Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Dnr

2 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg :4.1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnader för statlig assistansersättning...20 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning :1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen :7 Ersättning för höga sjuklönekostnader :1 Försäkringskassans förvaltningsanslag...69 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn :1 Barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag

3 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m. m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser för 2016 och 2017 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 3

4 Sammanfattning Utgifterna för Försäkringskassans sakanslag förväntas öka från 201 miljarder kronor 2015 till 226 miljarder kronor Prognoserna i denna rapport är sammantaget marginellt lägre än de som lämnades i oktober Det är framförallt prognosen för kostnader för statlig assistansersättning som har sänkts, vilket främst beror på ett lägre förväntat antal brukare och timmar per brukare. För de flesta prognoser är skillnaderna små och synen på den underliggande utvecklingen har inte förändrats nämnvärt. Utgifterna beräknas överskrida krediten för nio anslagsposter för Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag för dessa med sammanlagt 311 miljoner kronor. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. 4

5 Inledning Utvecklingen inom olika försäkringsområden De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 201 miljarder kronor 2015 och förväntas öka till 203 miljarder kronor Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till 226 miljarder kronor 2021, se diagram nedan. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor ¹ Utfall 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Försäkringskassans utgifter innefattar tre utgiftsområden, utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg), 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning) och 12 (Ekonomisk trygghet för familjer och barn). För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). Införandet av efterskottsbetalning av assistansersättning medför dock en tillfällig, men kraftig minskning av utgifterna inom utgiftsområde 9 för För utgiftsområde 10 minskar utgifterna fram till 2019 för att sedan öka. Nedgången drivs främst av ett minskande inflöde till och en lägre varaktighet inom sjukpenning, samt ett minskande bestånd i sjukersättningen. Nedan redovisas den förväntade utvecklingen för varje anslag under prognosperioden uppdelad på utgiftsområde. En del anslag uppgår till flera miljarder kronor medan andra omfattar några miljoner kronor. Detta medför att de 5

6 små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. För en översiktlig bild redovisas, trots det, alla anslag i ett diagram. Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor ¹ Utfall 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största sakanslaget. Statens utgifter för assistansersättning beräknas uppgå till 21,8 miljarder kronor 2016 för att sedan öka till 28,6 miljarder kronor 2021, se diagram ovan. Ökningen drivs av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Den 1 oktober 2016 införde Försäkringskassan efterskottsbetalning av assistansersättningen. De flesta mottagare av ersättningen berörs av detta och därför sjönk utgifterna under oktober och november Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2016 beräknas utgifterna uppgå till 5,5 miljarder kronor för att sedan öka till knappt 7 miljarder kronor år Ökningen drivs främst av att referenspriserna för åtgärderna höjs årligen medan beloppsgränserna för vad man får ersättning för är fasta. 6

7 Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning beräknas minska svagt under prognosperioden. Prognosen har tagit hänsyn till de regelförändringar som infördes 1 januari Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor ¹ Utfall 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. har ökat sedan 2010, men beräknas att minska under , för att sedan öka något under resterande del av prognosperioden. I oktoberprognosen justerades sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret ned kraftigt samtidigt som det förväntade antalet startade sjukfall sänktes något. Bedömningen av sjukfrånvarons utveckling från Försäkringskassans oktoberprognos kvarstår i huvudsak och de förväntade utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. har endast reviderats marginellt i föreliggande prognos. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron och utvecklingen under 2016 indikerar att de åtgärder som vidtagits sammantaget har haft effekt. En allt högre andel av sjukfallen har under 2016 avslutats vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter, samtidigt som den tidigare snabba ökningen av antalet startade sjukfall har avstannat. Sjukfallens varaktighet i fallängder upp till ett års sjukskrivning beräknas fortsätta att minska under 2017, för att därefter vara konstant. För längre sjukfall (>1 år) beräknas varaktigheten öka något, vilket sannolikt beror på färre övergångar till 1 Regelförändringarna syftar till att åstadkomma en mer ändamålsenlig och effektiv ordning för anpassningsbidraget ( Ett reformerat bilstöd, Prop. 2016/17:4). 7

8 sjukersättning. I samspel med borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjuk- och rehabiliteringspenning leder detta till en utveckling med en allt större andel långa sjukfall i sjukfallsbeståndet. Antalet startade sjukfall beräknas minska svagt under 2017 för att därefter utvecklas i takt med arbetskraftens storlek. Prognosen för sjukpenningtalets utveckling lämnas också i princip oförändrad och sjukpenningtalet beräknas att inom kort börja minska i svag takt. Sjukfrånvaron i Sverige har dock varierat betydligt över tid och det finns ingen enskild faktor som förklarar den stora variationen. Prognoser för sjukfrånvarons utveckling blir således väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. I prognosen beräknas sjukpenningtalet till 9,9 nettodagar år 2020, vilket är något högre än regeringens mål om 9,0 nettodagar. Osäkerheten på så lång sikt är emellertid väldigt stor och prognosen ska inte tolkas som att målet inte kan uppnås. Förutsättningarna för att uppnå målet har förbättrats avsevärt under 2016 och en utveckling där målet uppnås är inte osannolik. Försäkringskassan har i ett flertal analyser identifierat inflödet som en central faktor vid vändpunkter i sjukfrånvaron. Den tidigare snabba inflödesökningen har stannat av under 2016, men inflödet har än så länge inte minskat på ett tydligt sätt. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska till och med 2019 för att därefter öka mellan 2019 och Det samlade beståndet för aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden, vilket beror på att beståndet inom sjukersättning minskar. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden under hela prognosperioden. Utgiftsökningen från 2019 förklaras framför allt av att prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt. Ohälsotalet 2, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat svagt under det senaste halvåret och uppgick till 27,8 nettodagar i november2016. I föreliggande prognos beräknas ohälsotalet fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en historiskt låg nivå om 24 nettodagar år Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta minska från 3,1 miljarder kronor 2016 till 2,5 miljarder kronor Det beror till stor del på att antalet nybeviljade livräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. Sedan föregående prognos har en ny anslagspost tillkommit i utgiftsområde 10 under anslaget bidrag för sjukskrivningsprocessen. Den nya anslagsposten, medicinsk service, finansierar bidrag som kan ges till anordnare av 2 2 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

9 företagshälsovård för köp av medicinsk service. Tidigare finansierades medicinsk service av anslagsposten bidrag till hälso- och sjukvården. Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor ¹ Utfall 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas stiga under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar, men också på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och därmed förväntas utgifterna för anslagsposten föräldrapenning öka från 29,2 miljarder kronor 2016 till 36,1 miljarder kronor för Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,6 miljarder kronor 2016 till 8,4 miljarder kronor Utgifterna för barnbidrag förväntas öka från 26,3 miljarder kronor år 2016 till 29,6 miljarder kronor år 2021 till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Från och med 2017 delas det tidigare anslaget barnbidrag upp i 4 anslagsposter: allmänt barnbidrag, flerbarnstillägg, förlängt barnbidrag och tilläggsbelopp vid familjeförmån. Detta påverkar inte utgifterna utan ger bara en mer detaljerad beskrivning av innehållet i barnbidrag. Utgifterna för anslaget bostadsbidrag beräknas öka från 4,6 miljarder kronor 2016 till 5,9 miljarder kronor Den höjda inkomstgränsen 2017 höjer utgifterna för hela prognosperioden. Den ökade migrationen bidrar till att fler personer förväntas få bidraget på längre sikt. 9

10 Anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn antas öka från 3,8 miljarder kronor år 2016 till 5,5 miljarder kronor En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med november 2016 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med september Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i oktober 2016 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Prognosjämförelse, miljoner kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,1 0,0-0,2-0,4-0,5-0,4 Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget För är de sammantagna förändringarna i prognosen små jämfört med prognosen som lämnades i oktober. Under övrigt för 2016 höjs prognosen framför allt till följd av uppdaterade antaganden om effekten av efterskottsbetalning inom anslaget kostnaden för statlig assistans. Ändrade makroekonomiska antaganden som främst beror på att Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet och timlöneökningen gör att prognosen sammantaget är lägre för 2018 och framåt. 10

11 Uppgifter om löneutveckling och prisbasbelopp, med mera, har hämtats från Konjunkturinstitutets decemberprognos Förändringarna i de övergripande makroekonomiska antagandena påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till oktoberprognosen beskrivs nedan. Beräkningarna av prisbasbeloppet har sänkts för åren Detta sänker prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättningar, föräldrapenning samt vårdbidrag, men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är lägre för åren och högre för åren En lägre timlöneökning har en sänkande effekt bland annat på prognosen för sjukpenning och prognoserna inom föräldraförsäkringen. Jämförelse med statens budget I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag och prognoserna. Observera att siffrorna är summerade anslagsvis. Prognosen inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år -2,1-1,5-0,2 Anslagna medel 202,7³ 213,7³ 212,0³ Summa tilldelade medel 200,6 212,2 211, Utfall 200,8 Prognos 203,3 208,6 211,2 214,2 219,4 225,5 anslagna medel 1,9 10,4 3,4 tilldelade medel -0,1 8,9 3,1 Begäran om tilläggsanslag 0,3 ¹ Utfall ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:RK17:feb. Hämtad

12 Tabellen nedan redovisar anslagsposten där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel under Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel 4 för dessa anslagsposter. Anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2017 tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2015 Anslag år 2017 Prognos 2017 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 1:1.5 Boendetillägg :1.8 Sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall :1.20 Arbetshjälpmedel m.m :2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitetsoch sjukersättningar 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader :02 Flerbarnstillägg :03 Förlängt barnbidrag :04 Tilläggsbelopp vid familjeförmån Totalt För de anslag och anslagsposter i tabellen ovan som Försäkringskassan avser att begära tilläggsanslag för har prognoserna jämfört med de som lämnades i oktober 2016 endast höjts för Ersättning för höga sjuklönekostnader, arbetshjälpmedel och sammantaget för anslagsposterna inom barnbidraget. För resten av anslagen/anslagsposterna är prognoserna antingen lägre, boendetillägg, sjukrespektive rehabiliteringspenning i särskilda fall, Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar eller oförändrade Försäkringsmedicinska utredningar jämfört med oktober. 3 Tillgängliga medel = ingående överföringsbelopp + anslag + högsta tillåtna anslagskredit 4 Tilldelade medel = ingående överföringsbelopp + anslag 12

13 Om rapporten Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Konjunkturinstitutets prognos från december 2016 och Statistiska centralbyråns befolkningsprognos från april 2016 använts. Senaste utfall är från november 2016, från och med december 2016 är det prognos. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas till Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2017 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Med rapporten kommer 5 bilagor: 1. Sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. Utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. Månadsfördelade prognoser för 2016 och Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas 5. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag 13

14 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ² ² ² ² Tilldelade medel Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ² Enligt 2017:RK17:feb. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 162 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 14

15 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,7 +3,3 +3,2 +3,2 +3,2 +3,3 Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för oktober november och preliminära utfall indikerar att utfallet för december också underskattades. Prognosen för 2016 höjs med 40 miljoner kronor till följd av detta. För resterande period höjs prognosen då FASIT 5 nu även tar hänsyn till hur länge en individ har varit folkbokförd i Sverige. Detta bör leda till en bättre uppskattning av hur migrationen påverkar utgifterna inom det statliga tandvårdsstödet. 5 Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar. 15

16 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ² ² ² ² Tilldelade medel Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ² Enligt 2017:RK17:feb. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 478 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 460 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 16

