Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren"

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnader för statlig assistansersättning Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård :7 Bidrag för sjukskrivningsprocessen :1 Försäkringskassan Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2013 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2013 ska Försäkringskassan senast den 16 januari 2013 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Rapporten omfattar prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde, prognos från och med år 2012 De totala utgifterna beräknas till 183 miljarder kronor år 2012 för att därefter successivt öka till 193 miljarder kronor år Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 88 miljarder år 2011 till 79 miljarder år För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 26 miljarder år 2011 till 34 miljarder år Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, 3

4 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 66 miljarder år 2011 till 80 miljarder år I tabellen nedan finns en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, belopp i miljarder kronor. Ingående överföringsbelopp från föregående år 2,7 3,4 Anslagna medel 184,7 187,1 Summa tilldelade medel 182,0 183,7 Prognos, sakanslag 182,9 185,3 185,7 186,9 189,8 192,9 Avvikelse från anslagna medel +1,8 +1,8 Avvikelse från tilldelade medel 0,9 1,6 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2012 är 184,7 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 182,9 miljarder kronor. Detta är 1,8 miljarder kronor, eller 1,0 procent, lägre än anslagna medel, men 0,9 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2013 är 187,1 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 185,3 miljarder kronor. Detta är 1,8 miljarder kronor, eller 1,0 procent, lägre än anslagna medel, men 1,6 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Behov av utökad anslagskredit för 2012 Preliminärt utfall för år 2012 beräknas vara tillgängligt först den 18 januari. Av denna anledning redovisas inte eventuellt behov av utökade anslagskrediter för år 2012 i denna rapport. Prognoserna för 2012 pekar dock på att anslagsposten Sjukpenning kommer att överskrida medgiven anslagskredit. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse återkomma med hemställan om utökad anslagskredit för 2012 för de anslag eller anslagsposter där det finns behov. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 4

5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet fasades ut helt under Under 2012 beräknas utgifterna uppgå till 4,9 miljarder kronor för att öka till 6,4 miljarder år Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden, dock med en lägre utvecklingstakt än tidigare år. Detta beror på att den tidigare ökningen av antalet personer med assistansersättning nu bedöms ha avstannat. Antalet personer med assistansersättning beräknas nu vara cirka under hela prognosperioden. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och vecka beräknas däremot fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 2 timmar per år. 5

6 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitetsoch sjukersättning. För sjukpenning bedöms däremot volymerna på sikt ligga på en stabil nivå. Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 74,5 miljarder år 2012 till 71,9 miljarder år 2013 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 65,6 miljarder år Jämfört med prognosen i oktober har prognoserna justerats upp för år men justerats ner för övriga år. Utgifterna för anslaget sjuk- och rehabiliteringspenning beräknas öka från 25 miljarder år 2012 till knappt 26,8 år Försäkringskassan antar att sjukpenningen under prognosperioden kommer att ha en stabilare utveckling än under de två senaste decennierna. Trots antagandet om en stabilisering kommer det fortfarande att ske både slumpmässiga ökningar och minskningar av antal sjukfall. Det beräknas ske en viss uppgång i antal pågående sjukfall under Sätts detta i ett historiskt sammanhang måste dessa ökningar dock betecknas som små. Sett över hela prognosperioden beräknas antalet pågående sjukfall ligga relativt stabilt med variation främst för sjukfall kortare än 180 dagar. Dessa sjukfall uppvisar en tydlig säsongsvariation med färre sjukfall under sommaren och fler sjukfall under vintern. Jämfört med föregående prognos beräknas antalet startade sjukfall bli något fler, detta är den främsta orsaken till höjningen av prognoserna för hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var över personer i beståndet. I december 2012 hade antalet minskat till personer. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta 6

7 att minska och i december 2017 beräknas personer ha aktivitetseller sjukersättning. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att vara helt avskaffad efter årsskiftet 2012/2013. Även antalet personer med sjukersättning tills vidare beräknas minska, dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgifterna bli något lägre. Bakom detta ligger ett antagande om att medelersättningarna kommer att bli lägre. Detta motverkas i någon mån av att antalet personer med aktivitets- och sjukersättning beräknas bli något fler. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet tillkommande ärenden är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror på att antalet barn beräknas bli fler. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 25,8 miljarder år 2012 till 32,4 miljarder för Ökningen beror dels på att antalet barn i åldrarna 0 8 år antas öka, dels på ökande timlöner. Den 1 januari 2013 höjdes ersättningen för grundnivådagar från 180 till 225 kronor per dag, vilket också har en höjande effekt på utgifterna. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning beräknas öka under hela prognosperioden till följd av fler barn i åldrarna 0 12 år samt ökande 7

