Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG () Socialdepartementet STOCKHOLM sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Enligt regleringsbrev för budgetåret 2005 ska Försäkringskassan bl.a. senast den 3 maj redovisa prognos för 2005 samt beräkningar av anslagsnivåer för för samtliga anslag och anslagsposter samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Utgiftsprognoserna ska redovisas i Hermes. Prognoser och beräkningar redovisas i bilagd rapport, anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Utvecklingen för olika anslag, belopp m.m. redovisas i bilaga till rapporten. sbelastningen per månad under januari mars år 2005 samt en prognos för återstående månader detta år redovisas i bilaga 2. Prognoserna visar att följande anslag/anslagsposter under år 2005 beräknas överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: 3:8. Sjukvård i internationella förhållanden, 6:7 Bilstöd till handikappade, 9:2.7 Kostnader för sysselsättning av vissa personer med aktivitets- och sjukersättning, 20:3 Bostadstillägg till pensionärer, 2:4 Bidrag för kostnader för internationella adoptioner och anslaget 2: Bostadsbidrag (Utgiftsområde 8). Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Curt Malmborg i närvaro av överdirektör Adriana Lender, divisionschef Stig Orustfjord, avdelningschef Gunnar Johansson, enhetscheferna Carl-Göran Högås och Jan Andersson samt Kristina Jonsson, den senare som föredragande. Curt Malmborg Kristina Jonsson Postadress Besöksadress Telefon 03 5 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

2

3 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

4 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3: Tandvårdsförmåner m.m :3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning...0 3:8 Sjukvård i internationella förhållanden spost, Sjukvård i internationella förhållanden... 6:7 Bilstöd till handikappade...6 6:8 Kostnader för statlig assistansersättning...7 Utgiftsområde 0 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 9: Sjukpenning och rehabilitering m.m...8 Regeländringar...9 9:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Försäkringskassan, ap Förvaltnings...44 Utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid ålderdom 20: Garantipension till ålderspension :2 Efterlevandepensioner till vuxna :3 Bostadstillägg till pensionärer :4 Äldreförsörjningsstöd...49 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...50 Utgiftsområde 2 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 2: Allmänna barnbidrag...5 2:2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :5 Barnpension och efterlevandestöd för barn :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn...6 2:7 Pensionsrätt för barnår...63 Inom utgiftsområde 8 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 2: Bostadsbidrag...64 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde Bilaga Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 2 sredovisning 2005 Bilaga 3 Förteckning över kontaktpersoner Bilaga 4 En ny prognosmodell för sjukpenning och Aktivitets- och sjukersättning baserat på en stock-flödesansats 2

5 Inledning Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2005 ska Försäkringskassan bl.a. senast den 3 maj 2005 redovisa utgiftsprognoser i Hermes. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, förbrukade för anslaget 9: Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 2 Sjukpenning, avseende samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, förbrukade samt intecknade ännu ej utbetalda för anslaget 9: Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m., prognostiserat utfall för 2005 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2005 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för I denna rapport, som tillsammans med redovisningen i Hermes är svar på uppdraget, redovisas prognoser för åren över Försäkringskassans sakanslag och förvaltningsanslag inom politikområdena 3, 6, 9, 20 och 2 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utveckling av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika belopp m.m. redovisas i bilaga. sbelastningen per månad under januari mars år 2005 samt en prognos för återstående månader detta år redovisas i bilaga 2. Sammanfattning Totalt anslagna inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2005 är 244,5 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2005 (exklusive förvaltningsanslaget) beräknas bli 24,9 miljarder kronor. Detta är 2,6 miljarder kronor, eller,0 procent lägre än anslagna. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 7,9 miljarder kronor betalas ut. Totalt beräknas utgifterna år 2005 därmed till 43,8 miljarder kronor. 3

6 Jämfört med prognoserna i budgetunderlaget beräknas utgifterna för anslagen (exklusive förvaltningsanslaget) år 2005 bli miljoner kronor, eller,53 procent, lägre. Utgifterna under 2005 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas nu bli 7 miljoner kronor lägre än enligt prognosen i budgetunderlaget. Av prognoserna för budgetåret 2005 framgår preliminärt om beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. Utnyttjade krediter påverkar behovet av anslags för år Med utgångspunkt i redovisningarna i denna rapport beräknas att följande anslagsposter överskrids med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit under budgetåret 2005: Beräknat överskridande jämfört med miljoner kr inkl. anslagskredit miljoner kr 3:8. Sjukvård i internationella förhållanden :7 Bilstöd till handikappade :2.7 Kostnader för sysselsättning av vissa personer 2 med aktivitets- och sjukersättning 9:6. Försäkringskassan, Förvaltnings :3 Bostadstillägg till pensionärer :4. Bidrag för kostnader för internationella 3 3 Adoptioner Utgiftsområde 8 2: Bostadsbidrag I Försäkringskassans budgetunderlag , daterat , hemställde verket om tilläggsanslag för år 2005 för dessa anslag/anslagsposter med undantag av anslagsposten 9:2.7. Av beräkningarna i denna rapport framgår att behoven av tilläggsanslag kvarstår, dock med något lägre belopp för anslagen 6:7, 9:6. och 20:3 samt med något högre belopp för anslaget/anslagsposterna 3:8., 2:4., 2: (Utgiftsområde 8). När det gäller anslaget 9:.2 Sjukpenning bedöms det till skillnad från vid föregående prognostillfälle inte längre finnas behov av tilläggsanslag. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2006 (exklusive förvaltningsanslagen) beräknas bli 243,5 miljarder kronor. Detta är 5,3 miljarder kronor, eller 2, procent lägre än enligt prognosen i budgetunderlaget. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 79,2 miljarder kronor betalas ut, vilket är,3 miljard kronor, eller 0,7 procent, lägre än enligt prognosen i budgetunderlaget. 4