17 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +7,7 +2,0 +3,0 +4,0 +5,0 +6,0 Volym- och strukturförändringar Den största förändringen i prognosen jämfört med föregående prognos beror på att en stor utbetalning för turistvård väntas i december 2016, vilket bidrar till en höjning av prognosen med 7,1 procent (32 miljoner kronor) för Eftersom utbetalningen i december 2016 avser vård som har uppstått före det att lagen om fördelningen av kostnadsansvar mellan stat och landsting 6 trädde i kraft, berörs inte efterföljande år av ökningen. Alltså beror ökningen på eftersläpningar i faktureringen snarare än en kostnadsökning. För resterande år ( ) antas, precis som i föregående prognos, en ökning på 5 procent per år. För konventionsvård och sjuk- och tandvårdstjänster har utfallsjusteringar gjorts, vilket bidrar till en minskning på 0,7 procent. Pensionärsvården har höjts, dels till följd av utfallsjusteringar, dels till följd av en höjd ökningstakt Ökningstakten har höjts från 1 procent per år till 3 procent per år. Anledningen till ökningen är att skillnaderna mellan de senaste två åren har varit större än vad som tidigare prognostiserats. Detta leder till att prognosen för pensionärsvård har höjts successivt Sammantagen har prognosen höjts med 7,7 procent (34 miljoner kronor) för För höjs prognosen successivt från 2 procent 2017 till 6 procent Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU 17

18 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ² ² ² ² Tilldelade medel Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ² Enligt 2017:RK17:feb. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 289 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 26 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 262 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 18

19 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -4,5-2,1 +2,5 +3,0 +3,1 +3,3 Volym- och strukturförändringar Utfallet under oktober november var 12 miljoner kronor lägre än föregående prognos och det prelimära utfallet för december är också något lägre än prognosen. För 2016 sänks prognosen därför med 14 miljoner kronor. Prognosen för 2017 sänks med knappt 6 miljoner kronor, vilket främst beror på att antalet beviljade bilstöd varit lägre under 2016 än tidigare prognostiserat. Det utbetalda medelbeloppet har däremot varit högre under 2016 än tidigare prognostiserat. Prognosen för detta höjs, vilket medför en höjning av prognosen för perioden

20 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ² ² ² ² Tilldelade medel Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ² Enligt 2017:RK17:feb. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 403 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Helårsutfallet för 2016 visar att antalet brukare är , vilket är en minskning med 1,5 procent jämfört med Helårsutfallet visar även att medeltimmarna för 2016 är 554,8 timmar per månad. Detta är en ökning med 1,5 procent jämfört med Nedan redovisas ett antal indikatorer som följer upp förändringen av antalet brukare och medeltimmar under kortare perioder. I den första tabellen nedan presenteras medelvärdet för antalet brukare uppdelat på kön och personkrets under perioden juli september samt perioden oktober december. 20

21 Antal brukare. Medelvärde uppdelat på kön och personkrets 7 total kvinnor män personkrets 1 personkrets 2 personkrets 3 jul sep okt dec differens procent -0,8-0,8-0,7-0,4-0,8-0,9 Källa: Försäkringskassan I tabellen nedan redovisas hur medeltimmarna förändras över perioderna. Antal timmar per månad. Medelvärde uppdelat på kön och personkrets total kvinnor män personkrets 1 personkrets 2 personkrets 3 jul sep 557,5 548,4 565,1 572,7 656,6 537,2 okt dec 556,2 547,0 564,0 571,3 655,4 536,0 differens procent -0,2-0,3-0,2-0,2-0,2-0,2 Källa: Försäkringskassan En kompletterande illustration av utvecklingen för antalet brukare och medeltimmar ges i diagrammet nedan. Där presenteras utvecklingen som 3-månaders glidande medelvärden under perioden januari 2014 december Personkretsindelningen är: Personkrets 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. 21

22 Antal brukare och medeltimmar per person och månad 3-månaders glidande medelvärde Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,3-1,2-1,1-1,1-1,1-1,1 Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2016 sänks med 5 miljoner kronor till följd av att antal brukare och medeltimmar har varit lägre än vad som förväntades i oktober. För perioden 22

23 sänks prognosen med cirka 300 miljoner kronor per år till följd av att prognoserna för antal brukare och medeltimmar sänks. Övrigt Prognosen för 2016 höjs med 494 miljoner kronor till följd av uppdaterade antaganden om effekten av efterskottsbetalning. Utfallet för oktober och november visar att Försäkringskassan betalade ut mer än vad som förväntades vid föregående prognostillfälle. Detta främst på grund av att utbetalningar för assistans utförd tidigare än den aktuella månaden tillkom. De uppdaterade antagandena om effekten av efterskottsbetalning påverkar även prognosen på längre sikt och prognosen höjs därför med mellan 13 och 14 miljoner för åren