8 timlöner. Utgiften beräknas öka från 5,0 miljarder år 2011 till 6,3 miljarder år Jämfört med föregående prognos beräknas utgifterna för tillfällig föräldrapenning bli marginellt lägre. Orsaken är Konjunkturinstitutets reviderade antagande om timlöneutvecklingen, vilket medför att ökningen av medelersättningen dämpas något. Antalet vårdbidrag antas öka under hela prognosperioden. En orsak är bedömningen att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna år samtidigt som antalet barn i befolkningen beräknas bli fler. Utgiften för hela anslaget antas bli 3,0 miljarder kronor år 2012 och öka till 3,4 miljarder Utgiften för bostadsbidrag uppgick år 2011 till 3,3 miljarder kronor. Den 1 januari 2012 infördes tre regeländringar, två riktade till hushåll med barn och en riktad till ungdomshushåll utan barn. Dessa regeländringar beräknas höja utgifterna till 4,5 miljarder år År 2017 beräknas utgifterna som följd av en återgång till den minskande trenden bli 4,4 miljarder kronor. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i oktober 2012 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande -21, Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift , Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor , Differens i procent -0,3 +0,3 0,0-0,3-0,4-0,6 Sammantaget har prognoserna sänkts alla år utom 2013 jämfört med de prognoser som lämnades i oktober. Störst är prognossänkningen med 0,6 procent för år Ändrade makroekonomiska antaganden står för den största delen av sänkningarna i slutet av prognosperioden. Främst avser det prisbasbeloppet som nu antas bli lägre, men även timlöneökningen som antas få en långsammare utvecklingstakt. Förändring av volymer är den främsta orsaken till justeringarna för 2012 och Störst är sänkningen av prognoserna för assistansersättning och aktivitetsoch sjukersättning. Prognoserna för sjukpenning och rehabilitering har däremot höjts för hela perioden. 8

9 Att schablonbeloppet per timme för assistansersättning nu antas bli något lägre är orsaken till sänkningen av denna prognos. Medelersättningarna för aktivitets- och sjukersättning beräknas också bli lägre vilket är främsta orsaken till sänkningen av denna prognos. Antalet startade sjukfall under 2012 antas bli fler än tidigare prognostiserat vilket motiverar höjningen av prognoserna för sjukpenning och rehabilitering. Även antalet barnbidrag antas bli fler vilket har höjt prognosen för allmänna barnbidrag. Prognosdifferenser i tusental kronor för de olika anslagen, prognosen i januari 2013 jämfört med prognosen i oktober 2012 Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2013 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Redovisningen avseende Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 arbetshjälpmedel m.m. ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden Prognostiserat utfall för 2013 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller 9

10 I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2013 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för november 2012 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst november 2012 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 22 maj 2012 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos i december 2012 har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i oktober 2012 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli lägre för åren jämfört med beräkningarna till prognosen i oktober. Det har sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. 10

11 Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för timlöneökningen för åren 2013 och Detta har haft en sänkande effekt på prognoserna för sjukpenning och föräldraförsäkringen. 11

12 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Prognosen för anslagsbelastningen för 2012 beräknas till miljoner kronor, vilket är 505 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 649 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet. Analys Utgifterna för tandvårdsstödet under perioden januari-november 2012 blev drygt miljoner kronor, vilket är cirka 2 procent högre än motsvarande period föregående år. Dock indikerar preliminärt utfall för december ett årsutfall som ligger betydligt lägre än den prognos som lämnades i oktober. Detta föranleder en justering nedåt för hela Den huvudsakliga förklaringen till detta är en periodiseringseffekt som innebär att utbetalningen som avsåg den sista veckan i december 2012 hamnar kassamässigt under januari Notera att den sista utbetalningen för 2012 skedde den 25 december; alltså mitt under julledigheten. Utgifterna för tandvårdsstödet beräknas successivt öka under prognosperioden; främst till följd av ett antagande om en långsam ökning av antalet patienter, framför allt motiverad av den demografiska utvecklingen, som i sin tur medför att antalet besök och därtill även tandvårdskonsumtionen ökar, om än marginellt. I figuren nedan visas antal besök per månad under perioden juli 2008 till och med november

13 Antalet tandvårdsbesök per månad under perioden juli 2008 t.o.m. november Antalet tandvårdsbesök har ökat långsamt över tidsperioden samtidigt som utvecklingen visat på ett tydligt säsongsbetonat mönster med färre besök under sommaren. Som ett alternativt sätt att belysa utvecklingen visas i nedanstående figur, tandvårdskonsumtion mätt som summan av ersättningsgrundande belopp per månad under perioden juli 2008 till och med november Tandvårdskonsumtion mätt som summan av ersättningsgrundande belopp per månad under perioden juli 2008 t.o.m. november Som figuren ovan visar, föreligger en fortsatt stagnerad tandvårdskonsumtion som råder sedan ett par år tillbaka. En bidragande orsak är sannolikt den svaga ekonomiska utvecklingen, som troligen påverkat hushållens 13

14 konsumtions- och sparbeteende. Utvecklingen är även präglad av en säsongsvariation med en lägre konsumtion under sommaren. Tabellen nedan visar de prognostiserade utgifterna för åren , uppdelade på åldersgrupper. Prognos för tandvårdsstödets olika delar uppdelat på åldersgrupp. Belopp i 1000-tal kronor. Ålder Kategori Allmänt tandvårdsbidrag Totalt ATB Högkostnadsskydd Totalt HKS Totalt/åldersgrupp Total utgift tandvårdsstödet Totalt TVD Särskilt tandvårdsbidrag Anslagsbelastning Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -3,0-0,6-0,6-0,6-0,6-0,6 14

15 Volym- och strukturförändringar Preliminärt utfall för 2012 indikerar ett årsutfall som ligger lägre än föregående prognos som lämnades i oktober. Den främsta orsaken är en periodiseringseffekt i bokföringen, vilket medför en sänkning av prognosen för 2012 och framåt. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 364 ¹ 302 ¹ Preliminär avgift 545 ¹ 545 ¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -181 ¹ -243 ¹ Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. Prognosen för anslagsbelastningen för 2012 beräknas till kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet. Analys Utgiftsprognosen för smittbärarpenning görs av Socialstyrelsen. Prognosen sänks från 5,5 miljoner kronor i förra prognosen till 5,3 miljoner kronor årligen i denna prognos. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -3,3-7,5-3,7-3,7 15