7 Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget som finns tillgängligt och har tillräckligt hög kvalitet. Eftersom en viss eftersläpning föreligger i statistiken innebär detta för föreliggande rapport att material för april i största möjliga utsträckning har använts. Underlag äldre än för mars månad har inte använts för något anslag. Försäkringskassan har som praxis att vid prognosberäkningarna, förutom till gällande regler, ta hänsyn till kända regeländringar och lagda propositioner med lagförslag. Sådana hänsyn har tagits också i beräkningarna i denna rapport. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom det då inte finns underlag för beräkningar. De antaganden om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som använts i beräkningarna anges i bilaga. Dessa antaganden har erhållits från Konjunkturinstitutet (KI) i slutet av mars Till beräkningarna har vidare SCB:s befolkningsprognos från år 2004 använts. En reviderad befolkningsprognos har dock, liksom i föregående prognos, använts för beräkning av anslagen 2: Allmänna barnbidrag, 2:2 Föräldraförsäkring och 2:3 Underhållsstöd. Förändringar i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De förändringar som skett avseende 2005 och 2006 jämfört med beräkningarna till prognosen i budgetunderlaget beskrivs nedan. Timlöneökningen beräknas nu bli lägre för åren 2005 och Det har haft en höjande effekt på prognoserna för underhållsstöd och en sänkande effekt på prognoserna för pensionsrätt för barnår och inom föräldraförsäkringen. Det konsumentprisindex som använts i denna prognos är lägre för 2005 och Detta har haft en sänkande effekt på prognosen för tandvårdsersättning. Prisbasbeloppen för år 2006 beräknas nu bli lägre. Detta har sänkt prognoserna för de anslag som är direkt knutna till prisbasbeloppen. Det har däremot haft en höjande inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Inkomstindex för 2006 beräknas nu bli något lägre, vilket har sänkt prognoserna för till exempel inkomstgrundade ålders- och efterlevandepensioner respektive höjt prognosen för bostadstillägg till pensionärer. Räntan på 6 månaders statsskuldväxlar beräknas nu bli något lägre för år 2005 och Detta har haft effekt på prognoserna för år 2007 och 2008 vad avser de statliga ålderspensionsavgifterna. Inkomstbasbeloppet beräknas nu bli lägre, vilket har haft en sänkande effekt på prognosen för pensionsrätt för barnår. 5

8 Försäkringskassan gjorde i mars 2005 en avstämning av statliga ålderspensionsavgifter som avser 2003, Reglering av statlig ålderspensionsavgift för år 2003 (Dnr ). Då beräknades bland annat de regleringsbelopp som kommer att påverka ett flertal anslag under Försäkringskassan har i denna anslagsuppföljning inte haft möjlighet att ta hänsyn till revideringen av protokollet som gjordes sista veckan i april, Revidering av 2003 års statliga ålderspensionsavgifter (Dnr ). För de anslag som belastas med statlig ålderspensionsavgift påverkas främst prognoserna för 2006 av revideringen. En uppdatering med de reviderade regleringsbeloppen görs i anslagsuppföljningen som lämnas den 2 augusti. Tabellförklaringar och anslagsposter som inte är statlig ålderspensionsavgift Prognosavsnitten för varje anslag och anslagspost inleds med en tabell. Nedan beskrivs strukturen på dessa tabeller. Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 000-tal kr A B C D E F 2006 G 2007 G 2008 G Enligt regleringsbrev. För år 2005 anges för varje anslag och anslagspost från år 2004 (A), anslagsbeloppets storlek (B), (C), dvs. summan av ingående och anslagsbeloppet och beräknad anslagsbelastningen för (D). Dessutom anges prognos för årets över- /underskridande (E) och avvikelse från (F). Den anslagskredit som tagits i anspråk beaktas under kommande budgetår. Om kreditgränsen överskrids fordras ett särskilt regeringsbeslut. Om anslagskrediten inte syns att räcka kommenteras detta i texten. För anslagen kan tillgodoräknas ett anslagssparande om utgifterna blir lägre än. För år anges endast prognostiserad belastning (G). 6

9 sposter som är statlig ålderspensionsavgift Prognosavsnitten för varje anslagspost inleds med en tabell. Nedan beskrivs strukturen i dessa tabeller. Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 000-tal kr. (= = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år 2005 A B C D 2006 E F G 2007 E F G 2008 E F G Fastställd av riksdag eller regering. För år 2005 anges av riksdagen fastställd anslagsbelastning (A) och preliminär avgift (B) för året och regleringsbelopp som avser år 2002 (C). Beloppet A är summan av beloppen B och C. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för 2004 (D). För år anges Försäkringskassans prognoser för anslagsbelastning (E) och regleringsbelopp (F) samt prognostiserad avgift för respektive år (G). Beloppen E är summan av beloppen F och G för respektive år. Övriga kommentarer I anslutning till tabellerna över de olika anslagen kommenteras avvikelser från beräkningarna i budgetunderlaget. 7

10 Ett anslag belastas ofta av flera olika förmåner. Utgifterna för de olika förmånerna är ofta av olika storleksordning. De olika förmånerna summeras i bilaga. Summeringen kan innebära att en förmån som kostar 0 miljarder kronor summeras med en förmån som kostar någon miljon kronor. Någon avrundning sker inte vid dessa summeringar. För att inte talen i bilagan ska skilja sig för mycket från talen i anslagsöversikterna görs därför endast små avrundningar vid överföringen till texttabellerna. Därför kan ibland siffrorna i anslagsöversikterna se exakta ut trots att de är behäftade med viss osäkerhet. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3: Tandvårdsförmåner m.m. söversikt. Beloppen anges i 000-tal kr Enligt regleringsbrev. sbelastningen för 2005 beräknas till 2 66 miljoner kronor vilket är 95 miljoner kronor lägre ( 7 %) än prognosen i budgetunderlaget. Utgifterna beräknas bli 869 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och. sbelastningen för 2006 beräknas bli miljoner kronor vilket är 39 miljoner kronor lägre ( %) än prognosen i budgetunderlaget. Prognoserna för åren har ändrats med anledning av: Ny statistik i PLOMBEN avseende protetik för personer som är 65 år eller äldre gällande inkomna, beslutade, godkända och ackumulerade ännu inte beslutade förhandsprövningar. Ny information gällande genomströmningstid för ärenden som ännu inte beslutats. Senaste utfall i AGRESSO. Nya förutsättningar för konsumentprisindex från Konjunkturinstitutet. Prognos och analys I tabellen nedan har utgiftsprognoserna för samt utfallet för delats upp på tandvårdsförsäkringens olika ersättningsområden. 8

