Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015"

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :4 Bilstöd till personer med funktionshinder :5 Kostnader för statlig assistansersättning Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård :1 Försäkringskassan Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2011 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 ska Försäkringskassan senast den 1 augusti 2011 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapportens avsnitt om Föräldraförsäkring redovisas även regeringsuppdrag avseende prognos och utfall för jämställdhetsbonusen. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Rapporten omfattar prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde, prognos från och med år miljarder kronor Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn år De totala utgifterna beräknas till omkring 180 miljarder kronor årligen fram till år 2015, då de beräknas öka till 184 miljarder kronor. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 93 miljarder år 2010 till 77 miljarder år För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 25 miljarder år 2010 till 32 miljarder år Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 64 miljarder år 2010 till 75 miljarder år

4 I tabellen nedan finns en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Belopp i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,3 Anslagna medel 180,9 Summa tilldelade medel 180,6 Prognos, sakanslag 180,3 180,7 180,4 181,7 183,7 Avvikelse från anslagna medel +0,6 Avvikelse från tilldelade medel +0,3 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2011 är 180,9 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 180,3 miljarder kronor. Detta är 0,6 miljarder kronor, eller 0,3 procent, lägre än anslagna medel. Behov av ytterligare medel för 2011 Av prognoserna framgår om tilldelade medel under 2011 beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2011 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag (utom för anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för För budgetåret 2011 beräknas följande anslagsposter överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från tilldelade medel, tusental kr Överskridande av tillgängliga medel, tusental kr 9-1:7 Sjukvård i internationella förhållanden :4 Bilstöd till personer med funktionshinder :1.20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m :1.21 Sjukpenning :2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitetsoch sjukersättning :2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognosen för sjukvård i internationella förhållanden har inte förändrats jämfört med föregående anslagsuppföljning. Prognosen är osäker inte minst beroende på hur det nuvarande ekonomiska läget kommer att påverka resandeströmmarna. Försäkringskassan avstår från att i detta läge hemställa om ytterligare anslagsmedel. 4

5 Om behoven skulle kvarstå vid anslagsuppföljningen i oktober kommer Försäkringskassan att hemställa om utökad anslagskredit. För anslagsposten Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster avser Försäkringskassan att följa utvecklingen de närmaste månaderna och om behovet kvarstår i oktober återkomma med en hemställan om utökad anslagskredit. Försäkringskassan avser att, i samband med denna anslagsuppföljning, hemställa om tilläggsanslag för anslagen/anslagsposterna Bilstöd till personer med funktionshinder, Sjukpenning, Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning samt Tillfällig föräldrapenning. Som framgår av avsnittet om Försäkringskassans förvaltningsanslag av ser Försäkringskassan även att, i samband med denna anslagsuppföljning hemställa om ytterligare medel till detta anslag. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljarder kronor Tandvårdsförmåner Smittbärarpenning Sjukvård i internationella förhållanden Bilstöd Assistansersättning Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet fasas ut helt under Sammantaget beräknas utgifterna uppgå till 5,1 miljarder kronor under 2011 och öka till 6,1 miljarder år Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgiften bli marginellt högre. 5

6 Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer som beviljas assistansersättning beräknas fortsätta öka, men i något lägre takt än tidigare år. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och vecka beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 2 timmar per år. Antal brukare beräknas öka med i genomsnitt 120 per år. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljarder kronor Sjukpenning och rehabilitering Aktivitets- och sjukersättningar Handikappersättningar Arbetsskadeersättningar Ersättning för kroppsskador Sjukskrivningsmiljarden Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitets- och sjukersättning. Med nu rådande förutsättningar är prognosen för sjukpenning att volymerna nu närmar sig en långsiktigt stabil nivå. Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 79 miljarder år 2010 till 75 miljarder år 2011 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 65 miljarder år Jämfört med prognosen i maj har prognoserna justerats upp. Utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenning beräknas bli knappt 22 miljarder kronor per år under hela prognosperioden. Antalet pågående sjukfall beräknas ligga relativt stabilt mellan och sjukfall sett över hela prognosperioden. Av dem som lämnar sjukförsäkringen på grund av tidsgränserna i regelverket bedömer Försäkringskassan nu att drygt 46 procent kommer att återvända som nya sjukfall. Jämfört med prognosen i maj antas nu utgifterna bli högre under hela perioden. En orsak till detta är att sjukfallen nu antas bli något längre. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var över personer i beståndet. I december 2010 var det drygt personer i beståndet. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2015 beräknas personer ha aktivitets- eller sjukersättning. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att försvinna och även 6