24 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning De samlade utgifterna för utgiftsområde 10 har ökat årligen sedan 2013, men preliminära utfall för december 2016 indikerar en klart lägre ökningstakt under helåret 2016 jämfört med föregående år. Utgifterna beräknas att minska under , för att sedan öka något under resterande del av prognosperioden. Jämfört med föregående prognos, som lämnades i oktober, har de samlade utgifterna höjts marginellt för 2017, men sänkts något på längre sikt. Sammanfattande tabell utgiftsområde 10. Miljarder kronor, löpande priser Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 50,5 49,4 48,3 47,0 46,5 46,9 47,6 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 36,6 39,7 39,2 38,6 38,3 39,1 40,2 Övriga anslag exklusive förvaltning 7,5 8,2 8,2 8,2 8,1 8,0 8,0 Summa 94,7 97,3 95,7 93,9 93,0 94,1 95,8 Bedömning i föregående prognos 94,7 97,5 95,5 93,9 93,4 94,8 96,5 Differens 0,0-0,2 0,2 0,0-0,4-0,7-0,6 Ungefärligt Sjukpenningtal 10,5 10,8 10,5 10,2 10,0 9,9 9,8 Ungefärligt Ohälsotal 28,0 27,8 26,7 25,7 24,9 24,4 24,0 Källa: Försäkringskassan Nybeviljandet inom sjukersättning har minskat avsevärt sedan sommaren Flera faktorer har bidragit till minskningen. Detta har medfört att Försäkringskassans prognos avseende utgifterna för anslaget Aktivitets- och sjukersättningar m.m. har sänkts vid ett flertal tillfällen. I föreliggande prognos höjs dock nybeviljandet av sjukersättning något, både på kort och lång sikt. Bedömningen är emellertid fortsatt att nivån kommer fortsätta att vara låg, sett ur ett historiskt perspektiv. Nybeviljandet av aktivitetsersättning sänks däremot ånyo och förväntas minska under 2016 för att därefter återigen öka. Sammantaget innebär detta ett något större totalbestånd under hela prognosperioden, i jämförelse med föregående prognos. Konjunkturinstitutet sänkte i sin senaste prognos prisbasbeloppet för åren , vilket medför att medelersättningen för både aktivitets- och sjukersättningar har sänkts i föreliggande prognos. Sammantaget innebär justeringarna en marginell höjning av utgifterna för , men därefter en sänkning av utgifterna för återstoden av prognosperioden. Bedömningen av sjukfrånvarons utveckling från Försäkringskassans oktoberprognos kvarstår i huvudsak och de förväntade utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. har endast reviderats marginellt i föreliggande prognos. Mot bakgrund av de senaste månadsutfallen beräknas 24

25 antalet startade sjukfall 8 nu bli något fler, men deras förväntade varaktighet bedöms vara något kortare än i föregående prognos. Under 2016 har de åtgärder 9 som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget visat effekt vi ser tydligt ökade avslutssannolikheter vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter samtidigt som den tidigare snabba inflödesökningen har avstannat. Prognosen för sjukpenningtalets utveckling lämnas i princip oförändrad och sjukpenningtalet beräknas att inom kort börja minska i svag takt. Sjukfrånvaron i Sverige har dock varierat mycket över tid och det finns ingen enskild faktor som förklarar den stora variationen. Prognoser för sjukfrånvarons utveckling blir således väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Den aktuella prognosen om ett sjukpenningtal på 9,9 nettodagar år 2020 ska därför inte tolkas som att målet om 9,0 nettodagar inte kan uppnås. Försäkringskassan bedömer fortsatt att ett minskande inflöde av nya sjukfall är en viktig komponent för en tydlig nedgång i sjukpenningtalet. Under 2016 har en allt större andel av sjukfallen avslutats under det första sjukskrivningsåret, men inflödet av nya sjukfall har än så länge inte minskat på ett tydligt sätt. Ohälsotalet, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat svagt under det senaste halvåret och uppgick till 27,8 nettodagar i november I föreliggande prognos beräknas ohälsotalet fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en historiskt låg nivå om 24,0 nettodagar år Likväl som för sjukpenningtalet råder det stor osäkerhet på långa prognoshorisonter. 8 Avser startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa och som ej är återvändare. Med återvändare avses sjukskrivna som har lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. Definitionerna används genomgående i sjukpenningavsnittet. 9 För beskrivning av åtgärderna, se bland annat: Regeringens åtgärdsprogram: Åtgärdsprogram för ökad ohälsa och minskad sjukfrånvaro gram-for-okad-halsa-och-minskad-sjukfranvaro2.pdf Prop. 2016/17:1, Utgiftsområde 10 Försäkringskassan, Uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess, , Dnr