11 Tandvårdsersättning. Utgiftsprognoserna uppdelade på ersättningsområden, Utfall för samt prognoser för i miljoner kronor Utfall Utgiftsprognos Bastandvård till 64 år år eller äldre Protetik till 64 år år eller äldre Förhöjd ersättning till 64 år år eller äldre Tandvårdsersättning På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. Tandvårdsersättning är inte summan av de ovanstående ersättningsområdena, eftersom fler delar belastar anslagspost 5. Bland annat tillkommer ersättningar till privata tandlaboratorier och utbetalningar till andra myndigheter (exempelvis Konsumentverket och Konkurrensverket) för olika tandvårdsanalyser. Protetik för personer som är 65 år eller äldre Mycket få ärenden har beslutats under perioden från januari till mars Detta har i sin tur medfört att genomströmningstiden dvs. tiden från inkommet till beslutat förhandsprövningsärende blivit längre än vad som antogs i budgetunderlaget. Den långa genomströmningstiden är i huvudsak anledningen till att prognosen från budgetunderlaget justeras nedåt i denna kvartalsuppföljning. I januari 2005 fanns cirka ackumulerade ännu inte beslutade förhandsprövningsärenden på Försäkringskontoret i Lund och i budgetunderlaget gjordes en bedömning att genomströmningstiden skulle ligga på cirka tre månader, vilket skulle innebära en balans på en nivå kring i genomsnitt. I dagsläget ligger balansen på drygt 7 000, dvs fler ärenden än vad som antogs i budgetunderlaget. Dagens utveckling påminner om den situation som uppstod under de första månaderna efter högkostnadsskyddets införande då mycket få ärenden beslutades. Detta fick till följd att balansen hamnade på en hög nivå och ledde till att Försäkringskontoret i Lund fick sätta in extra resurser. Av de drygt förhandsprövningsärenden som inkom under perioden januari 2004 till mars 2005 gällde ca 44 procent män och ca 56 procent kvinnor. Omvärldsanalys I dagsläget har Försäkringskontoret i Lund ca 4,5 månaders genomströmningstid. Försäkringskontorets mål i år är en genomströmningstid på tre månader. Målet har hittills inte uppfyllts. Huvudförklaringen är att man i samband med resursberäkningar för 2005 bedömde att ett någorlunda stabilt läge i verksamheten hade uppnåtts vad gäller handläggningstider. I dag 9

12 konstaterar Försäkringskontoret att bemanningen är låg. En tänkbar tillfällig lösning som har diskuterats är att temporärt anställa ett antal personer för att arbeta bort balanserna. Vad gäller förändringar i behandlingsmönstret och prislistorna har inget anmärkningsvärt noterats sedan budgetunderlaget fastställdes. Inflödet av såväl omprövningar som överklaganden verkar nu vara mera relevanta och balanserna har minskat betydligt när det gäller omprövningarna. Känslighetsanalys Genomströmningstiden är den variabel som mest påverkar prognosen för innevarande år enligt tabell nedan. Olika variablers effekt på prognosen för 2005 i miljoner kronor Förklaring avseende år 2005 Aktuellt prognosvärde för år 2005 En differens på cirka 000 ärenden avseende antalet inkomna ärenden (Inflödet) för år ± 6,9 En ökning av inflödet ger en ökning av prognosen stycken En differens på procentenhet avseende godkännande frekvens vid förhandsprövningsbeslut för år ± 6,6 En ökning av godkännande frekvensen ger en ökning av prognosen. 9 procent En differens på 000 kronor avseende statens genomsnittliga kostnad för en behandling för år ± 2,0 En ökning av statens genomsnittliga kostnad ger en ökning av prognosen kronor En differens på månad avseende genomströmningstiden dvs. tiden från inkommet till beslut. ± 40,4 En ökning av antal månader ger en minskning av prognosen. 4 månader Avser genomsnitt belopp för godkända förhandsprövningsärenden för individens första beslut. 3:3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning söversikt. Beloppen anges i 000-tal kr. (= = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år C D 490 Fastställd av riksdag eller regering. sbelastningen för 2005 har fastställts till miljon kronor. I anslagsbelastningen ingår ett regleringsbelopp för år 2002 om miljon kronor. Prognostiserad avgift för 2005 är 0,5 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras

13 sbelastningen för 2006 prognostiseras till miljon kronor. I anslagsbelastningen ingår ett regleringsbelopp för år 2003 om 0,5 miljoner kronor och en prognostiserad avgift för år 2006 om 0,5 miljoner kronor. 3:8 Sjukvård i internationella förhållanden spost, Sjukvård i internationella förhållanden söversikt. Beloppen anges i 000-tal kr Enligt regleringsbrev. sbelastningen för 2005 beräknas till 357 miljoner kronor, vilket är miljon kronor högre (+0,2 %) än prognosen i budgetunderlaget. Utgifterna beräknas bli 52 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 65 miljoner kronor högre än, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 55 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslog i budgetunderlaget ett tilläggsanslag för 2005 med 64 miljoner kronor. Enligt anslagsförordning (996:89) om ramanslag får en myndighet inte disponera ett belopp som överskrider tilldelat anslag och anslagskredit. Utan tilläggsanslag för år 2005 kommer Sverige dock inte kunna uppfylla sina betalningsskyldigheter enligt EG-förordningarna 408/7 och 574/72. Av dessa förordningar följer att återbetalning skall ske inom en viss utsatt tid (se respektive delavsnitt under prognos och analys), därav följer att utbetalningarna inte kan begränsas till i anslaget angivet belopp. sbelastningen för 2006 beräknas bli 329 miljoner kronor, vilket är miljon kronor högre (+0,4 %) än prognosen i budgetunderlaget. Om anslaget år 2005 inte anpassas till de reella förutsättningarna kommer dock ett högre anslag att krävas för år Prognoserna för åren har justerats med anledning av: nya valutakurser (i prognosen används riksbankens mittkurser för januari mars, år 2005), ny inflationsprognos, ECB survey of professional forecasters, SPF, (uppdaterad 0 mars 2005), nya uppgifter om utbetalningar till försäkrade avseende sjukvårdstjänster enligt artikel 49 & 50 i EG fördraget, nya uppgifter om inkomna fakturor avseende turist- och pensionärsvård (i prognosen används uppgifter om inkomna fakturor till och med mars 2005) samt

14 nya uppgifter om fastställda schablonbelopp och skuldmånader avseende pensionärsvård. Prognos och analys I tabellen nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget sjukvård i internationella förhållanden. Dessutom redovisas utfallet för årets tre första månader Tabell Utfall och utgiftsprognoser uppdelat på ersättningsområden. Utfall för och / 3/ samt utgiftsprognos för i miljoner kronor Utfall (/ 3/3) Utgiftsprognos Konventionsvård 25 8, Turistvård , Pensionärsvård , Sjukvårdstjänster 2, Summa , Enligt artikel 49 & 50 i EG-fördraget. Ingår under 2004 i prognosen för konventionsvård med drygt 9 miljoner kronor. 2 På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. 3 Fakturaunderlag avseende pensionärsvård kontrolleras alltid av Försäkringskassans utlandskontor innan en utbetalning godkänns, därav uppstår utgifter för pensionärsvård främst under den senare delen av varje kalenderår. Även utbetalningar för turistvård görs främst under andra halvåret. Konventionsvård Utfallet för årets tre första månader ligger i nivå med den månadsfördelade prognosen. Inga justeringar har därför gjorts i prognosen för åren Turistvård Kostnadsprognosen för turistvård delas upp i två delar. Vårdkostnaden för turister som söker vård i de 0 nya EU-länderna (medlemmar från och med maj 2004) beräknas främst baserat på historiska uppgifter om vårdmönster samt de nya EU-ländernas ekonomiska förhållanden. För övriga EU/EESländer samt Schweiz antas antalet turister bli konstant de kommande åren och kostnaden anpassas därför endast till inflationen. Efter det att en fordring avseende ett kalenderhalvår gjorts gällande ska utbetalning ske under det följande kalenderhalvåret. De flesta länder skickar en stor sändning med fakturor till försäkringskassan per halvår. Därtill kan det komma några ytterligare mindre sändningar. Ibland kan det emellertid gå flera år mellan faktureringstillfällena. De olika sändningarna innehåller också ofta räkningar avseende flera vårdår. Prognosen för 2005 har sänkts med cirka 9 miljoner kronor jämfört med prognosen i budgetunderlaget. Detta beror främst på att det nu finns en större säkerhet om vilka länder som kommer att inkomma med fakturor 2

15 under första halvåret Dessutom har nu de första fakturorna avseende de 0 nya EU-länderna inkommit, vilket ger en säkrare bild av kostnaden avseende dessa länder. Det finns dock fortfarande en viss osäkerhet kvar om vilka länder som kommer att skicka fakturor samt storleken på dessa. Osäkerheten beräknas till cirka ± 5 miljoner kronor. För åren finns flera osäkerhetsmoment. Främst är det nedanstående länder som tillsammans med de 0 nya EU-länderna bidrar till osäkerheten: Portugal och Grekland har endast inkommit med sporadiska fakturor avseende mindre belopp. Det år som större fakturor inkommer från dessa länder så kommer utgiften för turistvården att öka. Italien inkommer med stora fakturor (cirka 5 0 miljoner kronor per tillfälle). Det kan dock dröja flera år mellan varje fakturatillfälle. Tyskland inkommer med flera stora fakturor varje år (cirka 5 25 miljoner kronor per år). Fördelningen mellan halvåren varierar dock, vilket innebär att de årliga utgifterna också varierar. Pensionärsvård Kostnadsprognosen för pensionärsvård delas upp i två delar. Vårdkostnaden för pensionärer bosatta i de 0 nya EU-länderna (medlemmar från och med maj 2004) beräknas främst baserat på historiska uppgifter om vårdmönster samt de nya EU-ländernas ekonomiska förhållanden. För övriga EU-länder grundar sig kostnaden för pensionärsvård ett givet år på antalet bosättningsmånader för svenska pensionärer i ett visst land multiplicerat med ett landsspecifikt schablonbelopp. Efter det att en fordring avseende ett kalenderår gjorts gällande ska utbetalning ske under det följande kalenderhalvåret. Generellt antas en utbetalning per land och år i prognosen. Det finns dock flera moment i den administrativa hanteringen som kan påverka utbetalningstakten. Ibland dröjer det flera år innan fakturorna avseende skuldmånader inkommer till Försäkringskassan, trots att ett schablonbelopp finns fastställt. En utbetalning kan också försenas om ett schablonbelopp inte blir godkänt av Revisionskommittén som planerat. Det händer även att fakturor avseende skuldmånader för flera år inkommer samtidigt till Försäkringskassan, vilket (givet att det finns fastställda schablonbelopp) tillfälligt ökar utgiften för pensionärsvård. Prognosen för 2005 har höjts med cirka 5 miljoner kronor jämfört med prognosen i budgetunderlaget. Detta beror främst på att flera nya schablonbelopp har fastställts under början av året samt att ytterligare några länder nu inkommit med fakturor avseende skuldmånader. För Storbritannien har dock ingen faktura avseende antal skuldmånader inkommit till Försäkringskassan trots att schablonbeloppet för 200 är fastställt. Om ingen faktura inkommer till Försäkringskassan kommer ingen utbetalning att kunna göras under år 2005, vilket skulle minska utgiften med cirka 3,6 miljoner kronor. Samtliga planerade utbetalningar avseende pensionärsvård för år 2005 redovisas i tabell 2 nedan. 3