7 antalet personer med sjukersättning tills vidare beräknas minska dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade är, och förväntas bli, färre än antalet upphörda. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljarder kronor Allmänna barnbidrag Föräldraförsäkring Underhållsstöd Adoptionsbidrag Vårdbidrag Bostadsbidrag Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror dels på att antalet barn beräknas bli fler, dels på höjningen av flerbarnstilläggen. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 24 miljarder år 2010 till drygt 30 miljarder för Ökningen beror dels på att barnafödandet antas öka, dels på att för barn födda från och med 2002 har det lagstadgade antalet föräldrapenningdagar höjts från 450 till 480, samt på ökande timlöner. Prognosen har denna gång skrivits ner något dels som följd av en ny bedömning av fördelningen mellan olika typer av föräldrapenning, dels på grund av sänkt prognos för timlöneökningen. Även utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen beräknas öka under hela prognosperioden på grund av ökande antal barn och höjda timlöner. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgifterna för tillfällig föräldrapenning bli marginellt högre. Antalet vårdbidrag antas öka under hela prognosperioden. En orsak är bedömningen att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna år samtidigt som antalet barn i befolkningen beräknas bli fler. Utgiften för hela anslaget antas bli 2,8 miljarder kronor år 2011 och öka till 3,2 miljarder

8 Utgiften för bostadsbidrag förväntas år 2011 bli 3,4 miljarder kronor. Regeringen har föreslagit att ersättningen till barnhushåll ska höjas från år Detta beräknas höja utgifterna med 700 miljoner kronor per år, utgifterna beräknas till drygt 3,7 miljarder kronor år Konjunkturinstitutet har reviderat sin prognos för sysselsättningen för hela prognosperioden. Detta har haft en sänkande effekt på prognosen för bostadsbidrag för åren Eftersom bostadsbidrag är en inkomstprövad förmån innebär en högre sysselsättningsgrad att färre hushåll blir berättigade till bostadsbidrag vilket resulterar i minskade utgifter. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i maj 2011 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande Volym- och strukturförändringar ,0 Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent +0,5 +0,1-0,1-0,3-0,1 Prognoserna har höjts för år 2011 då en planerad korrigering av bokföringen om sammanlagt 848 miljoner kronor höjer prognosen. Även för år 2012 höjs prognoserna medan de sänks för övriga år. Överföring till andra anslagsposter avser förslaget att föra över medel från anslagsposten Samverkansmedel till Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämfört med prognoserna i maj 2011 har förändringar av makroekonomiska antaganden sänkt prognoserna för hela prognosperioden. SCB har beräknat prisbasbeloppet för 2012 till vilket är 200 kronor lägre än enligt föregående prognos. Även för åren beräknas prisbasbeloppet nu bli något lägre, men något högre för Detta har haft en sänkande inverkan på prognoserna för år för bland annat aktivitets- och sjukersättning. Även prognosen för timlöneökningen är nu något lägre än tidigare. Det har haft en sänkande inverkan på prognoserna inom föräldraförsäkringen för hela prognosperioden. Antalet sysselsatta antas nu bli något fler under slutet av prognosperioden, vilket har haft en sänkande inverkan på prognoserna för bostadsbidrag. 8

9 Förändringarna i volym och struktur har sammantaget höjt prognoserna för alla år i prognosperioden. Störst är höjningarna inom anslagen Sjukpenning och rehabilitering m.m. samt aktivitets- och sjukersättningar. På grund av felaktig redovisningsprincip vid återkrav kommer en korrigering av anslagsbelastningen att ske under september månad. I denna anslagsuppföljning har prognoserna höjts med den beräknade kapitalskulden Beloppen för detta redovisas under rubriken Övrigt. Den faktiska korrigeringen i september kan komma att bli något högre. Prognosdifferenser i tusental kronor för de olika anslagen, prognosen i augusti 2011 jämfört med prognosen i maj 2011 Tandvårdsförmåner Smittbärarpenning (såp) Internationell sjukvård Bilstöd Assistansersättning Sjukpenning m.m. Aktivitets- o sjukers Handikappers Arbetsskadeers Ers för kroppsskador Sjukskrivningsmiljarden Allmänna barnbidrag Föräldraförsäkring Underhållsstöd Adoptionsbidrag Vårdbidrag Bostadsbidrag tusentals kronor Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognoser för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 3 Samverkansmedel uppdelat på de olika samverkansformerna Förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden Prognostiserat utfall för 2011 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser 9

10 Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2011 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus, rapporteras. Vid varje prognostillfälle ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2011 redovisas. Uppdraget redovisas under anslagsposten Föräldrapenning i avsnittet Föräldraförsäkring. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för juni 2011 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst juni 2011 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2011 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för år 2012 har av SCB beräknats till kronor respektive kronor. Med hjälp av Konjunkturinstitutets prognos för KPI-utvecklingen har sedan dessa belopp räknats om för åren

11 Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i maj 2011 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli något lägre för åren jämfört med beräkningarna till prognosen i maj Det har sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Antalet sysselsatta antas bli något fler i slutet av prognosperioden jämfört med den föregående prognosen från Konjunkturinstitutet. Detta har haft en sänkande effekt på prognoserna för bostadsbidrag. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir lägre i början av prognosperioden. Detta har haft effekt på prognoserna för sjukpenning och föräldrapenning. Den ekonomiska utvecklingen 1 Under 2011 sker ofrånkomligen en försvagning i den svenska ekonomiska tillväxten, som under 2010 med sina 5,7 procent med god marginal slog de övriga västländerna. Bara i de stora tillväxtekonomierna, däribland Kina och Indien, noterades högre tillväxttal för BNP. Konjunkturinstitutet bedömde i sin rapport i juni 2011 att BNP skulle växa med 4,4 procent 2011, även detta ett tal som är högt i både historiskt och internationellt perspektiv. Det är framför allt minskade bidrag från lagerinvesteringarna som ligger bakom försvagningen. Den s.k. inhemska slutliga efterfrågan (konsumtion och fasta investeringar) bedöms komma att växa i en jämfört med 2010 nästan oförminskad takt. Återhämtningen från krisen går fortsatt långsamt i Europa, med en BNP-tillväxt på 2,1 procent i euroländerna För USA räknas med en högre tillväxt 2011, nämligen 2,6 procent. 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 11

