade ett påslag på 3,9 procent på de ordinarie månadsutbetalningarna. De retroaktiva utbetalningarna påverkas av hur många nya ärenden som beviljas, hur lång retroaktivitet dessa har och hur långa handläggningstiderna för handikappersättning är. Under åren 2009 och 2010 blev handläggningstiderna för handikappersättning succesivt kortare, men under 2011 ökade den igen för att från 43 Sista kvartalet 2011 infördes förändrade bokföringsrutiner avseende återkrav. Dessa påverkade endast marginellt. 105

106 mitten av 2012 och under 2013 bli kortare igen. 44 Under ökar handläggningstiderna igen, men det har inte skett en ökning av de retroaktiva utbetalningarna. Analys av Antalet handikappersättningar uppvisar en ökande trend under perioden , se tabell och diagram nedan. Störst är ökningen på den lägsta nivån. Ökningen av den lägsta nivån förklaras både av att befolkningen ökar och att nivåns andel av totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsförändringarna är dock små. Bedömningen av hur andelarna utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2014 och Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer December 2016 December 2021 Förändring i procent 36 % ,7 53 % ,2 69 % ,1 Totalt ,6 Anm: Handikappersättning har tre ersättningsnivåer se Bakgrundsfakta. Källa: Försäkringskassan. 44 Andelen ärenden som avgjorts inom 90 dagar efter ansökan var 37,5 procent under 2008 och steg till 71,4 procent under Under 2011 vände dock trenden och andelen avgjorda ärenden inom 90 dagar sjönk till 67,1 procent. Under 2012 och 2013 ökade andelen avgjorda ärenden inom 90 dagar till 68,6 procent och under 2013 till 76,1 procent. Under 2014 minskade andelen till 69,6 procent. Under 2015 minskade andelen ytterligare till 65,2 procent. Under 2016 minskade andelen till 51,9 procent. 106

107 Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Källa: Försäkringskassan. Känslighetsanalys Försäkringskassan beräknar utgifterna för Handikappersättningar till miljoner kronor för En avvikelse med 100 kronor för prisbasbeloppet på kronor påverkar anslagsbehovet med 3 miljoner kronor. Om antalet på den högsta nivån av handikappersättning, 69 procent, skulle avvika med 100 personer jämfört med prognosen påverkar detta anslagsbehovet med 2 miljoner kronor. På motsvarande sätt skulle en avvikelse med 100 personer på ersättningsnivån 36 procent påverka anslagsbelastningen med 1 miljon kronor. 107

108 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är ungefär kronor lägre än prognosen som lämnades i januari

109 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta :4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket var 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 63 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 109

110 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 25 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 7,6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 32 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslagsposten Arbetsskadelivränta bekostas arbetsskadeersättningar som beviljas enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande äldre lagar. De förmåner som kan beviljas är egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. En försäkrad kan ha rätt till livränta om hen har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan indexeras med ett särskilt tal som påverkas av både inkomstindex och prisbasbelopp. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor och arbetsskadesjukpenning. Affärsverk och bolagiserade före detta affärsverk finansierar själva vissa arbetsskadelivräntor till följd av att de tidigare hade självrisk för arbetsskadeersättningar. De betalar dock inga ålderspensionsavgifter för dessa livräntor. Detta bekostades till och med 2008 i stället från en särskild anslagspost Vissa övriga ålderspensionsavgifter. Från och med 2009 redovisas dessa avgifter i samma anslagspost som övriga statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor. Anslaget belastas med dessa utgifter i sin helhet. Det finns en socialavgift för arbetsskadeförsäkringen. Anslagsposterna 1:4.4 och 1:4.5 kan anses vara finansierade från denna avgift. Antaganden Egenlivräntor som beviljas enligt Socialförsäkringsbalken indexeras med hjälp av ett särskilt indextal. Det särskilda indextalet baseras på inkomstindexet och prisbasbeloppet. Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbelopp och Pensionsmyndighetens prognos för inkomstindex används för beräkningen av det särskilda indextalet. Livräntor enligt äldre regelverk samt till dem som är födda 1937 eller tidigare indexeras endast med hjälp av prisbasbeloppet. Övriga utgifter inom anslaget 110

111 antas också följa prisbasbeloppets utveckling. Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppet används vid beräkningen av dessa förmåner. Analys av 2016 Utgifterna för arbetsskadeersättningen har minskat över tiden. Under 2016 betalades knappt 2,9 miljarder kronor ut i arbetsskadeersättning, vilket motsvarar en minskning med drygt 7 procent jämfört med Utgifterna för egenlivräntorna enligt nuvarande lagstiftning står för cirka 85 procent av de totala utgifterna. Under 2016 minskade utgiften med drygt 7 procent till 2,4 miljarder kronor. Egenlivräntorna enligt äldre regelverk står för cirka 11 procent av utgifterna. Även dessa utgifter minskade med knappt 9 procent mellan 2015 och 2016, till 314 miljoner kronor. Antal personer med egenlivränta enligt äldre regelverk var cirka personer i slutet av Detta motsvarar en minskning med drygt 7 procent jämfört med Bland de övriga arbetsskadeersättningarna, som tillsammans utgör 4 procent av utgifterna, står efterlevandelivräntorna för den största delen utgifterna. De övriga utgifterna uppgick till cirka 125 miljoner kronor under 2016, vilket motsvarar en minskning med 4 procent jämfört med året innan. Analys av Utgifterna för arbetsskadeersättningar har minskat kraftigt över tiden och beräknas fortsätta att minska under prognosperioden. År 2007 var de totala kostnaderna 5,3 miljarder kronor. År 2016 hade de totala utgifterna minskat med cirka 50 procent jämfört med 2007, till 2,9 miljarder. År 2017 beräknas utgifterna fortsätta minska med ytterligare cirka 5 procent, till 2,8 miljarder kronor och sedan med i genomsnitt 5 procent årligen till 2,3 miljarder kronor 2021, se diagram nedan. Egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning kommer fortsätta att vara den största utgiftsposten inom anslaget under prognosperioden och motsvarar 85 procent av utgifterna varje år. Utgifterna för egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning beräknas minska med cirka 5 procent årligen under Sedan förväntas utgifterna minska med cirka 4 procent för den resterande prognosperioden. Minskningstakten förväntas avta något under prognosperioden på grund av ett högre indextal och ett högre prisbasbelopp för 2021 jämfört med Egenlivränta enligt äldre lagstiftning beräknas uppgå till 11 procent av arbetsskadeersättningen under hela prognosperioden. Utgifterna för livränta enligt den äldre lagstiftningen prognostiseras till 220 miljoner kronor Detta innebär en årlig minskning med cirka 7 procent för hela prognosperioden, se diagram nedan. Ett högre prisbasbelopp 2021 jämfört med 2017 leder till en avtagande minskningstakt för egenlivränta enligt äldre regelverk. 111

112 Utgifterna för övriga ersättningar, som begravningskostnader, efterlevandelivräntor, sjukpenning och sjukvård beräknas öka från drygt 125 miljoner kronor 2016 till drygt 137 miljoner kronor 2021, se diagrammet nedan. Anledningen till att utgifterna ökar är att prisbasbelopp beräknas vara högre 2021 än Utgifter för arbetsskadeersättning, miljarder kronor Källa: Försäkringskassan. Känslighetsanalys Utgifterna för anslagsposten beräknas bli miljoner kronor De antaganden som påverkar beräkningen är antaganden om minskningstakten av de olika utgiftsslagen, prisbasbeloppet och det särskilda indextalet. Det särskilda indextalet påverkas i sin tur av prisbasbeloppet och inkomstindex. Om det särskilda indextalet blir en procent högre år 2018 än prognostiserat beräknas utgiften bli 21 miljoner kronor högre detta år förutsatt att prisbasbeloppet inte har förändrats. En höjning av prisbasbeloppet för 2018 med en procent beräknas, allt annat lika, medföra en höjning av utgifterna med 15 miljoner kronor samma år. Osäkerhet Prognosen för utgiften för arbetsskadeersättning baseras på en tidsseriemodell på utgifterna för varje delförmån. Statistik för antal personer med egenlivränta innehåller inte bara statistik för de personer med egenlivränta på grund av arbetsskada, utan också de som får egenlivränta på grund av personskadeskyddet. På grund av den bristfälliga statistiken är det inte möjligt att göra en prognos på statistiken för personer som får egenlivränta endast på grund av 112

113 arbetsskadeersättning, vilket leder till osäkerhet i prognoserna för utgifterna. Försäkringskassan jobbar med att lösa problematiken med statistiken. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för december 2016 för delförmånerna livränta enligt nuvarande regelverk och livränta enligt äldre regelverk blev något högre än prognosen medan utfallet för de övriga ersättningarna blev något lägre än prognosen. Sammantaget leder dessa till en höjning i utgiften för

114 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ 1 449³ 1 366³ 1 289³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 35 miljoner kronor, vilket var kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 114

115 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 33 miljoner kronor, vilket är kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 31 miljoner kronor, vilket är i nivå med anslagsbeloppet och kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till (i) dem som är totalförsvarspliktiga, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter, (ii) dem som medverkar i räddningstjänst samt (iii) dem som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ersättningarna inom det statliga personskadeskyddet finansieras helt med statliga medel. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Båda regleras i socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet lämnas ersättningen som överstiger arbetsskadeersättningen från denna. Den överskjutande delen belastas anslaget för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Antaganden Inga externa antaganden beaktas i beräkningen av utgifter för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Analys av 2016 Utgifterna för anslaget har minskat över tiden. Den totala utgiften för 2016 blev cirka 35 miljoner kronor, vilket var 2 miljoner kronor lägre än året innan. Utgiften för anslaget delas in i utgifter för äldre skador, skadeståndslivräntor och utgifter enligt gällande regelverk. Numera regleras Ersättning inom det statliga personskadeskyddet i Socialförsäkringsbalken. Före 2011 reglerades ersättningen i Lagen om statligt personskadeskydd (LSP) varför den gamla benämningen LSPersättningar lever kvar för ersättningar enligt nuvarande regelverk. Utgifterna inom anslaget domineras av utgifterna för äldre skador som står för cirka två tredjedelar av den totala utgiften. Utgifterna för äldre skador blev 23 miljoner kronor 2016, vilket var en minskning med cirka 6 procent jämfört med året innan. Utgiften för LSP ersättningar och Skadeståndlivräntor uppgick till nästan 10 miljoner kronor respektive drygt 1 miljon kronor för