16 Volym- och strukturförändringar Sänkning av underliggande prognos ger sänkt prognos för pensionsavgiften. Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare En nedjustering är gjord för att ta hänsyn till ändringen av prognosen för smittbärarpenning. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Prognosen för anslagsbelastningen för 2012 beräknas till 698 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 60 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 727 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet. Analys Utgiften för sjukvård i internationella förhållanden påverkas bland annat av i vilken utsträckning personer som har rätt till vård i Sverige enligt hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) söker vård i andra EU/EES-länder och Schweiz. Utgiften påverkas även av antalet personer som är försäkrade inom Norden eller andra konventionsländer och som vid tillfällig vistelse söker vård i Sverige. Även vårdkostnader för pensionärer som är försäkrade i Sverige och som bosätter sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har en inverkan på utgiften. Förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009, som började tillämpas den 1 maj 2010, påverkar prognosen på ett antal olika sätt. Införandet av förordningarna har bland medfört att de gällande återbetalningsreglerna skärpts, dels genom förkortade återbetalningstider och dels genom införandet av ränta på sena betalningar. Socialdepartementet har i Ds 2012:6 föreslagit en ny lag om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss utlandsvård. I den nya lagen föreslås en partiell överföring av kostnadsansvaret från staten till landstingen och kommunerna. Överföringen avser kostnaden för ersättningar som har bestämts enligt lagen om ersättning för vissa vårdkostnader och som uppkommit vid vård i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller enligt förordning (EG) nr 883/2004. Den nya lagen beräknas träda i kraft den 1 oktober I avvaktan på en proposition har hänsyn till lagförslaget dock inte tagits i föreliggande prognos. 16

17 För att inte överskrida anslagskrediten för år 2012, stoppades utbetalningarna till andra länder avseende turistvård och pensionärsvård i slutet av september Utbetalningarna som skulle gjorts under resten av året har i stället skjutits över till år 2013, vilket medfört en höjning av prognosen för Det preliminära utfallet för konventionsvård 2012 är högre än det faktiska utfallet Prognosen för 2012 har därför höjts. Utgifterna för turistvård förväntas bli lägre 2012 än 2011 med anledning av förskjutningen av utgifter från år 2012 till år För pensionärsvården beräknas utgifterna öka mellan 2011 och Den främsta orsaken till detta är en större effekt 2012 än 2011 av att ett flertal länder under en övergångsperiod både skickar in krav på fasta belopp med lång eftersläpning och krav på faktiska belopp med kortare eftersläpning. Denna effekt antas vara fortsatt hög år 2013 för att sedan avta under prognosperioden. Även betalningar som förskjutits från 2012 har medfört en höjning av prognosen för pensionärsvård Det är dock osäkert om återgången till normal nivå på utgifterna kommer att ske redan Krav avseende flera år från samma land skulle kunna inkomma till Försäkringskassan även under Även det preliminära utfallet för sjuk- och tandvårdstjänster 2012 indikerar en ökning av utgifterna mellan 2011 och Ökningen skulle kunna bero på att medvetenheten om möjligheterna att få denna typ av ersättning ökat. Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall för och utgiftsprognoser för i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Summa Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet. Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård förväntas öka med 14 procent mellan 2011 och 2012 för att sedan minska med 4 procent mellan 2012 och Därefter prognostiseras en ökning på cirka 3 procent mellan 2013 och Utgifterna antas följa det historiska säsongsbetonade mönstret. Turistvård Utgifterna för turistvård beräknas bli cirka 106 miljoner kronor år De utbetalningar som skulle ha gjorts efter betalningsstoppet i slutet av september förväntas belasta anslaget Detta medför att utgifterna 17

18 beräknas öka med 47 procent mellan 2012 och Under den resterande delen av prognosperioden antas utgifterna bli 129 miljoner kronor per år. Prognoserna för 2013 till 2017 bygger på det historiska månadsmedelvärdet. Det finns en osäkerhet i prognosen för turistvård. Den främsta källan till denna är svårigheten att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av de nya återbetalningsreglerna. Pensionärsvård Utgifterna för pensionärsvård antas öka med 7 procent mellan 2011 och 2012 för att sedan minska med 12 procent mellan 2012 och Det beräknas därefter ske en ökning på 14 procent under perioden 2014 till Eftersläpningar i debiteringen av pensionärsvård innebär svårigheter att prognostisera betalningsmönstret. Ibland dröjer det flera år innan ett krav avseende ett visst antal skuldmånader inkommer till Försäkringskassan. Detta trots att ett fast belopp finns fastställt. En utbetalning kan också försenas om ett fast belopp inte blir godkänt av Revisionskommittén. Det händer även att krav avseende skuldmånader för flera år bakåt i tiden inkommer samtidigt till Försäkringskassan. Detta, givet att det finns fastställda fasta belopp, innebär en tillfällig ökning av utgifterna. I takt med att allt fler länder debiterar faktiska kostnader i stället för fasta kostnader förväntas denna eftersläpning minska. Prognosen för pensionärsvård kommer följaktligen att vara behäftad med osäkerhet. Sjuk- och tandvårdstjänster Utgiftsprognosen för sjuk- och tandvårdstjänster 2012 till 2017 grundar sig på det preliminära utfallet för Utgifterna beräknas öka med 106 procent, från 33 miljoner kronor 2011 till 69 miljoner kronor En möjlig orsak till detta är en ökad medvetenhet om möjligheterna att få denna typ av ersättning. Under den resterande delen av prognosperioden antas utgifterna motsvara den nya nivån på 69 miljoner kronor per år. Osäkerhetsanalys Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa är administrativa. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. För såväl turistvården som pensionärsvården finns det en osäkerhet kring hur utbetalningarna kommer påverkas av de nya återbetalningsreglerna. Reglerna förväntas dock på sikt medföra en minskad osäkerhet. Valutakursutvecklingen är en stor källa till osäkerhet. I prognosen för pensionärsvård har Riksbankens genomsnittliga mittkurser för perioden december 2011 november 2012 använts. Eurokursen var på 8,73 SEK för perioden. 18

19 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -4,0 +10,7 +0,3 +0,8 +1,0 +1,3 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för eurokursen har sänkts från 9,01 till 8,73 SEK. Förändringen av de genomsnittliga valutakurserna i modellen för pensionärsvård har inneburit en sänkning av prognosen över hela perioden. Förändrade fasta belopp har inneburit en höjning av prognosen för 2013 till Volym- och strukturförändringar Prognosen för konventionsvård har sänkts för 2012 beroende på ett lägre utfall än vad som förväntades i föregående prognos. En ökad debiteringstakt för pensionärsvården har inneburit en höjning av prognosen över hela perioden. En orsak till den markanta höjningen år 2013 är att utbetalningar förskjutits från En annan orsak är att vissa utbetalningar tidigarelagts till följd av ny information om redovisning av fasta belopp gällande åren till och med En sänkt debiteringstakt för turistvården 2012 och en höjd debiteringstakt 2013 beror också på att utbetalningar förskjutits från 2012 till Höjda utfall för sjuk- och tandvårdstjänster har inneburit en höjning av prognosen Förändring av prognosmodell Vid föregående prognostillfälle estimerades utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster med en exponentiell utjämningsmodell. Föreliggande prognos bygger i stället på det senaste årsutfallet. 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor

20 Prognosen för anslagsbelastningen för 2012 beräknas till 341 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 23 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 325 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet. Analys Utbetalningarna av bilstöd stoppades i början av november 2011 när de tillgängliga medlen var förbrukade. Detta fick till följd att utbetalningar om uppskattningsvis 28 miljoner kronor försköts till januari Även för år 2012 bedömdes att de tillgängliga medlen inte skulle räcka och utbetalningarna stoppades i mitten av december. Hur stora utbetalningar som förskjutits till 2013 är ännu oklart, vilket gör prognosen för 2013 osäker. Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden, antal anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Stor inverkan har även storleken på medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag. Antal personer som fått utbetalning av grundbidrag respektive anpassningsbidrag, prognos från och med år pr2012 pr2014 pr2016 Grundbidrag Anpassningsbidrag Obs! Utbetalningar som förskjutits från 2011 till 2012 redovisas i diagrammet som utbetalningar under Av diagrammet framgår att det sedan 2006 är fler personer som får utbetalning av anpassningsbidrag än som får utbetalning av grundbidrag. Denna relation antas fortsätta att gälla under hela prognosperioden. År 2016 och 2017 beräknas antal personer med grundbidrag respektive anpassnings- 20

21 bidrag tillfälligt bli lägre. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd år 2007 och 2008 minskade jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först efter nio år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre år 2016 och Mot bakgrund av utvecklingen under 2012 antas nu antalet återbeviljade bilstöd bli något fler jämfört med i föregående prognos. Medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag, prognos från och med år pr2012 pr2014 pr2016 Grund Anskaffning Anpassning Medelbeloppen för grundbidrag och anskaffningsbidrag har inte förändrats märkbart under de senaste åren och antas inte heller förändras under prognosperioden. För anpassningsbidrag har medelbeloppen ökat, särskilt under de senaste åren. I genomsnitt har ökningen de senaste tio åren varit 8 procent. I prognosen antas att denna ökningstakt består långsiktigt. Medelbeloppet för anpassningsbidrag 2012 antas däremot, i likhet med i föregående prognos, öka med drygt 5 procent mellan år 2011 och Detta är en anpassning till de utbetalningar som gjorts hittills under Storleken på medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag har stor inverkan på den sammanlagda prognosen för bilstöd. I tabellen nedan illustreras hur prognosen skulle påverkas om medelbeloppet årligen ökar med 10 respektive 5 procent i stället för den i prognosen antagna ökningen med 8 procent. 21

22 Differens mot den lämnade prognosen om medelbeloppet för anpassningsbidrag ökar med 5% respektive 10%, belopp i miljoner kronor År +5% +10% ,7 +4, ,5 +9, ,3 +14, ,6 +20, ,1 +25,7 Under 2013 planeras flera utredningar som kommer att ge ökade kunskaper om bilstödet. Förutom den statliga utredningen om bilstöd, handikappersättning och vårdbidrag planerar Inspektionen för socialförsäkring att göra en granskning av bilstödet. Försäkringskassan avser att se över beslutsprocessen, uppdatera vägledningen samt påbörja ett arbete för att förbättra statistiken för bilstödet. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,5 +1,0 +1,8 +2,1 +1,7 +1,5 Volym- och strukturförändringar Mot bakgrund av utvecklingen under 2012 antas nu antalet återbeviljade bilstöd bli något fler under hela prognosperioden jämfört med beräkningarna i föregående prognos. Detta innebär en ökning av antalet utbetalda grundbidrag och anpassningsbidrag. 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Prognosen för anslagsbelastningen för 2012 beräknas till miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tillgängliga medel. 22