12 BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet Alla prognosmakare tvingades revidera upp sina bedömningar av den svenska ekonomins styrka under återhämtningsfasen. För dryga två år sedan, i juni 2009, räknade Konjunkturinstitutet med att 2010 års tillväxt skulle stanna under en procent. Det finns nu i stället en risk som Konjunkturinstitutet också framhåller att de tecken på avmattning som nu börjat framträda inte får tillräckligt stor vikt i framtidsbedömningarna. Den s.k. Barometerindikatorn, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget, har passerat sin kulmen och har börjat peka nedåt. Barometerindikatorn är liksom flera andra konjunkturindikatorer en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Variationerna i indikatorn sammanfaller tidsmässigt mycket nära med utvecklingen på aktiebörsen. 12

13 Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av befolkningen år. Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är juli Även globalt kan man notera liknande, men än så länge relativt svaga tecken. De s.k. Inköpschefsindex i både USA och euroområdet ser liksom Barometerindikatorn ut att ha toppen bakom sig. Huvudspåret är emellertid att de ökade inslagen av dysterhet som framträtt under våren och sommaren är något överdrivna och har mer tillfällig bakgrund: oron över vissa europeiska länders och USA:s skuldproblem, jordbävningskatastrofen i Japan, oron i Nordafrika och med den förknippade oljeprisuppgångar. Det är å andra sidan en realitet att statsskulden i USA är 100 procent av BNP (för övrigt samma tal som i OECD-länderna totalt) och det internationella finansieringssystemet går en svår och känslig balansgång. Mycket hänger på hur den politiska situationen i USA utvecklas när det gäller budgetbesparingar. USA är så stort att internationella finansiella stödinsatser av de slag som hittills använts för mindre europeiska länder knappast är möjliga. Även för åren räknade Konjunkturinstitutet i juniprognosen med en god tillväxt, knappt 3 procent per år. Detta är högt i ett längre historiskt perspektiv. Under de två decennierna växte BNP med i genomsnitt 2,1 procent om året. Dessa framtidsutsikter bygger bl.a. på att hushållens konsumtion fortsätter att stiga kraftigt, med närmare 4 procent per år. Med Sveriges nuvarande goda statsfinanser minskar onekligen känsligheten för eventuella kriser i omvärlden, jämfört med hur det varit under långa perioder i det förflutna. Det kan tilläggas att utrikeshandeln sedan flera år tillbaka ger stora överskott. Bytesbalansens överskott har uppgått till 13

14 cirka 7,5 procent av BNP per år under femårsperioden Detta betyder att Sverige i sin ringa mån bidrar till att finansiera andra länders underskott. Arbetsmarknaden och debutåldern i arbetslivet Efterfrågan på arbetskraft påverkas med eftersläpning i förhållande till de vanligaste indikatorerna på det allmänna konjunkturläget, t.ex. Konjunkturinstitutets Barometerindikator. Även i relation till BNP-tillväxten finns en tidsförskjutning. Den rekordartade BNP-ökningen på 5,7 procent år 2010 motsvarades av en tillväxt i antalet sysselsatta på relativt blygsamma 1,1 procent. Denna var otillräcklig för att ge en minskning i arbetslösheten, vilken fortsatte att stiga marginellt. Den kraftiga produktionsökningen kunde inledningsvis mötas med förbättrat resursutnyttjande i företagen och med ökad medelarbetstid för de anställda. Under 2011, med lägre tillväxt i BNP, stiger antalet sysselsatta betydligt mer än 2010, med 2,4 procent enligt Konjunkturinstitutets juniprognos Detta medför också en minskning i arbetslösheten mellan de båda åren, från 8,4 procent av den tillgängliga arbetskraften ned till 7,5 procent. Därefter bedöms arbetslösheten stadigt falla, men i lägre takt, så att den når 6 procent år En särskild faktor som utöver högre resursutnyttjande och personalens ökade medelarbetstid hindrade arbetslösheten att sjunka 2010 var att det skedde en ökning i antalet heltidsstuderande som skulle ha velat arbeta. Dessa heltidsstuderande arbetslösa togs in i arbetslöshetsstatistiken år De kom därmed också in i arbetskraftsutbudet, efter att tidigare ha räknats till kategorin utanför arbetskraften. De heltidsstuderande arbetslösa är en konjunkturkänslig grupp. En trolig förklaring är att ungdomar i ökad utsträckning väljer att studera när det är svårt att få arbete. Antalet heltidsstuderande steg med hela 17 procent mellan 2008 och 2010, efter att sjunkit under perioden då arbetsmarknadskonjunkturen var i en uppgångsfas. År 2010 var över personer studerande på heltid, och av dessa var (eller 20 procent) att rubricera som arbetslösa. En växande andel av de heltidsstuderande arbetslösa är äldre än 25 år. 14