116 Analys av Utgifterna för anslaget Ersättning inom det statliga personskadeskyddet beräknas fortsätta att minska under prognosperioden. Alla delförmåner i anslaget beräknas minska, vilket är i linje med den minskade trenden under de senaste åren. År 2017 prognostiseras den totala utgiften till 33 miljoner kronor. Sedan förväntas utgifterna minska med cirka 6 procent årligen till 26 miljoner kronor 2021, se diagrammet nedan. Utgifter för det statliga personskadeskyddet Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan. Osäkerhet Prognosen baseras på en tidsseriemodell på utgiften för varje delförmån inom det statliga personskadeskyddet. Bristfällig statistik om antal personer med egenlivränta på grund av det statliga personskadeskyddet leder till att det inte går att använda denna statistik i prognoserna. Detta resulterar till osäkerhet i prognoserna. Se osäkerhetsavsnittet för arbetsskadeersättning. 116

117 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för hela året 2016 blev högre än vad som tidigare prognostiserades. Detta leder till en utfallsjustering för

118 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin :6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund :6.4 Medicinsk service :6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlingen :6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess :6.8 Arbetsplatsnära stöd :6.9 Försäkringsmedicinska utredningar :6.10 Bidrag till hälsooch sjukvården ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 118

119 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. Anslagsbelastningen för 2016 blev 697,7 miljoner kronor, vilket var 0,3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. I överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 framgår det att överenskommelsen Rehabiliteringsgarantin ska avvecklas. Därför är det ingen prognos för anslaget Bakgrundsfakta Överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gällande verksamhetsåret 2015 med utbetalningar 2015 och 2016 omfattar 750 miljoner kronor. Målgruppen är icke specifika rygg- och nackbesvär samt lindrig och medelsvår psykisk ohälsa. Av de 750 miljoner kronorna får 38 miljoner kronor användas för forskning, implementering, utvärdering och utveckling och 712 miljoner kronor till landstingens behandlingar. I överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 framgår det att överenskommelsen Rehabiliteringsgarantin ska avvecklas från och med Antaganden Anslagsposten försvinner från och med 2017 och det görs därför inga antaganden för åren

120 Analys av 2016 För 2015 års verksamhet slöts en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om rehabiliteringsgarantin och som redogörs kortfattat ovan. 45 Utbetalningar avseende detta avtal gjordes vid tre tillfällen under 2015 och den sista utbetalningen avseende kvartal 4 gjordes under 2016, vilken var på ungefär 198 miljoner kronor. Enligt överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 skulle anslagsposten även finansiera det som rör ett av villkoren i överenskommelsen. Totalt rör det sig om 500 miljoner kronor, vilket också betalats ut under Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är samma som prognosen som lämnades i januari Se Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgarantin 2015 för en närmare redogörelse om avtalet. arantin+med+bilaga+undertecknad+2015.pdf 120

121 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 332 miljoner kronor, vilket var 7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning om rehabiliteringsinsatser (Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett eller flera landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Antaganden För år 2017 används det beräknade anslaget från budgetpropositionen för samma år. För antas samma anslagsbelopp som

122 Analys av 2016 Utfallet för 2016 blev drygt 332 miljoner kronor. Det är något lägre än anslaget på 339 miljoner kronor. Några orsaker till att hela anslaget inte förbrukades är att några förbund inte startat som planerat under 2016, att utbetalningen till samordningsförbunden rörande den extra insatsen för långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning blev lägre än beräknat och att de administrativa kostnaderna för nationellt stöd till förbunden också blev lägre än beräknat. Analys av Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för alla åren. Känslighetsanalys Anslagna medel får inte överskridas då endast en lägre utbetalning är möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet är det sannolikt att alla medlen eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är ungefär 2 miljoner lägre än prognosen som lämnades i januari

123 1:6.4 Medicinsk service Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ² ² Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 0² 0² 0² 0² Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta I Prop. 2016/17 finns förslag på att Medicinsk service från 2017 är en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Medicinsk service finansierades tidigare av Bidrag till hälso- och sjukvården. Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk service. Med medicinsk service avses undersökning och analys inom laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi som utgör ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga. Syftet med bidraget är att förebygga sjukskrivning och att vid sjukskrivning öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete. Antaganden För år 2017 används det beräknade anslaget från budgetpropositionen för För åren antas samma anslagsbelopp som för år Analys av Medicinsk service har tidigare finansierats av anslagsposten Bidrag till hälso- och sjukvården, men har nu lyfts ur och är från och med 2017 en egen anslagspost. För år 2016 betalades hela summan på 55 miljoner kronor ut och för 2015 var 123

124 utbetalningen något lägre. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för alla åren. Känslighetsanalys Anslagna medel får inte överskridas då endast en lägre utbetalning är möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet av utbetalningar till medicinsk service då de finansierades av anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården är det sannolikt att alla medlen eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Det finns inget utfall för 2016 då anslagsposten endast finns från och med

125 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 648 miljoner kronor, vilket var 61 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom ett utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka på arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser tidigare och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. Antaganden För år 2017 används det beräknade anslaget från Budgetpropositionen för 2017 (Prop. 2016/2017:1) för För åren antas samma anslagsbelopp som för

126 Analys av 2016 Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har som tidigare år, delat upp de avsatta medlen på tre huvudområden; förvaltningskostnader för aktiva insatser i samarbete, förvaltningskostnader för kartläggning samt programkostnader under tid hos Arbetsförmedlingen. Anslagsbelastningen för 2016 blev 648 miljoner kronor, vilket var 61 miljoner kronor lägre än anslaget. En orsak till den lägre anslagsbelastningen är bland annat att Arbetsförmedlingens programkostnader (där aktiva rehabiliteringsinsatser ingår) blev lägre än beräknat. Analys av Bedömningen är att anslaget kommer att förbrukas i sin helhet för alla åren. Känslighetsanalys Anslagna medel får inte överskridas. Utifrån tidigare års erfarenhet är det sannolikt att alla eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är drygt 11 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari

127 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. Anslagsbelastningen för 2016 blev 33 miljoner kronor, vilket var 28 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och överensstämmer med tilldelade medel. Anslagsposten finns inte kvar från och med Bakgrundsfakta Denna anslagspost tillkom i budgetpropositionen för 2013 där regeringen avsatte särskilda medel för att öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fick i september 2013 uppdraget att effektutvärdera arbetslivsinriktade insatser för unga med aktivitetsersättning. Större delen av 2014 var arbetet i projektet inriktat på ett omfattande förstudiearbete och uppbyggnad av projektets tre olika insatser. De tre insatserna är 1) Insatser genom Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS eller Case Management), 2) Supported Employment via Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program SIUS (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) inom ramen för insatser i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete och 3) Case management i kombination med insatser från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS). Utfallet för 2014 blev därmed väldigt lågt, eftersom resurserna i huvudsakligen används till de aktiva insatserna i projektet (som startade upp först i november 2014). Analys av 2016 Projektet nådde i början av året målet med deltagare, vilket var viktigt för att få statistiskt säkerställt resultat. Tilldelade medel för 2016 förbrukades i sin helhet och projektet är nu avslutat. 127

128 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är samma som prognosen som lämnades i januari :6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad

129 Anslagsbelastningen för 2016 blev 48 miljoner kronor, vilket var 52 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 100 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 100 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivare kan sedan 2014 få statligt bidrag för köp av utredande insatser för en arbetstagare som har eller riskerar få en nedsatt arbetsförmåga, så kallat arbetsplatsnära stöd. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall genom att stödja arbetsgivare att vidta tidiga och anpassade åtgärder. Bidrag lämnas till arbetsgivare för halva det belopp som denne har betalat för en arbetsplatsnära stödinsats, dock med kronor för varje sådan insats. Antaganden För år 2017 används det beräknade anslaget från Budgetpropositionen för 2017 (Prop. 2016/2017:1). För åren antas samma anslagsbelopp som för Analys av 2016 Utfallet för 2016 är ungefär 48 miljoner kronor. Det är 52 miljoner kronor lägre än anslaget. Jämfört med 2015 är det en ökning med ungefär 18 miljoner kronor. En förklaring till att utfallet är lägre än anslaget är att arbetsgivares kännedom om ersättningen inte varit stor. Ersättningen introducerades 2014 och har därmed inte funnits länge. I syfte att öka arbetsgivarens kännedom om det arbetsplatsnära stödet har Försäkringskassan fått i uppdrag av regeringen att vidta informationsinsatser om det arbetsplatsnära stödet. Den primära målgruppen är arbetsgivare och anordnare av företagshälsovård, men även fackliga företrädare, vårdgivare och Arbetsmiljöverket är viktiga målgrupper för informationen. Kommunikationsplanen för 2016 för informationsinsatser har främst fokus på digital information i samverkan med radio-, press- och PR-aktiviteter. Analys av Bedömningen är att anslagsbelastningen kommer att fortsätta att öka och att anslaget förbrukas i sin helhet för alla år. 129

130 Känslighetsanalys Anslagna medel får inte överskridas. Eftersom anslagsposten introducerades 2014 är utvecklingen av utgifterna behäftad med stor osäkerhet. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -4,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är drygt 2 miljoner kronor lägre än prognosen som lämnades i januari

131 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 241 miljoner kronor, vilket var 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 300 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor högre än anslaget och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 50 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Enligt två separata överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har anslagsposten fördelats för att täcka dels fördjupade medicinska utredningar (200 miljoner årligen) och dels en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar 2015 (50 miljoner kronor). I december 2015 slöts en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting: Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen gäller 167 miljoner kronor. Även en överenskommelse om pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar har slutits: Pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Denna överenskommelse gäller 41,5 miljoner kronor. 46 TMU står för Teambaserad utredning och SLU står för Särskilt läkarutlåtande. 131

132 I oktober 2016 slöts en ny överenskommelse för perioden 1 november 2016 till 31 december 2017 (föregående överenskommelse gällde fram till och med 31 oktober 2016): Försäkringsmedicinska utredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för perioden 1 november 2016 till 31 december Det framgår i överenskommelsen att pilotverksamheten för aktivitetsförmågeutredningar avslutas 31 oktober 2016 och att utredningsformen permanentas så att alla landsting från och med 1 november 2016 även ska kunna välja aktivitetsförmågeutredning. Överenskommelsen omfattar 41,5 miljoner kronor för 2016 och 250 miljoner kronor för Analys av 2016 Utfallet för 2016 var knappt 241 miljoner kronor. Det är 9 miljoner kronor lägre än anslaget, men en ökning jämfört med 2015 då anslagsbelastningen var 226 miljoner kronor. Av utfallet avser drygt 39 miljoner kronor det nya avtalet som slöts i oktober 2016, se bakgrundsfakta. Analys av Försäkringskassan utreder förutsättningarna för att utöka beställningarna då vi ser ett ökat behov av Försäkringsmedicinska utredningar i handläggningen. Bedömningen är att utgifterna för Försäkringsmedicinska utredningar ökar till 250 miljoner för 2017 och de antas öka ytterligare till 300 miljoner kronor för Utgifterna antas ligga kvar på 300 miljoner kronor för åren