26 Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Källa: Försäkringskassan Som framgår av diagrammet ovan sker det en omfördelning mellan förmånerna som ingår i måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenning har ökat sedan 2010, medan aktivitets- och sjukersättningar har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer istället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. Förändringarna i regelverket har hittills förklarat en stor del av den uppgång i sjuk- och rehabiliteringspenningen som skett sedan För ett mer utförligt resonemang se: Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid samt Socialförsäkringsrapport 2014:18, Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2. 26

27 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.18 Statlig ålderspensionsav gift för sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspe nning :1.17 Statlig ålderspensionsav gift för rehabiliteringspen ning :1.15 Närståendepennin g :1.16 Statlig ålderspensionsav gift för närståendepennin g :1.5 Boendetillägg :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspen ning i särskilda fall :1.20 Arbetshjälpmedel m.m Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 27

28 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ² ² ² ² Tilldelade medel Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ² Enligt 2017:RK17:feb. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 28

29 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,2 +0,7 +0,7 +0,5 +0,4 +0,3 Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner, vilket höjer prognosen för sjukpenning. Andelen sänktes även i föregående prognos, men har trots det varit lägre än förväntat under det sista kvartalet En möjlig förklaring till den låga andelen är en förtydligande tolkning av 31 kap. 8 SFB som innebär att rehabiliteringspenning enbart kan betalas ut i den omfattning som den arbetslivsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning om hen haft helt nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid. Den försäkrade får nu bara rehabiliteringspenning för den tid som hen deltar i en åtgärd, medan resterande del av dagen ersätts med sjukpenning förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda. Detta innebär, allt annat lika, ökade sjukpenningutgifter och minskade utgifter för rehabiliteringspenning. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur stor påverkan den förändrade tillämpningen får och det råder således stor osäkerhet över hur andelen rehabiliteringspenning kommer att utvecklas framöver. Förändringen påverkar dock inte det totala anslaget eftersom anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen för åren och höjt prognosen för åren , vilket sammantaget sänker prognosen för sjukpenning. 29

30 Volym- och strukturförändringar Prognosen för sjukpenningutgifterna reviderades ner markant vid föregående prognostillfälle, då antalet startade sjukfall beräknades bli något färre och deras förväntade varaktighet betydligt kortare. Trots den kraftiga sänkningen överskattade föregående prognos utgifterna för det sista kvartalet 2016 med cirka 70 miljoner kronor (1 procent), enligt preliminära utfall. Utfallet för oktober blev klart lägre än prognostiserat, medan utfallet för november och preliminärt decemberutfall inkom något högre än prognostiserat. Eftersom sjukfallsstatistiken rapporteras med eftersläpning saknas det ännu detaljerad sjukfallsinformation för det sista kvartalet Skattningar av utvecklingen indikerar dock att oktoberprognosen underskattade både storleken på inflödet och sjukfallens medelersättning, medan sjukfallens varaktighet istället överskattades något. Följaktligen har inflödet och medelersättningen justerats upp något jämfört med föregående prognos, medan sjukfallens förväntade varaktighet nu beräknas bli något kortare. Höjningen av inflödet, i kombination med en något höjd medelersättning, genererar en nettohöjning avseende volym och struktur för På längre sikt dominerar dock sänkningen av sjukfallens varaktighet och den totala effekten blir en marginell sänkning från 2018 och framåt. Samtliga justeringar beskrivna ovan är emellertid små och bedömningen från oktober kvarstår i huvudsak. I föreliggande prognos beräknas sjukpenningtalet minska svagt under prognosperioden och uppgå till 9,9 nettodagar år 2020, vilket är något högre än regeringens mål om 9,0 nettodagar. Osäkerheten på så lång sikt är dock väldigt stor och prognosen ska inte tolkas som att målet inte kan uppnås. Förutsättningarna för att uppnå målet har förbättrats avsevärt under det senaste året, främst på grund av att en allt större andel av sjukfallen avslutats under det första sjukskrivningsåret. Däremot ökar varaktigheten bland längre sjukfall, samtidigt som inflödet av nya sjukfall än så länge inte minskat på ett tydligt sätt. Försäkringskassan har i ett flertal analyser lyft fram inflödet till sjukskrivning som en nyckelfaktor vid vändpunkter i sjukfrånvaron. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet och i synnerhet inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser på ett betydande sätt skulle underlätta en utveckling där målet om 9,0 uppnås. Socialstyrelsen har granskat och uppdaterat det försäkringsmedicinska beslutsstödet för sjukskrivningar inom psykisk ohälsa. 11 Generellt innebär det nya beslutsstödet en ökad differentiering av den rekommenderade längden på sjukskrivningen. Det innebär att sjukskrivningstiden har delats upp i betydligt fler steg än i dag, med kortare och längre tider beroende på patientens situation. Även möjligheten att sjukskriva partiellt framhålls i de nya rekommendationerna. 11 Socialstyrelsen, pressmeddelande iskohalsa 30

31 Vidare har fler lindriga diagnoser fått rekommendationen att sjukskrivning bör undvikas. En individuell bedömning ska dock alltid göras och det är därför svårt att förutsäga hur de uppdaterade rekommendationerna kommer påverka sjukskrivningsbedömningarna hos aktörerna i sjukskrivningsprocessen. Det nya beslutsstödet beaktas därför inte i föreliggande prognos, men sammantaget kan de uppdaterade rekommendationerna potentiellt innebära färre startade sjukfall och således ett lägre sjukpenningtal. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ² ² ² ² Tilldelade medel Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ² Enligt 2017:RK17:feb. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 403 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 405 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 31

32 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -4,4-9,8-18,1-18,3-18,3-16,1 Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning var under det sista kvartalet 2016 lägre än förväntat, vilket är den huvudsakliga anledningen till att föregående prognos enligt preliminära utfall överskattade utvecklingen med omkring 55 miljoner kronor (19 procent). Vidare medför förändringar i tillämpningen att andelen har justerats ner för hela prognosperioden, se sjukpenningavsnittet för mer information. Anslagsposten sjukpenning ökas med motsvarande belopp. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen för åren och höjt prognosen för åren , vilket sammantaget sänker prognosen för rehabiliteringspenning. Volym- och strukturförändringar För mer information, se sjukpenningavsnittet. 32

33 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ² ² ² ² Tilldelade medel Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ² Enligt 2017:RK17:feb. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 165 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 172 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 33

34 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,2-4,0-4,0-4,0-4,0-4,0 Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallen för perioden oktober november med 1,5 miljoner kronor. Prognosen har utfallsjusterats och sänkts för 2016 och Från och med 2018 skrivs prognosen fram med hjälp av SCB:s befolkningsprognos för populationen i åldrarna 60+. Därmed leder sänkningen av prognosen under 2016 och 2017 även till sänkningar under resterande del av prognosperioden. 34

35 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ² ² ² ² Tilldelade medel Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ² Enligt 2017:RK17:feb. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 100 miljoner kronor, vilket är 1,2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 2,6 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 115 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 16 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 11 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 16 miljoner kronor. 35