15 Arbetslösheten med fördelning på heltidsstuderande arbetslösa och övriga Procent av arbetskraften Källor: SCB och Konjunkturinstitutet Genom att heltidsstuderande arbetslösa nu inkluderas i arbetslöshetsmåttet blir ungdomsarbetslösheten hög. I åldersgruppen år är arbetslösheten ungefär 25 procent av arbetskraften, vilket är ett närmare dubbelt så högt tal som med den äldre arbetslöshetsdefinitionen. De ändrade definitionerna av arbetslösa och arbetskraftsutbud påverkar inte antalet sysselsatta uttryckt som andel av befolkningen den s.k. sysselsättningsgraden. I samband med 1990-talskrisen sjönk denna kraftigt i hela befolkningen. Nedgången blev långvarig och sysselsättningsgraden har fortfarande inte fullt ut repat sig, ens efter den relativt goda arbetsmarknadskonjunkturen och uppgången efter finanskrisen. För de yngre blev omvälvningen under 1990-talets början särskilt påtaglig. En extrem högkonjunktur hade rått under slutet av 1980-talet och det fanns i samhället en känsla av prosperity forever en tro på evigt välstånd. Nästan alla som ville ha arbete fick ett. En del unga började tycka att utbildning inte var så viktigt. Sysselsättningsgraden steg kraftigt, och det gällde inte bara deltidsarbete och feriearbete. Sedan steg ungdomsarbetslösheten kraftigt, och sysselsättningsgraden i de yngre grupperna rasade i diagrammet nedan illustrerat med utvecklingen för dem i åldern år. Många lämnade arbetskraften i statistisk mening. De var i sak arbetslösa, men ansåg det inte meningsfullt att uppträda som aktivt arbetssökande. 15

16 Sysselsättningsgrad för åldersgrupperna år och år Procent av befolkningen Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. För 2011 anges prognoser. Ungdomsarbetslösheten under 1990-talskrisen medförde en utbildningsboom av en kraft som knappast skulle ha utvecklats vid en mindre dramatisk ekonomisk kris. Det blev mycket svårt att få arbete med bara grundskola i ryggen. Gymnasieskolan gjordes treårig för alla utbildningar. Andra åtgärder riktade sig till de något äldre, främst det s.k. kunskapslyftet. Med de stora svårigheterna att få arbete även efter gymnasiestudier blev det också naturligt att fler började studera på högskolenivå. Andelen heltidsstuderande i åldern år fördubblades mellan 1990 och Efter att arbetsmarknadskonjunkturen vände uppåt påbörjades en successiv ökning i de yngres sysselsättningsgrad, som temporärt bröts vid den s.k. IT-kraschen i 2000-talets början och 2009 års finanskris. Två iakttagelser är viktiga att göra: att ungdomarnas arbetsmarknad är mer konjunkturkänslig än de äldres, och att sysselsättningsgraden hos de yngre fortfarande är långt lägre än för 20 år sedan. Bakom den ungefär 60-procentiga sysselsättningsgrad hos åringarna som framgår av diagrammet, döljer sig dels ett omfattande deltidsarbete på mindre än halvtid som sannolikt till stor del härrör från studerande, dels en koncentration av arbetsinsatserna till feriemånaderna: , prognos Sysselsättningsgrad år, % 79,8 59,7 57,1 59,9 mer än 19 tim/vecka 76,9 52,6 47,9 50,5 mer än 19 tim/vecka, feb maj och sept nov 74,6 49,1 44,6 47, talskrisen gav alltså upphov till förändringar i utbildningssystemen som delvis initierades av önskemålet att bereda ungdomarna en meningsfull sysselsättning, och dessa förändringar har blivit bestående. Arbetsgivarna har anpassat sig till detta genom att höja utbildningskraven. 16

17 Den genomsnittliga debutåldern 2 i arbetslivet kan 2010 beräknas ha varit 22,8 år om man ställer kravet att arbetet ska vara på minst halvtid och inte bara utgöra feriearbete. Detta är i nivå med vad som beräknats för det tidigare toppåret Under de konjunkturellt bästa åren under det senaste decenniet var debutåldern nere i cirka 22 år. Det kan nämnas att den fram till 1990-talskrisen var betydligt lägre än så, fastän långsiktigt sakta stigande. Kvinnornas debutålder är nära ett år högre än männens. Före år 1990 var det tvärtemot männen som hade högst debutålder, sannolikt uttryck för att männen då studerade i större utsträckning än kvinnorna. Att debutåldern är högre nu än förr återspeglar naturligtvis till stor del en önskvärd utveckling mot ökade kunskaper, allmänna och yrkesmässiga, hos befolkningen. Utbildning har i långt perspektiv bidragit till en produktivitetstillväxt och välståndshöjning som flera gånger om kompenserat för det bortfall av livsarbetstid som de längre utbildningstiderna har medfört. Samtidigt framstår det emellertid som ett problem att debutåldern, liksom sysselsättningsgraden i de yngre grupperna, är så påtagligt konjunkturkänslig. Det förefaller som om studier ibland, särskilt i dåliga tider, bedrivs som ett andrahandsalternativ till arbete. Detta slags studier är kanske inte alltid så produktiva samhällsekonomiskt sett. Debutåldern i arbetslivet, båda könen Källa: Bearbetningar av SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Med exkl. feriemånader avses februari maj och september november under respektive år. 2 För en närmare beskrivning av beräkningsmetoden, se Hur länge arbetar vi i Sverige?, Försäkringskassan Analyserar 2007:6. 17

