Budgetunderlag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budgetunderlag 2010 2012"

Transkript

1 Budgetunderlag Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t l 6 7 v.37 v.46 6 s 7 m v.19 7 t 8 f 8 s 9 m v.28 9 t 10 f 10 m 11 t 11 t 12 f 12 m 13 t 8 t v.15 9 o 10 t 10 s 11 m v o 12 t 12 s 13 m v t 14 f 14 s 15 m v t 16 f 11 f 12 t l v.38 v s 14 m v t 15 f 15 s 16 m v t 17 f 17 m 18 t 18 t 19 f 19 m 20 t 15 t v o 17 t 17 s 18 m v o 19 t 19 s 20 m v t 21 f 21 s 22 m v t 23 f o 18 f t v.39 v.48 t 0 f 20 s 21 m v t 22 f 22 s 23 m v t 24 f 24 m 25 t 25 t 26 f 26 m 27 t 21 l 22 t s 23 m v o 24 t 24 s 25 m v o 26 t 26 s 27 m v t 28 f 28 s 29 m v t 30 f 24 t 25 f 26 t o t 27 s v t 29 s v t 27 f 28 m 29 f 30 m 31 f 28 l 29 t 30 l 31 t 29 s v o 30 m 31 t Del 2 Försäkringsförmåner FK

2 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Innehåll Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd 17 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 25 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 27 3:4 Bilstöd till personer med funktionshinder 33 3:5 Kostnader för statlig assistansersättning 37 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp_ 43 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 44 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 59 1:3 Handikappersättningar 71 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 75 1:5 Ersättning för kroppsskador 81 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 85 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 91 1:1 Garantipension till ålderspension 91 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 97 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 101 1:4 Äldreförsörjningsstöd 107 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 113 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 123 1:1 Allmänna barnbidrag 123 1:2 Föräldraförsäkring 131 1:3 Underhållsstöd 147 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 153 1:5 Barnpension och efterlevandestöd till barn 157 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 161 1:7 Pensionsrätt för barnår 169 1:8 Bostadsbidrag 171

3 Socialförsäkringens finansiering 175 Principer Försäkringskassans ställningstagande 175 Finansiering översikt 179 Sjukförsäkring med mera finansieringsutveckling 183 Arbetsskadeförsäkringen finansieringsutveckling 187 Inkomstgrundad ålderspension finansieringsutveckling 189 Efterlevandepensioneringen finansieringsutveckling 193 Föräldraförsäkringen finansieringsutveckling 195 Försäkring mot kostnader för sjuklön (småföretagsförsäkring) 197 Frivillig pensionsförsäkring 199 Frivillig yrkesskadeförsäkring 201 Övriga ersättningar och fonder 203 Tabellförklaringar och övriga kommentarer 205 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller över prognoserna Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsredovisning av prognoser för 2009 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Jämförelse med den prognos som lämnades i januari 2009 Bilaga 6 Förteckning över kontaktpersoner Socialförsäkringens administration redovisas i Budgetunderlag , del 1

4 Inledning Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning I denna del presenteras underlag och förslag för statens medelsanvisningar för den allmänna försäkringen och övriga bidragssystem inom Försäkringskassans ansvarsområde som finansieras över statsbudgeten. Utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten redovisas i ett särskilt avsnitt. Inkomster och utgifter för försäkringar med specialdestinerade avgifter och försäkringar som finansieras från fonder redovisas i avsnittet Socialförsäkringens finansiering. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas utfall åren och prognoser för åren för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Miljarder kronor Övriga förmåner Ekonomisk trygghet vid sjukdom o handikapp Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten De totala utgifterna förväntas öka under prognosperioden, från 440 miljarder kronor år 2008 till 480 miljarder kronor år Detta motsvarar en ökning med 9 procent i löpande priser. Främst är det utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som beräknas öka. Ökningen beräknas till 24 procent i löpande priser, från 202 miljarder kronor år 2008 till 250 miljarder kronor år För övriga förmåner, som finansieras med anslag inom statsbudgeten, beräknas utgifterna öka från 238 miljarder kronor 2008 till 240 miljarder kronor 2009 för att sedan under resten av prognosperioden minska med 4 procent i löpande priser till 231 miljarder kronor år