16 För de tio nya EU-länderna beräknas de första utbetalningarna ske först från och med 2007, eftersom schablonbeloppen för dessa länder måste hinna fastställas innan någon utbetalning kan göras. Tabell 2 Kostnad för pensionärsvård i miljoner kronor. De skuggade fälten avser beräknade kostnader, medan fetmarkerade belopp avser planerade utbetalningar under Övriga fält (ej skuggade eller fetmarkerade) avser i huvudsak redan utbetalda kostnader Vårdår Belgien,8,9 2,0 2,4 2,3 2,4 2,5 Frankrike 20,7 2,2 23,7 25,4 3,8 35,9 37,5 Grekland 5,3 6,7 6,3 7,3 7,6 8,0 8,3 Italien 2,0,,2,4,5,6,6 Nederländerna,,2,4,9 2,0 2, 2,2 Portugal,,2,3,4,5,6,7 Schweiz 3 0,0 0,3 0,3 Spanien 28,7 33,2 36,0 28,4 4 46,5 50,6 52,9 5 Storbritannien 2,6 3, 3, 3,6 3,8 3,9 4, Tyskland 4, 5,2 7,0 8, 8,9 9,7 20,6 De 0 nya EU-länderna (/5-04) 2,6 De flesta länderna skickar in en stor sändning och flera små kompletterande sändningar med fakturor avseende ett vårdår. De angivna beloppen kan därför komma att förändras om ytterligare kompletteringar inkommer till Försäkringskassan. 2 Den senast gjorda utbetalningen till Italien avsåg vårdår Schablonbelopp finns fastställt även för år 200, men fakturor avseende skuldmånader väntas inkomma först under hösten. En utbetalning avseende vårdår 200 kommer därför tidigast att göras under år Genom ett särskilt avtal gäller EU:s regler avseende sjukvård som lämnas i andra länder även Schweiz från och med juni Vid Försäkringskassans kontroll upptäcktes att kraven från Spanien var för höga. En nedskrivning gjordes därför på cirka 2 miljoner kronor avseende fakturor från flera år bakåt i tiden. 5 Enligt avtal med Spanien från januari 2005 kommer 90 procent av kostnaden avseende år 2004 att betalas ut under år 2005, det vill säga cirka 47,6 miljoner kronor. Antalet svenska pensionärer bosatta i ett annat EU-land eller Schweiz, vilka Sverige betalar schablonbelopp för, har sedan 994 ökat med mellan 250 och 600 personer per år (för svenska pensionärer bosatta i Norden, Österrike, Luxemburg eller Irland betalar Sverige inte schablonbelopp). De senaste två åren verkar dock ökningen ha stabiliserats på cirka 350 personer per år. Med de pensionärer som förväntas bosätta sig i de 0 nya EU-länderna kommer troligtvis antalet pensionärer, som Sverige betalar schablonbelopp för, att öka i en högre takt de närmaste åren. I tabell 3 nedan visas antalet E2:or som utfärdats av Försäkringskassan (EU-blankett som svenska pensionärer använder vid registrering i annat EU-land eller Schweiz och som används för beräkning av skuldmånader vid fakturering avseende pensionärsvård) samt ökningen uppdelat per land. 4

17 Tabell 3 RAPPORT Översikt över antalet pensionärer bosatta i ett annat EU-land (exklusive Norden, Österrike, Irland, Luxemburg och de 0 länder som blev medlemmar den maj 2004) eller Schweiz och som Sverige årligen betalar schablonbelopp för (baserat på utfärdade E2-blanketter) Utfärdade E2 per år Utfärdade E2 per land Avslutade E2 per land Aktuellt antal E2 per land Belgien Frankrike Grekland Italien Nederländerna Portugal Schweiz Spanien Storbritannien Tyskland Summa Avslutade E2 per år Avslutade E2, totalt Summa Nettoökning av antal E2 per år Aktuellt antal E2, totalt Summa Avser perioden januari till och med 2 april Sjukvårdstjänster Prognosen för 2005 har höjts med cirka 4 miljoner kronor jämfört med prognosen i Budgetunderlaget för Detta beror främst på ett ökat intresse för möjligheten att söka vård i EU/EES-länderna. Försäkringskassan kommer dessutom under året att tydliggöra informationen till allmänheten om möjligheten att söka ersättning i efterhand för sjukvårdstjänster, vilket kan komma att öka intresset ytterligare. Socialdepartementet utreder för närvarande möjligheterna till en nationell lagstiftning som kan begränsa möjligheten att söka ersättning i efterhand för sjukvårdstjänster. En sådan lagstiftning skulle kunna bli aktuell tidigast under

18 6:7 Bilstöd till handikappade söversikt. Beloppen anges i 000-tal kr Inkluderar en höjning av anslaget med 65 miljoner kronor enligt förslag i 2004/05:00. Försäkringskassan föreslog i budgetunderlaget ett tilläggsanslag för att täcka avvikelsen från. Medelsbehovet för 2005 beräknas till 356 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre (, %) än prognosen i budgetunderlaget. Medelsbehovet beräknas således bli 35 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 4 miljoner kronor högre än, vilket innebär att sbehovet överskrider anslagskrediten med 28 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslog i budgetunderlaget ett tilläggsanslag om 0 miljoner kronor för att täcka avvikelsen från. Medelsbehovet för 2006 beräknas bli 249 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor lägre ( 3, %) än prognosen i budgetunderlaget. I 2005 års ekonomiska vårproposition föreslås ett tilläggsanslag för år 2005 på 65 miljoner kronor. Om Riksdagen beslutar i enlighet med förslaget, och ytterligare inte tillförs anslaget, beräknas, inklusive anslagskredit vara förbrukade i slutet av oktober Medelsbehovet för 2006 beräknas därefter till 290 miljoner kronor. Prognoserna för åren har justerats med anledning av antalet nybeviljade bilstöd minskat. För år 2005 blir förändringen något mindre då kostnaden för anpassningsbidrag beräknas bli något högre än vad som antogs i budgetunderlaget. Prognos och analys Den något kraftigare nedgång i antalet nybeviljade bilstöd (förstagångsansökningar) som kunnat ses de senaste åren ser ut att fortsätta. Den antalsmässigt kraftigaste minskningen ses i Personkrets. Denna omfattar handikappade yngre än 65 år som behöver bilen för att kunna arbeta, delta i arbetslivsinriktad utbildning eller genomgå rehabilitering. Nybeviljandet i denna grupp har minskat konstant sedan år 989 dvs. sedan nuvarande bilstöds första helår. Sedan 990 har nybeviljandet i denna grupp minskat med i genomsnitt 0 procent årligen. En minskning i antalet nybeviljade bilstöd kan dock ses i fyra av bilstödets fem personkretsgrupper. Den 2 mars lämnade 2004 års bilstödsutredning betänkandet "Mobil med bil. Ett nytt synsätt på bilstöd och färdtjänst" (SOU 2005:26). Betänkandet 6

19 innehåller ett antal förslag om ändringar i reglerna för bilstöd. Om dessa förslag resulterar i regelförändringar kan det komma att påverka utgifterna för åren :8 Kostnader för statlig assistansersättning söversikt. Beloppen anges i 000-tal kr Enligt regleringsbrev. sbelastningen för 2005 beräknas till 452 miljoner kronor, vilket i stort sett överensstämmer med prognosen i föregående anslagsuppföljning. Utgifterna beräknas bli 99 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 44 miljoner kronor lägre än. sbelastningen för 2006 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor högre (+0,2 %) än prognosen i budgetunderlaget. Prognoserna för åren har justerats med anledning av att antalet personer med assistansersättning beräknas bli något fler samt att antalet timmar med assistans beräknas bli något färre än vad som antogs i budgetunderlaget. Prognos och analys Den juli 2004 trädde en lagändring i kraft som innebar att assistansersättning inte lämnas för längre tid tillbaka än en månad före den månad då ansökan eller anmälan gjordes, mot tidigare tre månader. I lagändring i anslutning till bildandet av den nya myndigheten Försäkringskassan kom av förbiseende den tid som gällde före den juli 2004 att återinföras i lagtexten. Detta innebär att för beslut tagna efter den januari 2005 gäller återigen tre månaders retroaktivitet. Regeringen föreslår i prop. 2004/05:96 Vissa pensionsfrågor, m.m. att felet korrigeras. Den föreslagna ändringen innebär att den före årsskiftet 2004/2005 gällande lydelsen återinförs fr.o.m. den juli 2005 och att äldre bestämmelser gäller för ansökningar eller anmälningar som är gjorda före ikraftträdandet. Under förutsättning att propositionen tas, bedöms besparingen under år 2005 till 0 miljoner kronor, för att under år 2006 till 2008 årligen ligga på 20 miljoner kronor. 7

20 Arbetstidslagen (982:673) kommer att ändras fr.o.m. den juli För arbetsgivare som den 30 juni 2005 och därefter fram till och med den 3 december 2006 är bunden av kollektivavtal som reglerar arbetstidsfrågor tillämpas de nya bestämmelserna först fr.o.m. den januari 2007 (Prop. 2003/04:80 och 2004/05: AU03, Tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv). De nya reglerna innebär bland annat att den genomsnittliga veckoarbetstiden får vara högst 48 timmar och dygnsvilan måste vara minst elva sammanhängande timmar. Ändringarna innebär också att det i dag gällande undantaget för arbete som utförs i arbetstagarens hem slopas. I propositionen behandlas konsekvenser av utvecklingen av rättspraxis på europanivå. I propositionen konstateras att gällande EG-rätt innebär att jourtid räknas som arbetstid vid tillämpning av direktivet. Det förhållande att det i Sverige finns en särskild jourtidsreglering ändrar inte detta. Det framgår att det, trots kontakter med arbetsmarknadens parter, har varit svårigheter att få fram underlag för att göra en bedömning av konsekvenserna av EG-domstolens rättspraxis för de verksamheter som använder jourtid. Ändringarna i arbetstidslagen och EG-domstolens rättspraxis vad gäller jourtid medför att bl.a. föreskrifterna (FKFS 993:24) om assistansersättning ses över. För närvarande motsvarar fyra timmar jour en timme ordinarie assistans. Ändringarna kommer troligen få konsekvenser för utgifterna för assistansersättning. Även det faktum att arbete i hemmet omfattas av den nya arbetstidslagen och andra ändringar kan komma att påverka kostnaderna. Någon hänsyn till en eventuell kostnadspåverkan av detta har inte tagits i denna prognos. Utgiftsområde 0 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 9: Sjukpenning och rehabilitering m.m. söversikt. Beloppen anges i 000-tal kr Enligt regleringsbrev. Ett flertal av anslagen inom ohälsoområdet har starka samband vilket har beaktats i prognoserna. För innevarande år har i denna prognos anslagspost 9:. Sjukpenning sänkts med 3 6 miljoner kronor samt anslagspost 8

21 9:2. Aktivitets- och sjukersättning sänkts med 3,6 miljoner kronor. spost 9:.2 Rehabiliteringspenning har sänkts med 359 miljoner kronor. Den totala belastningen år 2005 på de ovan nämnda anslagsposterna inklusive statlig ålderspensionsavgift beräknas i föreliggande prognos bli miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än utfallet för år Prognosen är miljoner kronor ( 3, %) lägre än prognosen i budgetunderlaget. I diagrammet nedan redovisas utfallet för 2004 och den prognostiserade utgiften för uttryckt i termer av ohälsotalet. 42,5 4,7 40,8 39,5 38, Regeländringar Regeringen har lagt en proposition om förändringar i sättet att beräkna SGI. Förslaget bedöms i huvudsak leda till förenklingar i administrationen och endast marginellt påverka utgifterna i sjukförsäkringen. Någon justering av prognosen med anledning av de föreslagna förändringarna görs därför inte. 9:.2 Sjukpenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 000-tal kr Enligt regleringsbrev. 9