18 Debutåldern i arbetslivet för kvinnor och män, avseende minst 20 tim/vecka och exkl. feriemånader Källa: Bearbetningar av SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Med exkl. feriemånader avses februari maj och september november under respektive år. Å andra sidan är även sådant studerande rimligen bättre än total overksamhet. Ungdomsstyrelsen och Temagruppen Unga i arbetslivet har vid flera tillfällen uttryckt oro för att unga som varken arbetar eller studerar blir allt fler. 3 Mellan 2007 och 2009 steg antalet sådana personer i åldern år med 48 procent till I åldern år är det 15 procent av som varken arbetar eller studerar. En del av dem har stöd i olika former från samhället, däribland arbetsmarknadsåtgärder, aktivitetsersättning och kommunalt stöd. För så många som var tredje saknas dock uppgift om någon försörjning eller aktivitet. Utanförskapet tycks kunna vara långvarigt. Av de som år 2008 varken arbetade eller studerade stod år 2009 fortfarande 65 procent utanför arbete eller studier. Med tanke på vad som visats i det föregående rörande sysselsättning och debutåldrar är det stor sannolikhet för att läget förvärrades ytterligare under 2010 Ungdomsstyrelsen har ännu inte uppgifter för detta år. Den positiva vändning som kan skönjas för 2011, och en fortsatt relativt gynnsam utveckling av arbetsmarknadsläget i linje med Konjunkturinstitutets prognos, skulle kunna lätta situationen för gruppen som varken arbetar eller studerar. Den hittillsvarande utvecklingen är bekymmersam från bl.a. socialförsäkringens synpunkt, liksom för kommunerna. I ett långt perspektiv innebär en fortsättning också att de berörda personerna riskerar att få låga pensioner. Aktieavkastning och valutakurser Avkastningen på finansiella placeringar har betydelse för de ekonomiska aktörernas förmögenhetsställning och därmed även för deras intresse att spendera pengar för 3 Den senaste rapporten är I spåren av den ekonomiska krisen, 2011:4. I Temagruppen medverkar bl.a. Försäkringskassan. 18

19 realekonomiska syften. Även de disponibla inkomsterna påverkas. I förlängningen kan således, via variationer i den reala efterfrågan på varor och tjänster, kapitalavkastningen ha betydelse för bl.a. utvecklingen på arbetsmarknaden. Störst variationer i finansiella förmögenhetsvärden och avkastning finns normalt på aktiemarknaden. Under 2009 gav Stockholmsbörsen en avkastning (inkl. utdelningar) på över 50 procent. Under 2010 blev avkastningen 26 procent, varav en ökning i börsvärdena svarade för drygt 23 procent. Förväntningarna om en stärkt växelkurs för kronan kan ha ökat det utländska intresset för att placera i Sverige, vilket medverkat till att driva upp de svenska börskurserna. Under det första halvåret har Stockholmsbörsen fallit något, men inklusive utdelningarna har avkastningen hållits uppe. På de internationella stora börserna har utvecklingen hittills under 2011 varit något bättre än på Stockholmsbörsen. Under 2010 rådde det omvända förhållandet. Den globala aktieavkastningen var 2010 genomsnittligt cirka 12 procent mätt i dollar och 10 procent i genomsnittliga nationella valutor, vilket omräknat till svensk valuta blev ungefär 6 procent. Följden av kronans förstärkning har alltså blivit en påtagligt dämpad avkastning i svenska kronor på utländska placeringar som inte valutasäkrats. Avkastningsindex för Stockholmsbörsen och för den globala aktiemarknaden December 1998 = 100 Anm. Avkastning inkl. utdelningar. Källor: Nasdaq OMX och MSCI. Senaste månad juli