23 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet. Analys Utgifterna styrs av antalet personer som har rätt till assistansersättning, assistanstimmar per person och beviljad ersättning per timme. Antalet personer som beviljas assistansersättning har stadigt ökat sedan reformen infördes, men har stabiliserats de senaste åren. Likaså har det genomsnittliga antalet beviljade timmar per person samt ersättningen per timme. Kostnaderna för den statliga assistansersättningen har därmed stigit kraftigt. Mellan 1998 och 2011 ökade det genomsnittliga antalet personer med assistansersättning från till Ökningen var som högst under , därefter har ökningstakten avtagit och under prognosperioden beräknas antalet personer stabiliseras och minska marginellt. Mellan 1998 och 2011 har antalet ersatta timmar per person och vecka i genomsnitt ökat från 78 till 115 timmar och förväntas fortsätta öka under prognosperioden med cirka 2 timmar per år. Tidserieframskrivningar används i modellen både för antal personer och för antal timmar. Under perioden ökade den beviljade timersättningen i genomsnitt med cirka 3,4 procent per år. Under prognosperioden beräknas den genomsnittliga timersättningen fortsätta öka, men med en lägre utvecklingstakt än tidigare (cirka 3 procent per år i genomsnitt). Den genomsnittliga timersättningen styrs av schablonbeloppet men antas bli något högre på grund av möjligheten att beviljas ett förhöjt belopp. Det förhöjda beloppet kan som mest bli 12 procent över det fastställda schablonbeloppet. Under perioden ökade utgifterna för assistansersättningen med i genomsnitt cirka 16 procent per år. Under perioden ökade utgifterna med i genomsnitt cirka 9 procent per år och låg år 2011 på 5 procent. 1 Året då regelverket ändrades till att tillåta personer behålla assistansersättning efter fyllda 65 år. 23

24 Utgifter för statlig assistansersättning, utfall och prognos Under prognosperioden beräknas en fortsatt ökning men med en lägre utvecklingstakt än tidigare (cirka 4,8 procent per år i genomsnitt). Den avtagande utvecklingen beror främst på den prognostiserade utvecklingen för antalet personer som inte väntas öka mer. Bidragande faktorer till att antalet personer inte längre ökar kan vara tydligare riktlinjer, rättsfall för bedömning av grundläggande behov och fler 2-års omprövningar, men det är för närvarande inte möjligt att bedöma effekterna av dessa. Genomgående är det något fler män än kvinnor som har assistansersättning förutom i åldersgruppen över 65 år där kvinnorna är fler. År 2011 var cirka 54 procent av de assistansberättigade män, en fördelning som i stort sett varit konstant sedan Män beviljas också i genomsnitt fler timmar per vecka än kvinnor. Denna fördelning beräknas bestå under prognosperioden. Från 2011 krävs det tillstånd från Socialstyrelsen för att bedriva personlig assistans. Det är för närvarande inte möjligt att bedöma vilken effekt detta har på utgifterna för assistansersättningen. Från 2011 gäller även att den som behöver mer än en personlig assistent samtidigt har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bostadsanpassningsbidrag eller hjälpmedel har utretts. Även för denna förändring är i nuläget effekterna svåra att skatta och är därför inte inräknade i lagd prognos. 24

25 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,1-0,6-1,0-1,5-1,9-2,4 Volym- och strukturförändringar Förändringar i jämförelse med föregående prognos beror på att schablonbeloppet för ersättning per timme sänks från prognostiserade 276 till 275 kronor för 2013, en ökning med 8 kronor i stället för 9 kronor. Schablonbeloppet antas även öka med 8 kronor per år , mot tidigare 9 kronor per år. Sänkningen av schablonbeloppet sänker prognosen för 2013 med 80 miljoner och med 425 miljoner för En lägre prognosisterad personstock för i jämförelse med föregående prognos leder till lägre utgifter. För 2013 beräknas antal personer minska med 48 individer, vilket sänker prognosen med 67 miljoner. För 2017 beräknas antal personer minska med 101 individer vilket sänker prognosen med 170 miljoner. Övriga sänkningar i prognosen beror på ett lägre beräknat antal ersättningstimmar per person. 25