133 Osäkerhetsanalys Prognosen är osäker. Uppgifterna om anslagsbelastningen för 2018 är en bedömning av efterfrågan på utredningar. Lagstiftningen gällande Försäkringsmedicinska utredningar ses för närvarande över och för 2018 och framåt är utvecklingen väldigt osäker. Anslagsbelastningen antas i brist på information ligga kvar på 2018 års nivå. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0-28,6-25,0-25,0-25,0-25,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är samma som prognosen som lämnades i januari Prognosen för åren har sänkts med 100 miljoner per år beroende på att beställningstakten av utredningar har avtagit. 133

134 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 914 miljoner kronor, vilket var 112 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 29 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta I december 2013 slöts en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om sjukskrivningsmiljarden med avseende på verksamhetsåren med utbetalning 2015 respektive Överenskommelsen omfattar dels en rörlig del och dels en villkorad del för respektive år. I överenskommelsen ingår från 2014 även bidrag för ersättning för medicinsk service som tidigare legat inom ramen för regeringens företagshälsovårdssatsning. I december 2015 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåret Till skillnad från föregående avtal finns ingen rörlig del. En annan skillnad är att avtalet omfattar 1,5 miljarder och inte en miljard som tidigare. Utgifterna som avses i avtalet finansieras av anslagsposterna Bidrag till hälso- och sjukvården och Rehabiliteringsgarantin. I december 2016 slöts en ny överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåren med utbetalningar

135 Antaganden Inga antaganden om ej uppfyllda villkor har gjorts för verksamhetsåret Därför bedöms prognosen för 2018 vara samma som anslaget det vill säga miljoner kronor. För åren antas anslagsbelastningen vara samma som för 2018 det vill säga miljoner kronor årligen. Analys av 2016 Nedan redovisas de utbetalningar som gjorts till 2016 enligt avtalet som slöts i slutet på Ett landsting uppfyllde inte villkor 1 och några landsting uppfyllde inte det som rör koordination under villkor 3. Det gjorde att utbetalningarna till landstingen avseende dessa villkor blev något lägre än vad de maximalt kunde ha fått. När det gäller den rörliga delen i avtalet kunde maximalt 230 miljoner kronor betalas ut. Men bara ungefär hälften av landstingen uppfyllde båda målen och övriga landsting uppfyllde bara ett av målen eller inget av målen. Det gjorde att utbetalningen av den rörliga delen blev 171 miljoner kronor, vilket är lägre än maximalt belopp. 48 Totalt betalades det ut ungefär 740 miljoner kronor till landstingen. Under villkor 5 ska betalningar även göras till Sveriges Kommuner och Landsting (55 miljoner kronor) och till Socialstyrelsen (6 miljoner kronor) vilket har gjorts. Under villkor 7 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning har Sveriges Kommuner och Landsting fått ungefär 10 miljoner kronor. En del av medlen avseende villkoren 5 och 7 ges till Försäkringskassan, vilket har gjorts. I slutet på 2015 slöts ett avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och landsting 49. Avtalet avser verksamhetsåret 2016 med utbetalningar både 2016 och Under villkor 4 Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär gjordes en utbetalning till landstingen på 500 miljoner kronor men det 47 Se Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för en redogörelse av avtalet. ommelse+sjukskrivningsmiljard+kvalitetss%c3%a4ker+och+effektiv+sjukskrivningsprocess pdf 48 För sjukskrivningsmiljarden publicerades månatligen utfall över antalet sjukpenningdagar och antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per landsting på Försäkringskassans hemsida fram till och med januari Där finns en mer utförlig beskrivning av hur medlen fördelats mellan länen ( 49 Se En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 för redogörelse av avtalet

136 beloppet belastade anslagsposten Rehabiliteringsgarantin. Övriga betalningar görs under år Utfall för villkor 1 5 under 2015 (med utbetalning 2016) Tusental kronor Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Villkor 1: En jämställd process ,1 Villkor 2: Villkor 3: Villkor 4: Villkor 5: Kompentenssatsning i försäkringsmedicin Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen: Koordinationsfunktion ,8 Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär Utökat elektroniskt informationsutbyte Totalt ,2 Analys av Nedan redovisas de utbetalningar som betalas till landstingen under 2017 enligt avtalet för verksamhetsåret

137 Utfall för villkor 1 5 under 2016 (med utbetalning 2017) Tusental kronor Villkor Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Villkor 1: En jämställd process Villkor 2: Villkor 3: Villkor 4: Villkor 5: Kompetenssatsning i Försäkringsmedicin ,5 Funktion för koordinering: Grundnivå Utökad nivå Särskild stimulans ,1 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta (betalas ut senast den 28 april) Utökat elektroniskt informationsutbyte Totalt I december 2016 slöts ett nytt avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. 50 Det är ett tvåårigt avtal med utbetalningar Bedömningen är att utgifterna för 2017 blir något lägre än anslaget och att anslaget förbrukas i sin helhet för åren Osäkerhetsanalys Det finns en osäkerhet vad gäller landstingens fullföljande av de fastställda kriterierna i villkoren. Varje villkor bedöms enskilt och om något landsting inte uppfyller kraven för det specifika villkoret minskas anslagsbelastningen. 50 Se En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för en närmare redogörelse av avtalet

138 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 +0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är ungefär kronor högre än prognosen som lämnades i januari En ny bedömning avseende utbetalningen av det som gäller under villkor 3 i avtalet: En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 har gjorts och det gör att prognosen för 2017 justeras upp med drygt 6 miljoner kronor. 138

139 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 799 miljoner kronor, vilket var 10,6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 880 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 29,5 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 70 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 880 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 29,5 miljoner kronor. Om tilläggsanslaget för 2017 inte beviljas ökar anslagsbehovet för 2018 med motsvarande belopp. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjuklönekostnader infördes den 1 januari Anslagsposten ersatte högkostnadsskydd för arbetsgivare som var under anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. och är till skillnad från högkostnadsskyddet ett eget anslag. Ersättningen är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Försäkringskassan får uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader från Skatteverket och beräknar ersättningen. Skatteverket krediterar beloppen på arbetsgivarnas skattekonton och Försäkringskassan betalar därefter ersättningen till Skatteverket. En mer detaljerad redogörelse av förmånen ges i budgetpropositionen för

140 Analys av 2016 Anslaget har funnits sedan 1 januari 2015, men utgifterna för anslaget finns redovisat i bokföringssystemet från och med Utfallet för 2016 är drygt 799 miljoner kronor. Det är ungefär 10 miljoner kronor lägre än anslaget. En orsak till att utfallet är lägre än anslaget är återkraven, som var högre än förväntat. Återkraven är betalningar från arbetsgivare till Försäkringskassan. Analys av Inför prognosen som lämnades i januari togs uppgifter fram om ersättningen för både jan-okt 2015 och jan-okt I prognosen för 2017 antas att utgifterna ökar ungefär lika mycket procentuellt sett mellan 2016 och 2017 som ersättningen gjorde mellan jan-okt 2015 och jan-okt Utgiften för 2017 bedöms därför bli 80 miljoner kronor högre än 2016, det vill säga 880 miljoner kronor. För resten av prognosperioden antas att utgiften för anslaget kommer förbli 880 miljoner kronor per år. Osäkerhetsanalys Uppgifterna som togs fram om ersättningarna är dock osäkra. En orsak till osäkerheten är att uppgifterna för november och december inte är med. I april görs den årliga beräkningen för föregående år och baserad på den kan en ny prognos göras. En annan osäkerhet med prognosen är att vi bara har ett årsutfall och det är därför svårt att veta hur utgifterna kommer att utvecklas framöver. 140

141 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2016 är ungefär kronor lägre än prognosen som lämnades i januari

142 2:1 Försäkringskassans förvaltningsanslag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Hermes, budgetversion 2017:RK17:feb Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 120 miljoner kronor lägre än tilldelade medel

143 Analys I denna prognos ingår och kommenteras följande poster: Prognospost i mnkr Kommentar Nya reformer som regeringen har angivit i budgetproposition ,2 12,2 12,2 12,2 Ökad ambitionsnivå inom assistansersättningen för att förbättra kvaliteten i handläggningen och förstärka kontrollerna för att förhindra brottslighet. Nya förmåner omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning Volymökningar för omprövnings- och överklagandeärenden. Dessa ärenden har ökat markant under 2016 och vi ser en fortsatt ökning även kommande år Ökade volymer inom flertalet förmåner med anledning av flera nyanlända. Beloppen är i enlighet med lämnat underlag till Socialdepartementet den 10 november Ingick även i föregående prognos Ingick även i föregående prognos Ingick även i föregående prognos Ingick även i föregående prognos Ingick även i föregående prognos I prognosen ingår inte eventuellt ökade kostnader för Servicekontoren som är en samverkan mellan tre myndigheter. Andra eventuellt ökade kostnader som inte ingår är kostnader för reformer inom Försäkringskassans ansvarsområde som inte har aviserats i budgetpropositionen 2017 eller tydliggjorts på annat sätt. Exempel är begränsning av föräldrapenning och diverse regelförenklingar inom familjeförmånerna. Försäkringskassan har fått i uppdrag att beskriva konsekvenserna för myndigheten om ansvaret för handläggning och beslut om etableringsersättning överförs till Försäkringskassan från Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan ska särskilt bedöma kostnaderna för uppbyggnad för IT-stöd och andra införandekostnader, liksom löpande kostnader för handläggningen. Utgångspunkten är att förändringen av ansvaret sker den 1 januari Uppdraget redovisades den 15 februari 2017 till regeringen. Eventuella ökade kostnader ingår inte i denna prognos. 51 SA-nivåhöjning garantiersättning, höjning av inkomstgränser inom bostadsbidrag, höjning av flerbarnstillägget, höjning av adoptionsbidraget, höjning av underhållsstödet för äldre barn, bidrag till växelvis boende, avskaffande av underhållsstöd vid växelvis boende, sänkt utvecklingsersättning för unga, en prövotid för studier med bibehållen AE, hel sjukersättning från 19 år. 143

144 Vidare har vi inte i denna prognos tagit med eventuellt ökade kostnader som kan uppkomma för Försäkringskassan kring regeringens proposition Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationer (prop. 2016/17:58). Konsekvenser Myndigheten kan finansiera de nya förmånerna och ökade volymer enlig ovan genom att utnyttja anslagskrediten med ca 63 miljoner kronor år 2017 men för åren därefter kommer anslagskrediten att överskridas om inte ytterligare medel tilldelas. Myndighetens ekonomiska mål är att ha en ekonomi i balans, som innebär att vi finansierar vår löpande verksamhet utan att utnyttja anslagskrediten. Prognosen visar att målet inte kommer att uppfyllas och den främsta anledningen är att myndigheten inte har finansiering för de nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning samt för ökade administrationskostnader med anledning av volymökningar för omprövnings- och överklagandeärenden samt ökad befolkningsmängd. Därutöver bedömer vi att behovet för att åstadkomma resultat inom assistansområdet kräver ytterligare insatser och resurser än de 30 miljoner kronor som har tilldelats. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 18 januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,22% ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 144

145 Förklaringar till förändringar sedan förgående lämnade prognos i januari Den enda justering som har gjorts jämfört med prognosinlämningen den 18 januari är att prognosen för 2016 har ändrats till faktiskt utfall för Justeringen innebär en minska anslagsbelastning med 18 miljoner kronor. 145

146 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 01:01 Barnbidrag :01 Allmänt barnbidrag :02 Flerbarnstillägg :03 Förlängt barnbidrag :04 Tilläggsbelopp vid familjeförmån ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:1 Barnbidrag Utfall anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. 146

147 Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket var 76 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 54 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Förmånen barnbidrag betalas ut som allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg. Anslaget finansierar också tilläggsbelopp vid EUfamiljeförmåner. Från och med 2017 delas anslaget Barnbidrag i 4 anslagsposter allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg och EU-tilläggsbelopp. Barnbidraget är skattefritt. Antaganden Inom anslaget Barnbidrag beräknas prognoser för de olika delförmånerna var för sig. Dessa summeras sedan till en prognos för hela anslaget. Från och med 2017 delas anslaget Barnbidrag i 4 anslagsposter som prognostiseras och redovisas var för sig. Dessa summeras sedan till en prognos för hela anslaget. Analys av 2016 Den totala utgiften för anslaget Barnbidrag var 26,3 miljarder kronor år Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 585 miljoner kronor vilket motsvarar omkring 2 procent. Utgiftsökningen beror på att antalet barn som är berättigade till barnbidrag har ökat jämfört med föregående år. 147

148 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats. 1:1 Allmänt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ² ² Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ² ² ² ² Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² Enligt 2017:VP17:1. Hämtad

149 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 298 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta År 2017 är allmänt barnbidrag kronor per barn och månad. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Antaganden I denna prognos antas förändringstakten för utgifterna inom Barnbidrag följa Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos som publicerades i april Allmänt barnbidrag antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0-16 år. Analys av 2016 Utgifterna för allmänt barnbidrag har ökat de senaste åren eftersom antalet barn har ökat. Under 2016 betalades sammanlagt 23,1 miljarder kronor i allmänt barnbidrag ut till i genomsnitt 1,83 miljoner barn per månad. Antalet barn som får allmänt barnbidrag varje månad har ökat med i genomsnitt barn sedan år Analys av Allmänt barnbidrag står för knappt 90 procent av utgifterna för hela anslaget Barnbidrag. Enligt SCB:s befolkningsprognos beräknas antalet barn öka varje år under hela prognosperioden. Detta medför att utgifterna för allmänt barnbidrag beräknas öka från 23,1 miljarder kronor 2016 till 25,7 miljarder kronor år Det är en ökning med omkring 11 procent. 149

150 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats vilket medför att den höjs under hela prognosperioden. 1:2 Flerbarnstillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² Enligt 2017:VP17:1. Hämtad

151 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 21 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 21 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 49 miljoner kronor. Om tilläggsanslaget för 2017 inte beviljas ökar anslagsbehovet för 2018 med motsvarande belopp. Bakgrundsfakta En förälder som har allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget år 2017 är 150 kronor per månad för andra barnet, 580 kronor för tredje barnet, kronor för det fjärde barnet och för varje ytterligare barn. Antaganden Utvecklingen av flerbarnstillägg antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0-16 år. Familjestrukturerna antas vara de samma som år 2016 under hela prognosperioden. Analys av 2016 Utgifterna för flerbarnstillägg var 3 miljarder kronor 2016, vilket är en ökning med 93 miljoner, eller 3 procent, sedan Analys av Antalet barn som är berättigade till flerbarnstillägg beräknas öka när antalet barn ökar. I prognosberäkningarna antas att andelen barn som är berättigade till tvåbarnstillägg, trebarnstilägg, fyrbarnstillägg och så vidare är konstant över prognosperioden och motsvarar de andelar som gällde under Utgifterna beräknas öka från 3 miljarder till 3,7 miljarder kronor mellan 2016 och Detta motsvarar en utgiftsökning med 12 procent. En större del av ökningen förklaras av att flerbarnstillägget höjs från 454 till 580 kronor i månaden för det tredje barnet från och med 1 januari Regeringen beräknade i höstbudgeten att regeländringen skulle höja utgiften med 300 miljoner kronor Försäkringskassan delar denna bedömning av storleken på utgiftsökningen. Från och med 2018 beräknas utgifterna öka i takt med att antalet barn ökar. 151

152 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats vilket medför att den höjs under hela prognosperioden. 1:3 Förlängt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ² ² Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 0² 0² 0² 0² Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² Enligt 2017:VP17:1. Hämtad

153 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 229 miljoner kronor, vilket är i nivå med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 242 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 12 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Från och med kvartalet barnet fyller 16 år kan föräldern få så kallat förlängt barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande. Det finns ingen övre åldersgräns för rätten till förlängt barnbidrag. Bidraget betalas ut till och med den månad barnet slutför utbildningen eller avbryter studierna. Förlängt barnbidrag betalas ut månadsvis och beloppet är detsamma som för allmänt barnbidrag, dvs kronor per barn i månaden. Antaganden De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första gruppen består av de som fyller 16 år första kvartalet varje år och som istället för barnbidrag får förlängt barnbidrag under april till juni. Den andra gruppen består av en grupp ungdomar och unga vuxna som av olika skäl går kvar i grundskolan. Majoriteten av dem är i åldern år. Utgifterna för förlängt barnbidrag utgår från nuvarande nivåer och beräknas följa utvecklingen av SCB:s befolkningsprognos för antalet barn som är 16 år samt personer mellan 17 och 21 år. Analys av 2016 Utgifterna för förlängt barnbidrag har minskat under en längre period, dock har minskningstakten succesivt planat ut. Under 2016 betalades 220 miljoner kronor ut vilket är en minskning med knappt 1,5 miljoner kronor jämfört med Analys av Antalet ungdomar och unga vuxna i åldrarna år beräknas öka under prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos. Detta medför att utgifterna för förlängt barnbidrag också beräknas öka. Under 2017 beräknas utgifterna för förlängt barnbidrag uppgå till 229 miljoner kronor, för att sedan öka med 12 procent fram till år 2021 då utgifterna prognostiseras bli 257 miljoner kronor. 153

154 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats vilket medför att den sänks under hela prognosperioden. 1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 0³ 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² Enligt 2017:VP17:1. Hämtad

155 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 17,3 miljoner kronor, vilket är 0,3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 0,3 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 0,3 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 17,3 miljoner kronor, vilket är kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med kronor. Om tilläggsanslaget för 2017 inte beviljas ökar anslagsbehovet för 2018 med motsvarande belopp. Bakgrundsfakta Anslaget bekostar också tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner. 52 Försäkringskassan ska i vissa fall betala ut ett tilläggsbelopp avseende EUfamiljeförmåner. De familjeförmåner som omfattas av förordningen (EG) nr 883/2004 är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemma-varande barn, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. 53 Antaganden Utgifterna för tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner är en bedömning utifrån utgifternas historiska utveckling. Analys av 2016 Utgifterna för tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner har minskat över tiden. En orsak är att fler förmåner, som föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, har tagits bort från sakområdet. Mellan 2015 och 2016 ökade dock utgifterna med 3,2 miljoner kronor, från 14 till 17,2 miljoner kronor. Analys av På grund av utgifternas svaga korrelation med antalet barn i befolkningen samt stora historiska variation antas utgifterna ligga på samma nivå som år 2016 under hela prognosperioden. 52 Tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner regleras genom förordningarna (EEG) nr 1408/71, (EG) nr 883/2004, (EEG) nr 574/72 och (EG) nr 987/ Den 1 maj 2011 togs tillfällig föräldrapenning bort från sakområdet EU-familjeförmåner och sedan den 1 september 2011 togs även föräldrapenning bort. Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag upphör att gälla från och med den 1 februari Försäkringskassan kan dock under en övergångsperiod komma att hantera denna som en familjeförmån. 155

156 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats vilket medför att den höjs under hela prognosperioden. 156

157 1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:2.9 Föräldrapenning :2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning :2.11 Tillfällig föräldrapenning :2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning :2.12 Graviditetspenning :2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning :2.1 Jämställdhetsbonus ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 157

158 1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket var 538 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 538 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 64 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 109 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under högst 480 dagar. Mamman kan ta ut föräldrapenning från och med 60 dagar före barnets beräknade födelse. Båda föräldrarna kan också före barnets födelse ta ut föräldrapenning vid föräldrautbildningar. Från den 1 januari 2012 har föräldrarna även möjlighet att vara föräldralediga samtidigt med föräldrapenning i 30 dagar under barnets första levnadsår. Vid tvillingfödsel betalas föräldrapenning ut under ytterligare 90 dagar enligt sjukpenningnivå eller grundnivå, och 90 dagar enligt lägstanivån. För varje barn utöver det andra betalas föräldrapenning ut under ytterligare 180 dagar med ersättning enligt sjukpenningnivån. 158

159 För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan föräldrapenning tas ut till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrapenning för adoptivbarn kan tas ut tills barnet har fyllt 10 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 infördes nya åldersgränser i föräldrapenningen så att föräldrapenning kan tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Detta innebär att om barnet är fött på våren har föräldrarna rätt till föräldrapenning fram till läsårets slut och för barn födda på hösten tills de fyller 12 år. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn fördelas de 480 dagarna jämnt mellan dem, det vill säga att de disponerar 240 dagar var. För barn födda före 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till förmån för den andra föräldern, utom 60 dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med 1 januari 2016 är det 90 dagar som ej kan avstås. Den som har avstått rätt till föräldrapenning kan ta tillbaka sitt avstående i den mån det ännu inte har betalats ut någon ersättning. Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå. Sjukpenningnivån innebär att förälderns sjukpenninggrundande inkomst ligger till grund för beräkning av föräldrapenningen. Föräldrapenning på grundnivå lämnas om föräldern saknar sjukpenninggrundande inkomst, har en låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor. Grundnivån uppgår till 250 kronor om dagen. Av de 480 dagarna för vilka det kan lämnas föräldrapenning kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. För de första 180 dagarna lämnas föräldrapenning alltid på sjukpenningnivå eller grundnivå. För att få föräldrapenning beräknad på sjukpenningnivå under dessa dagar måste föräldern varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger lägstanivån (180 kronor per dag) i 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Under 390 av de 480 dagarna utges ersättning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) efter att den har multiplicerats med omräkningsfaktorn 0,97. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Vilken förmånsnivå som är aktuell beror på hur mycket föräldern arbetar i förhållande till normal arbetstid för en heltidsarbetande inom yrket. Taket för den sjukpenninggrundande inkomsten vid beräkning av föräldrapenning är 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning bekostas från en egen anslagspost. 159

160 Antaganden Utgifterna inom föräldrapenningen drivs i första hand av ersättningsnivån, antal barn och fördelningen av ersättningsdagar mellan föräldrarna. Antalet barn tas från Statistiska centralbyråns befolkningsprognos och för att prognostisera medelersättningen används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. Analys av 2016 Föräldrapenning utgjorde 72 procent av utgiften för Föräldraförsäkringen Utgifterna ökade med 1,2 miljarder kronor jämfört med år Utgiftsökningen beror på att det betalades ut en halv miljon fler föräldrapenningdagar samt att den totala medelersättningen ökade med 3 procent, jämfört med år Under 2016 betalades föräldrapenning för 53 miljoner dagar ut, vilket är 1 procent fler än året innan. Ökningen i antal föräldrapenningdagar är främst en följd av att antalet födda barn har stigit de senaste åren. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor. Männens uttag har dock ökat successivt sedan föräldrapenningen infördes 1974, från 0,5 procent av föräldrapenningdagarna vid införandet av förmånen till 23 procent år 2010 och därefter till 27 procent år De flesta av föräldrapenningdagarna 2016 (85 procent), betalades ut enligt förälderns sjukpenninggrundande inkomst (grundnivådagar och SGI-dagar) medan 15 procent betalades ut enligt lägstanivå (180 kronor per dag). Föräldrapenningdagar som betalats ut med den högsta dagersättningen (942 kronor per dag) utgjorde 12 procent av det totala antalet föräldrapenningdagar. Männens andel av dessa dagar var 52 procent, vilken kan jämföras med männens andel av grundnivådagarna vilken var 12 procent. Analys av Det totala uttaget av föräldrapenningdagar har länge ökat och beräknas fortsätta att öka med sammantaget 11 procent från år 2016 till Uttaget av antalet föräldrapenningdagar förväntas bli 55 miljoner dagar i år och öka till knappt 56 miljoner dagar Därefter förväntas antalet föräldrapenningdagar fortsätta öka till 59 miljoner dagar år Ökningen beror framför allt på fler barn vilket i sin tur ger fler föräldrapenningdagar. 160

161 Antal nettodagar uppdelat på ersättningsnivå Miljontal, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan. Antalet uttagna SGI-dagar med den högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp) beräknas att öka från 7 miljoner dagar år 2017 till 8 miljoner dagar år Samtidigt beräknas antalet uttagna SGI-dagar under högsta ersättningsnivån att öka från 30 miljoner dagar år 2017 till 31 miljoner dagar år Uttaget av antalet grundnivådagar beräknas att öka från 10 miljoner dagar år 2017 till 11 miljoner dagar år Antalet uttagna lägstanivådagar beräknas att öka från 8 miljoner dagar år 2017 till 10 miljoner dagar år Utgifterna inom föräldrapenningen påverkas också av hur dagarna fördelas mellan föräldrarna. Ett högre uttag av föräldrapenningdagar (SGI-dagar) bland män leder till att utgifterna blir högre, eftersom männen har en högre genomsnittlig ersättningsnivå. Männens andel av det totala antalet utbetalda nettodagar beräknas fortsätta att öka från 28 procent år 2017 till 31 procent år 2021 Osäkerhetsanalys Den största osäkerhetsfaktorn i prognosen för föräldrapenning är den framtida fördelningen av föräldrapenningdagar mellan de olika ersättningsnivåerna. Osäkerheten i Statistiska centralbyråns befolkningsprognos samt i Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutveckling och prisbasbelopp bidrar också till osäkerheten i prognosen för föräldrapenning. 161

162 Känslighetsanalys Försäkringskassan beräknar utgifterna för föräldrapenning till 32 miljarder kronor för år Ytterligare nollåringar det året skulle höja anslagsbelastningen med 66 miljoner kronor. Om den förväntade timlöneutvecklingen för år 2018 avviker med 1 procentenhet påverkar det anslagsbelastningen med 202 miljoner. En avvikelse med 500 kronor från prisbasbeloppet påverkar anslagsbelastningen med 78 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0 +0,1 +0,2 +0,7 +0,4 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Jämfört med prognosen som lämnades i januari prognostiseras nu fler föräldrapenningdagar på SGI-nivå och färre dagar på de lägre ersättningsnivåerna (grund- och lägstanivå). Prognosen för det totala antalet föräldrapenningdagar är något lägre än i januari. Andelen SGI-dagar väntas dock vara högre än tidigare vilket resulterar i en marginell prognoshöjning i år och nästa är, på längre sikt är prognoshöjningen något kraftigare. Prognosrevideringen är till följd av ett nytt helårsutfall. 162

163 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket var 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 5 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda sjukt barn under 12 år (i vissa fall 16 år) har rätt till tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen kan också ges när barnets ordinarie vårdare 54 är sjuk. Dessutom kan ersättning betalas ut vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård och vid vårdbehov som uppstår när barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn. 54 Ordinarie vårdare är den som brukar ta hand som barnet när föräldern arbetar. Det kan till exempel vara en annan förälder, dagbarnvårdare eller en släkting. 163

164 Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut 60 dagar per barn och år. När dessa dagar är uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare 60 dagar, vilka dock inte kan användas vid ordinarie vårdares sjukdom. Föräldrar till allvarligt sjuka barn har möjlighet att använda obegränsat antal dagar. Föräldern kan överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning till en annan försäkrad person som istället för föräldern avstår från sitt förvärvsarbete i samband med sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare. Föräldrar med barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn som fyllt 16 men inte 21 år (i vissa fall 23 år). Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan också få tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar för ett barn som inte fyllt 16 år. Ersättningen betalas ut för högst 10 kontaktdagar per år från barnets födelse till dess att barnet fyller 16 år. I samband med barns födelse har den förälder som inte föder barnet rätt till 10 dagars ersättning när han eller hon avstår från arbete. Vid adoption har föräldrarna rätt till fem dagar vardera om de inte kommer överens om annat. Från och med 1 januari 2010 infördes en ny ersättning som ska förbättra ensamstående föräldrars situation Utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning. Förmånen innebär att Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad som avstår från förvärvsarbete får ersättning för att istället för föräldern vårda ett barn som inte har fyllt 3 år. Det gäller när den ensamstående föräldern på grund av sin sjukdom inte kan vårda barnet och utges under maximalt 120 dagar per barn och år. Från 1 januari 2011 infördes en ersättning inom tillfällig föräldrapenning för de föräldrar som mister ett barn. Ersättningen ska kunna betalas ut under 10 dagar per förälder när ett barn under 18 år avlider. Flera föräldrar kan använda ersättningen samtidigt då de avstår från förvärvsarbete. Vid årsskiftet 2014 ändrades reglerna för uttag av förmånen. Regeländringen innebär att tidsperioden för att ta ut tillfällig föräldrapenning när ett barn har avlidit förlängs till 90:e dagen efter barnets död. Ersättningsnivån för tillfällig föräldrapenning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten 55. Ersättningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels omfattning. Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för anslaget bekostas från en egen anslagspost. Antaganden Utgifterna inom tillfällig föräldrapenning drivs av antal barn i olika åldrar och ersättningsnivån per dag. Antalet barn tas från SCB:s befolkningsprognos och för 55 Multiplicerad med omräkningsfaktorn 0,

165 att prognostisera medelersättningen används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. Analys av 2016 Under 2016 betalades drygt miljoner kronor ut för tillfällig föräldrapenning, vilket är 287 miljoner kronor mer än Ökningen beror på att det betalades ut ersättning för fler dagar än under 2015 samt att den totala medelersättningen ökade med 0,9 procent jämfört med år Under 2016 betalades tillfällig föräldrapenning ut för 7,2 miljoner dagar, vilket är 3,6 procent fler än året innan. Ökningen i antal dagar med tillfällig föräldrapenning är främst en följd av att antalet barn 0 12 år har ökat de senaste åren samt att många drabbades av influensa under februari till april och i december Antal uttagna nettodagar inom tillfällig föräldrapenningdagar för olika dagtyper Tusental Vård av barn (VAB) Barns födelse eller adoption Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS Avlidet barn och allvarligt sjukt barn Totalt Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan. Antalet utbetalda nettodagar i samband med vård av barn utgjorde 87,6 procent av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning år Antalet uttagna VAB-dagar under 2016 var drygt dagar fler än under Flest nettodagar betalades ut under februari april samt december Flera faktorer antas ha påverkat utvecklingen av nettodagarna i samband med vård av barn. Antalet barn ökar hela tiden och influensaaktiviteten var ovanligt hög under februari april och december år Antalet utbetalda nettodagar i samband med barns födelse eller adoption utgjorde 12,1 procent av antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning under år Det betalades ut nettodagar, vilket är en ökning med 2,5 procent jämfört med år Anledningen till ökningen är att det föddes fler barn under 2016 än Knappt nettodagar betalades ut i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS. Det motsvarar 0,2 procent av nettodagarna inom tillfällig föräldrapenning. 165

166 År 2016 betalades cirka nettodagar ut i samband med att ett barn har avlidit, vilket motsvarar 0,1 procent av nettodagarna inom tillfällig föräldrapenning. Medelersättning per olika typer av dagar Den genomsnittliga medelersättningen per dag för tillfällig föräldrapenning ökade från 905 kronor 2015 till 913 kronor 2016, se tabell nedan. Den genomsnittliga medelersättningen för kvinnor var cirka 875 kronor per dag och för män 958 kronor per dag Skillnaden i medelersättning mellan olika typer av dagar inom tillfällig föräldrapenning förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Under 2016 tog kvinnor ut 54,9 procent av antalet nettodagar medan männens andel var 45,1 procent. Medelersättning för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar Kronor Vård av barn (VAB) Barns födelse eller adoption Kontaktdagar för barn som omfattas av (LSS) Avlidet barn Totalt Källa: Försäkringskassan. Medelersättningen för dagar i samband med barns födelse eller adoption är generellt högre än för de andra dagtyperna. Detta kan förklaras av att nästan 99 procent av dagarna togs av män som har en högre medelersättning än kvinnor. Analys av Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning har ökat kontinuerligt under de senaste åren. Uttaget av antalet dagar förväntas bli drygt 7,3 miljoner dagar i år och öka till knappt 7,5 miljoner dagar Sammantaget beräknas antalet öka med 9,7 procent från i år till Ökningen beror framför allt på att antalet födda barn ökar från cirka år 2017 till år 2021 samt att antal barn 0 12 år bedöms öka från knappt 1,6 miljoner år 2017 till 1,7 miljoner barn år 2021 enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. Antalet avlidna barn 0 18 år bedöms också öka från 450 år 2017 till 480 år Antal nettodagar i samband med vård av barn beräknas utifrån ett antagande om att det kommer bli en normal influensa under år Det är svårt att prognostisera hur intensiv den årliga säsongsinfluensan kommer att bli. Eftersom influensasäsongen drog igång redan under december 2016, antas influensaaktiviteten under det första kvartalet 2017 blir något lugnare jämfört med första kvartalet Enligt Folkhälsomyndighetens influensarapport för vecka 3 år 2017 fortsätter förekomsten av influensa att minska i hela Sverige jämfört med 166

167 senaste veckorna i januari. I övriga Skandinavien varierar influensaaktiviteten och i övriga Europa avtar influensaktiviteten. 56 Det beräknade antalet uttagna VAB-dagar för 2017 beräknas bli 6,4 miljoner vilket är fler än Ökningen förklaras av att det finns fler barn 0 12 år i befolkningen år 2017 än år Det genomsnittliga antalet uttagna nettodagar per barn var 4,11 under 2016 och beräknas till 4,09 för 2017, se diagram nedan. Det genomsnittliga antalet nettodagar per barn har ökat från 3,48 dagar per barn år Huruvida antalet har ökat eller minskat varierar och beror till stor del på hur kraftig influensan har varit under enskilda år. Genomsnittliga antal nettodagar per barn och ålder, utfall från 2007 t.o.m och prognos Källa: Försäkringskassan. För åren 2018 och framåt antas antalet nettodagar följa utvecklingen av antal barn 0 12 år i befolkningen. Antalet nettodagar för vård av barn beräknas öka från 6,4 miljoner dagar år 2017 till 6,9 miljoner dagar år Antalet nettodagar i samband med barns födelse eller adoption beräknas följa befolkningsutvecklingen. Dessa dagar beräknas att öka från dagar år 2017 till dagar år

168 Antal nettodagar i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS har skrivits fram med den genomsnittliga ökningstakten de 3 senaste åren. Dessa dagar beräknas, enligt samma princip, att fortsätta öka från dagar år 2017 till dagar år Antalet nettodagar i samband med att ett barn har avlidit beräknas följa utvecklingen av antal döda barn 0 18 år i befolkningen. Dessa beräknas att öka från dagar år 2017 till dagar år Antal nettodagar inom tillfällig föräldrapenning fördelade på olika dagtyper Miljontal nettodagar, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan. Medelersättning per olika typer av dagar Utgifterna för tillfällig föräldrapenning beror också på ersättningsnivån för de uttagna dagarna. Medelersättningen för samtliga dagtyper har skrivits fram utifrån Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen och prisbasbeloppet. Den totala medelersättningen per dag under 2017 beräknas till 939 kronor. Därefter beräknas den att öka successivt till kronor per dag år I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av tillfälliga föräldrapenningdagar under perioden

169 Medelersättning för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar Kronor Källa: Försäkringskassan. Osäkerhetsanalys Antalet utbetalda nettodagar i samband med vård av barn (VAB) beräknas utgöra 87,4 procent av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning. Utgifterna för nettodagar i samband med vård av barn inom tillfällig föräldrapenning drivs bland annat av antal barn som föds, antal barn 0 12 år och inte minst av intensiteten i influensaaktiviteten. Förekomsten av influensa och luftvägsinfektioner hos barn är den största osäkerheten i beräkningen av antal nettodagar i samband med vård av barn. Benägenheten hos föräldrarna att använda förmånen samt befolkningsprognosen är också källor till osäkerhet. En ny Novus-undersökning från Unionen visar att drygt sju av tio privatanställda tjänstemän vobbar (jobbar hemifrån samtidigt som de tar hand om sitt sjuka barn) istället för att vabba. Samtidigt skulle fyra av tio som vobbar helst slippa göra det och drygt var tionde privatanställd tjänsteman upplever det som ett krav från arbetsgivaren att vobba. 57 Om vobbandet blir en norm och normaliseras kan effekten bli ett mindre nyttjande av VAB-dagar på bekostnad av barnets vårdbehov. Det är dock vanskligt att kvantifiera effekten av beteendeförändringar på nyttjandet av förmånen och framtida förändringar i beteendet beaktats inte i föreliggande prognos

170 Regeringen arbetar på ett förslag om förenkling för föräldrar i samband med vård av barn. Förslaget innebär att man avskaffar kravet på att föräldrar ska anmäla vård av sjukt barn till Försäkringskassan. Lagändringen syftar till att förenkla reglerna för att underlätta för föräldrar som är hemma från jobbet för vård av sjukt barn. I dagsläget måste både en anmälan till Försäkringskassan göras samma dag som föräldern behöver avstå från arbete samt en ansökan när barnet är friskt igen. Hur det kommande lagförslaget påverkar uttaget av nettodagar i samband med vård av barn är i dagsläget svårt att kvantifiera och inte beaktat i denna prognos. I tabellen nedan visas hur antalet nettodagar och utgifterna skulle utvecklas om det genomsnittliga antalet nettodagar per barn och år skulle ligga på samma nivå som 2016 resten av prognosperioden (4,11 dagar per barn). Ökningen av tillfällig föräldrapenningdagar och utgifter Tusental Huvudscenario (4,09 dagar per barn och år) Utgifter VAB-dagar Alternativscenario (4,11 dagar per barn och år) Utgifter VAB-dagar Differens Utgifter VAB-dagar Differens i procent Utgifter +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 VAB-dagar +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 +0,5 Källa: Försäkringskassan. Känslighetsanalys Försäkringskassan beräknar utgifterna för tillfällig föräldrapenning till miljoner kronor för år En avvikelse med nettodagar påverkar anslagsbelastningen med 50 miljoner kronor. Om den förväntade timlöneutvecklingen för år 2018 avviker med 1 procentenhet påverkar det anslagsbelastningen med 6 miljoner kronor. En avvikelse med 500 kronor från prisbasbeloppet, som beräknas till kronor år 2018, påverkar anslagsbelastningen med 11 miljoner kronor. 170

171 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 +0,1 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Antalet nettodagar har justerats upp marginellt jämfört med föregående anslagsuppföljning vilket leder till en marginell höjning av utgifterna under hela prognosperioden. 171

172 1:2.12 Graviditetspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 623 miljoner kronor, vilket var 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 661 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 698 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Blivande mödrar, som under graviditeten på grund av arbetets karaktär inte kan fortsätta sitt vanliga arbete och inte heller kan omplaceras, kan ha rätt till graviditetspenning. Detta gäller även för de kvinnor som inte har möjlighet att fortsätta sitt vanliga arbete på grund av risker för fosterskador i arbetsmiljön och inte heller har möjlighet att omplaceras till ett annat arbete. Graviditetspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete ges tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade förlossningen men längst till och med den elfte dagen före barnets beräknade födelse. Detta medför att förmånen betalas ut för högst 50 dagar per kvinna. För de kvinnor som är förhindrade att fortsätta sitt arbete på grund av risker i arbetsmiljön betalas ersättning ut för alla dagar under den tid de kan inte arbeta, dock längst till och med den elfte dagen före beräknad förlossning. Från och med den 1 januari 2014 har gravida egenföretagare som utsätts för risker i sin arbetsmiljö fått rätt till graviditetspenning. Ersättningsnivån för graviditetspenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Den kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. 172

173 Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för graviditetspenning. Graviditetspenning finansieras med sjukförsäkringsavgiften. Statlig ålderspensionsavgift för förmånen bekostas från en egen anslagspost. Antaganden De externa antaganden som beaktas i prognosen för graviditetspenning är Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning och Statistiska centralbyråns prognos för antalet födda barn. Analys av 2016 År 2016 betalades 623 miljoner kronor ut i graviditetspenning, vilket var en ökning med cirka 10 procent jämfört med året innan. Utgiftsökningen kan förklaras både av fler ersatta nettodagar och högre medelersättning per dag. Under 2016 ersattes drygt en miljon nettodagar, vilket var cirka 7 procent fler än Under samma period blev medelersättningen 584 kronor per nettodag, vilket innebär en ökning med 2,0 procent jämfört med Antalet kvinnor med graviditetspenning har ökat under de senaste åren. Drygt kvinnor fick graviditetspenning under 2016, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med föregående år. En minskning av andelen avslag för de personer som ansökte om förmånen under 2016 kan delvis förklara ökningen i antalet kvinnor med graviditetspenning. 17 procent av de totala ansökningarna om graviditetspenning fick avslag under 2015, denna andel minskade till 12 procent för En möjlig förklaring till minskningen kan vara domen 2015:023 inom graviditetspenning, vilken innebär att vid bedömning av om en kvinna har rätt till förmånen, ska hänsyn tas till både arbetets art och den enskilda kvinnans förmåga att klarar av detta arbete. Tidigare beviljades endast kvinnor inom vissa yrkeskategorier. Antalet nettodagar blev i genomsnitt 39 dagar, vilket är nästan oförändrat jämfört med året innan. Analys av Prognosen för graviditetspenning styrs av två faktorer, antalet nettodagar samt medelersättningen. Antalet nettodagar i sin tur baseras på antalet kvinnor som förväntas använda graviditetspenningen och antalet dagar per kvinna. Antalet kvinnor med graviditetspenning har ökat under de senaste åren och förväntas fortsätta öka under hela prognosperioden. Däremot har antalet dagar per kvinna varit nästan oförändrat under den senaste tiden och prognostiseras till att vara drygt 39 dagar per kvinna årligen under hela prognosperioden. Sammantaget 173

174 leder detta till att det totala antalet nettodagar ökar från ungefär 1,1 miljoner dagar 2017 till drygt 1,2 miljoner dagar för Medelersättningen antas följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen. För 2017 prognostiseras medelersättningen till 600 kronor per dag. Sedan förväntas den öka till 685 kronor per dag En högre medelersättning och fler antal nettodagar per kvinna leder till en ökning i utgiften för graviditetspenning under hela prognosperioden. Utgiften förväntas öka i genomsnitt med 6 procent årligen från cirka 661 miljoner kronor 2017 till drygt 832 miljoner kronor 2021, se diagram nedan. Antalet nettodagar och utgifter för graviditetspenning Nettodagar i tusental, utgifter i miljoner kronor Källa: Försäkringskassan. Känslighetsanalys Anslagsbelastningen för graviditetspenning beräknas bli drygt 698 miljoner kronor Varje antagande gäller enskilt, givet att allt annat är lika. År 2018 bedöms antal kvinnor med graviditetspenning bli cirka Om antalet ökar med 1 procent så blir utgiften 7 miljoner kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 1 procent av utgiften. Antalet dagar per kvinna prognostiseras till 39,2 för Om detta ökar med ytterligare 1 dag så blir utgiften för graviditetspenning 18 miljoner kronor högre än vad prognostiseras. Detta innebär en ökning av utgiften med cirka 3 procent. Medelersättningen för år 2018 bedöms till 619 kronor per nettodag. En höjning i medelersättningen med 10 kronor leder till att utgiften ökar med drygt 2 procent, vilket motsvarar drygt 11 miljoner kronor. 174

175 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,5-0,4-0,4-0,4-0,4-0,4 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Medelersättningen ökade med cirka 2 procent för 2016 jämfört med året innan, vilket blev lägre än Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen för samma år. Prognosen för medelersättningen för ett år beräknas genom att skriva fram medelersättningen för året innan med hjälp av timlöneökningen för det året. Lägre medelersättning för 2016 minskar sålunda medelersättningen för hela prognosperioden. 175

176 1:2.1 Jämställdhetsbonus Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. Anslagsbelastningen för 2016 blev 403 miljoner kronor, vilket var 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 24 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den 15 december 2016 fattade Riksdagen beslut om att lagen om jämställdhetsbonus upphävs. Detta innebär att lagen upphörde att gälla från och med 1 januari Jämställdhetsbonus syftade till att verka som ett incitament för föräldrar att fördela uttaget av föräldrapenningdagarna mer jämlikt. För att vara berättigad till jämställdhetsbonus måste föräldrarna haft gemensam vårdnad om barnet, men behövde inte vara gifta eller sammanboende. De 90 reserverade dagarna som varje förälder får var inte grund för jämställdhetsbonus. Inte heller dagar med lägsta nivå eller dagar med samtida uttag (dubbeldagar) är bonusgrundande. När en föräldrapenningdag som var bonusgrundande togs ut betalades 50 kronor ut till vardera föräldern. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen betalades totalt kronor ut. Analys av 2016 Under 2016 betalades knappt 403 miljoner kronor ut för jämställdhetsbonusdagar. Utgifterna ökade med drygt 60 miljoner kronor jämfört med år Utgiftsökningen beror på att det betalades ut ersättning för fler dagar än under Under 2016 betalades jämställdhetsbonus ut för knappt 4 miljoner dagar, vilket är 16,1 procent fler än året innan. 176

177 Den 15 december 2016 fattade Riksdagen beslut om att lagen om jämställdhetsbonus upphävs. Detta innebär att lagen upphörde att gälla från och med 1 januari I och med detta prognostiseras endast utgifterna fram till och med år 2017, där utgifterna för 2017 består av utbetalningar som avser dagar som genererades under år Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0-40,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. Volym- och strukturförändringar Med anledning av utfallet hittills har prognosen justerats ned för år

178 1:3 Underhållsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket var 13 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 63 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 17 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 253 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Anslaget för underhållsstöd består av fullt underhållsstöd, underhållsstöd vid växelvist boende, utfyllnadsbidrag och förlängt underhållsstöd. Underhållsstöd betalas ut för barn med särlevande föräldrar där den bidragsskyldige av olika anledningar inte betalar underhållsbidrag eller betalar ett belopp som är lägre än nivån för underhållsstödet. Det kan betalas ut som fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag och som underhållsstöd vid växelvist boende. Detta gäller även om föräldrarna har gemensam vårdnad. Underhållsstöd betalas också ut för barn där en förälder ensam adopterat barnet eller när faderskapet inte är fastställt och modern medverkar till att det blir fastställt. Underhållsstöd betalas ut för barn under 18 år och förlängt underhållsstöd betalas ut för studerande ungdomar från 18 år till och med juni det år då de fyller 20 år. 178

179 Om barnet eller ungdomen har inkomster över kronor per år reduceras underhållsstödet. När underhållsstöd betalas ut som fullt underhållsstöd ska den bidragsskyldige föräldern återbetala en beräknad del av underhållsstödet till staten. Betalningsskyldigheten beräknas på inkomster enligt den senaste taxeringen. Ett grundavdrag på kronor görs och utifrån överskottet beräknas ett procenttal som även bestäms utifrån den bidragsskyldiges samtliga barn under 18 år (vid studier 20 år). Det gäller även de barn som bor hos den bidragsskyldige föräldern. Betalningsskyldigheten omprövas årligen mot inkomsten enligt den senaste taxeringen. Betalningsbeloppet per månad och barn kan i dagsläget inte överstiga kronor. Om en bidragsskyldig förälder bor utomlands eller bor i Sverige men arbetar eller har inkomst från annat land, ska som regel ett avtal eller en dom om underhållsbidrag ligga till grund för återbetalning av underhållsstödet. En bidragsskyldig förälder kan under vissa förutsättningar få anstånd med betalningen. Detta sker med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden. Försäkringskassan tar även hänsyn till andra tillgångar, utöver lön, vid prövning om anstånd. Det gäller tillgångar som med någorlunda lätthet kan omsättas, till exempel aktier och andra värdepapper. Så snart den bidragsskyldiges anstånd löper ut ska skulden återbetalas i rimlig takt. Den bidragsskyldige ska då månadsvis betala en tolftedel av 1,5 gånger det fastställda betalningsbeloppet. Det får dock inte överstiga vad den bidragsskyldiges behöver för sitt eget uppehälle. Från och med den 1 april 2016 ska ränta inte längre betalas på skuld som den bidragsskyldiga föräldern har fått anstånd med. Antaganden SCB:s befolkningsprognos används som analysvariabel i prognosen. Analys av 2016 Utgiftsprognosen för underhållsstöd styrs av antal barn med underhållsstöd, hur mycket pengar Försäkringskassan betalar ut samt hur mycket som betalas in till Försäkringskassan. Dessa inbetalningar kommer dels direkt från de bidragsskyldiga och dels från Kronofogden. Antal barn med underhållsstöd Historiskt sett har antalet barn med underhållsstöd minskat från år till år. Mellan 2015 och 2016 sjönk antalet barn med underhållsstöd med 0,6 procent. Antalet barn med utfyllnadsbidrag och växelvist boende ökade emellertid under 2016 jämfört med

180 Antal barn i genomsnitt per år med underhållsstöd Utfyllnadsbidrag Växelvist boende Fullt underhållsstöd Totalt Inklusive antal barn med förlängt underhållsstöd. Källa: Försäkringskassan. Utbetalningar Under 2016 betalades miljoner kronor ut i underhållsstöd. Utbetalningarna ökade med 444 miljoner kronor jämfört med Utbetalt belopp per barn och månad har ökat successivt sedan Den 1 september 2015 höjdes underhållsstödet med 300 kronor (från kronor till kronor) per barn och månad för underhållsstöd som avsåg tid efter den 30 september Inbetalningar Inbetalningarna beräknas utifrån inbetalningar direkt till Försäkringskassan och inbetalningar via Kronofogden. Utbetalda och inbetalda belopp för underhållsstöd Miljoner kronor, andel i procent Utbetalt Inbetalt direkt till Försäkringskassan Inbetalt via Inbetalt i förhållande till Kronofogden Totalt inbetalt utbetalt Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen Totalt inbetalt med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan. 58 Det avser januari till och november Inbetalningarna från december månad som är drygt 26,5 miljoner kronor kommer att bokföras för år

181 Inbetalningarna från Kronofogden utgörs av de fordringar som går vidare till Kronofogden. Det kan alltså röra sig om gamla skulder som betalas i efterhand och där själva skulden (debiteringen) härstammar från tidigare år. Debiterat belopp och inbetalningsbelopp från bidragsskyldiga samt inbetalningsgrad Miljoner kronor, inbetalningsgrad i procent Debiterat inbetalningsbelopp Debiterat underhållsbidrag Totalt debiterat belopp Inbetalt belopp Inbetalningsgrad , , , , , , ,44 1 Inbetalningsgraden baseras på inbetalt belopp i förhållande till debiterat belopp. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan. Analys av Antal barn med underhållsstöd har minskat kontinuerligt sedan De senaste två årens utfall tyder dock på att antal barn inte längre minskar i samma takt som tidigare. Antalet barn med underhållsstöd minskade med 0,6 procent per år 2015 och I prognosen antas att antal barn med underhållsstöd fortsätter minska men med cirka 0,4 procent per år under prognosperioden. Det genomsnittliga utbetalningsbeloppet per barn och månad har ökat trendmässigt sedan År 2016 har det genomsnittliga utbetalningsbeloppet per barn och månad ökat kraftigt på grund av att beloppet höjdes från och med december Utbetalningsbeloppet förväntas fortsätta öka från kronor i månaden 2017 till kronor i månaden Det debiterade beloppet hos bidragsskyldiga beräknas öka från miljoner kronor år 2017 till miljoner kronor år Faktorer som påverkar det debiterade beloppet är utvecklingen av de bidragsskyldigas årsinkomst och hur många barn den bidragsskyldiga har. Utvecklingen av inkomsten påverkar det debiterade beloppet hos bidragsskyldiga och därmed inbetalningens storlek. I prognosen för beräknas inbetalningsgraden av det debiterade beloppet från bidragsskyldiga bli 69,6 procent under hela prognosperioden. Bidragsskyldigas skulder hos Kronofogden i december 2016 var miljoner kronor. Bidragsskyldigas genomsnittliga inbetalning av skulden hos Kronofogden beräknas till 2 procent per månad. 181

182 Sammantaget beräknas utgiften för underhållsstödet minska under perioden Detta beror främst på att antalet barn inom underhållsstödssystemet minskar. Känslighetsanalys Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor. Om det debiterade beloppet förändras med 100 miljoner kronor påverkas utgiften med cirka 69 miljoner kronor. Ett högre debiterat belopp innebär en lägre utgift och ett lägre debiterat belopp innebär en högre utgift för anslaget. Inbetalningsgraden beräknas till cirka 69,6 procent. Om inbetalningsgraden avviker med 1 procentenhet påverkas utgiften med cirka 15 miljoner kronor. Om antalet barn med underhållsstöd avviker med påverkar det utgiften med cirka 18 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,2-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar I föregående anslaguppföljning underskattades utgifterna för 2016 med 0,2 procent. Prognosen för har däremot justerats ned på grund av en sänkning av antalet barn med underhållsstöd. 182

183 1:4 Adoptionsbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ 1 058³ 1 058³ 1 058³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev 11 miljoner kronor, vilket var 19 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 25 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 25 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas adoptionsbidrag som lämnas vid adoption av barn som inte är svenska medborgare och som inte är bosatta i Sverige när föräldrarna får dem i sin vård. För att få bidraget får barnet inte ha fyllt 10 år när de blivande adoptivföräldrarna får barnet i sin vård. Verksamheten regleras av svensk lagstiftning och internationella konventioner. För att få adoptera måste det finnas ett medgivande från den lokala Socialnämnden. Sedan den 1 januari 2005 ska den som vill adoptera ett barn från utlandet ha genomgått föräldrautbildning innan Socialnämnden kan lämna medgivande att ta emot ett barn. Kommunen har skyldighet att anvisa till lämplig utbildning. Anslaget finansieras med statliga medel. 183

184 Antaganden Beräkningen görs efter samråd med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd som gör en bedömning om utvecklingen av antal anlända barn, vilken sedan ligger till grund för prognosen. Analys av betalades drygt 11 miljoner kronor ut i adoptionsbidrag, vilket motsvarar 276 beviljade bidrag. Utgiften minskade med cirka 4 miljoner kronor jämfört med En minskning i antalet adopterade barn förklarar minskningen av utgiften. Analys av Utgiften för adoptionsbidrag antas öka gradvis till drygt 26 miljoner kronor Ett högre bidrag för varje adoptionsfall från och med årsskiftet 2017 kan ha en höjande effekt på antalet adopterade barn under hela prognosperioden. Men hur stor denna effekt kommer att bli är osäker. Antalet adopterade barn prognostiseras till 330 barn för 2017 och beräknas öka till 350 barn Känslighetsanalys Anslagsbelastningen för 2018 beräknas till drygt 25 miljoner kronor. Antalet utbetalda bidrag beräknas 2018 till 335. Om antalet anlända barn avviker med 20 påverkar det utgiften med 1,5 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 6 procent av hela utgiften. Bidraget för varje adoption är kronor. Om bidraget ökar med 10 procent per adoption ökar utgiften med cirka 3 miljoner kronor, vilket motsvarar 9 procent. 184

185 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ² 2020² 2021² Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos ¹ Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -3,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Färre antal adopterade barn under 2016 ledde till en lägre utgift för förmånen. En utfallsjustering för 2016 redovisas i tabellen ovan. 185

186 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ ³ ³ ³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:VP17:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 blev miljoner kronor, vilket var 71 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 100 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 186

187 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 82 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 9 miljon kronor lägre än anslaget och 73 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas vårdbidrag till föräldrar med hemmavarande barn eller ungdomar som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidrag betalas ut längs till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Vårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån motsvarar 250 procent av prisbasbeloppet. Till familjer med flera barn med funktionsnedsättning kan högre belopp än helt vårdbidrag betalas ut. Vårdbidrag som betalas ut med beaktande av tillsyn och vård är både skattepliktigt och pensionsgrundande. Av vårdbidraget kan en viss del utbetalas som ersättning för merkostnader och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas ut utöver helt vårdbidrag. Vårdbidrag kan även betalas ut med beaktande av enbart merkostnader och kan då bestämmas till 62,5 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Ersättningen för merkostnader är skattefri och därmed inte pensionsgrundande. För barn som vistas på institution, till exempel sjukhus, hem för vård eller boende, särskilda ungdomshem eller vårdhem, kan ferievårdbidrag betalas ut för den tid barnet vistas hemma. Vårdbidrag kan även betalas ut högst 12 månader till förälder för barn som vårdas på sjukhus/institution om föräldern i betydande omfattning regelbundet behöver närvara som en del i behandlingen. Statlig assistansersättning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidrag. Beslutet om vårdbidrag omprövas dock i samband med beslut om assistansersättning. Även tillfällig föräldrapenning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidraget. Från en egen anslagspost bekostas statlig ålderspensionsavgift för skattepliktigt vårdbidrag. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning samt ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn. Författningsändringarna, föreslås i utredningen träda i kraft den 1 januari 2017, men det har inte skett. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i föreliggande prognos. 187

188 Antaganden Beräkningarna grundas på Konjunkturinstitutets prognos på prisbasbeloppet samt på Statistiska centralbyråns befolkningsprognos. Analys av 2016 Antal barn Antalet barn med vårdbidrag fortsatte att öka under De senaste 10 åren har antalet barn ökat med ungefär , från i december 2006 till ungefär i fjol. Vårdbidrag är vanligare bland pojkar än flickor i alla åldersgrupper och pojkarnas andel av vårdbidragen har ökat de senaste åren utgjorde andelen pojkar 66 procent av alla barn med vårdbidrag. Barn med vårdbidrag som andel av befolkningen 0 19 år är ungefär 2,8 procent. För 10 år sedan var andelen 2 procent och de senaste tio åren har andelen barn med vårdbidrag ökat i stort sett kontinuerligt. År 2003 genomfördes en höjning av den övre åldersgränsen från 16 till 19 år, vilket har medfört att ökningen av antalet barn varit störst i den äldsta åldersgruppen. Antalet barn i åldrarna år som föräldrar får vårdbidrag för har ökat från drygt i december 2003 till ungefär i december Det är vanligast med vårdbidrag bland barn i åldern år. Uttryckt som andel av befolkningen betalades det i december 2016 ut vårdbidrag för 4,5 procent av alla barn i åldern år. För pojkar i åldern år var andelen 6,2 procent i december 2016, och samma andel för flickor var 3,0 procent. De senaste åren har det blivit allt vanligare med vårdbidrag bland pojkar och flickor i denna åldersklass, vilket framgår i diagrammet nedan. 188

189 Barn med vårdbidrag som andel av befolkningen i aktuell åldersgrupp fördelat på kön i december respektive år Källa: Försäkringskassan. Antal vårdbidrag Ett vårdbidrag kan betalas ut för flera barn om behov finns och det avspeglar sig i statistiken där antalet barn är högre än antalet vårdbidrag. Antalet vårdbidrag har fortsatt att öka under 2016, se tabell nedan. Antalet utbetalningar av hela vårdbidrag minskade under 2016, medan antalet ökade för övriga nivåer. Möjligheten att få vårdbidrag med enbart merkostnadsersättning infördes Antalet mottagare av enbart merkostnadsersättning har ökat stadigt sedan införandet och uppgick till 745 i december Antal vårdbidrag med fördelning efter de olika bidragsnivåerna i december år 2015 och 2016 samt förändring mellan åren Förändring i antal Förändring i procent En fjärdedels ,0 Halvt ,1 Tre fjärdedels ,4 Helt ,9 Större än helt ,7 Totalt ,4 Källa: Försäkringskassan. Nybeviljade vårdbidrag Antalet nybeviljade vårdbidrag har ökat stadigt sedan Antalet nybeviljade vårdbidrag var drygt år 2016 och den vanligaste diagnosgruppen var 189

190 psykiska sjukdomar och syndrom, se tabell nedan. Gruppen Övriga diagnoser är näst störst. Där ingår även de som saknar uppgift om diagnos. Cirka 11 procent av de nybeviljade vårdbidragen saknar uppgift om diagnos. Antal nybeviljade vårdbidrag fördelat på diagnosgrupp Tumörer Endokrina systemets sjukdomar m.m Psykiska sjukdomar och syndrom Sjukdomar i nervsystemet Sjukdomar i örat Andningsorganens sjukdomar Matsmältningsorganens sjukdomar Medfödda missbildningar Övriga diagnoser Totalt Källa: Försäkringskassan. Antalet barn som beviljats vårdbidrag inom psykiska sjukdomar och syndrom har ökat med ungefär 86 procent sedan Även sett till andelen av alla nybeviljade barn med psykiska sjukdomar och syndrom har de ökat över perioden, från ungefär 57 procent 2010 till ungefär 70 procent 2016 Av diagrammet nedan framgår det att pojkar står för majoriteten av antalet nybeviljade vårdbidrag inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom. Det vanligaste är att vårdbidraget betalas ut på en fjärdedels nivå. Totalt sett står pojkar med psykiska sjukdomar och syndrom för ungefär 48 procent av alla nybeviljade vårdbidrag under

191 Nybeviljade vårdbidrag till barn inom gruppen psykiska sjukdomar och syndrom 2016, fördelat på bidragets nivå samt kön Källa: Försäkringskassan. Mottagare Föräldrar som vill dela på utbetalningen av vårdbidrag ökar långsamt av totalt vårdbidragsmottagare fick i december 2016 utbetalning med delat belopp. Retroaktiva utbetalningar Under 2016 utgjorde retroaktiva utbetalningar och utbetalningar av ferievårdbidrag mellan 5 och 12 procent av månadsutgifterna och i genomsnitt över hela året 8 procent av månadsutgifterna. De retroaktiva utbetalningarna påverkas dels av hur många nya ärenden som beslutas, dels av hur långa handläggningstiderna för vårdbidrag är. Från 2008 till 2011 minskade handläggningstiderna, men under 2011 ökade de igen. Under 2012 och 2013 minskade de och under ökade de igen. 59 De retroaktiva utbetalningarna har också ökat under Av de ärenden som beslutats under 2010 hade 76 procent avgjorts inom 90 dagar och under 2011 hade andelen som avgjorts inom 90 dagar sjunkit till 70 procent. Sedan oktober 2011 ingår dessutom på grund av ändrade bokföringsrutiner även vissa återkrav i de retroaktiva utbetalningarna. Under 2012 och 2013 ökade andelen inom 90 dagar till 71 respektive 77 procent. Men 2014 minskade andelen till 73 procent. Under 2015 minskade andelen till 68 procent. Under 2016 minskade andelen till 53 procent. 191

192 Analys av Andelen barn i åldrarna upp till 9 år som föräldrarna får vårdbidrag för beräknas vara relativt konstant under perioden, se diagrammet nedan. Antalet vårdbidrag bland de yngre barnen beräknas dock bli fler på grund av att antalet barn i åldersgruppen beräknas öka. Bedömningen framöver är att vårdbidrag kommer att bli vanligare bland barn i åldrarna år. En orsak till detta är tidigare års ökning av barn med psykiska sjukdomar och syndrom. 60 Antalet barn i åldersgruppen år ökar under prognosperioden. Den sammantagna effekten beräknas bli att det totala antalet barn med vårdbidrag ökar över prognosperioden. Andelen barn med vårdbidrag i december respektive år, fördelade på åldersgrupp och kön Procent, prognos från och med 2017 Källa: Försäkringskassan. Av diagrammet nedan framgår hur utgifterna ökat sedan Ökningarna i slutet beror både på att prisbasbeloppet ökar och på att antalet vårdbidrag blir fler. 60 Se Socialförsäkringsrapport 2012:8 Vårdbidrag: Utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon 192

193 Utgifter för anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn Miljarder kronor, prognos från och med 2017 Källa: Försäkringskassan. Känslighetsanalys För 2018 beräknas anslagsposten belastas med miljoner kronor. En avvikelse med 100 kronor från prisbasbeloppet på kronor påverkar anslagsbelastningen med 8,8 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,2 procent. Om antalet nettobidrag 61 avviker med 100 från prognosen påverkar det anslagsbelastningen med 12,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,3 procent. 61 Antal nettobidrag är en omräkning av antal vårdbidrag till antal hela vårdbidrag. 193