20 Utländska valutor per SEK, enligt KIX-index och index vägt med storleken på världens börser Januari 2003 = 100 Anm. KIX-index är Konjunkturinstitets vägning av växelkurserna mot flertalet länder i världen, börsvägt avser valutorna i USA, Euro, Storbritannien och Japan vägda med deras approximativa börsstorlekar. Inflation och prisbasbelopp Konsumentprisindex (KPI) steg år 2010 med 1,3 procent räknat som årsgenomsnitt. Inflationstakten bedöms vara i tilltagande, och från och med 2011 överstiga det långsiktiga penningpolitiska målet om 2 procent. För 2011 beräknas årsgenomsnittet bli drygt 3 procent. Den tilltagande inflationen beror huvudsakligen i varje fall under de närmaste åren på successivt stigande räntor, vilket ökar hushållens bostadsutgifter. Höjd ränta har två effekter på inflationen, dels effekten uppåt via bostadsutgifterna, men också en motsatt effekt som kommer sig av att höjd ränta dämpar efterfrågan i ekonomin och på så sätt begränsar inflationen. Den senare effekten antas vanligen vara den mest betydelsefulla, och utgör själva fundamentet för Riksbankens penningpolitik. Räknat exklusive räntornas effekt på bostadsutgifterna blir inflationen relativt låg under de närmaste åren. Bakom detta antagande ligger delvis fortsatta genomslag nedåt på importpriserna av kronförstärkningen. Under loppet av 2012 kan inflationstrycket dock väntas stiga, eftersom den dämpande effekten av kronförstärkningen då förutsätts avta. 20

21 Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år Härtill kommer att förhandlingar om nya avtal på större delen av arbetsmarknaden inleds under hösten. Konjunkturinstitutet räknar med att förhandlingarna kommer att föras i ett bättre arbetsmarknadsläge än vad som gällde 2010 års avtalsförhandlingar. Därför kan lönehöjningarna 2011 och 2012 och deras återverkningar på arbetskraftskostnader och inflation förstärkas. Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 4 sänktes från kronor 2009 till kronor Prisbasbeloppet 2010 bestämdes av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före. På motsvarande vis har 2011 års prisbasbelopp fastställts till Med samma beräkningssätt prognostiseras prisbasbeloppet sedan fortsätta att stiga på följande sätt: kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 4 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, vårdbidrag, garantipensioner, äldreförsörjningsstöd och efterlevandestöd till barn; vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över de respektive taken. 21

22 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Sedan införandet av det nuvarande tandvårdsstödet, som trädde i kraft den 1 juli 2008, har drygt 5,7 miljoner personer i åldersgruppen 20 år eller äldre besökt tandvården åtminstone en gång och gjort drygt 29 miljoner besök. Detta motsvarar cirka 78 procent av populationen per den 31 december I figuren nedan visas antalet besök per månad under perioden juli 2008 till och med juni Antalet tandvårdsbesök per månad under perioden juli 2008 t.o.m. juni Som framgår av figuren ovan, har antalet tandvårdsbesök visat en långsam ökande trend med en tydlig säsongseffekt under sommartiden då lite tandvård utförs. Utgifterna för tandvårdsstödet under perioden januari till juni 2011 blev drygt miljoner kronor, vilket var en obetydlig ökning jämfört med samma period året innan. Försäkringskassan beräknar att utgifterna för tandvårdsstödet kommer att öka successivt under hela prognosperioden. Detta förklaras framför allt av två faktorer: dels en underliggande stigande trend vad gäller antalet patienter i olika åldersgrupper, dels ett antagande om att tandvårdskonsumtionen stiger i takt med att ekonomin, och i synnerhet hushållens konsumtion ökar under prognosåren. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet har så gott som slutat att gälla och beräknas fasas ut helt redan i år, vilket belyses av diagrammet nedan. 22

23 Utgifterna för det tidigare tandvårdsstödet per månad under perioden januari 2007 t.o.m. maj 2011 Tabellen nedan visar de prognostiserade utgifterna uppdelade på åldersgrupper Prognos för tandvårdsstödets olika delar uppdelat på åldersgrupp. Belopp i 1000-tal kronor Åldersgrupp Allmänt tandvårdsbidrag Totalt Högkostnadsskydd Totalt Totalt/åldersgrupp Total utgift tandvårdsstödet Anm. P.g.a. avrundningar summeras inte alltid delarna till slutsumman. 23

24 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,1 +0,3 +0,2 +0,2 +0,2 Volym- och strukturförändringar Utfallen under de senaste månaderna har endast medfört en marginell justering av prognoserna. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 483 ¹ Preliminär avgift 514 ¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -31 ¹ Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. Analys Prognosen för smittbärarpenning görs av Socialstyrelsen. Prognosen ligger kvar på samma nivå som föregående prognos, 5,5 miljoner kronor årligen. 24

25 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor 0,0 0,0 0,0 0,0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Prognosen för 2011 beräknas till 625 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor mer än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 19 miljoner kronor. Prognosen är som framgår nedan behäftad med stora osäkerheter. Se vidare inledningen och sammanställningen i bilaga 1. Analys Utgiften påverkas bland annat av i vilken utsträckning svenska medborgare kommer att vistas i andra EU/EES-länder eller Schweiz, samt antalet personer försäkrade utomlands som befinner sig i Sverige vid sjukdom. Det ökande antalet äldre människor kommer på sikt att få effekt på prognoserna för sjukvård i internationella förhållanden. Främst till följd av fler pensionärer som bosätter sig utomlands, men även i form av ökade utgifter för turistvård eftersom fler äldre människor reser i större utsträckning än tidigare. Men även mindre direkta faktorer påverkar utgifterna för förmånen, såsom t.ex. förändringar i människors benägenhet att resa på grund av exempelvis resetrender och ekonomiska förutsättningar. Föreliggande prognos är oförändrad jämfört med den prognos som lämnades till regeringen i maj För längre beskrivning av delar av förmånen, hänvisas till beskrivningen av delarna i prognosen som lämnades i maj