26 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Under 2012 beräknas inflödet av sjukfall ligga på en något högre nivå än Totalt startade ungefär sjukfall som blev minst 30 dagar under år Under år 2012 beräknas antalet bli Antalet nystartade sjukfall väntas bli högre 2012 än 2011 medan återflödet väntas bli lägre. Antalet individer som fick sjukersättning var i slutet av 2012 jämfört med i slutet av Antalet som uppbar aktivitetsersättning var i slutet av 2012 mot i slutet av Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med september 2012 har drygt personer lämnat sjukförsäkringen sedan de uppnått de maximala tidsgränser som införts i sjukförsäkringen. Under 2012 beräknas cirka lämna sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löper ut. Av dessa beräknas drygt personer lämna tidsbegränsad sjukersättning och knappt personer lämna sjukpenning. År 2013 är den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffad. Ungefär personer beräknas lämna sjukpenning på grund av tidsgräns år Beräknad anslagsbelastning för de större anslagsposterna inom sjukförsäkringen (inklusive statlig ålderspensionsavgift). Miljarder kronor Sjuk- och aktivitetsersättning 50,0 47,0 43,9 41,8 40,5 39,5 Sjukpenning 23,4 23,7 24,1 24,1 24,5 24,8 Rehabiliteringspenning 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Summa 74,5 71,9 69,2 67,1 66,2 65,6 Bedömning i föregående prognos 74,8 71,5 69,1 67,2 66,5 65,9 Differens -0,2 0,4 0,1-0,2-0,3-0,3 Skillnaden mellan de beräknade utgifterna i den nu aktuella prognosen och föregående prognos beror på en förändrad bedömning av volymerna för sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt på förändrade makroekonomiska antaganden. För 2012 beror sänkningen av prognosen nästan enbart på sjuk- och aktivitetsersättning. Sjukpenning har en ökning av volymerna för samtliga år, medan sjuk- och aktivitetsersättning är sänkt för samtliga år. För 2013 och 2014 är ökning för sjukpenning större än sänkning för sjuk- och aktivitetsersättning medan det är tvärtom i slutet på prognosperioden. 26

27 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare :1.5 Boendetillägg :1.8 Sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall :1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspenning :1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning :1.15 Närståendepenning :1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning :1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti :1.20 Arbetshjälpmedel m.m Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare samt prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Prognosen för anslagsbelastningen för 2012 beräknas till miljoner kronor, vilket är 348 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 66 miljoner kronor. Om det preliminära utfallet för 2012 innebär att överskridandet av anslagskrediten kvarstår avser Försäkringskassan att i särskild skrivelse hemställa om utökad anslagskredit för år Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet men knappt miljoner kronor högre än beräknade tillgängliga medel. 27

28 Analys Antal startade sjukfall som blir minst 30 dagar beräknas bli högre år 2012 än år Antalet återvändare minskar, men antalet nystartade sjukfall ökar under Antal pågående sjukfall i september respektive år (Streckad yta avser återflöde) Ovanstående diagram visar hur återflödet påverkar antalet pågående sjukfall. Störst påverkan har återflödet på antalet sjukfall mellan ett och tre år. I vissa av de kortare fallängdskategorierna är det tydligt att det är färre återvändare i september 2012 än tidigare år. Detta är i linje med att återflödet har minskat. De få personer som är kvar i de allra längsta fallängdskategorierna är personer som antingen får fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå eller fler dagar med sjukpenning på normalnivå. Återflödet utgörs både av personer som uppnått maximal tid i sjukpenning och av personer som uppnått maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning. En del av ökningen av antalet pågående sjukfall utgörs alltså av personer som tidigare haft tidsbegränsad sjukersättning. 2 När det i texten hädanefter står startade sjukfall menas sjukfall som blir minst 30 dagar. 28

29 Pågående sjukfall per månad (mörk yta avser gruppen som hade tidsbegränsad sjukersättning i juni 2008) Diagrammet ovan visar antalet pågående sjukfall per månad och hur stor del av dessa sjukfall som utgörs av personer som hade tidsbegränsad sjukersättning i juni 2008, det vill säga månaden innan regelverket ändrades. I september 2012 utgjordes drygt av de knappt pågående sjukfallen av personer som hade tidsbegränsad sjukersättning i juni Motsvarande siffra i september 2010 var drygt De utgörs inte enbart av personer som uppnått maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning utan även av personer som lämnade tidbegränsad sjukersättning innan de uppnådde maxtid. Pågående sjukfall per månad uppdelat på fallängd (utfall augusti 2012) Försäkringskassan antar att sjukpenningen under prognosperioden kommer ha en stabilare utveckling än under de två senaste decennierna. Trots antagandet om en stabilisering kommer det fortfarande att ske både slump- 29

30 mässiga ökningar och minskningar av antal sjukfall. Som bilden ovan visar beräknas det ske en viss uppgång i antal pågående sjukfall under Sätts detta i ett historiskt sammanhang måste dessa ökningar dock betecknas som små. Sett över hela prognosperioden beräknas antalet pågående sjukfall ligga relativt stabilt med variation främst för sjukfall kortare än 180 dagar. Dessa sjukfall uppvisar en tydlig säsongsvariation med färre sjukfall under sommaren och fler sjukfall under vintern. Återflödet fram till och med juli 2012 uppgår till cirka sjukfall. Av dessa är ungefär fortfarande pågående den sista augusti Omkring sjukfall har därmed avslutats vilket är lite mer än 40 procent. Utflödet från sjukpenningförsäkringen för dem som återvänder beräknas därmed bli lågt i förhållande till övriga sjukfall. I prognosmodellen antas varje individ som återvänt till sjukpenningförsäkringen ha en kvarståendesannolikhet på 0,96 (för en given månad) under de första 6 månaderna. Därefter antas kvarståendesannolikheten stiga till 0,97. Kvarståendesannolikheten för dessa personer kan jämföras med kvarståendesannolikheterna de första 6 månaderna för nya sjukfall, vilka ligger runt 0,75. Återflödet har alltså klart högre kvarståendesannolikhet. Efter årsskiftet 2009/2010 har majoriteten av de personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen haft tidsbegränsad sjukersättning. Under 2012 väntas majoriteten av dem som uppnår maxtid i stället ha sjukpenning på fortsättningsnivå och från och med 2013 är tidsbegränsad sjukersättning helt avskaffad. Eftersom gruppen som haft sjukpenning på fortsättningsnivå i högre utsträckning återvänder som nya sjukfall väntas andelen som återvänder bli något högre framöver. Antalet återvändare väntas dock bli lägre än under 2011 eftersom färre väntas uppnå maximal tid i sjukförsäkringen framöver. För 2011 blev återflödet ungefär sjukfall. År 2012 och 2013 beräknas återflödet bli drygt respektive drygt sjukfall. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,4 +2,3 +2,1 +2,0 +1,8 +1,7 30

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 14 1:4 Tandvårdsförmåner

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m....