5 Inledning I tabellen nedan redovisas en sammanställning av prognoserna för förmåner inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Beloppen anges i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,9 0,2 0,4 Anslagna medel 244,9 243,6 Summa tilldelade medel 243,9 243,7 Utfall, sakanslag 237,6 Prognos, sakanslag 240,1 235,0 232,6 230,7 Avvikelse från anslagna medel 7,3 3,4 Avvikelse från tilldelade medel 6,4 3,6 Hemställan om tilläggsanslag 0,6 Hemställan om anslagsmedel 235,4 Indragning av anslagsmedel 6,7 4,6 Ingående överföringsbelopp till nästa år 0,2 0,4 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 202,2 221,7 223,0 227,2 249,8 Summa utgifter 439,8 461,8 458,0 459,8 480,5 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2008 är 244,9 miljarder kronor. Utfallet för år 2008 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) blev 237,6 miljarder kronor, vilket är 7,3 miljarder kronor, eller 3,0 procent, lägre än anslagna medel. Därtill har 202,2 miljarder kronor betalats ut inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Totalt beräknas utfallet år 2008 därmed till 439,8 miljarder kronor. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2008 blev 6,7 miljarder kronor. Detta anslagssparande får enligt beslut i regleringsbrevet inte disponeras av Försäkringskassan år 2009, med undantag av 500 miljoner kronor för anslaget 10,1:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2009 är 243,6 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2009 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 240,1 miljarder kronor. Detta är 3,4 miljarder kronor, eller 1,4 procent, lägre än anslagna medel. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 221,7 miljarder kronor betalas ut. Totalt beräknas utgifterna år 2009 till 461,8 miljarder kronor. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2009 beräknas till 4,6 miljarder kronor. 4

6 Inledning De sammanlagda utgifterna för år 2010 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 235,0 miljarder kronor. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 223,0 miljarder kronor betalas ut. Totalt beräknas utgifterna år 2010 därmed till 458,0 miljarder kronor. Försäkringskassans förslag till anslagsnivåer för 2010 (exklusive förvaltningsanslag) är totalt 235,4 miljarder kronor, vilket är högre än den beräknade utgiften till följd av att anslagskrediter beräknas utnyttjas under Behov av ytterligare medel för 2009 I regleringsbrevet för 2009 anges för samtliga anslagsposter utom ett att inget anslagssparande får föras över från år 2008 till Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2008 och 2009 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2008 till 2009 och från år 2009 till För tre anslagsposter visar utgiftsprognosen för år 2009 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit). Se bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde För anslagsposten 9,1:7 Sjukvård i internationella förhållanden föreslår Försäkringskassan att ställningstagande i frågan om tilläggsanslag får anstå tills vidare och bli föremål för fortsatt bevakning då utvecklingen för anslagsposten bedöms som osäker. Försäkringskassan hemställer emellertid om utökad anslagskredit för år 2009 till tio procent av anslagsbeloppet för att kunna hantera eventuellt överskridande av tillgängliga medel. Ett alternativ vore att få disponera anslagssparande från 2008 under år För anslagsposterna 12,1:2.11 Tillfällig föräldrapenning och 12,1:8 Bostadsbidrag föreslår Försäkringskassan finansiering genom tilläggsanslag för år 2009, som täcker hela avvikelsen från tilldelade medel. För anslagsposten 12,1:2.11 Tillfällig föräldrapenning överskrider den prognostiserade utgiften 2009 tilldelade medel med 391 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 187 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Tillfällig föräldrapenning för budgetåret 2009 med 391 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2010 med motsvarande belopp. För anslagsposten 12,1:8 Bostadsbidrag överskrider den prognostiserade utgiften 2009 tilldelade medel med 252 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 96 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Bostadsbidrag för 5

7 Inledning budgetåret 2009 med 252 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2010 med motsvarande belopp. Försäkringskassans förslag till anslag 2010 Försäkringskassan har i beräkningarna av förslag till anslag antagit att inget anslagssparande får föras över mellan åren 2009 och Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåret 2009 för respektive anslagspost framgår av regleringsbrevet. För de anslagsposter som prognostiseras utnyttja anslagskrediten under 2009 överförs därför ett negativt överföringsbelopp från år 2009 till år Försäkringskassans förslag till anslagsnivå för 2010 har således inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2009, men däremot av under år 2009 utnyttjad anslagskredit. Som en konsekvens av beräkningssättet kommer summan av Försäkringskassans anslagsförslag för år 2010 att överstiga summan av utgiftsprognoserna för året. Försäkringskassan föreslår enligt tabellen nedan en anslagsnivå som ska täcka dels de prognostiserade utgifterna under året, dels ett eventuellt underskott vid årets början. Fördelning på anslagspostnivå framgår av Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde

8 Inledning Beräknat anslagsbehov för finansiering av socialförsäkringens administration och socialförsäkrings- och bidragssystemen år För förvaltningsanslaget är beloppen uttryckta i 2009 års prisnivå, i övrigt löpande priser, 1000-tal kronor Försäkringskassans förslag till anslag 2010 Prognos 2011 Prognos 2012 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 1:4.1 Tandvårdsersättning :6.27 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 1:7.1 Sjukvård i internationella förhållanden :4 3:4.1 Bilstöd till personer med funktionshinder :5 3:5.1 Kostnader för statlig assistansersättning Summa Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 1:3.1 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 1:6.2 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård Summa Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1:1 1:1.4 Garantipension till ålderspension :2 1:2.1 Efterlevandepensioner till vuxna :3 1:3.1 Bostadstillägg till pensionärer :4 1:4.1 Äldreförsörjningsstöd Summa Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring *) :3 1:3.1 Underhållsstöd :4 1:4.1 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :5 1:5.2 Barnpension och efterlevandestöd för barn :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :7 1:7.2 Pensionsrätt för barnår :8 1:8.2 Bostadsbidrag **) Summa Totalt *) Förslag under förutsättning att tilläggsanslag om 391 miljoner kronor beviljas för år **) Förslag under förutsättning att tilläggsanslag om 252 miljoner kronor beviljas för år

9 Inledning Den 1 januari 2010 bildas Pensionsmyndigheten. Denna myndighet kommer att överta ansvaret för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten från Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom kommer den nya myndigheten att överta ansvaret från Försäkringskassan för några anslagsfinansierade förmåner. Försäkringskassan lämnar i år anslagsförslag för 2010 enligt tabellen ovan även för de anslag där dessa förmåner redovisas. Pensionsmyndighetsutredningen har föreslagit att Pensionsmyndigheten ska ansvara för följande sakanslag: I utgiftsområde 11: 1:1 Garantipension till ålderspension 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 1:4 Äldreförsörjningsstöd I utgiftsområde 12 1:5 Barnpension och efterlevandestöd till barn 1:7 Pensionsrätt för barnår Dessutom föreslås att efterlevandelivräntor och begravningshjälp från arbetsskadeförsäkringen i huvudsak ska betalas ut från Pensionsmyndigheten. Utredningen har i det fallet gett två alternativ. Antingen bör Pensionsmyndigheten rekvirera medel från Försäkringskassan för att kunna betala ut dessa förmåner eller bör ett nytt anslag skapas för efterlevandelivräntor och begravningshjälp som den nya myndigheten ska ansvara för. Om Pensionsmyndigheten ska rekvirera medel från Försäkringskassan behöver inga ändringar göras i anslagsstrukturen. Om ett nytt anslag ska skapas minskar anslagsbehovet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. inom utgiftsområde 10. Även för anslag 1:5 Ersättning för kroppsskador minskar i så fall anslagsbehovet något. Övriga förslag I avsnittet Socialförsäkringens finansiering redovisar Försäkringskassan sin principiella syn på hur olika socialförsäkringsförmåner bör finansieras. Försäkringskassan föreslår att föräldraförsäkringsavgiften och efterlevandepensionsavgiften tas bort, att havandeskapspenningen inte längre ska vara avgiftsfinansierad samt att sjukförsäkringsavgiften och arbetsskadeavgiften sänks. Försäkringskassan anser att det vore en fördel om det infördes fonder för sjuk- och arbetsskadeförsäkringen. 8

10 Inledning Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för i Hermes senast den 26 februari. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, Prognostiserat utfall för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 21 Sjukpenning, avseende samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet uppdelat på de olika verksamheterna förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade utredningar prognostiserat utfall för 2009 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2009 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för I denna del av budgetunderlaget, som även är svar på ovanstående uppdrag, redovisas prognoser för åren över Försäkringskassans sakanslag inom utgiftsområdena 9, 10, 11, 12 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2009 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I bilaga 5 redovisas en jämförelse mellan prognoserna i detta budgetunderlag och de prognoser som lämnades till regeringen i januari En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 6. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget som finns tillgängligt och har tillräckligt hög kvalitet. Eftersom en viss eftersläpning föreligger i statistiken innebär detta för föreliggande rapport att material för januari i största möjliga utsträckning har använts. Preliminära ekonomiska uppgifter för januari 2009 har 9

11 Inledning dock inte varit tillgängliga förrän i mitten på februari innevarande år och har därför inte kunnat beaktas i beräkningarna. Det ekonomiska utfallet för år 2008 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till kända regeländringar och lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom det då inte finns underlag för beräkningar. De makroekonomiska antaganden om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som använts i beräkningarna anges i bilaga 2. Dessa antaganden har erhållits från Konjunkturinstitutet (KI) den 19 december Till beräkningarna har vidare SCB:s befolkningsprognos från år 2008 använts. En osäker faktor som påverkar utgifterna påtagligt kommande år är balanstalets utveckling. Det beräknas att balanseringen aktiveras år När detta skrivs är det fortfarande osäkert hur stort balanstalet blir För åren därefter är osäkerheten betydande. Osäkerheten beror bland annat på svårigheterna att bedöma börsutvecklingen och därmed också hur APfonderna kommer att utvecklas. Försäkringskassan väljer därför att presentera tre alternativa beräkningar för balanstalet och därmed också balansindex och AP-fondens utbetalningar. Hur de olika makroekonomiska förutsättningarna påverkar utgifterna redovisas under respektive anslag. Där redovisas även hur förändrade antaganden kan påverka utgiftsprognoserna i olika riktning. 10

12 Inledning Konjunkturläget Den ekonomiska krisen Stämningsläget i världsekonomin försämrades snabbt under hösten 2008, inte minst i finanskrisens centrum USA. I Sverige hade Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svaren på ett antal frågor till företag och hushåll om deras syn på konjunkturläget, i december sjunkit till 69. Detta är med god marginal det lägsta som uppmätts sedan beräkningarna startade Nedgången är kraftigare än den som ägde rum efter ITkraschen år Under januari skedde en liten uppgång i indikatorn till 72 (se diagram nedan). Trots detta bedömer Konjunkturinstitutet i januari, på grundval av annan information, att konjunkturutsikterna har försämrats jämfört med den prognos som lämnades i december Konjunkturinstitutets Barometerindikator Normalkonjunktur =100 Senaste värde januari 2009 (71,7) Världens stora börser föll under 2008 med mellan 30 och 70 procent och Stockholmsbörsen med drygt 40 procent. Detta får bl.a. negativa konsekvenser för pensionerna år Sannolikheten är stor för att den ekonomiska tillväxten blir negativ under 2009, både globalt och i Sverige. Den svenska arbetslösheten kan befaras öka till över 9 procent fram till 2010, enligt en del bedömare ännu mer. Även detta ändrar förutsättningarna för trygghetssystemen och för Försäkringskassans verksamhet. Konjunkturförsämringen är inte plötsligt påkommen. Kulmen på den senaste högkonjunkturen inträffade redan våren/sommaren 2007 enligt Barometerindikatorn. Enligt andra indikatorer började nedgången redan hösten Nedgången undandrog till en början uppmärksamhet bl.a. genom att 11

13 Inledning arbetsmarknaden fortfarande utvecklades positivt arbetslösheten påverkas sent i konjunkturförloppet, både i nedgång och i uppgång. En börsförsvagning som inleddes i mitten av 2007 antogs vara av tillfällig natur, ett antagande som tycktes få stöd av att börsvärdena åter steg något under första halvåret Höstens börsras och bankfallissemangen i USA och andra länder var uppenbarligen till en del resultat av misskötsel i finanssektorn, med överbelåning av fastigheter, stora aktieköp med lånade pengar, m.m. Men börsfallen var också uttryck för en konjunkturförsvagning i den underliggande reala ekonomin. För Sveriges del nådde det reala resursutnyttjandet en topp tredje kvartalet 2006, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar av det s.k. BNP-gapet. Se diagram nedan. Tillbakagången i den reala konjunkturen hade fjärde kvartalet 2008 nått så långt att de sämsta värdena under lågkonjunkturen efter IT-kraschen år 2000 understegs. Ännu är det dock långt kvar ner till de mycket dåliga åren under den ekonomiska krisen BNP-gapet enligt Konjunkturinstitutet Procent BNP-gapet är faktisk BNP i procent av potentiell BNP. Senaste värde 4 kvartalet Den reala ekonomin påverkar den finansiella, men den finansiella nedgången förstärker genom sin ovanliga styrka den reala försvagningen påtagligt. Dessa återverkningar kan pågå långt efter att aktie- och fastighetsvärden slutat falla. Hushåll som sett sina förmögenheter sjunka ihop försöker i det längsta upprätthålla sin standard, men kan efterhand, om inte marknaderna vänder uppåt igen, tvingas att minska sin konsumtion, byta till 12

14 Inledning billigare bostad och göra andra reala uppoffringar. Detta leder till fortsatt minskad produktion och sysselsättning i samhället och till stigande arbetslöshet. Det kan inte helt uteslutas att det fortfarande finns fallhöjd kvar i aktiekurserna, även om flera bedömare räknar med en begränsad uppgång under Börsfallet under 2008 kan ses som en rekyl på den kraftiga uppgången under Se diagrammet nedan. På liknande sätt var börsfallet en rekyl på den ännu större uppgången Bilden är likartad för världens stora börser: genomsnittskurserna ligger vid slutet av 2008 naturligtvis med variationer på ungefär samma nivåer som vid slutet av Stockholmsbörsens värde i förhållande till BNP var ännu vid 2008 års utgång inte extremt lågt, särskilt inte jämfört med en lång period fram till 1990-talets mitt. Kvoten mellan Stockholmbörsens värde och BNP 2,0 1,6 1,2 0,8 0,4 0, Den ekonomiska krisen har fortfarande inte kommit till fullt uttryck i den reala ekonomin. Det är dock troligt att det finansiella världsdebaclet gör att även den reala lågkonjunkturen blir både djupare och långvarigare än normalt. Utsikterna för de närmaste åren De internationella ekonomiska förutsättningarna är negativa. OECD räknade i sin prognos i slutet av november med att recessionen i USA medför en minskning i reala BNP på 0,9 procent 2009, men att detta följs av en tillväxt på 1,6 procent För euroområdet räknas med en BNP-minskning på 0,6 13

15 Inledning procent 2009, följd av en uppgång på 1,2 procent OECD konstaterade att osäkerheten är exceptionellt stor och att det ekonomiska utfallet beror på hur snabbt den finansiella krisen kan bemästras, samt att finanspolitiska stimulanser är viktiga. Konjunkturinstitutet bedömer att det globala läget har försvagats ytterligare i förhållande till OECD:s bedömning. Det verkar osannolikt att en svensk BNP-nedgång kan undvikas Konjunkturinstitutet räknar med en tillbakagång på över 0,9 procent. Huruvida det blir en omsvängning till en mer betydande tillväxt under 2010 är osäkert, men den blir i alla fall knappast så stor att sysselsättningen ökar. Varslen om uppsägning var omfattande under de sista månaderna 2008 och under januari 2009 de högsta varseltalen sedan början av 90-talskrisen Arbetslösheten ökar både 2009 och 2010, och kan 2010 nå upp till över 9 procent. Som arbetsförmedlingen har påpekat är det unga människor, nyanlända invandrare och i viss mån äldre som främst är i riskzonen. Men än så länge bedöms arbetslöshetstalen trots allt bli lägre än de nivåer som rådde i flera år under 90-talskrisen. Se diagrammet nedan. Öppen arbetslöshet i Sverige och OECD-området Sverige 8 6 OECD Konjunkturinstitutet räknar för 2009 med en viss nedgång av den allmänna prisnivån alltså deflation. Kontrasten mot den närmare 4-procentiga inflationen 2008 är stark. En konsekvens av deflationen blir att reallönerna ökar ovanligt kraftigt under 2009, efter nära nog nolltillväxt Några nya centrala löneavtal sluts inte under Även om de lokala lönerevisionerna kan komma att ge upphov till något lägre höjningar än vid ett bättre konjunkturläge, ökar därför köpkraften hos den majoritet löntagare 14

16 Inledning som trots allt inte hotas av arbetslöshet. Köpkraftsökningen förstärks dessutom av skattesänkningar. Resultatet kan bli att den privata konsumtionen hålls uppe bättre än annars. Den andra sidan av myntet är dock att ökningen i företagens reala arbetskraftskostnader kan spä på arbetslösheten. I början av år 2010 äger avtalsförhandlingar rum på i stort sett hela arbetsmarknaden, och eftersom de kommer att föras i ett svagt arbetsmarknadsläge blir löneökningarna sannolikt inte särskilt stora. Om det blir en viss inflation under 2010 blir reallöneökningarna betydligt mindre än under år För pensionsinkomsterna uppkommer ett förlopp som påminner om löntagarnas, men som blir ännu ryckigare. Följsamhetsindexeringen i pensionssystemet gav pensionärerna år 2008 en uppräkning på 2,8 procent. Denna uppräkning baserades bl.a. på den relativt låga inflationen Inflationen under 2008, som blev högre, medförde en real nedgång i pensionärernas inkomster. År 2009 blir det tvärtom. Pensionerna skrivs upp med hela 4,5 procent, till stor del beroende på den tillfälligt höga inflationen Under 2009 väntas som nämnts en viss deflation, och pensionärerna får alltså en betydande realinkomstökning. En s.k. balansering sker i pensionssystemet år Detta beräknas betyda att pensionärernas inkomstpensioner skrivs upp 3,4 procentenheter mindre än annars. Resultatet blir, med förhandenvarande prognoser för 2009 års löneutveckling och inflation, att pensionerna 2010 faller med 4,5 procent i nominella termer. Realt sett blir fallet ännu större, om inflationen återkommer under Generellt sett påverkas många andra socialförsäkringsutgifters utveckling också av den negativa inflationen under Deflationen inverkar på prisbasbeloppet som styr ett flertal ersättningar, men effekten kommer, liksom för pensionerna, först Prisbasbeloppet fastställs för år 2010 med ledning av konsumentprisindex förändring mellan juni 2008 och juni Krisen drabbar olika grupper olika hårt. I riskzonen återfinns inte minst unga människor, ensamstående föräldrar och deras barn samt nyanlända invandrare till stor del alltså grupper som är förhållandevis starkt beroende av socialförsäkringsersättningar och bidrag. 15

17

18 Tandvårdsförmåner m.m. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Utfall. Försäkringskassans förslag till anslag för 2010 och i förekommande fall tilläggsanslag för 2009 redovisas i inledningen. Ändamål Från anslagsposten bekostas tandvårdsförsäkringen. Det nuvarande regelverket för tandvårdsförsäkringen gäller sedan den 1 juli Detta medför att två olika regelverk och ersättningssystem har gällt under Både den nuvarande och den föregående tandvårdsförsäkringen omfattar alla med rätt till bosättningsrelaterade förmåner från och med det år de fyller 20 år. Regler fram till 1 juli 2008 Den föregående tandvårdsförsäkringen indelades i bastandvård, protetik och tandreglering samt förhöjd ersättning. Försäkringen innebar i korthet att patienten inte själv behövde betala hela kostnaden för sin tandvård. I stället betalar patienten en patientavgift och Försäkringskassan ersatte den återstående delen. Hur stor ersättning som betalades ut berodde bland annat på patientens ålder och vilken behandling som utfördes. Från och med 1999 råder fri prissättning. Detta medför att priset för en behandling kan variera mellan olika tandläkare. Varje landsting har en egen prislista som fastställs genom politiska beslut. Den 1 januari 2001 och den 1 april 2002 undantogs i två steg behandlingar med avtagbara proteser från reglerna om karensbelopp. Den 1 juli 2002 ändrades regelverket för patienter som är 65 år eller äldre. Ersättningsnivån för bastandvård höjdes och ett högkostnadsskydd för protetik infördes. 17

19 Tandvårdsförmåner m.m. För att Försäkringskassan skulle betala ut ersättning måste tandläkaren lämna in en tandvårdsräkning till Försäkringskassan. Tandvårdsersättningen skulle betalas ut senast 30 dagar efter att Försäkringskassan fått tandvårdsräkningen. Bland annat för vissa större protetiska behandlingar gällde särskilda regler som innebär att vården måste förhandsprövas innan behandlingen påbörjas. För exempelvis ärenden med förhöjd ersättning och behandlingar inom högkostnadsskyddet måste en förhandsprövning alltid göras. Vid förhandsprövningen tog Försäkringskassan ställning till om den föreslagna behandlingen var nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat. Bastandvård Med bastandvård menas undersökning, förebyggande tandvård, de vanligaste behandlingarna som lagning av hål, tanduttagning och rotbehandlingar samt akuttandvård. Generellt gällde att Försäkringskassan genom tandvårdsförsäkringen lämnade ersättning med ett fast grundbelopp för varje åtgärd. För undersökningar lämnades ersättning endast till personer mellan 20 och 29 år samt över 65 år. För personer som är 65 år eller äldre lämnades även ersättning med ett och ett halvt grundbelopp för varje åtgärd, med undantag för undersökning, akutvård och några mindre vanliga åtgärder där ersättning lämndes med ett grundbelopp. Protetik och tandreglering Protetik och tandreglering omfattar behandlingar med inlägg, kronor, broar, implantat, avtagbara proteser och olika typer av tandställningar. Generellt gällde att Försäkringskassan ersätter en del av vad behandlingen kostar med ett grundbelopp. Från ersättningsbeloppet drogs ett karensbelopp på kronor. Karensbelopp tillämpades dock inte vid behandling med avtagbara proteser. Personer som är 65 år eller äldre omfattades även av ett högkostnadsskydd för protetiska åtgärder och kirurgi i samband med implantatbehandling (Protetik 65+). Därtill tillkom kostnad för eventuella förbehandlingar (bastandvård), ädel- och gjutmetaller (guld eller titan) samt titankomponenter (för vilka ersättningen var begränsad). Om det skulle varit billigare för patienten tillämpades den vanliga regeln för protetik även för den som är över 65 år. För att varit berättigad till Protetik 65+ krävdes att åtgärden förhandsprövades. Detta gav upphov till omfattande hantering av varje ärende och att det skedde en fördröjning innan behandling kan startas och utbetalning kan ske. Effekter från denna fördröjning kommer vi att se fram till och med år Förhöjd ersättning För patienter som hade ett långvarigt och väsentligt ökat tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom eller funktionshinder fanns ett särskilt ekonomiskt stöd, så kallad förhöjd ersättning. Det innebar att ersättning för bastandvård lämnades med dubbla grundbeloppet för alla åtgärder samt att karensbelopp inte tillämpades vid protetiska behandlingar. 18

20 Tandvårdsförmåner m.m. Övergång mellan regelverken För protetik 65+ gäller att de patienter som har en förhandsprövning som är inskickad innan 1 juli 2008 och därefter godkänd har rätt att välja vilket regelverk de vill ha ersättning från. En patient med godkänd förhandsprövning kan således välja det ersättningssystem som är fördelaktigast. För de andra delarna av det gamla regelverket kan patienterna inte välja utan måste använda det nya regelverket efter 1 juli Regelverket fr.o.m. 1 juli 2008 Det nya tandvårdsstödet består av två delar, ett tandvårdsbidrag som alla vuxna har rätt till från och med det år man fyller 20 och tandvårdsersättning som ersätter delar av patientens kostnader för kostsamma åtgärder. Tandvårdsbidrag / tandvårdscheck Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om allmänna tandvårdsbidraget inte nyttjas ett år detta sparas till nästkommande år. Patienten får ha maximalt ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år. Förutsättningen är att patienten detta datum har rätt till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringslagen (1999:799) eller till förmåner som följer av förordningen (EEG) nr 1408/71. Tandvårdsbidraget bör användas till undersökningar och förebyggande åtgärder men kan också användas som delbetalning i abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är år eller 75 år eller äldre är berättigade till dubbelt bidrag (300 kronor) medan patienter som är mellan 30 och 74 år är berättigade till enkelt bidrag (150 kronor). Tandvårdsersättning / skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. Tandvårdsersättning lämnas när patientens sammanlagda kostnad för ersättningsberättigande tandvård överstiger kronor. För den del av kostnaderna som överstiger kronor men inte kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning betalas ut under en period av ett år efter det att ersättningsberättigad åtgärd påbörjats och ersätts enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall då vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning för vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts ej den del av priset som överstiger referenspriset. Antaganden Prognosen använder SCB;s senaste befolkningsprognos. 19

Budgetunderlag 2014 2016

Budgetunderlag 2014 2016 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Budgetunderlag 2008 2010. Del 2. Försäkringsförmåner 2007-02-20 FK 40215 070215

Budgetunderlag 2008 2010. Del 2. Försäkringsförmåner 2007-02-20 FK 40215 070215 Budgetunderlag 2008 2010 Del 2 FK 40215 070215 Försäkringsförmåner 2007-02-20 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Läs mer

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner 2008-02-21. Årsplan 2007

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner 2008-02-21. Årsplan 2007 Budgetunderlag 2009 2011 Del 2 Försäkringsförmåner 2008-02-21 Årsplan 2007 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 1 m v.1 1 t 1 t 1 s 1 t 1 f 1 s 1 o 1 l

Läs mer

Budgetunderlag 2007 2009

Budgetunderlag 2007 2009 Budgetunderlag 2007 2009 Del 2 Försäkringsförmåner 2006-02-15 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13 13:1 Tandvårdsförmåner

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018

Budgetunderlag 2016 2018 Budgetunderlag 2016 2018 Del 2 Försäkringsförmåner Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost

Läs mer

Budgetunderlag 2015 2017

Budgetunderlag 2015 2017 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

AVVIKELSEANALYS. Enheten för analys 2005-05-02 64647-2005

AVVIKELSEANALYS. Enheten för analys 2005-05-02 64647-2005 Jämförelse mellan prognoser för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2005 och 2006 lämnade i budgetunderlaget den 17 februari 2005 och i kvartalsuppföljningen den 2 maj 2005. 1 Innehåll

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag Budgetunderlag 2011 2013 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5

Läs mer

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Tandvård Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller

Läs mer

Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde

Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde Innehåll Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 :.6 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning... 8 :.7

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 14 1:4 Tandvårdsförmåner

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 20 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3: Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Det statliga tandvårdsstödet

Det statliga tandvårdsstödet Det statliga tandvårdsstödet Tandvårdsstödet omfattar alla som bor i Sverige från och med den 1 juli det år hon eller han den fyller 20 år. Det innehåller ett allmänt tandvårdsbidrag och ett skydd mot

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2008-02-25 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 7859/2008 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om statligt tandvårdsstöd; SFS 2008:145 Utkom från trycket den 22 april 2008 utfärdad den 10 april 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd

Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd Ds 2010:2 Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG () Socialdepartementet 03 33 STOCKHOLM sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2005 2009 Enligt regleringsbrev för budgetåret 2005 ska

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2013

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2013 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2013 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,6-0,1 0,2 1,1 1,1 0,9 Sysselsatta, personer

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 3,0-0,6 0,4 1,1 1,0 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2017 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Rapport 2015-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2012 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

I denna bilaga redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen den 18 januari 2010.

I denna bilaga redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen den 18 januari 2010. Bilaga 4 2010-02-24 Dnr/ref. VER 2010-29 I denna bilaga redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen den 18 januari 2010. Det underlag från Konjunkturinstitutet som användes till

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-05-03 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-01-20 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Inledning... 4 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2010 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2019 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m....

Läs mer

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Budgetunderlag 2010-02-24 Dnr/ref. VER 2010-29 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten redovisa utgiftsprognoser

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2016-04-07 S2016/01578/SF Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMR ÅDE 27 Förslag till statens budget för 2016 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-08-01 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2017-01-18 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2021 Dnr 308-2017 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2014 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2016 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (9) Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2014 2019

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal... 8 Utgiftsområde

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner som finns från socialförsäkringen när det gäller tandvård. Bland annat kan du läsa om tandvårdsbidragen,

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Valet av rubrik känns lite väl massmedial, och det är vår uppfattning att de fakta som redovisas i rapporten inte ger stöd för en sådan rubrik.

Valet av rubrik känns lite väl massmedial, och det är vår uppfattning att de fakta som redovisas i rapporten inte ger stöd för en sådan rubrik. Riksrevisionen 2012-03-28 Synpunkter på Riksrevisionens utkast till rapport En tandlös reform? Privattandläkarna tackar för visat förtroende och lämnar följande synpunkter på utkastet till rapporten En

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2012 2016

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2012 2016 Rapport 2012-05-03 Dok.bet. Version Dnr/ref. VER 2012-2 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2012 2016 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2015-06-25 S2015/04530/RS (delvis) Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Rapport 2014-01-16 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 1 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten PROP. 1998/99:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN Förslag till statsbudget för 1999 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Det här stödet utgår till din tandvård

Det här stödet utgår till din tandvård Din trygghet Din trygghet Som patient ska du känna dig trygg och välinformerad när du besöker din privattandläkare. Privattandläkarens ledstjärna är att erbjuda patienterna den bästa vården. Medlemmar

Läs mer

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering 1 . 2 Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:5) om tandvårdsförsäkringen

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:5) om tandvårdsförsäkringen Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:5) om tandvårdsförsäkringen Till förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa 4 andra stycket Tandvårdsersättning lämnas till vårdgivaren med

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2016 Innehåll Inledning... 3 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd... 21 1:6.27

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension

Läs mer

Regelverket för tandvården

Regelverket för tandvården Regelverket för tandvården Det finns flera olika tandvårdsstöd Högkostnadsskyddet för tandvård För varje tandvårdsåtgärd som ingår i högkostnadsskyddet finns ett referenspris som ersättningen i högkostnadsskyddet

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning (Ds 2010:42)

Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning (Ds 2010:42) 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling Handläggare: Viktoria Skog Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Högkostnadsskydd för tandvård

Högkostnadsskydd för tandvård Högkostnadsskydd för tandvård Alla som bor i Sverige omfattas av ett tandvårdsstöd. I tandvårdsstödet finns ett högkostnadsskydd som gör att du vid större behandlingar bara behöver betala en del av kostnaden

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42 Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Rapport 2013-10-25 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer