Redovisning av avvikelser mellan lämnade utgiftsprognoser och utfall

Transkript

1 1 (79) Redovisning av avvikelser mellan lämnade utgiftsprognoser och utfall Försäkringskassan lämnar här en redovisning av avvikelser mellan lämnade utgiftsprognoser och utfall. Avvikelserna redovisas för prognoser lämnade i Budgetunderlaget och därefter. Redovisningen sker på anslagspostnivå. Redovisningen är svar på uppdrag i regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försäkringskassan. Försäkringskassans prognosverksamhet syftar till att ta fram utgiftsprognoser med god kvalitet som beslutsunderlag för regeringen och Försäkringskassans ledning. Prognoserna är underlag till regeringen i frågor som rör medelstilldelning men även regelförändringar. För Försäkringskassans ledning kan utgiftsprognoserna utgöra en del av beslutsunderlaget till ändrade handläggningsrutiner. Eftersom prognoserna används som beslutsunderlag blir följden att det faktiska utfallet kan komma att skilja sig från prognosen. Stora skillnader mellan prognos och utfall kan således uppstå om regeländringar beslutats efter det att prognosen lämnats. Exempel på detta finns inom anslagen sjukpenning och rehabilitering, bostadstillägg för pensionärer, allmänna barnbidrag samt underhållsstöd. Efter vissa regeländringar har underlagen för Försäkringskassans beräkningar inte varit tillräckliga och prognoserna därmed behäftade med osäkerhet. Varefter tidsserier i det nya regelsystemet har byggts upp har prognoserna blivit säkrare. Generellt sett är svårigheter att förutse beteendeförändringar en förklaring till några av differenserna mellan prognos och utfall. Försäkringskassan gör inga egna antaganden om varken den ekonomiska utvecklingen eller befolkningsutvecklingen. Som underlag till utgiftsprognoserna använder Försäkringskassan i stället dels Konjunkturinstitutets prognoser för bl a inflation och timlöneutveckling, dels Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos. Förändringar i dessa externa prognoser har stor påverkan på Försäkringskassans utgiftsprognoser. Särskilt Konjunkturinstitutets prognoser kan antas utgöra ett beslutsunderlag till regeringens ekonomiska politik som i sin tur påverkar utvecklingen inom försäkringarna. Redovisningen i rapporten kan ge intrycket av att prognoser oftare är överskattningar än underskattningar. En förklaring skulle kunna vara en viss konservatism och försiktighet i bedömningarna. Försäkringskassan har dock en Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

2 2 (79) uttalad policy att inte vara försiktig i överkant. Överskattningen torde snarare bero på att den period som redovisas i rapporten inte innefattar en hel konjunkturcykel utan präglas av högkonjunktur. Försäkringskassan följer månatligen upp de lämnade prognoserna. Justeringar görs kvartalsvis. Prognosmodellerna anpassas löpande till det ekonomiska utfallet och förändringar i ärendeproduktionen. Redovisningen lämnas genom två diagram för varje anslagspost och för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Till diagrammen finns kortfattade kommentarer. I tabeller redovisas det siffermässiga underlaget till diagrammen. Avvikelser redovisas för prognoser lämnade i Budgetunderlaget och senare. Anslagsposter för statliga ålderspensionsavgifter redovisas ej (med undantag av pensionsrätt för barnår) då prognoserna för dessa är en direkt följd av prognosen för huvudförmånen. Inte heller de prognoser som lämnats i januari respektive år ingår i sammanställningarna. Detta på grund av den korta tiden mellan dessa och prognoserna i budgetunderlaget. Det bör observeras att skalan på diagrammens y-axel varierar mycket mellan de olika diagrammen beroende på utfallen. Diagrammen är inte helt intuitiva och de innehåller en stor mängd information. För att underlätta tolkningen av dem finns ett avsnitt som beskriver hur diagrammen kan läsas.

3 3 (79) Innehåll Redovisning av avvikelser mellan lämnade utgiftsprognoser och utfall...1 Beskrivning av hur diagrammen ska läsas...4 Tandvårdsersättning...7 Sjukvård i internationella förhållanden...9 Bilstöd till handikappade...10 Kostnader för statlig assistansersättning...12 Sjukpenning...13 Rehabiliteringspenning...14 Närståendepenning...16 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m m...17 Aktivitets- och sjukersättningar...19 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättning...20 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning...22 Handikappersättning...23 Arbetsskadelivränta...25 Ersättning för kroppsskador...26 Garantipension till ålderspension...28 Efterlevandepensioner till vuxna...29 Bostadstillägg till pensionärer...31 Äldreförsörjningsstöd...32 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...34 Allmänna barnbidrag...35 Föräldrapenning...37 Tillfällig föräldrapenning...38 Havandeskapspenning...39 Underhållsstöd...41 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner...42 Barnpension och efterlevandestöd till barn...44 Vårdbidrag för funktionshindrade barn...45 Pensionsrätt för barnår...47 Bostadsbidrag...48 Tabeller med underlag till diagrammen...50

4 4 (79) Beskrivning av hur diagrammen ska läsas För varje anslagspost och för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten redovisas två diagram Det första diagrammet visar utgiftsprognoserna i tusental kronor vid de olika na. Kurvorna visar hur utgiftsprognosen för ett visst år förändrats över tid. Här redovisas även det slutliga ekonomiska utfallet för förmånen. I det andra diagrammet redovisas den procentuella avvikelsen från utfallet för samtliga prognoser för förmånen. För att underlätta tolkningen av diagrammen visas här, med sjukpenning som exempel, steg för steg och med kommentarer hur diagrammen är uppbyggda. Diagram 1, steg 1 I det första diagrammet för varje förmån/anslagspost redovisas det ekonomiska utfallet för åren med en romb för t avseende budgetunderlaget efterföljande år (BU ). I det första exemplet visas utgifterna för sjukpenning. Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :1 AP 21 Sjukpenning = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Det ekonomiska utfallet för år för sjukpenning blev 36,9 miljarder kronor, detta redovisades i budgetunderlaget år. År blev utfallet 32,5 miljarder kronor vilket redovisades i budgetunderlaget år. På samma sätt redovisas det ekonomiska utfallet för åren och (30,9 miljarder kronor respektive 27,1 miljarder kronor). Diagram 1, steg 2 Av diagrammet nedan kan utläsas att den prognos för sjukpenningutgifterna år som lämnades i budgetunderlaget 2003 var 44 miljarder kronor. Prognosen hade i sänkts till 42 och i augusti till 39 miljarder kronor. Från och med har prognoserna varierat omkring 36 miljarder kronor, vilket är relativt nära det faktiska utfallet (36,9 miljarder kronor).

5 5 (79) Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :1 AP 21 Sjukpenning = faktiskt utfall tusental kronor Diagram 1, steg 3 BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober På samma sätt visar diagrammet nedan hur prognosen för sjukpenningutgifterna för år varierat mellan de olika prognosomgångarna. Högst har prognoserna varit i budgetunderlaget, budgetunderlaget och i augusti. Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :1 AP 21 Sjukpenning = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Samtliga n och utfall för respektive anslagspost/förmån redovisas i ett och samma diagram för varje anslagspost/förmån. Det bör särskilt observeras att skalan på y-axeln varierar mellan de olika diagrammen beroende på utvecklingen.

6 6 (79) Diagram 2 I det andra diagrammet för varje anslagspost/förmån redovisas den procentuella avvikelsen från det slutliga utfallet. Diagrammet är konstruerat på samma sätt som det första diagrammet. Jämförelsen görs för alla n. I exemplet nedan visas avvikelserna för sjukpenningprognoserna. Störst har de procentuella avvikelserna varit för de prognoser som lämnades i budgetunderlaget år Då överskattades utgiften för år med över 50 procent och utgiften för år med 20 procent. För de prognoser som redovisades i budgetunderlaget var avvikelserna mindre än 10 procent för alla prognosår. Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 10 19:1 AP 21 Sjukpenning BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 0,00% -10,00% -20,00% Det bör observeras att skalan på diagrammens y-axel varierar mycket mellan de olika diagrammen beroende på utfallen.

7 7 (79) Tandvårdsersättning Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :1 AP 5 Tandvårdsersättning = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 9 13:1 AP 5 Tandvårdsersättning BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 10,00% 0,00% -10,00% -20,00% -30,00% Kommentar Efter införandet av högkostnadsskyddet för personer 65 år eller äldre i juli 2002 ökade osäkerheten i utgiftsprognosen för statligt tandvårdsstöd avsevärt. I figurerna ovan framgår att prognosen som lades i Budgetunderlaget 2003 kraftigt överskattade kostnaderna för perioden -, särskilt för där

8 8 (79) överskattningen var mer än 40 procent. De stora avvikelserna för de första åren förklaras främst av den stora osäkerheten angående konsumtionen av protetiska åtgärder bland personer 65 år eller äldre. Prognosen i Budgetunderlaget 2003 för denna del av tandvårdsstödet under var mer än 70 procent över utfallet. De två främsta orsakerna till detta var: 1. Antalet inkommande förhandsprövningar överskattades för åren Utvecklingen av genomsnittlig ersättning överskattades kraftigt för hela perioden - När prognosen i Budgetunderlaget 2003 gjordes hade det nya regelverket varit i kraft i 7 månader och ett stort inflöde av förhandsprövningsärenden hade observerats. I prognosen antogs visserligen (alldeles riktigt) att detta kraftiga inflöde var temporärt och skulle stabiliseras på en lägre och mer normal nivå de kommande åren, men storleken på den nya normala nivån och hastigheten varmed detta skulle ske var mycket osäker. Prognosen över antal inkomna förhandsprövningar för var men utfallet blev st. En annan viktig orsak till överskattningen i prognosen för åren - var att prisutvecklingen för protetiska åtgärder överskattades. I budgetunderlaget 2003 utgick man från den genomsnittliga ersättning som observerats under det första halvåret med det nya regelverket och antog att priserna skulle stiga i takt med KPI de följande åren. T.ex. för så prognostiserades den genomsnittliga ersättningsnivån för protetiska åtgärder till cirka kronor. Utfallet blev cirka kr. En tredje aspekt av det nya tandvårdsstödet som bidrog till svårigheten att prognostisera utgifterna var osäkerheten i hur lång tid det skulle ta från inkommen förhandsprövning till slutreglering. Handläggningstiden för förhandsprövningsärendena har varit en avgörande faktor för utgiftsutvecklingen men har också varit kroniskt svår att prognostisera, inte minst eftersom genomsnittlig handläggningstid i mycket har berott på vilka resurser Försäkringskassan satsat. I Budgetunderlaget 2003 antogs genomsnittlig tid från inkommen ansökan om förhandsprövning till slutreglering i snitt bli 14 månader vilket stämde ganska bra med utfallen för. Det var alltså främst en överskattning av volymer och prisnivåer som orsakade de stora överskattningarna av utgifterna för statligt tandvårdsstöd under -. Prognoserna för har varit något träffsäkrare (även om procentuella avvikelsen varierat mellan cirka +1 och -17 procent). Detta kan till stor del förklaras av att det nya tandvårdsstödet satt sig under och. Överlag har prognoserna försvårats i och med avsaknaden av heltäckande statistik över historisk konsumtion/behov av tandvård för specifika åldersgrupper. Från och med na under har differenserna mellan prognos och utfall understigit 10 procent.

9 9 (79) Sjukvård i internationella förhållanden Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :8 Sjukvård i internationella förhållanden = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 9 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden 20,00% 10,00% 0,00% -10,00% -20,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober -30,00% -40,00% -50,00% Kommentar Utgiften har i prognoserna underskattas på 2-3 års sikt. Prognosen för innevarande år har höjts kraftigt i budgetunderlagen publicerade samma år, slutligen har årsutfallen ändå till slut blivit lägre beroende på att anslagna medel inte fått överskridas.

10 10 (79) Det lägre utfallet jämfört med budgetunderlaget förklaras huvudsakligen av att planerade betalningar för år flyttats fram till år för att inte anslagskrediten för år skulle överskridas. I budgetunderlaget höjs därför prognosen för delvis beroende på utgiften som borde belastat anslaget, men även beroende på att det under sista kvartalet inkom ett större antal fakturor än vad som tidigare prognostiserats. Men utfallet för blir återigen lägre jämfört med prognoserna under innevarande år beroende på att planerade betalningar för år flyttats fram till år för att inte anslagskrediten skulle överskridas. I budgetunderlaget för höjs därför prognosen återigen delvis beroende på utgiften som förskjutits över årsskiftet, men även beroende på att utgiften för konventionsvård förväntas bli högre samt att Tyskland snabbade upp sin debiteringstakt vilket påverkar utgiften för både turistvård och pensionärsvård. Utfallet för stämde väl med vad som prognostiserades i budgetunderlaget. Bilstöd till handikappade Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :7 Bilstöd till handikappade = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober

11 11 (79) Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% -10,00% 9 16:7 Bilstöd till handikappade BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober -20,00% -30,00% -40,00% Kommentar Den 22 stoppades utbetalningarna av bilstöd, då tillgängliga medel var förbrukade. Prognosen för år höjdes i med cirka 80 miljoner som var de beräknade utgifter som fördes över från 2003 till. På samma sätt stoppades utbetalningarna den 24 juni när tillgängliga medel för år var förbrukade. I sänktes därför prognosen för med drygt 100 miljoner kronor samtidigt som prognosen för höjdes med motsvarande belopp. Prognosavvikelser som inte kan hänföras till de stoppade utbetalningarna har varit mindre än 6 procent för alla prognosår och n. Konjunkturinstitutets prognos för KPI (konsumentprisindex) används för att bedöma utvecklingen av medelbeloppet för anpassningsbidraget.

12 12 (79) Kostnader för statlig assistansersättning Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :8 Kostnader för statlig assistansers = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 9 16:8 Kostnader för statlig assistansers 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober -0,50% -1,00% -1,50% -2,00% Kommentar Prognosen för kostnader för statlig assistansersättning har för åren - överskattat antal beviljade assistansberättigade och assistanstimmar. Störst var överskattningen i de prognoser som lämnades i budgetunderlaget år för åren. De externa antaganden som används vid beräkningarna av

13 13 (79) anslaget är utvecklingen av timlöneökningen från KI. Detta används även för beräkningarna av timersättningen för assistanstimmar. Differenserna mellan prognos och utfall har dock aldrig överstigit 2,5 procent. Sjukpenning Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :1 AP 21 Sjukpenning = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10 19:1 AP 21 Sjukpenning BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 10,00% 0,00% -10,00% -20,00%

14 14 (79) Kommentar De prognoser som gjordes under 2003 för åren präglades alla av påtagliga överskattningar. De modeller som användes och de bedömningar som gjordes förmådde ännu inte ta in och rätt värdera att max-värdet var uppnått och att en i huvudsak uthållig period av minskning av nettodagarna hade inletts. Från och med våren uppvisar de lagda prognoserna mer rimliga värden. Positivt är också att prognoserna gafflar sig fram mot utfallet, dvs såväl över- som underskattningar görs längs vägen. Takhöjningen fr o m 1 juli påverkade uppräkningen av prognosen i maj samma år. Det var dock inte den dominerande orsaken. I novemberprognosen skedde en nedräkning där borttagandet av takhöjningen var den dominerande orsaken. För gör prognoserna överskattningar under hela och. Bakgrunden är att de modeller som använts som underlag börjat uppvisa allt orimligare minskningar. Det gjordes bedömningar om att en utplaning av minskningen skulle ske under 2010 och därmed en minskning av minskningstakten under de återstående åren. Utvecklingen under blev dock en uthållig minskning i närmast ökad takt. Erfarenheterna från pekar på ett stort behov av utveckling av de modeller som ska användas som underlag för prognoserna. Planerna för detta arbete kommer att utvecklas i Försäkringskassans svar på ett av uppdragen i regleringsbrevet för år Rehabiliteringspenning Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :1 AP 19 Rehabiliteringspenning = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober

15 15 (79) Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 10 19:1 AP 19 Rehabiliteringspenning 250,00% 200,00% 150,00% 100,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 50,00% 0,00% -50,00% Kommentar Utvecklingen av rehabiliteringspenningen gav under 2003 och anledning att lägga prognoser om en fortsatt ökning av antalet nettodagar och därmed av utgiften. Denna ökning kom dock av sig av skäl som ännu inte är till fullo förstådda, men kan avspegla att den försäkrades ersättning i kronor inte påverkades av om det var rehabiliteringspenning eller sjukpenning som utbetalades. Denna signal om icke-ökning fångades dock tämligen snabbt. Särskilt för måste de prognoser som lades från och med hösten betraktas som pricksäkra. Takhöjningen fr o m 1 juli påverkade uppräkningen av prognosen i maj samma år. Det var dock inte den dominerande orsaken. I novemberprognosen skedde en nedräkning där borttagandet av takhöjningen var den dominerande orsaken. Differenserna mellan prognos och utfall har för dessa varit som högst 10 procent.

16 16 (79) Närståendepenning Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :1 AP 15 Närståendepenning = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 10 19:1 AP 15 Närståendepenning BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 5,00% 0,00% -5,00% Kommentar Utgiftsprognosen för närståendepenning skattas som produkten mellan nettodagar och medelersättning. För aktuell period tenderar nettodagarna att överskattats i större omfattning än medelersättningen. För perioden - har utgiftsprognosen vid ett övervägande antal n överskattas. I augusti bedömdes utgiftsutvecklingen att öka med ca 7 procent per år.

17 17 (79) Prognosen för har successivt nerskrivits och utfallet för - har legat relativt stabilt kring 70 miljoner per år. För var utfallet något högre än för vilket orsakats av en regeländring som infördes 1 juli. Den höjde taket i ersättningsnivån från 7,5 till 10 prisbasbelopp som i sin tur ökade medelersättningen för framtida prognoser med 3,5-3,9 procent per år. Denna nivå ändrades dock tillbaka till 7,5 prisbasbelopp från 1 januari. Vid samma tidpunkt skedde ytterligare en regeländring där sjukpenninggrundande inkomst (SGI), som ligger till grund för ersättningens storlek, fick en högre korrigeringsfaktor vilket innebar att ersättningsnivån minskade med ytterligare 1,1 %. Dessa orsaker förklarar minskningen för års utgift relativt. Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m m Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :1 AP 20 Köp av arblivsinr rehabtjänster m.m = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober

18 18 (79) Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året 10 19:1 AP 20 Köp av arblivsinr rehabtjänster m.m. procent 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 10,00% 0,00% -10,00% Kommentar Prognosen har satts lika med aktuellt anslagsbelopp för alla år utom det innevarande. Prognosen för innevarande år byggde på de prognoser som gjordes av de dåvarande länsorganisationerna. Deras prognoser var för åren notoriska överskattningar av det slutliga utfallet. Att prioritera utveckling av någon annan prognosmodell för denna anslagspost har dock inte bedömts som angeläget.

19 19 (79) Aktivitets- och sjukersättningar Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :2 AP 5 Aktivitets- och sjukersättningar = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 10 19:2 AP 5 Aktivitets- och sjukersättningar 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 0,00% -2,00% -4,00% Kommentar Vid na i maj, augusti samt höjdes prognoserna för hela prognosperioden. Bakgrunden var att inflödet under första kvartalet var högre än vad som tidigare prognostiserats. Detta bedömdes vara en indikation på att försäkringskassans 1-års bedömningar av sjukpenningen

20 20 (79) resulterade i ökat flöde från sjukpenning till aktivitets- och sjukersättning. Denna bedömning justerades sedan ner i januari. Differenserna mellan prognos och utfall har bara undantagsvis överskridit sex procent. Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättning Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :2 AP 7 Kostnader för vissa personer m SA = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober

21 Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året 10 19:2 AP 7 Kostnader för vissa personer m SA procent 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% -10,00% -20,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 21 (79) -30,00% -40,00% -50,00% -60,00% Kommentar Prognoserna för denna förmån baseras i sin helhet på inkomna fakturor då annat underlag saknas. Eftersom majoriteten av fakturorna inkommer i december månad så är det svårt även att under innevarande år prognostisera helårsutfallet. Utgifterna för förmånen har ökat under flera år men denna ökning tenderar nu att avta.

22 22 (79) Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år Ap 6 Bostadstillägg till personer med SA = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent Ap 6 Bostadstillägg till personer med SA 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober -1,00% -2,00% -3,00% -4,00% Kommentar De externa antaganden som används vid beräkningarna för anslagsposten är Konjunkturinstitutets prognos för boendekostnadsindex, prisbasbelopp samt antalsutveckling för personer med aktivitets- eller sjukersättning.

23 23 (79) De retroaktiva utbetalningarna underskattades något för. Det beror på att anslaget 20:3 (Bostadstillägg till pensionärer) delades och det var svårt att uppskatta hur de retroaktiva utbetalningarna skulle fördelas. Ökningstakten för antalet förmånstagare avtog samtidigt under vilket gjorde att avvikelsen mot utfallet blev något mindre. Prognosen för antalet förmånstagare sänktes i oktober. Antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning beräknades då bli lägre. Prognosen för antalet förmånstagare höjdes i början av. Antalsutvecklingen för personer med bostadstillägg bedömdes bli något annorlunda jämfört med totalantalet med aktivitets- och sjukersättning. De som har bostadstillägg har något lägre genomsnittsålder. Utflödet till ålderspension beräknas därför inte bli lika omfattande för dem som har bostadstillägg jämfört med totalantalet med sjukersättning. Differenserna mellan prognos och utfall har varit tre procent eller lägre. Handikappersättning Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :3 Handikappersättning = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober

24 24 (79) Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 9,00% 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 10 19:3 Handikappersättning BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 1,00% 0,00% -1,00% Kommentar Utgiften för handikappersättning påverkas av prisbasbeloppet. Prognoserna påverkas därigenom av Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppets utveckling. Prognosen för handikappersättningar har för åren - överskattat utgiften. Störst var överskattningen i de prognoser som lämnades år, som störst åtta procent. Regeländringen från 2003 har varit en orsak till svårigheten att bedöma utvecklingen av antalet personer med handikappersättning. Den tidigare trenden med en långsam ökning av antalet personer tycks ha brutits under slutet av år. Trendbrott som beror på beteendeförändringar är svåra att förutse.

25 25 (79) Arbetsskadelivränta Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :4 AP 5 Arbetsskadelivränta = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 10 19:4 AP 5 Arbetsskadelivränta BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 5,00% 0,00% -5,00% Kommentar För och har utgiftsprognoserna legat för högt. Under låg dock utgiftsprognosen för på ungefär rätt nivå. Det antogs tidigare att antalet nybeviljade arbetsskadelivräntor skulle stiga successivt som en följd av de nya

26 26 (79) bevisregler som trädde i kraft Det har dock inte blivit så. Istället har antalet nybeviljade arbetsskadelivräntor sjunkit kraftigt. Minskningen av antalet nybeviljade arbetsskadelivräntor beror på låga bifallsfrekvenser och få inkomna ärenden. Utgifterna har därför blivit lägre än vad som prognostiserats. Ersättning för kroppsskador Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :5 AP 3 Ersättning för kroppsskador = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober

27 Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 10 19:5 AP 3 Ersättning för kroppsskador 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 27 (79) 0,00% -5,00% -10,00% Kommentar Utgifterna tenderade tidigare att öka något varför prognoserna höjdes men från och med tenderar utgifterna att minska. Utgiftsminskningen blev oväntat kraftig. Prognoserna för detta år låg hela tiden för högt. Förmånen är liten och en enda nybeviljad livränta med hög retroaktivitetsutbetalning kan höja utgifterna ett år med över en procent.

28 28 (79) Garantipension till ålderspension Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :1 Garantipension till ålderspension = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 11 20:1 Garantipension till ålderspension 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 0,00% -1,00% -2,00% Kommentar De externa antaganden som används vid beräkningarna av anslaget är utvecklingen av prisbasbeloppet, inkomstindex samt SCB:s befolkningsprognos.

29 29 (79) I kvartalsuppföljning sänktes prognosen eftersom utvecklingen under de första månaderna 2003 indikerade att antalet garantipensioner skulle bli något färre än enligt budgetunderlaget. Nya antaganden om prisbasbelopp och inkomstindex påverkade också utgifterna. Prognoserna för åren sänktes i maj vilket främst berodde på ändrade antaganden för prisbasbeloppet. Differenserna mellan prognos och utfall har inte vid något tillfälle överstigit fyra procent. Efterlevandepensioner till vuxna Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :2 Efterlevandepensioner till vuxna = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober

30 Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 11 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 30 (79) -1,00% -2,00% -3,00% Kommentar Utgifterna domineras av änkepension. Det antagande som görs för inkomstindex är därmed mycket viktigt för prognosen. Prognossänkningen i beror i huvudsak på ändrat antagande för inkomtsindex. Höjningen till budgetunderlaget beror delvis på att inkomstindex antogs bli högre igen. Det berodde också på att antalet änkepensioner antogs bli fler. Prognoshöjningarna i början av berodde främst på att antalet änkepensioner beräknades bli fler. De relativt kraftiga minskningarna av prognoserna för och som gjordes mellan hösten och sommaren berodde nästan helt på ändrade antaganden för inkomstindex. Prognosändringar för mellan sommaren och hösten beror också i stor utsträckning på antagandena för inkomstindex. Senare tids prognosminskningar beror även på en sänkning av prognosen för antalet änkepensioner. Differenserna mellan prognos och utfall har bara vid ett tillfälle överstigit tre procent.

31 31 (79) Bostadstillägg till pensionärer Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :3 Bostadstillägg till pensionärer = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 11 20:3 Bostadstillägg till pensionärer 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 10,00% 0,00% -10,00% Kommentar De externa antaganden som används vid beräkningarna av anslaget är inkomstindex, bostadskostnadernas utveckling, prisbasbeloppet samt befolkningsutvecklingen.

32 32 (79) Anslaget delades till anslagsuppföljningen. Bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning lyftes ut och en ny anslagspost under 19:2:6 bildades. Differenserna mellan prognos och utfall har efter delningen av anslaget inte överstigit tre procent. Äldreförsörjningsstöd Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :4 Äldreförsörjningsstöd = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober

33 Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 120,00% 100,00% 80,00% 60,00% 40,00% 11 20:4 Äldreförsörjningsstöd BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 33 (79) 20,00% 0,00% -20,00% Kommentar De externa antaganden som används vid beräkningarna av anslaget är prisbasbelopp, bostadskostnadernas utveckling och antalsutveckling för målgruppen. Förmånen är ny från 2003 och det har funnits en osäkerhet i prognoserna. Prognosen justerades ned successivt mellan med anledning av att antalet förmånstagare blev lägre än vad som tidigare antogs. Den beräkning som gjordes 2001 visade på ett större antal förmånstagare utan pension. Minskningen beror på att förmånstagarna har bott längre tid i landet och att de därmed fått garantipension. Efter 10 års bosättningstid kan de som är födda 1937 och tidigare få hel garantipension och de är då inte längre berättigade till äldreförsörjningsstöd.

34 34 (79) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år - Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten procent 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 0,00% -1,00% -2,00% -3,00% Kommentar Utgifterna domineras av tilläggspension och inkomstpension. Det antagande som görs för inkomstindex är därmed mycket viktigt för prognosen. Prognossänkningen i berodde i huvudsak på ändrat antagande för inkomstindex. Höjningen till budgetunderlaget berodde på att inkomstindex antogs bli högre igen. Prognoshöjningen i berodde dels på högre

35 35 (79) antaganden för inkomstindex, dels på en kraftig höjning av prognosen för antalet personer med tidigt uttag av ålderspension. De relativt kraftiga minskningarna av prognoserna för och som gjordes mellan hösten och sommaren beror i huvudsak på ändrade antaganden för inkomstindex. Prognosändringar för mellan sommaren och hösten beror också i stor utsträckning på antagandena för inkomstindex. Den kraftiga prognoshöjningen i, för år, beror främst på att det då hade beslutats att AP-fonderna skulle belastas med en retroaktiv justering för tidigare år på 1,6 miljarder kronor. Prognosen för tidigt uttag av ålderspension har justerats upp vid flera tillfällen efter den stora höjningen. Prognosen för administrationskostnader för sänktes ganska kraftigt till budgetunderlaget. Differenserna mellan prognos och utfall har bara vid ett tillfälle överstigit tre procent. Allmänna barnbidrag Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :1 Allmänna barnbidrag = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober

36 Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 2,00% 0,00% -2,00% -4,00% -6,00% -8,00% 12 21:1 Allmänna barnbidrag BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 36 (79) -10,00% -12,00% -14,00% -16,00% Kommentar Utgifterna för Allmänna Barnbidrag påverkas främst av antalet barn och därigenom är prognoserna beroende av SCB:s befolkningsprognoser. Prognoserna har haft bra träffsäkerhet för åren -. Undantaget är de prognoser som gjordes under för. Detta berodde på en regeländring som trädde i kraft i slutet av och ledde till en utgiftsökning. Med undantag för denna regeländring har differenserna mellan prognos och utfall inte överstigit 0,5 procent.

37 37 (79) Föräldrapenning Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :2 AP 9 Föräldrapenning = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 12 21:2 AP 9 Föräldrapenning BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 0,00% -2,00% -4,00% Kommentar Utgiftsberäkningarna baseras på KI:s antaganden om timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet samt SCB:s befolkningsprognos. Överskattningar gjorda under berodde främst på vändning i trenden för uttagna dagar från en starkt årlig ökning med ca 5 procent per år till ca 0,8

38 38 (79) procent per år. Regeländringar under gällande höjning av taket och lägstanivå har gett osäkerhet i prognoserna. Differenserna mellan prognos och utfall har, med två undantag, understigit åtta procent. Tillfällig föräldrapenning Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :2 AP 11 Tillfällig föräldrapenning = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 12 21:2 AP 11 Tillfällig föräldrapenning 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 0,00% -5,00% -10,00%

39 39 (79) Kommentar Tillfällig föräldrapenning består av tre delförmåner; kontaktdagar för de som omfattas av LSS, ersättning i samband med barns födsel (s.k. pappadagar) och vård av barn (vab). Den senare utgör den största delen (ca 84 procent) och tenderar att fluktuera mycket då den är beroende av epidemier och dylikt. Prognoser som gjordes för, och har överskattats med i genomsnitt fyra till åtta procent medan prognosen för underskattades. Det senare berodde på att antalet vab-dagar var ovanligt högt under till följd av tidig vinterkräksjuka samt eftersläpande utbetalningar p.g.a. ett nytt ärendehanteringssystem. Underskattningen för utgifterna under som gjordes i budgetunderlaget var på grund av Försäkringskassans utökade kontroll över fusket. Det antogs att detta skulle ha en sänkande effekt på TFP vilket inte skedde. Havandeskapspenning Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :2 AP 12 Havandeskapspenning = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober

40 Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 12 21:2 AP 12 Havandeskapspenning 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 40 (79) 0,00% -2,00% -4,00% -6,00% Kommentar Prognoserna för Havandeskapspenning tar hänsyn till Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutveckling för att prognostisera medelersättningen. För att beräkna hur många gravida som kommer att utnyttja förmånen används även SCB:s befolkningsprognos över antalet födda. Prognoserna för och överskattades. Antal födda ökade men antalet utbetalade nettodagar ökade inte i samma takt. Under ändrades reglerna för inkomsttaket vilket försvårade bedömningen. Uttaget av antalet nettodagar under blev högre än väntat och prognoserna för detta år var underskattade.

41 41 (79) Underhållsstöd Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :3 Underhållsstöd = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 12 21:3 Underhållsstöd BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober -5,00% -10,00% -15,00% -20,00% Kommentar Utgiften för underhållsstöd påverkas av SCB: befolkningsprognos (åldrarna 0-19), konjunkturinstitutens prognos för timlöneökningen. Vid n i maj höjdes anslagsbelastningen för hela prognosperioden. Anledningen till detta var följande regeländringar:

42 42 (79) Grundavdraget som får göras vid beräkning av en bidragsskyldig förälders återbetalningsbelopp höjdes från och med 1 februari från kronor till kronor. Underhållsstöd lämnas för barn under 18 års ålder och förlängt underhållsstöd lämnas till studerande barn i åldern år. Dessa barn garanteras ett ekonomiskt bidrag som från och med 1 februari höjdes med 100 kronor till kronor per månad. Från och med 1 februari har en bidragsskyldig förälder utökad rätt att göra avdrag från återbetalningsbeloppet när han eller hon har umgänge med sitt barn. Avdrag får göras om vistelsen uppgår till minst fem hela sammanhängande dygn eller minst 6 hela dygn under en kalendermånad. Den utökade rätten till avdrag består i att avdrag beräknas även det avslutande dygnet trots att vistelsen inte varat hela dygnet. En vistelse fredag till söndag räknas som två dygn jämfört med tidigare då en sådan vistelse endast berättigade till avdrag för ett dygn. Inbetalningarna från skatteverket för december månad ofta bokförs i januari kommande år vilket föranleder att utfallet blir högre än vad hade prognostiserats för det aktuella året. Efter t i maj har differenserna mellan prognos och utfall understigit fem procent. Bidrag till kostnader för internationella adoptioner Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober

43 Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året 12 21:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner procent 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 43 (79) 20,00% 10,00% 0,00% -10,00% Kommentar Prognoserna för Bidrag till kostnader för internationella adoptioner styrs av storleken på bidraget samt hur många barn som anländer till Sverige genom auktoriserade organisationer. Prognoserna har överskattats under perioden -. Den 1 januari skedde en regeländring som ledde till att endast de familjer med barn som anländer genom en auktoriserad organisation är berättigade till bidraget. Detta sänkte prognoserna. Samtliga prognoser är färgade av stor osäkerhet då de till stor del är beroende av väntetider i ursprungsländerna. Kina har skärpt sina krav på de sökande vilket påverkar adoptionsverksamheten i hela världen då intresset att adoptera därifrån är stort.

44 44 (79) Barnpension och efterlevandestöd till barn Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :5 Barnpension och efterlevandestöd till barn = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året 12 21:5 Barnpension och efterlevandestöd till barn procent 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 1,00% 0,00% -1,00% -2,00% Kommentar De externa antaganden som används vid beräkningarna av anslaget är utvecklingen av prisbasbeloppet, inkomstindex samt SCB:s befolkningsprognos.

45 45 (79) Prognosen sänktes i anslagsuppföljningen främst beroende på ändrade antaganden för inkomstindex och prisbasbelopp. Prognoserna justerades ned både i augusti och i augusti med anledning av att SCB sänkte antalet personer i åldrarna 4 18 år i befolkningsprognosen. Antalet individer med barnpension i åldrarna år sänktes även något utöver den minskning som berodde på den nya befolkningsprognosen. Prognosen justerades ned i. Antalet nytillkomna med barnpension och efterlevandestöd minskade i jämförelse med. En förklaring är att antalet dödsfall hos vuxna har minskat under de senaste åren. Differenserna mellan prognos och utfall har endast vid två tillfällen överstigit sex procent. Vårdbidrag för funktionshindrade barn Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :6 AP 4 Vårdbidrag för funktionshindr barn = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober

46 Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 12 21:6 AP 4 Vårdbidrag för funktionshindr barn 18,00% 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 46 (79) 4,00% 2,00% 0,00% -2,00% Kommentar Prognoserna för vårdbidragsutgifterna har i stort sett hela tiden varit en överskattning. Den regeländring som trädde i kraft i januari 2003 (höjd övre åldersgräns) innebar att ökningen av antalet vårdbidrag åren blev särskilt stor. Denna antalsökning har alltså överskattats i prognoserna, särskilt gäller det vid na före. Utgiften för vårdbidrag påverkas av prisbasbeloppet. Prognoserna påverkas därigenom av Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppets utveckling.

47 47 (79) Pensionsrätt för barnår Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :7 Pensionsrätt för barnår = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% -1,00% 12 21:7 Pensionsrätt för barnår BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober -2,00% -3,00% -4,00% -5,00% Kommentar Varje år lämnar Försäkringskassan i augustiprognosen ett förslag till uttag av ålderspensionsavgift för barnår för följande år. Avgiftsuttaget beslutas i budgetpropositionen året därpå. Den avvikelse som uppstår regleras 3 år senare genom att avgiften höjs/sänks med avvikelsebeloppet plus ränta. Anslagsposten

48 48 (79) innehåller således både en avgift för aktuellt år och ett regleringsbelopp som avser avgiftsuttaget 3 år tidigare. Utgifterna för avgiften på pensionsrätt för barnår bestäms utifrån antalet barn, inkomstbasbeloppets förändring och fördelningen på de tre möjliga beräkningssätten som kan väljas för den enskilde. Det framgår av diagrammen att avvikelserna är förhållandevis små mellan prognos och anslagsposten. Differenserna mellan prognos och utfall har inte överstigit fem procent. Bostadsbidrag Utgiftsprognos vid olika n samt utfall för år :1 Bostadsbidrag = faktiskt utfall tusental kronor BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober

49 Utgiftsprognos för år - vid olika n, procentuell avvikelse från utfallet för året procent 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 18 21:1 Bostadsbidrag BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober 49 (79) -5,00% -10,00% -15,00% Kommentar Under perioden gjordes prognoserna för utgifter för bostadsbidrag som rena trendframskrivningar med hjälp av statistiska tidsseriemodeller, främst s.k. ARIMA-modeller, dock med smärre korrigeringar baserade på utvecklingen inom arbetsmarknaden och hushållens inkomster. Som en följd av detta uppvisar också prognosavvikelserna en tydlig trendmässig samvariation med utgiftsutvecklingen. Prognoserna under denna period har inte kunnat ta tillräcklig hänsyn till utvecklingen på arbetsmarknaden som en förklaringsfaktor av antal hushåll med bostadsbidrag. Fr. o. m. prognosen som lades i Budgetunderlaget används istället FASIT-modellen för prognoser av trend, även om prognosen på kort sikt fortfarande görs med en trend/säsongmässig tidsseriemodell. I januari infördes ett nytt umgängesbidrag och det särskilda bidraget höjdes vilket höjde genomsnittliga bidrag. I grafen ovan framgår tydligt att utgiftsökningen på grund av denna regeländring överskattades (jämför utfallet - med prognosen som lades i maj ).

50 50 (79) Tabeller med underlag till diagrammen I tabellform redovisas här underlaget till diagrammen. Beloppen är hämtade från bilaga 1 till de prognosrapporter som lämnats till regeringen vid de olika na. De kan avvika något från de belopp som redovisats i själva rapporten eftersom avrundningar kan ha gjorts på olika sätt.

51 51 (79) Anslagspost 9 13:1 AP 5 Tandvårdsersättning Prognos och utfall i 1000-tal kronor Prognostillfälle BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober Prognosens procentuella avvikelse från utfall Prognostillfälle 17,6% 42,7% 9,7% 17,6% 42,5% 9,6% 20,4% 49,8% 19,5% 22,0% 70,7% 28,4% 20,6% 32,7% 6,4% 0,6% 19,5% 26,7% 1,6% 7,3% 19,1% 25,0% 2,9% 8,3% 16,9% 19,1% 3,9% 10,5% BU 0,0% 15,9% 7,0% 14,2% maj 7,9% 8,3% 15,9% aug 13,6% 6,4% 9,7% okt 14,8% 4,4% 9,2% BU 0,0% 0,1% 4,2% maj 0,3% 3,6% augusti 0,4% 4,1% 1,2% 5,2% BU 0,0% 8,1% maj 2,6% augusti 1,7% oktober 1,5% 0,0% Prognosens nominella avvikelse från utfall, 1000-tal kronor Prognostillfälle BU maj aug okt BU maj augusti BU maj augusti oktober _G