26 Osäkerhetsfaktorer Flera faktorer påverkar precisionen i prognosen. De mest påtagliga av dessa är administrativa. Exempelvis fastställs de genomsnittliga kostnaderna för pensionärer med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det finns även en regelbunden osäkerhet i debiteringstakten av såväl turist- som pensionärsvård. Utgifterna för anslaget följer således inte kostnaderna. En förändring av utgiftsprognosen betyder därför inte nödvändigtvis att bedömningarna i de bakomliggande kostnadsprognoserna är förändrade. En annan osäkerhetsfaktor är växelkursen. Den påverkar utgiften dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en stark svensk valuta gentemot andra medlemsländer kan resandeströmmarna från Sverige antas bli större, men resandeströmmarna till Sverige kan antas minska. I prognosen har använts en eurokurs på 8,80 SEK enligt Konjunkturinstitutets EURprognos för En sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika delförmånerna inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden presenteras nedan. Utfall för och utgiftsprognoser för i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Summa På grund av de betydande prognososäkerheterna som råder, har Försäkringskassan funnit motiverat att anta samma antaganden som dem som gällde vid föregående prognos. 26

27 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Prognosen för 2011 beräknas till 263 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mer än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 2,3 miljoner kronor. Se vidare inledningen och sammanställningen i bilaga 1. Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden, antal anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Stor inverkan har även medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag. Antalet personer som fick grundbidrag var under år Nu bedöms antalet variera omkring för alla år i prognosperioden. Grundbidrag betalas ut dels för helt nybeviljade bilstöd, dels till personer som efter minst 9 år kan beviljas nytt bilstöd. Antalet återbeviljade bilstöd minskade från omkring åren , som en följd av ändrade regler för återbeviljande, till omkring 600 åren En viss ökning har skett de senaste åren, till omkring 800 per år. Om det är lågkonjunkturen som har medfört att färre ansökt om nytt bilstöd, kan den förbättring av konjunkturen som Konjunkturinstitutet spår, komma att medföra en ökning av antalet återbeviljade bilstöd. I denna prognos har dock inte antagits någon ökning av denna orsak. Antalet personer som fick anpassningsbidrag var under Utbetalningarna av anpassningsbidrag blev drygt kronor per person, vilket innebar en ökning av medelbeloppet med 20 procent jämfört med I prognosen bedöms 27

28 nu antalet personer som får anpassningsbidrag bli knappt per år under hela prognosperioden. Medelbeloppet för anpassningsbidrag skrivs i modellen upp med ökningen av KPI och bedöms öka till knappt kronor år Utgiften för grundbidraget beräknas öka från 66 miljoner kronor år 2010 till 68 miljoner kronor år Utgiften för anpassningsbidrag beräknas öka från 187 miljoner år 2010 till 200 miljoner år 2015 medan utgiften för anskaffningsbidrag bedöms minska från 6 miljoner år 2010 till 5 miljoner år Sammanfattningsvis beräknas utgiften för Bilstöd till personer med funktionshinder fortsätta öka successivt åren Ökningen beror på att utgifterna för anpassningsbidrag beräknas bli högre. Hur medelbeloppen för anpassningsbidrag har ökat sedan reformens införande framgår av diagrammet nedan. Särskilt stora har ökningarna varit mellan åren 2007 och 2008 ( kronor) samt mellan 2009 och 2010 ( kronor). Medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag åren Grund Anskaffning Anpassning Av nedanstående diagram framgår att de senaste åren är det fler personer som fått utbetalning av anpassningsbidrag än som fått utbetalning av grundbidrag. 28

29 Antal personer som fått utbetalning av grundbidrag respektive anpassningsbidrag åren Känslighetsanalys Den största osäkerhetsfaktorn är prognosen för antalet personer som får anpassningsbidrag och medelbeloppet för dessa. En avvikelse med 100 utbetalda anpassningsbidrag påverkar anslagsbeloppet för 2011 med 13 miljoner kronor. Medelbeloppet för anpassningsbidrag beräknas för 2011 till kronor, en avvikelse från detta med 1000 kronor påverkar anslagsbelastningen med 15 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,0 0,0-0,1 +0,3 +0,4 29

30 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har reviderat sina antaganden om utvecklingen av konsumentprisindex. Det har medfört en justering av prognoserna för utgiften för anpassningsbidrag för hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Utfallen under de senaste månaderna har endast föranlett en mycket marginell justering av prognoserna Övrigt På grund av felaktig redovisningsprincip vid återkrav kommer en korrigering av anslagsbelastningen att ske under september :5 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Antalet personer som har rätt till assistansersättning, behovets omfattning mätt i assistanstimmar per vecka och beviljad ersättning per timme är faktorer som styr utgifternas storlek. Antalet personer som beviljas assistansersättning har stadigt ökat sedan reformen infördes år Likaså har det genomsnittliga antalet beviljade timmar per vecka och person ökat. Kostnaderna för den statliga assistansersättningen har därmed ökat kraftigt. Mellan 1998 och 2010 ökade antalet personer med assistansersättning från till Ökningen var som högst under , därefter har ökningstakten avtagit. Under prognosperioden beräknas ökningen fortsätta men i en lägre takt. Ökningen väntas bli i genomsnitt cirka 120 personer per år. Mellan 1998 och 2010 har antalet ersatta timmar per person och vecka har ökat från 78 till 112 timmar och förväntas fortsätta öka under prognosperioden med cirka 2 timmar per år. Under perioden ökade den beviljade timersättningen i genomsnitt med cirka 4 procent per år. Under prognosperioden beräknas den genomsnittliga timersättningen fortsätta öka men med en lägre utvecklingstakt än tidigare (cirka 3 procent per år i genomsnitt). Timersättningen styrs av schablonbeloppet men antas bli något högre på grund av en ökande andel ersättningsberättigade med förhöjt belopp. Prognosen för timersättningen räknas fram med utgångspunkt i KI:s antaganden om timlöneutvecklingen. I takt med att antalet personer som beviljas assistansersättning ökar så ökar också utgifterna. Under perioden ökade utgifterna för assistansersättningen med i genomsnitt cirka 14 procent per år. Under prognosperioden beräknas en 5 Året då regelverket ändrades till att tillåta personer behålla assistansersättning efter fyllda 65 år. 30

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018

Budgetunderlag 2016 2018 Budgetunderlag 2016 2018 Del 2 Försäkringsförmåner Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Budgetunderlag 2014 2016

Budgetunderlag 2014 2016 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Rapport 2015-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Budgetunderlag 2010-02-24 Dnr/ref. VER 2010-29 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten redovisa utgiftsprognoser

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Avgiften till. Europeiska unionen

Avgiften till. Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2013 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet. Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges.

BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet. Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. Den ekonomiska utvecklingen 1 Tillväxten i Sverige blev 5,6 procent under 2010 och låg därmed i västvärldens absoluta toppklass. Man får gå till de stora tillväxtekonomierna, däribland Kina och Indien,

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2016-04-07 S2016/01578/SF Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2015 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

Lärare i grundskolan

Lärare i grundskolan Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 14 1:4 Tandvårdsförmåner

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolag på bräcklig grund tillväxt men fortsatt svag lönsamhet Unionens Bolagsindikator september 2014 2 Börsbolagen som helhet har en rad svaga år i ryggen. Omsättningen har legat still 2012-2013 medan

Läs mer

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2015-06-25 S2015/04530/RS (delvis) Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden. fokus på unga som varken arbetar eller studerar

Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden. fokus på unga som varken arbetar eller studerar Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden fokus på unga som varken arbetar eller studerar Ura 2013:? Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden fokus på unga som varken arbetar eller studerar Innehåll Sid 1.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Skattekontot och intäktsräntan

Skattekontot och intäktsräntan PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län,

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2008 2023 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

8 Konsekvenser av utredningens förslag

8 Konsekvenser av utredningens förslag 8 Konsekvenser av utredningens förslag 8.1 Konsekvenser för individen En av utredningens principiella utgångspunkter är att det är individens behov som ska styra insatsernas och lönestödens utformning.

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Statsskuldsräntor m.m.

Statsskuldsräntor m.m. Statsskuldsräntor m.m. 26 Förslag till statsbudget för 2002 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...7 2 Inledning...9 3 Räntor på statsskulden...11 3.1 Prognos för

Läs mer

AVVIKELSEANALYS. Enheten för analys 2005-05-02 64647-2005

AVVIKELSEANALYS. Enheten för analys 2005-05-02 64647-2005 Jämförelse mellan prognoser för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2005 och 2006 lämnade i budgetunderlaget den 17 februari 2005 och i kvartalsuppföljningen den 2 maj 2005. 1 Innehåll

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är

Läs mer

5 Kostnader och nytta för bilstöd och färdtjänst

5 Kostnader och nytta för bilstöd och färdtjänst 5 Kostnader och nytta för bilstöd och färdtjänst Sammanfattning Människor med funktionshinder ska vara fullt delaktiga i samhället. Det är ett av huvudmålen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken.

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Nu gävlar går det bra!

Nu gävlar går det bra! Stockholms län Juni 27 Nu gävlar går det bra! Företagskonkurser i Riket 1989-26 (Källa: Upplysningscentralen, UC) 18,9 16,8 1,3 12,7 1-tal 6,9 8,2 1,1 9,8 9,1 7,6,4,6 6,3 6,9 7,1 6,6,9,3 89 199 91 92 93

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2017 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Befolkningsprognos Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad för Umeå kommun feb 29 INLEDNING Prognos 29 som presenteras nedan utgör ett underlag för 29 års verksamhetsplanering.

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

2015-12-17 A2015/03283/SV A2015/03257/SV/delvis) Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Box 513 751 20 Uppsala

2015-12-17 A2015/03283/SV A2015/03257/SV/delvis) Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Box 513 751 20 Uppsala Regeringsbeslut 20 Arbetsmarknadsdepartementet 2015-12-17 A2015/03283/SV A2015/03257/SV/delvis) Institutet för arbetsmarknads- och Box 513 751 20 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Institutet

Läs mer