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2018-01-17 för budgetåren 2018 2021 Dnr 268-2018 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den 17 januari 2018 redovisa utgiftsprognoser för åren 2018 2021

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2019 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m....

Läs mer

Budgetunderlag 2014 2016

Budgetunderlag 2014 2016 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018

Budgetunderlag 2016 2018 Budgetunderlag 2016 2018 Del 2 Försäkringsförmåner Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-01-20 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Inledning... 4 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

Läs mer

Anslagsuppföljning Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsuppföljning Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2015-10-23 Anslagsuppföljning Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015 2019 Dnr 811-2015 Innehåll Inledning... 4 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2019-01-17 Utgiftsprognos för budgetåren 2019 2022 Dnr 123-2019 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan den 17 januari 2019 redovisa utgiftsprognoser för åren 2019

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2017-01-18 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2021 Dnr 308-2017 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2017-07-31 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2017 2021 Dnr 308-2017 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

AVVIKELSEANALYS. Enheten för analys 2005-05-02 64647-2005

AVVIKELSEANALYS. Enheten för analys 2005-05-02 64647-2005 Jämförelse mellan prognoser för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2005 och 2006 lämnade i budgetunderlaget den 17 februari 2005 och i kvartalsuppföljningen den 2 maj 2005. 1 Innehåll

Läs mer

Budgetunderlag 2015 2017

Budgetunderlag 2015 2017 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde

Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde Innehåll Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-05-03 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,6-0,1 0,2 1,1 1,1 0,9 Sysselsatta, personer

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,9 2,9 3,6 4,4 4,4 4,4 Timlöneökning 3,8 2,7 3,2 2,9 3,0 3,2

Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,9 2,9 3,6 4,4 4,4 4,4 Timlöneökning 3,8 2,7 3,2 2,9 3,0 3,2 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,9 2,9 3,6 4,4 4,4 4,4 Timlöneökning 3,8 2,7 3,2 2,9 3,0 3,2 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 0,0 0,2 0,4 1,5 1,4 1,2 Sysselsatta, personer

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport Utgiftsprognos för budgetåren 2019 2022 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan den 2 maj 2019 redovisa utgiftsprognoser för åren 2019 2022 för samtliga anslag

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2019-02-15 för budgetåren 2019 2022 Dnr 123-2019 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan den 15 februari 2019 redovisa utgiftsprognoser för åren 2019 2022 för samtliga

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2017-02-17 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2017 2021 Dnr 308-2017 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m.

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 2,7 4,1 4,1 4,4 4,6 4,3 Timlöneökning 2,2 3,1 2,3 3,1 3,2 3,3 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 :.6 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning... 8 :.7

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2016 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 3,0-0,6 0,4 1,1 1,0 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2018-05-02 Utgiftsprognos för budgetåren 2018 2021 Dnr 268-2018 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den 2 maj 2018 redovisa utgiftsprognoser för åren

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2018-02-16 Utgiftsprognos för budgetåren 2018 2021 Dnr 268-2018 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den 16 februari 2018 redovisa utgiftsprognoser för

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-08-01 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m

Utgifter inom socialförsäkringen m.m Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 2,4 4,0 3,8 4,1 4,4 4,2 3,6 Timlöneökning 1,9 2,1 2,0 2,2 2,9 3,0 3,2 Sysselsatta,

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2018-11-23 Utgiftsprognos för budgetåren 2018 2021 Dnr 268-2018 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den 8 november 2018 redovisa utgiftsprognoser för

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2006 200 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3: Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2017-05-03 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2017 2021 Dnr 308-2017 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2016 Innehåll Inledning... 3 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd... 21 1:6.27

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2017-10-25 Utgiftsprognos för budgetåren 2017 2022 Dnr 308-2017 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan senast den 25 oktober 2017 redovisa utgiftsprognoser för

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 :.6 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning... 8 :.7

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2012 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 20 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3: Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Månadsrapport sjukförsäkringen

Månadsrapport sjukförsäkringen Information: carolin.holm@forsakringskassan.se Tfn: 010-116 90 72 2011-01-14 1 (8) Månadsrapport sjukförsäkringen Sammanfattning Minskningen av ohälsotalet fortsätter. Minskningen omfattar alla län och

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG () Socialdepartementet 03 33 STOCKHOLM sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2005 2009 Enligt regleringsbrev för budgetåret 2005 ska

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2014 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2010 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store)

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store) Vårdbidrag Tanken med vårdbidrag var att införa en särskild ersättning till föräldrar som hade barn med funktionshinder och som följde tidens handikappolitik att personer med funktionshinder skulle integreras

Läs mer

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

Redovisning av avvikelser mellan lämnade utgiftsprognoser och utfall

Redovisning av avvikelser mellan lämnade utgiftsprognoser och utfall 1 (79) Redovisning av avvikelser mellan lämnade utgiftsprognoser och utfall Försäkringskassan lämnar här en redovisning av avvikelser mellan lämnade utgiftsprognoser och utfall. Avvikelserna redovisas

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m.