22 sbelastningen för 2005 beräknas till miljoner kronor, vilket är 3 6 miljoner kronor lägre ( 8,7 % ) än prognosen i budgetunderlaget. Utgifterna beräknas bli 600 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 43 miljoner kronor högre än. sbelastningen för 2006 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 3 98 miljoner kronor lägre ( 9,7 %) än prognosen i budgetunderlaget. Prognos och analys av Prognosen för antalet nettodagar grundas dels på de resultat som erhålls när historiska data analyseras i de modeller för tidsserieanalys som Försäkringskassan använder, dels den justering som görs utgående från bedömningar av effekterna av övriga faktorer. Inflöde Inflödet av nya sjukfall har varje månad varit lägre 2004 än För perioden januari till juni är detta en naturlig följd av att det 2004 var tre sjuklöneveckor, men bara två veckor under För andra halvåret är skillnaderna mellan åren mycket mindre. För augusti, november och december finns egentligen ingen minskning. Den iakttagelsen är oroande då det minskade inflödet hittills är en viktig förklaring till det minskade antalet utbetalade nettodagar. Månadsvis inflöde av nya sjukfall Pågående sjukfall De pågående sjukfallen har minskat från 2003 till 2004, se diagrammet nedan. För årets första månader påverkas värdena påtagligt av den tredje sjuklöneveckan. För de senaste månaderna är skillnaderna mindre men ändå påtagliga. Värden senare än januari 2005 finns ännu inte med tillräcklig kvalitet. 20

23 Pågående sjukfall månadsvis Pågående sjukfall över år Särskilt påfallande är att de riktigt långa sjukfallen (över år) har börjat minska i antal efter att under flera år oavbrutet ökat, vilket framgår av diagrammet nedan. Pågående sjukfall över år Utflöde Utflödet av sjukfall har ökat för de långa sjukfallen (över år) medan det för samtliga sjukfall till att börja med redovisas en minskning av kvoten avslutade/pågående, se diagrammet nedan. Den viktigaste förklaringen är att de pågående sjukfallen under perioden ökat kraftigt och snabbare än de avslutade sjukfallen. De senaste månaderna har dock inneburit att utflödet hållits uppe samtidigt som antalet pågående fall minskat varför kvoten åter börjat stiga. 2

24 Kvoten mellan avslutade och pågående sjukfall (2-månadersvärden) 0,30 0,25 0,20 0,5 0,0 0,05 0, Den förbättrade kvoten för de långa sjukfallen kommer till uttryck i den redan visade minskningen av beståndet av dessa sjukfall. De månadsutfall som tillkommit sedan den föregående anslagsuppföljningen pekar på en minskad risk för ett trendbrott. Minskningen av antalet nettodagar förväntas därför fortsätta och i en något snabbare takt än vad som redovisades i föregående anslagsuppföljning. Utvecklingen är dock svårbedömd eftersom effekterna av främst de olika aspekterna av medfinansieringsreformen och Försäkringskassans nya organisation ännu inte är tydligt synliga i utfallsdata från verksamheten. Omvärldsanalys Alla sjukfallslängder Sjukfall > år Allmänt Den slutliga prognosen baseras på flera kompletterande underlag. Tidsserieanalyser kompletteras med bedömningar av effekter av relevanta omständigheter. Särskilt viktiga är förändringar i omvärlden som inte beaktas i tidsserieanalyserna. Försäkringskassan gör inga egna bedömningar av konjunkturutvecklingen eller arbetslösheten. I denna prognos är det främst antaganden från AMS som ligger till grund för bedömningarna. Sjukskrivningarnas beroende av konjunkturen Konjunkturutvecklingen speglas bland annat i förändringar av sysselsättning och arbetslöshet. Det finns empiriska samband mellan arbetslöshet och sjukskrivning. Hög arbetslöshet skapar oro för den egna anställningen och verkar för en minskad benägenhet att våga vara sjukskriven. I en situation med låg eller åtminstone minskande arbetslöshet ökar de anställdas benägenhet att vara sjukskrivna. En förbättring av konjunkturen leder därför till ökade sjukskrivningar. Effekten förstärks av att den högre 22

25 sysselsättningen till följd av högkonjunkturen innebär att fler personer har rätt till sjukpenning. På motsvarande sätt skulle, utgående från tidigare erfarenheter, en försämring av konjunkturen och därmed av sysselsättningen och arbetslösheten bidra till minskade sjukskrivningar. Sysselsättning och arbetslöshet under 2005 AMS bedömer att antalet sysselsatta marginellt ökar under Till följd av en minskad sysselsättning under 2004 skulle det återföra sysselsättningen till 2003 års nivå. Förändringarna i detta avseende är så små att de inte bedöms påverka utvecklingen av sjukskrivningarna. Arbetslösheten förväntas sjunka under Arbetskraften ökar samtidigt något, vilket sammantaget innebär en minskning av antalet arbetslösa med i storleksordningen personer. En sådan förändring torde medföra åtminstone en uppbromsning av minskningen av utbetalda sjukpenningdagar, se diagrammet nedan Öppet arbetslösa och sjukskrivning (löpande 2-månadersvärden) arbetslösa Sammantaget bedömer Försäkringskassan att förändringarna vad gäller sysselsättning och arbetslöshet talar för en uppbromsning av det minskande antalet utbetalda nettodagar sjukpenning. Denna effekt kommer att finnas kvar under hela prognosperioden, även om bedömningen självfallet är osäker för de senare åren. Regeländringar Från januari 2005 gäller att den tredje sjukveckan åter betalas av sjukförsäkringen. Arbetsgivarna betalar 5 procent av sjukpenningkostnaden för heltidssjukskrivna anställda. Om den anställde är deltidssjukskriven, uppbär rehabiliteringspenning eller har beslut om särskilt utökat högriskskydd föreligger inget betalningsansvar för arbetsgivaren. Ändringarna gäller även 0 nettodagar sjukpenning 23

26 för de sjukfall som pågick den januari. Två begränsningar finns. De första kronorna för varje arbetsgivare utgör ett fribelopp. Ingen arbetsgivare ska behöva betala mer än 4 procent av den totala lönesumman i företaget. Avsikten är att skydda i första hand företagare med få anställda från orimliga kostnadsökningar. Dessutom öppnas åter försäkringen mot sjuklönekostnader för nytecknande. De nya reglerna får effekten att utgifterna ökar genom att den tredje sjukveckan åter belastar sjukförsäkringen. Det beräknas öka antalet utbetalda nettodagar sjukpenning med ca 2 miljoner. De nya reglerna kan förväntas få effekter på sjukskrivningarna genom att de berörda aktörerna ändrar sitt beteende. Det finns inte några erfarenheter av en motsvarande regeländring tidigare, varför utvecklingen är svårbedömd. De begränsade erfarenheter som hittills vunnits i kontakter med arbetsgivare om de nya reglerna pekar på att det finns goda förutsättningar för ett konstruktivt samarbete vad gäller rehabiliteringsinsatser mellan arbetsgivarna och försäkringskassan i den nya situationen. Det finns nu uppgifter om debiteringar av den särskilda sjukförsäkringsavgiften för de tre första månaderna Det totala beloppet uppgår hittills till 35 miljoner. Mycket tyder på att debiteringarna för året 2005 inte kommer att överstiga 2 miljarder. Det skulle innebära att intäkten inte väger upp intäktsbortfallet i statsbudgeten genom den minskade arbetsgivaravgiften. Den omständigheten speglar minskade utgifter i sjukförsäkringen i linje med den bedömning som gjordes redan i den föregående anslagsuppföljningen. Sammantaget bedömer försäkringskassan att ökningen av antalet utbetalda dagar på grund av den tredje veckan, kommer att uppvägas av effekter på sjukskrivningarna till följd av de nya reglerna. Nya och gemensamma arbetsmetoder Redan innan den nya myndigheten bildats startade ett utvecklingsarbete för att ta fram, utbilda i och införa gemensamma arbetsmetoder inom Försäkringskassan. Vad gäller de nya metoderna präglades 2004 av utbildning och att metoderna började användas operativt. Under 2005 kan det förväntas att effekterna av dessa investeringar i utvecklade arbetsmetoder börjar bli synliga. Effekterna kommer att bero på hur brett genomslag de nya arbetsmetoderna får och om de visar sig ha påverkan på verksamhetens flöden och resultat. Resultat från utvärderingar av arbetet med de nya metoderna pekar på trögheter i införandet. Resultaten baseras dock på verksamhet i den gamla organisationen utan de möjligheter till en tydlig styrning med genomslag i hela organisationen som den nya organisationen erbjuder. 24

27 Försäkringskassan bedömer därför sammantaget att nya och gemensamma arbetsmetoder kommer att minska antalet utbetalda nettodagar sjukpenning med,5 miljoner. Samverkans I det pågående arbetet med att nå halveringsmålet får högst fem procent av sjukpenninganslaget användas för att finansiera insatser i samverkan mellan försäkringskassans länsorganisationer, länsarbetsnämnderna, kommunerna och hälso- och sjukvården. Målet är att korta sjukskrivningstiden, vilket görs genom att underlätta samverkan kring särskilt utsatta grupper av sjukskrivna och öka antalet som får rehabilitering. Men det finns restriktioner som begränsar hur och till vad medlen kan användas och det finns ett återbetalningskrav. Eftersom pengarna tas från anslaget för försäkringen finns det ett krav att satsade ska leda till minskade försäkringsutgifter. Effekterna av dessa samordningsaktiviteter har beaktats i prognosen genom att utgiften för samverkan under ett år beräknas återbetalas genom ett minskat antal nettodagar under de följande två åren. Erfarenheter från FAROS, ett samarbetsprojekt mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen, visar på möjligheten att nå sådana framgångar. Under 2003 och 2004 har det funnits viss tvekan i att ta medlen i anspråk. Förbrukningen av dessa antas successivt öka då arbetsgivarna, som ett resultat av lagen om särskild sjukförsäkringsavgift, förväntas öka trycket på att rehabiliteringsinsatser ska genomföras. Försäkringskassan prognostiserar att länen kommer att använda 986 miljoner kronor för fortsatt samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Det motsvarar 3,2 procent av prognostiserad anslagsbelastning under året. Under 2006 antas 57 miljoner kronor (4,09 %) av prognostiserat anslagsbelopp förbrukas för samverkan. I prognosen antas fullt utnyttjande, det vill säga 5 procent av prognostiserat anslagsbelopp, först under För första kvartalet 2005 uppgår utgifterna till drygt 50 miljoner. Länsorganisationernas prognos för är 98 miljoner. I denna prognos bedöms alltså detta vara en underskattning. Erfarenheten säger att utgifterna är påtagligt ojämnt fördelade över året, varför prognosen är osäker. Flöden mellan sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning och rehabiliteringspenning Under 2004 blev utflödet från sjukpenning till aktivitets- och sjukersättning högt. I tidsserieanalysen ligger att denna utveckling består kommande år. Under 2005 och åren framöver bedöms det baserat på omvärldsanalysen dock bli ett mindre utflöde till aktivitets- och sjukersättning. Orsakerna är i huvudsak två, de långa sjukfallen, som är en primär riskgrupp för att övergå till aktivitets- och sjukersättning minskar samt att de nya arbetsmetoderna förutsätts fortsatt stödja denna utveckling, främst genom framgång vad gäller sjukskrivnas återgång till arbete. Tidsserieanalysens resultat måste därför korrigeras uppåt. 25