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Antagandebild 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Lönesummeökning (inkl. reformer) 2,7 3,8 5,1 4,9 4,9 4,7 Timlöneökning 2,0 3,2 4,2 4,4 4,5 4,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG () Socialdepartementet 03 33 STOCKHOLM sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2004-2008 Enligt regleringsbrev för budgetåret 2005 ska

Läs mer

Budgetunderlag 2008 2010. Del 2. Försäkringsförmåner 2007-02-20 FK 40215 070215

Budgetunderlag 2008 2010. Del 2. Försäkringsförmåner 2007-02-20 FK 40215 070215 Budgetunderlag 2008 2010 Del 2 FK 40215 070215 Försäkringsförmåner 2007-02-20 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m.

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Antagandebild 2004 2005 2006 2007 2008 Lönesummeökning (inkl. reformer) 2,7 4,2 5,1 5,3 4,8 Timlöneökning 2,0 3,5 4,4 5,0 4,9 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring)

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension

Läs mer

Uppdaterat juli Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan

Uppdaterat juli Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan Uppdaterat juli 2018 1 FÖRSÄKRING OCH GÄLLANDE SKYDD Allmänna bestämmelser Bosättningsbaserade förmåner Arbetsbaserade förmåner Övriga förmåner FAMILJEFÖRMÅNER Graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2012 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2012

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2012 Wimi 2005 FK90010_003_G Huvudkontoret RESULTATUPPFÖLJNING 1 (9) Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2012 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner 2008-02-21. Årsplan 2007

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner 2008-02-21. Årsplan 2007 Budgetunderlag 2009 2011 Del 2 Försäkringsförmåner 2008-02-21 Årsplan 2007 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 1 m v.1 1 t 1 t 1 s 1 t 1 f 1 s 1 o 1 l

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - En process med många aktörer Gunilla Westerlund Samverkansansvarig gunilla.westerlund@forsakringskassan.se Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan. allmänt förlängt flerbarnstillägg

Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan. allmänt förlängt flerbarnstillägg 1 FÖRSÄKRING OCH GÄLLANDE SKYDD Allmänna bestämmelser Bosättningsbaserade förmåner Arbetsbaserade förmåner Övriga förmåner FAMILJEFÖRMÅNER Graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga vid förbud mot arbete

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Uppdaterat juli Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan

Uppdaterat juli Kapitel i SFB. 7 kap. Föräldrapenningsförmåner se Föräldrapenning nedan. Tillfällig föräldrapenning. nedan Uppdaterat juli 2018 1 FÖRSÄKRING OCH GÄLLANDE SKYDD Allmänna bestämmelser Bosättningsbaserade förmåner Arbetsbaserade förmåner Övriga förmåner FAMILJEFÖRMÅNER Graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

Socialförsäkringsrapport 2009:8. Social Insurance Report. Ohälsoskulden 2008 ISSN

Socialförsäkringsrapport 2009:8. Social Insurance Report. Ohälsoskulden 2008 ISSN Social Insurance Report Ohälsoskulden 2008 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Olsson 010-116 96 54 hans.olsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Åsa Smedberg Lokalt samverkansansvarig FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras av Pensionsmyndigheten

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2008-02-25 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 7859/2008 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar Uppföljning av tredje kvartalet 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar Uppföljning av tredje kvartalet 2011 Wimi 2005 FK90010_003_G Huvudkontoret RESULTATUPPFÖLJNING 1 (10) Försäkringskassans kontrollutredningar Uppföljning av tredje kvartalet Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel.

Läs mer

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december. v.

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december. v. Budgetunderlag 2009 2011 Del 2 Försäkringsförmåner 2008-02-21 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 1 m v.1 1 t 1 t 1 s 1 t 1 f 1 s 1 o 1 l 1 m v.40 1 t

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Budgetunderlag 2007 2009

Budgetunderlag 2007 2009 Budgetunderlag 2007 2009 Del 2 Försäkringsförmåner 2006-02-15 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13 13:1 Tandvårdsförmåner

Läs mer

51 kap. Assistansersättning

51 kap. Assistansersättning 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7 och 8, - beräkning av assistansersättning i 9-11, - omprövning vid

Läs mer

Bilaga Dnr/ref. VER I denna bilaga redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen den 18 januari 2012.

Bilaga Dnr/ref. VER I denna bilaga redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen den 18 januari 2012. Bilaga 4 2012-02-22 Dnr/ref. VER 2012-1 Jämförelsetabeller I denna bilaga redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen den 18 januari 2012. Det underlag från Konjunkturinstitutet

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag Budgetunderlag 2011 2013 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Åsa Smedberg Lokal samverkansansvarig Innehåll Försäkringskassans uppdrag Statistik Viktiga aktörer - Individen - Hälso- och sjukvård - Arbetsgivare

Läs mer

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2011:1513 Utkom från trycket den 23 december 2011 utfärdad den 15 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

I denna bilaga redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen den 18 januari 2010.

I denna bilaga redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen den 18 januari 2010. Bilaga 4 2010-02-24 Dnr/ref. VER 2010-29 I denna bilaga redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen den 18 januari 2010. Det underlag från Konjunkturinstitutet som användes till

Läs mer

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassan i Värmland Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning

Läs mer

Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan. Försäkringskassan

Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan. Försäkringskassan Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser för att hjälpa

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer