Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnader för statlig assistansersättning Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen :1 Försäkringskassan Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2014 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Prognoserna i denna rapport överensstämmer väl med de prognoser som lämnades såväl i juli som i oktober Sammantaget för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde är förändringarna endast marginella, och beror främst på ändrade makroekonomiska förutsättningar. Synen på den underliggande utvecklingen har inte förändrats. Enligt regleringsbrev för budgetåret 2014 ska Försäkringskassan senast den 16 januari 2014 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Jämfört med i oktober 2013 har prognoserna sammantaget sänkts för alla år utom för 2014, justeringarna kan dock betraktas som marginella. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde, miljarder kronor, prognos från och med år 2013 De totala utgifterna beräknas till 189 miljarder kronor år 2013 för att därefter successivt öka till 207 miljarder kronor år Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas öka något under prognosperioden, från 89 miljarder år 2013 till 90 miljarder år För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social 3

4 omsorg, beräknas utgifterna öka från 29 miljarder år 2013 till 34 miljarder år Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 71 miljarder år 2013 till 83 miljarder år Sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, belopp i miljarder kronor. Ingående överföringsbelopp 3,6 2,9 Anslagna medel 190,9 192,5 Tilldelade medel 187,3 189,6 Prognos 188,7 192,7 195,0 199,1 202,7 206,7 Avvikelse från anslag 2,2 0,2 Avvikelse från tilldelade medel 1,4 3,1 Överskridande av anslagskredit 0 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2013 är 190,9 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under år 2012 var 3,6 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2013 är 187,3 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 188,7 miljarder kronor. Detta är 2,2 miljarder kronor lägre än anslagna medel, men 1,4 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Utgifterna bedöms för samtliga anslag rymmas inom krediten. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2014 är 192,5 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under 2013 beräknas bli 2,9 miljarder kronor. De sammanslagna utgifterna för sakanslagen beräknas till 192,7 miljarder kronor. Detta är 0,2 miljarder kronor högre än anslagna medel och 3,1 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 4

5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, miljarder kronor Utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2013 beräknas utgifterna uppgå till 5,2 miljarder kronor för att öka till 6,4 miljarder år Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer med assistansersättning beräknas vara knappt under hela prognosperioden. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas däremot fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 10 timmar per år. Schablonbeloppet (ersättning per timme) antas öka med 5 kronor per år. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, miljarder kronor 5

6 Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen öka något under prognosperioden, från 75,0 miljarder kronor år 2013 till 75,6 miljarder år 2014 och sedan, med en något varierad utvecklingstakt, bli 76,4 miljarder år 2018, uttryckt i löpande priser. Justerat för inflationsutvecklingen är trenden fortfarande sjunkande. Jämfört med prognosen i oktober 2013 har prognoserna justerats ner för hela perioden. Utgifterna för anslaget sjuk- och rehabiliteringspenning beräknas öka från 28 miljarder kronor år 2013 till 35 miljarder år Antalet pågående sjukfall beräknas öka under prognosperioden, i ett historiskt sammanhang får dock uppgången betecknas som begränsad, framför allt med avseende på de längre fallängdskategorierna. De kortare sjukfallen, upp till 180 dagar, karaktäriseras av en tydlig säsongsvariation med färre sjukfall under sommaren och fler sjukfall under vintern. Nyinflödet, som har ökat under 2012 och 2013, bedöms fortsätta att öka under 2014 men med en avtagande ökningstakt. Längre fram i prognosperioden baseras beräkningarna på ett nyinflöde i nivå med 2014, men med en årlig uppräkningstakt i linje med den beräknade befolkningsökningen. Även sjukfallens varaktighet bedöms öka under innevarande år, men sedan vara oförändrad under resten av prognosperioden. Sjukfallsutgifterna har historiskt uppvisat en stor variation, med långa perioder av kraftiga ökningar respektive minskningar. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var över personer i beståndet. I december 2013 har antalet minskat till personer. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2018 beräknas personer ha aktivitetseller sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning tills vidare beräknas minska, dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgifterna bli lägre. Det beror främst på att Konjunkturinstitutet sänkt sin prognos för prisbasbeloppet. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet tillkommande ärenden är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 6

7 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, miljarder kronor Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror på att antalet barn beräknas bli fler. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 27,0 miljarder år 2013 till 33,1 miljarder för Ökningen beror dels på att antalet barn i åldrarna 0 8 år antas öka, dels på ökande timlöner. Den 1 januari 2013 höjdes ersättningen för grundnivådagar från 180 till 225 kronor per dag, vilket också har en höjande effekt på utgifterna. De regeländringar för åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen som föreslås träda i kraft 1 januari 2014 bedöms öka utgifterna marginellt från och med Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning beräknas öka under hela prognosperioden till följd av fler barn i åldrarna 0 12 år samt ökande timlöner. Utgiften beräknas öka från 5,8 miljarder år 2013 till 6,7 miljarder år Under det första halvåret 2013 har 3,5 miljoner nettodagar för vård av barn använts, vilket motsvarar en ökning med 20 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det höga utfallet under första halvåret 2013 förklaras främst av den omfattande influensan. Lanseringen av den nya VAB-applikationen och slopandet av intygskravet har förenklat ansökan om tillfällig föräldrapenning, men det är osäkert hur detta kan ha påverkat 7

8 utfallet 1. Prognosen har sänkts marginellt med anledning av ett minskat utnyttjande av både så kallade pappadagar och dagar för vård av barn under hösten Antalet vårdbidrag antas öka under hela prognosperioden. En orsak är bedömningen att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna år. Utgiften för hela anslaget antas bli 3,1 miljarder kronor år 2013 och öka till 3,9 miljarder Utgiften för bostadsbidrag beräknas för 2013 bli 4,6 miljarder kronor och öka till 5,1 år Denna ökning är en följd av förslaget att höja det särskilda bidraget från och med år År 2018 beräknas utgifterna därefter ha minskat till 4,9 miljarder kronor. Att utgifterna har en avtagande trend bedöms främst bero på att de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att allt färre hushåll blir berättigade till bidraget. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i oktober 2013 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent -0,1 +0,1-0,2-0,3 0,4-0,4 Sammantaget har prognoserna sänkts flertalet år, jämfört med de prognoser som lämnades i oktober Sänkningarna är mycket måttliga och beror främst på ändrade makroekonomiska förutsättningar. Förändringar av volym 1 Inspektionen för Socialförsäkringen har på regeringens uppdrag undersökt effekten av ett slopat frånvarointyg på tillfällig föräldrapenning. De kommer fram till att det inte är troligt att borttagandet av frånvarointyget hade någon större effekt på hur föräldrarna använde försäkringen under det första halvåret Men skriver också att det är svårt att identifiera orsakssamband på ett trovärdigt sätt därför att det finns många andra faktorer som också påverkar föräldrarnas användning av tillfällig föräldrapenning över tiden (till exempel variationen i sjukdomsepidemier), och det saknas en lämplig jämförelsegrupp som inte påverkades av det slopade intygskravet. Se ISF-rapport 2013:19, Slopat frånvarointyg, Kontroll och uttag av tillfällig föräldrapenning. 8

9 och struktur har sammanlagt höjt prognoserna för åren 2014 och 2015, men haft en sänkande inverkan för övriga år. Prognoserna för assistansersättning har höjts till följd av ett något högre utfall av antal personer. Prognoserna för sjukpenning har sänkts dels på grund av att utfallen under oktober och november varit lägre än enligt föregående prognos, dels då Konjunkturinstitutet sänkt sin prognos för timlöneutvecklingen. Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för prisbasbeloppet, vilket ligger bakom sänkningen av prognoserna för sjuk- och aktivitetsersättning. Störst är sänkningen av prognoserna inom föräldraförsäkringen. Det är främst Konjunkturinstitutets sänkta prognos för prisbasbeloppet och timlöneökningen som ligger bakom detta. På grund av de senaste utfallen för föräldrapenning har fördelningen mellan olika dagtyper justerats. Även detta har haft en sänkande effekt på prognoserna. Prognosdifferenser i miljarder kronor för de olika anslagen, prognosen i januari 2014 jämfört med prognosen i oktober

10 Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2014 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2014 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar, och Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2014 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för oktober 2013 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst november 2013 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 17 april 2013 använts. 10

11 Från Konjunkturinstitutets prognos i december 2013 har hämtats uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i oktober 2013 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli något lägre för åren jämfört med beräkningarna till prognosen i oktober Det har sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir lägre år Detta har haft en sänkande effekt på prognoserna för sjukpenning och inom föräldraförsäkringen för åren

12 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 293 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgiften för Statligt tandvårdsstöd under 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är cirka 4 procent högre än motsvarande period året innan. En orsak till utgiftsökningen är att antalet besök ökat mellan dessa perioder, vilket i sin tur delvis kan bero på att befolkningen i de åldrar som är aktuella för det statliga tandvårdsstödet ökat. En annan förklaring till utgiftsökningen är de referensprisförändringar som gjorts under 2012 och Införandet av särskilt tandvårdsbidrag i januari 2013 har också bidragit till utgiftsökningen, om än marginellt. 12

13 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Senaste månadernas utfall ligger marginellt högre än vad som förväntades i föregående prognos, vilket justerar upp prognosen för 2013 marginellt. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 302¹ 520¹ Preliminäravgift 545¹ 541¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -243¹ -21¹ Prognostiserad avgift för respektive år ¹ Fastställd av riksdag eller regering. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 302 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 520 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet. Analys Smittoläget har förbättrats senaste månaderna enligt Socialstyrelsen, vilket resulterat i något lägre utgifter i förhållande till vad som förväntades i samband med oktoberprognosen, därmed har prognosen justerats ned något. 13

14 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -3,8-7,8-7,4-3,8 Volym- och strukturförändringar Sänkning av underliggande prognos ger sänkt prognos för pensionsavgiften. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 871 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 64 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 761 miljoner kronor vilket är 103 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 167 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. 14

15 Analys RAPPORT Nuvarande regelverk Utgiften för sjukvård i internationella förhållanden påverkas bland annat av i vilken utsträckning personer som har rätt till vård i Sverige enligt hälsooch sjukvårdslagen 2 söker vård i andra EU/EES-länder och Schweiz. Utgiften påverkas även av antalet personer som är försäkrade inom Norden eller andra konventionsländer och som vid tillfällig vistelse söker vård i Sverige. Även vårdkostnader för pensionärer som är försäkrade i Sverige och som bosätter sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har en inverkan på utgiften. Förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009, som började tillämpas den 1 maj 2010, påverkar utgiften på ett antal olika sätt. Införandet av förordningarna har bland annat medfört att de gällande återbetalningsreglerna skärpts, dels genom förkortade återbetalningstider och dels genom införandet av ränta på sena betalningar. Ny lagsstiftning Den 1 oktober 2013 trädde en ny kostnadsansvarslag 3 angående patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets och -rådets direktiv 4 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i svensk rätt. Enligt den nya kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget. 5 Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av den nya kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/ Staten ska även fortsättningsvis ansvara för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten kommer även att ha kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige 7. De bilaterala överenskommelser och Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 2011/24/EU. 16 Folkbokföringslagen. Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. Enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd 15

16 konventioner rörande hälso- och sjukvård som Sverige har med andra länder ska också bekostas av staten. 8 Analys av För att inte överskrida anslagskrediten för år 2012, stoppades utbetalningarna till andra länder avseende turistvård och pensionärsvård i slutet av september Utbetalningarna som skulle gjorts under resten av året sköts i stället över till år Utgiften för Sjukvård i internationella förhållanden beräknas öka från 698 miljoner kronor till 871 miljoner kronor (25 procent) mellan 2012 och En förklaring till ökningen är förskjutningen av utgifter för turistvård på 28 miljoner från 2012 till En annan orsak till ökningen är att utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster har ökat. Utbetalningar för de flesta av pensionärsvårdskraven hann göras innan utbetalningarna till andra länder stoppades i slutet av september Utgifterna för pensionärsvård antas ändå vara fortsatt höga 2013 med anledning av de skärpta återbetalningsreglerna och övergången från krav på fasta till faktiska belopp. Mellan 2013 och 2014 beräknas den totala utgiften minska med 110 miljoner kronor (13 procent). Detta är en effekt av den nya lagen, som trädde i kraft den 1 oktober 2013, om fördelningen av utgifter för gränsöverskridande vård mellan staten och landstingen. Den nya fördelningen medför att trenden för perioden , som tidigare varit ökande, nu blir avtagande. Det beror på eftersläpningar i utbetalningar som i sin tur leder till att den nya lagen förväntas få full effekt först efter Den prognostiserade utvecklingen av utgiften för gränsöverskridande vård illustreras i diagrammet nedan. 8 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 16

17 Prognos över statens utgifter för Sjukvård i internationella förhållanden respektive statens och landstingens totala utgifter för gränsöverskridande vård. Miljoner kronor, årsvärden Nedan ges en sammanställning av utfall och prognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall och prognoser uppdelat på ersättningsområden. Miljoner kronor, årsvärden * Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Summa * Den nya lagen, som innebär att delar av den totala utgiften belastar landstingen i stället för staten, får effekt från Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet. Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård förväntas följa de senaste årens trend och endast förändras marginellt mellan åren under prognosperioden. Turistvård Utgifterna för turistvård beräknas bli 195 miljoner kronor Under 2014 förväntas en ökning på grund av överskjutande belopp från Även en nivåhöjning om 30 miljoner kronor för statens och landstingens totala utgifter för 2014 har gjorts. Nivåhöjningen beror på införandet av den nya kostnadsansvarslagen. Lagen innebär att privat nödvändig vård given efter 1 oktober 2013 kommer att kunna ersättas i efterhand. Utgiften för turist- 17

18 vård har varierat mycket från år till år, vissa år med kraftiga ökningar och andra med stora minskningar (se tabell ovan). Utgifterna för den del som staten ansvarar för förväntas minska i takt med att den nya lagen om fördelningen av utgifterna mellan staten och landstingen får allt större effekt. Det finns en betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av de skärpta återbetalningsreglerna. Dessutom är det osäkert hur lång tid det tar innan den nya kostnadsansvarslagen fått full effekt och därmed hur fördelningen av utgifter mellan staten och landstingen kommer att utvecklas. Pensionärsvård Utgifterna för pensionärsvård beräknas bli 280 miljoner kronor 2013 för att sedan öka med 69 miljoner kronor (25 procent) mellan 2013 och En del av ökningen beror på eftersläpningar av inkomna fakturor, som i stället för att belasta 2013, belastar Därefter antas eftersläpningen vara mindre omfattande och leda till en minskning på 22 miljoner kronor (6 procent) mellan 2014 och Resten av prognosperioden antas utgifterna för pensionärsvård öka med i genomsnitt 15 miljoner kronor (4 procent) per år. Ökningstakten baseras på de senaste årens trend över belopp på inkomna krav. Sjuk- och tandvårdstjänster Utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster förväntas bli 200 miljoner kronor år De senaste månaderna har utgifterna ökat oförutsett mycket (se diagram nedan). Hittills har den planerade vården, som ingår i sjuk- och tandvårdstjänster, ersatts enligt vårdlandets utgiftsnivåer. Införandet av den nya lagen, som innebär att vården ersätts upp till den kostnadsnivå som Sverige skulle ha ersatt, förväntas medföra en minskning på 30 miljoner kronor från Under denna period beräknas prognosen även sänkas på grund av att delar av utgiftsansvaret flyttats över till landstingen. Trots en nedjustering av utgiftsnivån antas den ökande trenden kvarstå. Ökningen prognostiseras till i genomsnitt 3 miljoner kronor (23 procent) per år mellan 2014 och

19 Utgifter för Sjuk- och tandvårdstjänster. Tusentals kronor, månadsvärden Prognos för utgiftsfördelningen mellan staten och landstingen. Miljoner kronor, årsvärden Konventionsvård 2013 Stat/landsting 196/ Stat/landsting 193/ Stat/landsting 194/ Stat/landsting 195/ Stat/landsting 196/ Stat/landsting 197/0 Turistvård 195/0 208/35 153/112 94/195 50/264 30/313 Pensionärsvård 280/0 350/0 328/0 342/0 357/0 373/0 Sjuk- och tandvårdstjänster 200/0 10/159 13/209 17/259 20/310 23/360 Summa per del 871/0 761/ / / / /673 Summa totalt Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet och av samma anledning överensstämmer inte årstotalen för alla år med motsvarande prognos Osäkerhetsanalys Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa har sitt ursprung i administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. För såväl turistvården som pensionärsvården finns det en osäkerhet kring hur utbetalningarna kommer att påverkas av de nya återbetalningsreglerna. Reglerna förväntas dock på sikt medföra en ökad förutsägbarhet. Även införandet av den nya kostnadsansvarslagen är en källa till osäkerhet för prognosen. Valutakursutvecklingen är en stor källa till 19

20 osäkerhet. I prognosen för pensionärsvård har Riksbankens genomsnittliga mittkurser för perioden november 2012 oktober 2013 använts. Utgiftsfördelningen mellan staten och landstingen bygger bland annat på skattningar om hur stor andel av vårdutgifterna som rör personer som inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Även betalningstakten är skattad. Utgiftsfördelningen är därmed behäftad med osäkerhet. Om exempelvis betalningstakten blir snabbare än väntat kommer landstingens utgiftsandel att öka i ett snabbare tempo än vad tabellen ovan visar. Jämförelse med föregående prognos Prognosen lämnas oförändrad sedan föregående anslagsuppföljning. 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 373 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet men 18 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 360 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 32 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden, antal anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Stor inverkan har även storleken på medelbeloppet 9 för utbetalningar av anpassningsbidrag. 9 Beräknat per år som totalt utbetalt anpassningsbidrag per person som fått utbetalning. 20

21 Utbetalningarna av bilstöd stoppades i mitten av december 2012 när de tillgängliga medlen var förbrukade. Detta fick till följd att utbetalningar om uppskattningsvis 22 miljoner kronor försköts till januari Tillgängliga medel att disponera för 2013 är 385 miljoner kronor inklusive anslagskredit och i budgetpropositionen föreslaget tilläggsanslag. Bedömningen är att dessa medel är tillräckliga för årets utbetalningar. Antal personer med utbetalning av grundbidrag respektive anpassningsbidrag, prognos från och med år 2013 Obs! Utbetalningar som förskjutits från 2011 till 2012 redovisas i diagrammet som utbetalningar under Till och med år 2006 var antalet personer som fick grundbidrag fler än antalet som fick anpassningsbidrag. Från 2007 är förhållandet det omvända, fler personer får anpassningsbidrag. Denna relation antas fortsätta att gälla under hela prognosperioden. År beräknas antal personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag tillfälligt bli lägre. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd år 2007 och 2008 var lägre jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först efter nio år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre år

22 Medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag, prognos från och med år 2013, kronor Medelbeloppen för grundbidrag och anskaffningsbidrag har inte förändrats märkbart under de senaste åren och antas inte heller förändras under prognosperioden. För anpassningsbidrag har medelbeloppen ökat, särskilt under de senaste åren. I genomsnitt har ökningen de senaste tio åren varit 8 procent, dock något lägre de senare åren. Ökningen mellan 2012 och 2013 beräknas vara 6,8 procent, i prognosen antas att denna ökningstakt består långsiktigt. Utbetalningarna av anpassningsbidrag uppgick under 2012 till 254 miljoner kronor. Av dessa betalades en tredjedel ut till personer med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller rehabilitering (bidragsgrupp 1). Knappt en tredjedel betalades ut till föräldrar till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv (handikappgrupp 5). Känslighetsanalys Storleken på medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag har stor inverkan på den sammanlagda prognosen för bilstöd. I tabellen nedan illustreras hur prognosen skulle påverkas om medelbeloppet årligen ökar med 10 respektive 5 procent i stället för den i prognosen antagna ökningen med 6,8 procent. Differens mot den lämnade prognosen om medelbeloppet för anpassningsbidrag ökar med 5 respektive 10 procent, belopp i miljoner kronor År +5 procent +10 procent

23 Pågående utredningar Flera utredningar som kommer att ge ökade kunskaper om bilstödet är aktuella. Förutom den interdepartementala utredningen om bilstöd, handikappersättning och vårdbidrag pågår inom Inspektionen för socialförsäkring en granskning av bilstödet. Försäkringskassan genomför även ett arbete för att förbättra statistiken. Försäkringskassans internrevision har genomfört en granskning av bilstödet. Med anledning av denna kommer Försäkringskassan att göra ett omfattande utvecklingsarbete och vidta åtgärder som kan komma att få effekt på kostnaderna för anpassningsbidrag. I prognosen har ingen hänsyn kunnat tas till detta. I skrivelsen Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet (Ds 2013:46) föreslås ett antal regeländringar som främst avser anpassningsbidraget: Försäkringskassan ska vid bedömningen av anpassningsbidragets storlek ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. Ökad konkurrens bedöms minska kostnaderna. Den möjlighet som redan finns att neka anpassningsbidrag vid ett uppenbart olämpligt val av fordon bör förtydligas. Slutligen föreslås att tidsgränsen för när nytt grundbidrag eller anskaffningsbidrag kan beviljas enligt huvudregeln ändras från nio till tio år. Om bilen som köpts eller anpassats med hjälp av bilstödet är välfungerande ska dock nytt grundbidrag eller anskaffningsbidrag inte beviljas även om tidsgränsen passerats. Förslagen är lämnade till den översyn av bilstödet som ska vara klar i maj Försäkringskassan är positiv till grundtankarna i förslagen men ser behov av undantag. I denna prognos har hänsyn inte tagits till de föreslagna regeländringarna. 23

24 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Prognosen har endast justerats mycket marginellt sedan oktober. 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor vilket är 66 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 465 miljoner kronor högre än tilldelade medel men ryms inom angiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor vilket är 37 miljoner kronor högre än anslagsbelopp och 502 miljoner kronor högre än tilldelade medel. 24

25 Analys RAPPORT Storleken på utgifterna styrs av antalet personer som har rätt till assistansersättning, assistanstimmar per månad och beviljad ersättning per timme. Kostnaden för den statliga assistansersättningen har ökat sedan ersättningen infördes Kostnaderna har ökat även för kommunerna men i något lägre takt. Utgifterna för assistansersättningen beräknas öka under prognosperioden med 3,7 procent per år. Vilket motsvarar knappt 1 miljard kronor i genomsnitt per år fram till 2018 då utgifterna beräknas vara miljoner. Kommunens utgifter beräknas till miljoner Under prognosperioden väntas kommunens utgifter öka till miljoner år Förmånens utgifter beräknas totalt till knappt 32 miljarder kronor år Utfall och prognos av utgifterna för statlig assistansersättning i miljoner kronor, prognos från och med Antalet assistanstimmar per brukare och månad har ökat mellan 1998 och 2012 med i genomsnitt 12 timmar per månad varje år. Under prognosperioden beräknas antalet timmar öka i en något långsammare takt än tidigare med 10 timmar per månad i årstakt. Ökningen av antalet assistansberättigade har mattats av sedan 2008 och förväntas vara relativt konstant under prognosperioden. Bidragande orsaker till detta kan vara tydligare riktlinjer, rättsfall vid bedömning av grundläggande behov och fler 2-årsomprövningar. Schablonbeloppet är fastställt till 280 kronor för 2014, vilket är en ökning med 5 kronor motsvarande 1,82 procent mot

26 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,0 +0,9 +0,8 +0,6 +0,5 +0,7 Volym- och strukturförändringar Prognosen har reviderats upp för hela prognosperioden till följd av något högre utfall av antal personer. Revideringen för 2013 beror på en nedjustering av kommunernas inbetalning i december som väntas bli lägre än tidigare prognostiserats. Kommunernas inbetalningsmönster i december skiljer sig mellan olika år, här antas ett liknande scenario som i december 2012 då kommunernas inbetalningar var mindre än beräknat. 26

27 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Inflödet av sjukfall förväntas öka under 2013 och 2014 i jämförelse med År 2012 startades det ungefär sjukfall som blev minst 30 dagar. Under 2013 beräknas inflödet uppgå till cirka , för att sedan öka till under Återflödet 10 för 2013 beräknas uppgå till omkring sjukfall, vilket är högre än 2012, men klart lägre än 2011 då återflödet uppgick till cirka sjukfall. Under 2014 beräknas återflödet minska till drygt sjukfall. Antalet sjukfall som passerar ett år i fallängd beräknas öka. Under 2012 passerade cirka sjukfall ett år, för 2013 beräknas dessa fall uppgå till ungefär för att sedan öka till drygt under Antal individer som får sjukersättning var i december 2013 jämfört med i december I slutet av 2014 beräknas antalet sjukersättningsmottagare minska till ungefär personer. Antalet som uppbär aktivitetsersättning var i december 2013 mot i december I slutet av 2014 beräknas antalet mottagare av aktivitetsersättning vara ungefär Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med september 2013 har drygt sjukfall avslutats sedan de uppnått maximal ersättningstid. Under 2013 och 2014 beräknas cirka respektive personer lämna sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löper ut. Beräknad anslagsbelastning inklusive statlig ålderspensionsavgift. Miljarder kronor, löpande priser Sjuk- och aktivitetsersättning 47,8 45,4 43,7 43,3 42,7 42,2 Sjukpenning 26,0 28,9 30,2 31,4 31,9 32,7 Rehabiliteringspenning 1,2 1,4 1,4 1,5 1,5 1,6 Summa 75,0 75,6 75,4 76,2 76,1 76,4 Bedömning i föregående prognos 75,2 75,7 75,6 76,6 76,5 76,9 Differens -0,2-0,1-0,2-0,4-0,4-0,5 I löpande priser beräknas utgifterna öka under perioden, justerat för inflationsutvecklingen är trenden fortfarande sjunkande. Skillnaden mellan de beräknade utgifterna i den nu aktuella prognosen och oktoberprognosen beror till stor del på förändrade makroekonomiska antaganden. 10 Med återflöde menas personer som, efter uppnådd maxtid, återvänder till sjukförsäkringen inom 15 månader. 27

28 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspenning :1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning :1.15 Närståendepenning :1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning :1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti :1.5 Boendetillägg :1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall :1.20 Arbetshjälpmedel m.m Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 28

29 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 29 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 131 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Analys Anslagsbelastningen för sjukpenning ökade med omkring 2,3 miljarder kronor (11,6 procent) under januari november 2013, jämfört med motsvarande period Antalet nettodagar ökade med cirka 3,5 miljoner (9,5 procent). Nyinflödet av sjukfall som blir minst 30 dagar ökade under 2012 med omkring 7 procent jämfört med Under första halvåret 2013 visade nyinflödet upp en något högre ökningstakt om knappt 9 procent jämfört med motsvarande månader Sjukfallen har sedan 2010 uppvisat en differentierad utveckling för olika grupper av sjukskrivna: För anställda har nyinflödet ökat markant medan varaktigheten ökat mer begränsat. För arbetslösa råder motsatt förhållande med ett stabilt nyinflöde, men en påtagligt ökad varaktighet. 11 Den totala effekten blir således en ökning rörande både inflöde och varaktighet, vilket har föranlett ökningen av antalet pågående sjukfall, som framgår av diagrammen nedan. I september 2013 pågick det drygt sjukfall, att jämföra med knappt ett år tidigare. Antal pågående sjukfall i september respektive år (streckad yta avser återflöde) Ovanstående diagram visar hur återflödet påverkar antalet pågående sjukfall. Störst påverkan har återflödet på antalet sjukfall som i september 11 Försäkringskassan 2013, Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delrapport 3, Dnr

30 2013 hade pågått i mellan 180 dagar och tre år. Återflödet utgörs både av personer som uppnått maximal tid i sjukpenning och av personer som uppnått maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning. En del av ökningen av antalet pågående sjukfall utgörs alltså av personer som tidigare hade tidsbegränsad sjukersättning. De få personer som är kvar i de allra längsta fallängdskategorierna är personer som antingen får fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå eller fler dagar med sjukpenning på normalnivå. I den grupp som uppnådde maxtid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 kom en stor majoritet från sjukpenning. Därefter, fram till och med år 2012, hade majoriteten som uppnådde maxtid tidsbegränsad sjukersättning. Från 2013 är den tidsbegränsade sjukersättningen helt utfasad vilket innebär att alla som numera uppnår maxtid i sjukförsäkringen kommer från sjukpenning på fortsättningsnivå. För 2012 blev återflödet ungefär sjukfall. För 2013 och 2014 beräknas det årliga återflödet uppgå till omkring respektive sjukfall. En viss ökning förväntas längre fram i prognosperioden då det höga nyinflödet ger effekt på återflödet med några års fördröjning. Pågående sjukfall per månad uppdelat på fallängd (utfall augusti 2013) En rad faktorer talar för att sjukpenningförsäkringen under prognosperioden kommer att uppvisa en mindre dramatisk utveckling än under de två senaste decennierna. 12 Som bilden ovan visar beräknas det ske en uppgång i antal pågående sjukfall. I ett historiskt perspektiv måste dessa ökningar dock betecknas som begränsade, framför allt med avseende på de längre fallängderna. De kortare sjukfallen, upp till 180 dagar, karaktäriseras av en tydlig säsongsvariation med färre sjukfall under sommaren och fler sjukfall under vintern. 12 Försäkringskassan 2013, Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delrapport 3, Dnr

31 Nyinflödet beräknas öka med drygt 7 procent för helåret 2013 och cirka 5 procent år Längre fram i prognosperioden baseras beräkningarna på ett nyinflöde i nivå med 2014, men med en årlig uppräkningstakt i linje med den beräknade befolkningsökningen. Dock har nyinflödet historiskt uppvisat en stor variation, med långa perioder av kraftiga ökningar respektive minskningar. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter. Detta gäller även varaktigheten; kvarståendesannolikheten bedöms generellt att öka något under 2014 då historiken pekar på att ökningar i nyinflödet efterföljs av längre duration i sjukfallen. 13 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,4-0,3-0,4-0,6-0,7-0,7 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har, med undantag för 2014, sänkt prognosen för timlöneutvecklingen vilket sänker prognosen för sjukpenning. Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats ner marginellt för hela prognosperioden. För 2013 beror sänkningen på att utfallen för oktober och november blev lägre (sammanlagt cirka 100 miljoner kronor) än vad som prognostiserades vid föregående anslagsuppföljning i oktober. För 2014 och framåt bedöms ökningstakten i nyinflödet nu bli något lägre än vid föregående prognostillfälle. 13 Försäkringskassan 2013, Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delrapport 3, Dnr

32 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning följer generellt den som råder för sjukpenning. Rehabiliteringspenningen har dock under 2013 (januari november) uppvisat en klart lägre ökningstakt än sjukpenningen: nettodagarna har ökat med 3 procent och utgifterna med drygt 4 procent. I denna prognos beräknas rehabiliteringspenning utgöra 5,15 procent av nettodagarna för alla sjukfall år 2013 och 2014, motsvarande andel av anslagsbelastningen beräknas uppgå till 4,55 procent. Därefter beräknas andelen öka något, till 5,20 procent av nettodagarna och 4,60 procent av anslagsbelastningen. 32

33 Andelen nettodagar för rehabiliteringspenning av totala antalet nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning (utfall t.o.m. september 2013) *) Nedgång på grund av redovisningstekniska skäl vid införandet av rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå Uppgången under 2009 antas bero på att fler personer gick med i handlingsplansamverkan och därmed fick rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning som de hade tidigare. När de nådde tidsgränsen i sjukförsäkringen sjönk antalet nettodagar för hela anslagsposten drastiskt i jämförelse med år Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,3-0,2-0,4-0,6-0,7-0,7 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har, med undantag för 2014, sänkt prognosen för timlöneutvecklingen vilket sänker prognosen för rehabiliteringspenning. 33

34 Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats ner marginellt för hela prognosperioden. För 2013 beror sänkningen på att utfallen för oktober och november blev lägre (sammanlagt cirka 18 miljoner kronor) än vad som prognostiserades vid föregående anslagsuppföljning. För 2014 och framåt bedöms ökningstakten i nyinflödet nu bli något lägre än vid föregående prognostillfälle. 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 151 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 2 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 160 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och 1 miljon kronor lägre än tilldelade medel. Analys Utgifterna för närståendepenning drivs av hur många nettodagar som betalas ut, och medelersättningen för dessa nettodagar. Antalet utbetalda nettodagar har under januari november 2013 ökat med dagar (8 procent) jämfört med motsvarande period år Utgifterna har visat upp en något högre ökningstakt om drygt 10 procent (ungefär 12,9 miljoner kronor). Den ökningstakten beräknas under prognosperioden avta och uppgå till drygt 6 procent årligen. 34

35 Antal nettodagar per månad januari 2007 december 2018 SCB beräknar i den senaste befolkningsprognosen ett nära nog konstant antal avlidna årligen under prognosperioden. Den prognostiserade nettodagsökningen är därför i huvudsak hänförlig till ett förväntat ökat användande av förmånen. Historiskt har vi sett att en ökande andel av de avlidna haft närstående som använt förmånen: från 7,5 procent år 2005 till 9,1 procent Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,5 +0,8 +0,6 +0,4 +0,3 +0,3 Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats upp marginellt för hela prognosperioden då utfallen för oktober och november kom in cirka 1,3 miljoner kronor över vad som prognostiserades vid föregående anslagsuppföljning. 35

36 1:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag 0 0 Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 4 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet, men i överensstämmelse med tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 0 kronor vilket stämmer överens med anslagsbelopp och tilldelade medel. Analys Regeringen gav den 15 juli 2010 Försäkringskassan i uppdrag att, i samverkan med Socialstyrelsen och i samråd med Arbetsförmedlingen, vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan fick, genom regeringsbeslut S2010/5364/SF ( ), högst 25 miljoner kronor att disponera för projektet som skulle slutredovisas i januari Försäkringskassan förbrukade under miljoner kronor av den ursprungliga budgeten för projektet. I regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försäkringskassan angavs att Försäkringskassan får använda högst 20 miljoner kronor för projektet. Försäkringskassan förbrukade drygt 11 miljoner kronor under 2012 av de tilldelade medlen för projektet. I regleringsbrevet för 2013 överfördes 4 miljoner av projektets budget till 2013 för att slutföra projektet. Till och med november 2013 har 3,98 miljoner kronor förbrukats. Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar sedan föregående prognos. 36

37 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 106 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 108 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Den 1 januari 2012 infördes en ny förmån benämnd boendetillägg. Boendetillägget kan lämnas till försäkrade som haft tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Rätten till boendetillägg inträder från och med månaden efter den då rätten till tidsbegränsad sjukersättning upphör. Från och med 2013 kan boendetillägg även lämnas till försäkrade vars aktivitetsersättning upphör till följd av att de fyller 30 år. Boendetillägget kan lämnas med högst kronor per år till en ogift försäkrad och med högst kronor per år till en gift 14 försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med kronor till hushåll med ett barn, kronor till hushåll med två barn och kronor till hushåll med tre eller flera barn. Boendetillägg kan lämnas om den försäkrade får sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall eller deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion och får aktivitetsstöd. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. Under 2012 betalades sammanlagt 68 miljoner kronor ut i boendetillägg till personer. Som förväntat, till följd av att målgruppen för boendetillägg har utökats, är utgifterna klart högre under 2013 jämfört med 2012 och 14 Även sambos räknas som gifta i detta sammanhang. 37

38 väntas så förbli I tabellen nedan redovisas de utbetalda beloppen samt antalet personer som fått en utbetalning hittills under Utbetalt belopp i 1000-tal kronor under januari-november 2013 samt antalet unika individer som fått en utbetalning Månad Utbetalt belopp Antal personer Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November Totalt * * Eftersom antalet personer avser unika individer, summerar inte kolumnen till totalen Den relativt stora ökningen mellan januari och februari beror på att det var många unga som nyligen haft aktivitetsersättning och som beviljats tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelser som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen i december Dessa personer har i hög utsträckning fått boendetillägg under tiden som de deltagit i Arbetslivsintroduktion. Då boendetillägg betalas ut månadsvis i efterskott skedde ökningen i februari Detta förklarar även minskningen mellan april och maj eftersom Arbetslivsintroduktionen pågår i tre månader. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,7-1,2-0,3 0,0 +0,2 +0,4 38

39 Volym- och strukturförändringar Utfallet under den senare delen av 2013 har lett till mindre förändringar i antalet personer som förväntas uppbära boendetillägg. Justeringen påverkar utgifterna under hela prognosperioden. 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 54 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 57 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Den 1 januari 2012 infördes sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Försäkrade som har haft tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser och som på grund av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i socialförsäkringsbalken inte skulle ha rätt till hel sjukpenning som på fortsättningsnivån medför en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag, kan få sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall kan uppgå till högst 160 kronor per dag vid hel förmån och kan lämnas för sju dagar per vecka. Under 2012 betalades sammanlagt 37 miljoner kronor ut i sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall till personer. Från och med 2013 kan sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall även beviljas försäkrade vars aktivitetsersättning upphör till följd av att de fyller 30 år. Till följd av att målgruppen för sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall utökas väntas också utgifterna för anslagsposten bli 39

40 högre jämfört med I tabellen nedan redovisas de utbetalda beloppen samt antalet personer som fått en utbetalning hittills under Utbetalt belopp i 1000-tal kronor under januari-november 2013 samt antalet unika individer som fått en utbetalning Månad Utbetalt belopp Antal personer Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November Totalt * * Eftersom antalet personer avser unika individer, summerar inte kolumnen till totalen Ökningen efter mars 2013 beror på att det är då de första ur gruppen som uppnådde maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning i december 2012 beviljats sjukpenning i särskilda fall efter genomgången Arbetslivsintroduktion. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,3-3,1-1,9-1,0-0,6-0,4 Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts något till följd av de senaste månadernas utfall. Färre än väntat av dem som uppnådde maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning i 40

41 december 2012 har beviljats sjukpenning i särskilda fall. Detsamma gäller för dem med aktivitetsersättning som fyllt 30 under Det får till följd att beståndet och därmed utgifterna justeras ned för hela prognosperioden. 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 57 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 80 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Den 1 juli 2010 infördes ett skydd mot höga sjuklönekostnader för arbetsgivare. Skyddet innebär att en arbetsgivare, som under ett kalenderår har sjuklönekostnader som överstiger 2,5 gånger den fastställda genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare i Sverige, efter ansökan kan få ersättning för dessa kostnader. Ersättningen betalas ut årligen, året efter det kalenderår som kostnaderna uppstod. Det finns dock möjlighet för arbetsgivaren att under vissa förutsättningar begära ersättning i förskott. År 2011 var det första gången det gick att ansöka om högkostnadsskydd, men då endast för andra halvåret Utfallet blev knappt 37 miljoner kronor. Utbetalningarna under 2012, för verksamhetsåret 2011, blev 59 miljoner kronor. Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att informera kring förmånen till arbetsgivare. För åren beräknas anslagsbelastningen fortsätta öka på grund av ett antagande om att det tar några år innan kännedomen för den nya förmånen är så pass hög att alla som har rätt att söka ersättning också gör det. Eftersom det hittills endast finns ett helårsutfall är osäkerheten dock stor. 41

42 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -24,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Ansökningarna för verksamhetsåret 2012 är nu färdigbehandlade och visar på lägre utbetalningar än vad som förväntats i föregående prognos. Prognosen för 2013 sänks därmed med 18 miljoner kronor. 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 136 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 149 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 42

43 Analys RAPPORT I prognosen för de kommande åren görs ett antagande om en ökad anslagsbelastning för arbetshjälpmedel och dess övriga kringkostnader. Fördelning av anslagsmedel. Beloppen anges i 1000-tals kronor FMU/SLU * Arbetshjälpmedel Övrigt (inklusive resor) Summa * FMU= Försäkringsmedicinska utredningar, SLU= Särskilt läkarutlåtande Utgifterna för Försäkringsmedicinska utredningar (FMU) och Särskilda läkarutlåtanden (SLU) bedöms uppgå till kronor Utgifterna sjönk kraftigt i samband med att landstingen började sända in fördjupade medicinska utlåtanden enligt överenskommelsen för den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Enligt regleringsbrevet för 2014 är försäkringsmedicinska utredningar en egen anslagspost på samma belopp som det som tidigare avsattes för ändamålet i överenskommelsen för sjukskrivningsmiljarden. Förutsatt att Försäkringskassan även fortsättningsvis endast i undantagsfall köper medicinska utredningar eller medicinska utlåtanden beräknas kostnaden för FMU/SLU därmed uppgå till 1 miljon kronor per år resterande prognosperiod. Utbetalningarna inom arbetshjälpmedel förväntas uppgå till 61 miljoner kronor under Då arbetstekniska hjälpmedel är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning ligger syftet med arbetshjälpmedel väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Utgifterna beräknas öka från 61 miljoner kronor år 2013 till 82 miljoner kronor år Det finns en osäkerhetsaspekt i prognosen då förändrad praxis i bedömningen av huruvida arbetshjälpmedel beviljas eller ej kan få stort genomslag på kostnaderna så att de ökar eller minskar. Som exempel kan en kammarrättsdom från maj 2012 nämnas. I domen fastslås att landstingen ansvarar för hörapparater för daglig livföring, vilka tidigare upptog en stor del av anslaget för arbetshjälpmedel. Den så kallade FunkA-utredningen 15 (A 2011:03) fick under 2012 i tilläggsuppdrag att se över regelverket för arbetshjälpmedel. Den 15 januari 2013 överlämnades slutbetänkandet där det bland annat föreslås att ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel för dem som har en anställning förs över till Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i slutbetänkandet i prognosen. 15 Under 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. 43

44 Utgifterna för posten övrigt, som bland annat inkluderar arbetsresor (när reskostnader beviljas i stället för sjukpenning) och särskilt bidrag till personer med rehabiliteringsersättning, bedöms öka från 75 miljoner år 2013 till 90 miljoner år Försäkringskassan bedömer att utgifterna för anslaget totalt kommer öka från 136 till 173 miljoner kronor under Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -3,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Kostnaderna för arbetshjälpmedel har hittills under 2013 legat i linje med förbrukningen föregående år och endast ökat marginellt. Prognosen justeras därför ner med 4 miljoner kronor för :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar :2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitetsoch sjukersättning :2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitetsoch sjukersättningar :2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar

45 Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 967 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 463 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Den följande framställningen ger en överblick över hela anslagsposten men fokuserar främst på utvecklingen för sjukersättning eftersom det är inom detta område som de största volymförändringarna förväntas ske under de närmaste åren. Antalet personer med förmånerna sjuk- och aktivitetsersättning ökade kraftigt efter att förmånerna infördes år Efter en kulmen på nära personer under våren 2007 har antalet personer minskat till drygt i december Detta till följd av ett ökat utflöde och ett minskat inflöde. De närmaste åren förväntas beståndet att fortsätta minska och i december 2018 beräknas personer få sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det är antalet personer med sjukersättning som står för minskningen, från i december 2013 till i december Minskningen beror framför allt på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt på att nybeviljandet av sjukersättning numera är lågt i förhållande till utflödet. Antalet personer med 45

46 aktivitetsersättning väntas öka då inflödet under 2013 har legat på en högre nivå jämfört med samma period 2012 och förväntas ligga kvar på denna nivå under hela prognoshorisonten. Beståndet för aktivitetsersättningen förväntas bli i december Sjukersättning tills vidare, bestånd Beståndet för sjukersättning tills vidare består dels av personer som har beslut enligt gammalt 16 regelverk, dels av personer som har beslut enligt nytt 17 regelverk. De som har beslut enligt gammalt regelverk har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. De som har beslut enligt nytt regelverk bedöms ha en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan och förväntas inte kunna återvända till arbetslivet över all överskådlig framtid. Prognosen bygger på antagandet att utflöde från sjukersättning tills vidare, oavsett om det gäller gammalt eller nytt regelverk, sker genom att personer fyller 65 år eller avlider. Nybeviljandet av sjukersättning ligger på en högre nivå än föregående år och 2013 har knappt nybeviljats sjukersättning, vilket kan jämföras med ungefär år Ökningen förklaras framför allt av att gruppen med de personer som tidigare lämnat sjukförsäkringen på grund av att de uppnått maxtid en andra gång tillkommit. Antalet personer som uppnår maxtid väntas öka framöver vilket väntas medföra ett ökat nybeviljande. Antalet personer som beviljas sjukersättning tills vidare av dem med aktivitetsersättning som fyller 30 ligger på en högre nivå under 2013 jämfört med samma period föregående år, vilket ökar inflödet till sjukersättningen. 16 Avser regelverket som gällde innan juli Avser regelverket som trädde i kraft juli

47 Ökningen av sjukfallen i sjukpenningprognosen påverkar nybeviljandet för framför allt den senare delen av prognosperioden i och med att en andel av dessa förväntas bli långa sjukfall varav vissa väntas leda till sjukersättning. Liksom i tidigare prognoser bedöms medelersättningen för sjukersättning uttryckt i antal prisbasbelopp fortsätta minska svagt under hela prognosperioden. Anledningen till minskningen är att andelen med endast garantiersättning är högre bland dem som nybeviljas ersättningen än bland dem som lämnar den medan det motsatta gäller för andelen med endast inkomstrelaterad ersättning. De nya som tillkommer antas alltså ha lägre genomsnittlig ersättning än de som lämnar. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,1 0,0-0,3-0,4-0,5-0,5 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för åren , vilket sänker utgiftsprognosen för dessa år eftersom utgiften för sjuk- och aktivitetsersättning indexeras med prisbasbeloppet. Volym- och strukturförändringar Minskat inflöde till sjukersättning i jämförelse med föregående prognos bidrar till en sänkning av utgifterna För resterande prognosperiod står framför allt ett ökat inflöde till aktivitetsersättningen för de ökade volymerna. 47

48 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 29 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 29 miljoner kronor, vilket är 0,4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgiften under denna anslagspost består av utbetalningar till Arbetsförmedlingen och till Samhall, som båda fakturerar Försäkringskassan för sina insatser för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning med 75 procents omfattning. Utgiften är därmed starkt beroende av utvecklingen av antalet personer med sådan ersättning. Den prognostiserade ökningen av antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning förväntas medföra att utgifterna för detta anslag ökar något över prognosperioden. Prognosen är osäker då faktureringen och dess variation över året har varit svår att förutse. 48

49 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,1 0,0-0,6-0,6-0,8-0,9 Ändrade makroekonomiska antaganden Förändringar av timlöneutvecklingen medför en sänkning av prognosen för åren Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet personer med aktivitetsersättning har höjts vilket även får en höjande effekt på denna prognos. 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 171 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 49

50 Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 159 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Den senaste tre åren har antalet personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning som får bostadsstillägg minskat med närmare 7 000, från personer i december 2010 till personer i december En viktig förklaring till minskningen är avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen. Antalet personer med bostadstillägg väntas öka något under prognosperioden till följd av att inflödet till sjukersättningen väntas öka. Prisbasbeloppet är 1,1 procent högre år 2013 än vad det var år 2012 vilket har en sänkande effekt på utgifterna 18, eftersom aktivitets- och sjukersättning indexeras upp i takt med prisbasbeloppet. Om aktivitets- eller sjukersättningen höjs, minskar bostadstillägget och vice versa. För åren 2015 och framåt beräknas prisbasbeloppet öka med mellan 0,5 och 3,0 procent per år, vilket sänker utgifterna för bostadstillägg med undantag för förändringen mellan åren 2013 och 2014 då prisbasbeloppet väntas minska marginellt. Även boendekostnadernas förändringar har betydelse för bostadstilläggets utveckling. Konjunkturinstitutet prognostiserar att boendekostnadsindex för bostads- och hyresrätter ökar under prognosperioden. Boendekostnadsindex prognostiseras öka med 2,3 procent under år 2013, med 1,8 procent under år 2014 och med 2,0 procent per år för åren därefter. 18 Höjt prisbasbelopp sänker inte alltid bostadstillägget för alla i beståndet då även fribeloppet vid inkomstberäkningen följer prisbasbeloppet. Detta medför att personer med enbart garantiersättning får oförändrat belopp. 50

51 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,4 +0,1 +0,2 +0,3 +0,3 +0,3 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för åren jämfört med föregående prognos vilket får en höjande effekt på utgiftsprognosen för bostadstillägg. Samtidigt har prognosen för boendekostnadsindex sänkts för 2014, vilket får genomslag på utgiftsprognosen Sammantaget bidrar de makroekonomiska förändringarna till en sänkning av prognosen för samtliga år från och med Volym- och strukturförändringar Ett ökat inflöde till aktivitetsersättning jämfört med föregående prognos gör att antal personer med bostadstillägg förväntas öka, vilket bidrar till en höjning av utgiftsprognosen för hela perioden. 1:3 Handikappersättningar Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 51

52 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 49 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 73 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Antalet handikappersättningar uppvisar en ökande trend under perioden Störst är ökningen på högsta nivån. Ökningen av den högsta och näst högsta nivån förklaras både av att befolkningen ökar och av att nivåernas andelar av totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsförändringarna är dock små. Bedömningen av hur andelarna utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2011 och Nivå december 2013 december 2018 förändring 36 % ,6 % 53 % ,7 % 69 % ,9 % Totalt ,6 % Anm. Handikappersättning har tre ersättningsnivåer: 36, 53 och 69 procent av prisbasbeloppet. Ersättningens storlek bestäms av omfattningen av hjälpbehovet och av storleken på merkostnaderna som orsakas av sjukdomen eller funktionsnedsättningen. Antalet handikappersättningar har ökat stadigt sedan 2011 och detta väntas fortsätta i ungefär samma omfattning. 52

53 Antal handikappersättningar i december respektive år, totalt och efter nivå, prognos från och med år 2014 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,5 +0,9 +0,5 +0,4 +0,5 +0,5 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för åren vilket medför en sänkning av prognosen. 53

54 Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet handikappersättningar har höjts över prognosperioden. Det är en följd av att antagandet om utvecklingen av andelen i befolkningen som har handikappersättning i olika åldersgrupper har förändrats, se stycket nedan. Den sammantagna effekten blir att prognosen höjs för åren Förändring av prognosmodell I föregående prognos antogs att andelen personer inom varje åldersgrupp var densamma över prognosperioden för kvinnor respektive män som den var för I den här prognosen används i stället 2013 års andelar. Andelarna i de olika åldersgrupperna för år 2013 är fortfarande prognoser då vi ännu inte har statistik för befolkningen för år SCB publicerar statistiken för folkmängden 2013 den 19 februari Förändringen i antagandet medför en höjning av antalsprognosen 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta :4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 54

55 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 156 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Egenlivräntor från arbetsskadeförsäkringen Antalet tillkommande livräntor har varierat relativt mycket under de senaste åren och är därmed svåra att förutse. Under 2012 nybeviljades fler livräntor än 2011, men utfallet hamnade fortfarande på en lägre nivå än åren innan. Under prognosperioden bedöms antalet nybeviljade livräntor minska från cirka 790 till 740 tillkommande arbetsskadelivräntor per år. Under hela prognosperioden beräknas antalet livräntor som upphör vara fler än antalet som tillkommer och beståndet beräknas därmed minska, från i genomsnitt år 2013 till i genomsnitt år Utgifterna för egenlivräntor från arbetsskadeförsäkringen beräknas minska varje år, beroende på antalsminskningen. Medelbeloppet för egenlivräntor beräknas öka under prognosperioden. Arbetsskadelivräntor till personer under 67 år räknas om med ett särskilt indextal för livräntor. Flertalet livräntor är samordnade med sjukersättning som bara indexeras med prisbasbeloppet. Livräntan som betalas ut i dessa fall fyller ut mellanskillnaden mellan sjukersättningen och bruttolivräntan. Detta medför att den livränta som betalas ut ökar mer än bruttolivräntan, mätt i procent, förutsatt att det särskilda indextalet är högre än vad som motsvarar förändringen av prisbasbeloppet. 55

56 Beroende på indexeringsreglerna och samordningen med sjukersättning beräknas medelbeloppet för egenlivräntor öka under prognosperioden. Till ökningen av medelbeloppet bidrar också att antalet livräntetagare över 67 år minskar eftersom det inte längre kan tillkomma några livräntor i denna grupp. Dessa livräntetagare har låga livräntebelopp i genomsnitt beräknas medelbeloppet bli kronor i genomsnitt och kronor. Övriga förmåner Antalet efterlevandelivräntor från arbetsskadeförsäkringen och utgifterna för dessa beräknas minska under prognosperioden. Även antalet yrkesskadelivräntor och utgifterna för dessa beräknas minska i en ganska jämn takt. Utgifterna för sjukvårdsförmåner, arbetsskadesjukpenning och begravningshjälp utgör sammantaget mindre än 1 procent av anslagspostens utgifter. Utgifterna för dessa förmåner beräknas förändras obetydligt under prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,5 +1,7 +0,9 +1,7 +1,8 +2,0 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognoserna för prisbasbeloppet och inkomstindexet har sänkts för åren Prognosen för KPI har sänkts för åren 2015 och 2017 och höjts för åren 2016 och Sammantaget leder prognosförändringarna på prisbasbeloppet, inkomstindexet och KPI till en sänkning av prognosen för perioden Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet egenlivräntor har höjts för åren på grund av utfallet för Även faktorn för retroaktiva utbetalningar har höjts för åren

57 1:5 Ersättning för kroppsskador Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget Därav 1:5.3 Ersättning för kroppsskador :5.4 Statlig ålderspensionsavgift för kroppsskador Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:5.3 Ersättning för kroppsskador Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 42,2 miljoner kronor, vilket är 0,2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 39,9 miljoner kronor, vilket är 0,4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Anslagsbelastningen beräknas minska över hela prognosperioden beroende på att antalet livräntor som utges enligt äldre lagstiftning beräknas minska. För 2013 är den prognostiserade utgiften 27,5 miljoner kronor och utgiften beräknas därefter fortsätta minska kontinuerligt till 20,4 miljoner kronor år Utgifterna för livräntor enligt äldre lagstiftning utgör den större delen av anslagsposten och har störst påverkan på minskningen av de totala utgifterna. 57

58 Utgifterna för livräntor enligt statligt personskadeskydd ökade 2011 jämfört med 2010, men minskade återigen under Under 2013 och de efterföljande åren beräknas utgifterna ligga på en stabil nivå på drygt 12 miljoner kronor. Utgifterna varierar dock ganska mycket mellan olika månader och år. En enda nybeviljad livränta med hög retroaktiv utbetalning kan höja anslagspostens utgiftsnivå med över 1 procent. Utgifterna för sjukpenning och vårdersättningar enligt statligt personskadeskydd minskade markant 2011, efter att ha ökat kraftigt 2009 och Dessa utgifter utgör drygt 1 procent av hela anslagsposten och kan precis som för livräntor enligt statligt personskadeskydd variera ganska mycket mellan olika månader och år. För 2013 ligger utgifterna för sjukvård något högre än för För perioden beräknas utgifterna minska något jämfört med Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,7 +0,8 +0,5 +0,3 +0,6 +0,9 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognoserna för prisbasbeloppet och inkomstindexet har sänkts för åren Volym- och strukturförändringar En utfallsjustering för 2013 har gjort att prognosen för utgifterna för skadeståndslivräntor har höjts, vilket får en höjande effekt på hela prognosperioden. 58

59 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget Därav 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin :6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund :6.4 Finansiell samordning mellan FK och hälso- och sjukvården :6.5 Rehabiliteringsinsatser i samverkan mellan FK och Arbetsförmedlingen :6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess :6.8 Arbetsplatsnära stöd :6.9 Försäkringsmedicinska utredningar :6.10 Bidrag till hälso- och sjukvård :6.1 Rehabiliteringsgarantin Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 1 188,5 miljoner kronor, vilket är 188 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 754 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Under 2013 ingår bidrag till företagshälsovård i anslagsposten, men från och med 2014 kommer den endast bestå av rehabiliteringsgarantin. Då ansökningar för bidrag till koordinerande insatser för verksamhetsåret 2013 kan skickas in till senast 1 februari 2014 finns det ett behov av tillgängliga medel även Totalt för verksamhetsåret 2013 bedöms 20 miljoner 59

60 kronor förbrukas för koordinerande insatser. Av dessa 20 miljoner kronor beräknas 16 miljoner kronor betalas ut under För övriga medel avsatta för företagshälsovården är bedömningen att de förbrukas i sin helhet Målet med rehabiliteringsgarantin är att genom evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser åstadkomma en ökad återgång i arbete eller att förebygga sjukskrivning för män och kvinnor i arbetsför ålder. Huvudsyftet är att de diagnosgrupper som står för merparten av både korta och långa sjukskrivningar ska erbjudas utökad möjlighet till medicinsk rehabilitering. De stora diagnosgrupperna icke specifika rygg- och nackbesvär, samt lindrig och medelsvår psykisk ohälsa omfattas av rehabiliteringsgarantin. För 2013 års verksamhet har en överenskommelse slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där 1 miljard kronor anslås till rehabiliteringsgarantin för Av dessa medel avsätts 948 miljoner kronor till landstingens behandlingar, 12 miljoner kronor till utveckling av internetbaserad behandling och 40 miljoner kronor till forsknings- och utvecklingsinsatser samt utvärdering. Bedömningen är att samtliga 960 miljoner kronor avsatta för behandlingar och utvecklingen av internetbaserad behandling förbrukas under Av forskningsmedlen förväntas totalt 25 miljoner kronor gå åt under I budgetpropositionen för 2014 beskrivs en avsikt att stimulera insatser för personer med lindriga eller medelsvåra psykiska diagnoser även genom den så kallade sjukskrivningsmiljarden, vilket föranleder att medlen för rehabiliteringsgarantin justeras ner med 250 miljoner kronor till 750 miljoner kronor årligen Även för 2014 har en överenskommelse slutits mellan staten och SKL där 725 miljoner kronor avsätts till landstingens behandlingar och 25 miljoner kronor får användas för forskning och utvärdering. På grund av behovet av tillgängliga medel för bidrag till koordinerande insatser även 2014 beräknas anslagsbelastningen uppgå till 754 miljoner kronor. För åren antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget för rehabiliteringsgarantin används i sin helhet. För 2018 antas samma anslagsbelopp som för Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 60

61 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 280 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 280 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att den gör det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Till och med november 2013 har 99 procent av anslagsposten betalats ut (278 miljoner kronor). Bedömningen är att även resterande medel kommer att betalas ut under 2013, vilket innebär att samtliga 280 miljoner kronor förbrukas i sin helhet. Även för åren antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget, 280 miljoner kronor, används i sin helhet. För 2018 antas anslagsbeloppet bli det samma som för de tidigare åren. Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 61

62 1:6.4 Finansiell samordning mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 30 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 30 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Sedan 2008 har Försäkringskassan och landstingen möjlighet att tillsammans i projektform verka för att sjukskrivna individer snabbare ska återfå arbetsförmågan genom medel avsatta för finansiell samverkan (tvåparts Finsam). Syftet är att stärka det gemensamma arbetet i sjukskrivningsprocessen, effektivisera kommunikationen och förstärka det ömsesidiga förtroendet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, t.ex. genom kunskaps- och metodutveckling inom området. Anslagsposten används huvudsakligen till strukturövergripande insatser för att utveckla en mer effektiv sjukskrivningsprocess och till högre krav på medicinska beslutsunderlag till Försäkringskassan. Efter att samarbetet mellan parterna har intensifierats i slutet av 2012 görs bedömningen att hela anslagsposten förbrukas under För åren antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget, 30 miljoner kronor, används i sin helhet. För 2018 antas anslagsbeloppet bli det samma som för de tidigare åren. Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 62

63 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 839 miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet, men stämmer överens med tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 738 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser tidigare och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. Sent inkomna rekvisitioner i slutet av 2012 medförde att Försäkringskassan hemställde om att få disponera anslagssparande från 2012 om 101 miljoner kronor I och med att Försäkringskassan fått godkännande att disponera 101 miljoner kronor från 2012 för verksamhet i slutet av 2012 så finns 738 miljoner kronor att tillgå för 2013 års verksamhet. Dessa medel har delats upp mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i likhet med 2012, vilket innebär en fördelning utifrån tre huvudområden: förvaltningskostnader för aktiva insatser i samarbete, förvaltningskostnader för kartläggning samt programkostnader under tid hos Arbetsförmedlingen. Bedömningen är att samtliga tilldelade medel kommer att förbrukas i sin helhet

64 Även för åren antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget, 738 miljoner kronor, används i sin helhet. För 2018 antas anslagsbeloppet bli det samma som för de föregående åren. Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 1:6.7 Åtgärder för en effektiv sjukskrivningsprocess Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli kronor, vilket är 29,75 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 36,5 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Denna anslagspost tillkom i budgetpropositionen för 2013 där regeringen avsatte särskilda medel för att öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden. I budgetpropositionen för 2014 har perioden förlängts till och med 2016 och under hösten 2013 har Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att gemensamt initiera projekt för att pröva arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser i enlighet med arbetsmetoden Supported Employment där målgruppen är unga med aktivitetsersättning. Regeringsuppdraget ska slutredovisas i april Som ofta med att pröva och utvärdera nya arbetssätt förekommer ett inledningsvis lägre utnyttjande av medel. Bedömningen är således att endast kronor kommer förbrukas under I prognosen för antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget förbrukas i sin helhet. 64

65 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +150,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Efter en initialt låg förbrukning av medel under 2013 har arbetet börjat komma igång allt mer under hösten, vilket föranleder att prognosen för 2013 höjs med kronor. 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel 0 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 30 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Detta är en ny anslagspost under Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Syftet är att ersätta bidraget till företagshälsovården med ett bidrag riktat till arbetsgivare för att underlätta för arbetsgivare att ta sitt 65

66 rehabiliteringsansvar. Bidraget ska ges för insatser för vilka det i dag lämnas bidrag för koordinerande insatser. Enligt budgetpropositionen för 2014 avsätts 30 miljoner kronor 2014, 50 miljoner kronor 2015 och 100 miljoner kronor årligen För 2018 antas anslagsbeloppet bli det samma som för Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel 0 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Detta är en ny anslagspost under Bidrag för sjukskrivningsprocessen enligt förslag i budgetpropositionen för Medel för försäkringsmedicinska utredningar har tidigare avsatts i den så kallade sjukskrivningsmiljarden (1:6.2), men föreslås från och med 2014 lyftas ut till en egen anslagspost. Enligt två separata överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har anslagsposten fördelats för att täcka dels fördjupade medicinska utredningar (200 miljoner kronor årligen) och dels en fortsatt pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar 2014 (50 miljoner kronor). 19 Enligt budgetpropositionen för 2014 avsätts 250 miljoner kronor årligen för För 2018 antas anslagsbeloppet bli det samma som för de föregående åren. 19 Pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar under 2013 finansieras med medel från anslagsposten 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvård. 66

67 Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvård Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Syftet med miljardsatsningen är ytterst att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. Av de anslagna 457 miljoner kronorna för 2012 års verksamhet som villkorats har Försäkringskassan betalat ut samtliga medel under Kostnaden för fördjupade medicinska utredningar under 2012 uppgick totalt till 125 miljoner kronor. Överskjutande belopp går enligt avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting in i den rörliga delen som således summerar till 413 miljoner kronor. De sammanlagda utbetalningarna uppgår därmed till 995 miljoner kronor Enligt regleringsbrevet 2013 disponerar Försäkringskassan över totalt miljoner kronor inom ramen för sjukskrivningsmiljarden varav högst 5 miljoner kronor får användas för utvärderingsinsatser efter beslut av regeringen. Hittills har 4,9 miljoner kronor av dessa betalats ut och därmed förväntas samtliga miljoner kronor gå åt under För 2013 års verksamhet, med utbetalning 2014, har ett nytt avtal slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting på samma belopp som tidigare men med ändrade villkor: 67

68 230,8 miljoner kronor utbetalas som rörligt bidrag beroende på hur det relativa antalet sjukpenningdagar (netto) i länet har förändrats i förhållande till övriga län. Maximalt 250 miljoner kronor reserveras för ersättning till landsting som levererar teambaserade medicinska utredningar och särskilda läkarutlåtanden efter beställning från Försäkringskassan. Om Försäkringskassans beställningar av medicinska utredningar inte uppgår till 250 miljoner kronor går överskjutande belopp in i den rörliga delen av utbetalningsmodellen. Maximalt 50 miljoner kronor avsätts för en försöksverksamhet av aktivitetsförmågeutredningar. Om inte hela beloppet förbrukas går överskjutande del in i den rörliga delen. Maximalt 464,2 miljoner kronor utbetalas som villkorat bidrag till landstingen. Detta är kopplat till fem villkor som omfattar specificerade åtgärder och resultat inom följande områden: - Villkor 1: En jämställd sjukskrivningsprocess (maximalt 50 miljoner kronor) - Villkor 2: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin (maximalt 150 miljoner kronor) - Villkor 3: Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen (maximalt 50 miljoner kronor) - Villkor 4: Kvaliteten på läkarintyg (maximalt 100 miljoner kronor) - Villkor 5: Utökat elektroniskt informationsutbyte (114,2 miljoner kronor) Även i överenskommelsen för 2013 avsätts 5 miljoner kronor för uppföljning och utvärdering av landstingens arbete med sjukskrivningsprocessen. För Bidrag till hälso- och sjukvården anslås i budgetpropositionen för 2014 en miljard kronor årligen fram till I prognosen görs ett antagande om att det även för 2018 kommer anslås en miljard för verksamheten. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet under prognosperioden. För sjukskrivningsmiljarden publiceras månatligen utfall per landsting på Försäkringskassans hemsida. Där finns det en mer utförlig beskrivning av hur medlen fördelats mellan länen. I diagrammet nedan illustreras den prognostiserade fördelningen. 68

69 Prognos för fördelning av sjukskrivningsmiljardens rörliga del om 230,8 miljoner kronor baserad på utfallet t.o.m. november 2013 med utbetalning under år 2014 Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 2:1 Försäkringskassan Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Utfallet av anslagsbelastningen förväntas bli miljoner kronor för 2013 och miljoner för Av tabellen nedan framgår årets över-/underskridande och avvikelse från tilldelade medel för åren i 1000-tals kronor. Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel ) ) ) ) ) ) Enligt regleringsbrev för 2013 från ) Enligt regleringsbrev för 2014 från ) Förslag på medel enligt budgetpropositionen för

70 Analys RAPPORT Under senaste året har ärendeprognoserna för många av de mer omfattande ärendeslagen ökat. Detta medan de ärendeslag som förväntas minska är få och små i sin omfattning. Till exempel visar den senaste ärendevolymprognosen att antalet sjukpenningärenden förväntas vara cirka fler under 2014 än under 2011, vilket på årsbasis motsvarar ökade handläggningskostnader med cirka 200 miljoner kronor. Ett ytterligare stort ärendeslag som visar på ökade ärendevolymer är aktivitetsstödet. Mellan 2012 och 2013 ökade antalet ärende med cirka 20 procent och mellan 2013 och 2014 förväntas antalet ärende öka med ytterligare 4 procent. Denna ökning innebär ett ökat resursbehov med cirka 100 miljoner kronor på årsbasis. I tidigare skrivelser och i dialog med Socialdepartemetet har Försäkringskassan redogjort för hur ett minskat anslag i kombination med ökade ärendevolymer och satsningar för att öka förtroendet allvarligt riskerar viktiga värden för myndighetens kunder. I budgetpropositionen för 2014 höjs Försäkringskassans anslag med 212 miljoner kronor i förhållande till det beräknade beloppet som framkom i budgetpropositionen för Detta bland annat för att möjliggöra en välfungerande verksamhet, en ökad pris- och löneomräkning samt till följd av föreslagna ändringar av åtgärdsregler i aktivitetsstödet och för planerade reformer inom familjepolitiken. Under de senaste åren har Försäkringskassan gjort stora investeringar i en automatiserad handläggning av Föräldrapenningen. Från och med 1 januari i år är detta i drift och kommer för de kommande åren innebära ett minskat resursbehov i handläggningen samtidigt som myndighetens avskrivningar kommer öka. Så som Försäkringskassan tidigare har beskrivit råder det viss osäkerhet kring myndighetens finansieringsbehov för de kommande åren. Dock med bakgrund av att inflödet av ärenden stabiliseras, att arbetet med en automatiserad handläggning av föräldrapenningen går som planerat och det tillskott myndigheten har fått är bedömningen att verksamheten kommer att för perioden kunna bedrivas med ekonomin i balans och verksamhetsriskerna under kontroll. För att detta ska vara möjligt gör Försäkringskassan dock bedömningen att myndighetens anslagskredit eventuell behöver utökas under perioden till 4 procent. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 25 oktober

71 Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor RAPPORT Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent Övrigt Vi kan konstatera att myndigheten under 2013 har klarat många av sina mål trots dessa kraftigt ökade volymerna och inom befintliga resurser. Dock är det för tidigt att dra några entydiga slutsattser kring de mer långsiktiga konsekvenserna av denna utveckling. I prognosen från den 25:e oktober visade vi på ett lägre utfall för 2013 med 80 miljoner kronor i förhållande till tidigare prognos. Då resultatet för 2013 ännu inte är klart råder det en viss osäkerhet om 2013 års prognos Senast den 1 mars lämnar Försäkringskassan till regeringen budgetunderlaget för perioden där myndighetens ekonomiska situation och finansierings behov kommer att beskrivas. 71

72 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgifterna för Allmänna barnbidrag kan delas in i fyra kategorier: allmänt barnbidrag flerbarnstillägg förlängt barnbidrag tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner I prognosen antas ökningstakten för antalet barnbidrag följa SCB:s befolkningsprognos som publicerades april Utifrån utfallet och den historiska utvecklingen är bedömningen att flerbarnstillägg under prognosperioden kommer att betalas ut för ungefär 86 procent av barnen med allmänt barnbidrag. För att följa utvecklingen av antalet åringar i befolkningen beräknas antalet förlängda barnbidrag öka under prognosperioden från till Av diagrammet nedan framgår att utgifterna för Allmänna barnbidrag har ökat sedan Ökningen av utgifterna beror främst på ökningen av antal barn 0 15 år i befolkningen. 72

73 Utgift för anslaget Allmänna barnbidrag. Miljoner kronor, prognos fr.o.m Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,1 +0,2 +0,2 +0,1 +0,1 +0,1 Volym- och strukturförändringar Med hänsyn till utfallet under 2013 har prognosen för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg justerats upp sedan föregående prognosperiod. Utfallet för allmänt barnbidrag i oktober och november 2013 har varit högre än prognostiserat. Oktober underskattades med 0,8 procent och november underskattades med 0,3 procent. Detta har i sin tur påverkat prognosen för resten av prognosperioden eftersom ökningstakten i antal allmänt barn- 73

74 bidrag antas följa samma mönster som SCB:s prognos över antal barn i befolkningen. 1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget Därav 1:2.9 Föräldrapenning :2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning :2.11 Tillfällig föräldrapenning :2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning :2.12 Graviditetspenning :2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning :2.1 Jämställdhetsbonus Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. Antalet födda barn under 2013 bedöms bli färre än enligt SCB:s befolkningsprognos från april SCB antog en ökning med 2,1 procent jämfört med Enligt SCB:s senaste tillgängliga befolkningsstatistik för perioden januari till och med november 2013 har antalet födda barn ökat med endast 0,4 procent jämfört med samma period Detta föranleder en nedjustering av antalet nettodagar för samtliga delförmåner inom föräldraförsäkringen. 74

75 1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 159 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 173 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen drivs i första hand av ersättningsnivån, antal födda barn, antal barn mellan 0 8 år och fördelningen av ersättningsdagar mellan föräldrarna. Det totala antalet utbetalda föräldrapenningdagar har ökat sedan år Dessa förväntas fortsätta öka med i genomsnitt 2 procent per år under hela prognosperioden. Mellan åren 2000 och 2012 ökade antalet utbetalda föräldrapenningdagar från 35,7 miljoner till 50,8 miljoner. Den ökande användningen av föräldrapenningen beror dels på att försäkringen förlängdes från 450 dagar för barn födda före 2002 till 480 dagar till barn födda efter 2002 och dels på ett ökat antal födda barn under de senaste åren. För perioden januari till och med november 2013 betalades miljoner kronor ut i föräldrapenning. Det är miljoner kronor mer än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror dels på att det betalades ut föräldrapenning för 47,6 miljoner dagar, vilket är dagar fler än motsvarande period förra året, dels att den totala medelersättningen för perioden januari till och med november 2013 var 524 kronor, vilket är 15 kronor högre jämfört med motsvarande period år Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under högst 480 dagar. Föräldrapenning kan tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan föräldrapenning tas ut till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrar med gemensam vårdnad har rätt till föräldrapenning under

76 dagar vardera. Av dessa är 60 dagar reserverade för var och en av föräldrarna. De övriga kan en av föräldrarna välja att avstå till den andra föräldern. Av de 480 dagarna lämnas föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå under 390 dagar. Från och med den 1 juli 2006 höjdes inkomsttaket i föräldrapenningen från 7,5 till 10 gånger prisbasbeloppet. För resterande 90 dagar lämnas föräldrapenning på lägstanivå, vilken är 180 kronor per dag för barn födda den 1 juli 2006 eller senare. Den 1 januari 2014 ändrades reglerna för uttag av föräldrapenning så att föräldrapenningdagar kan tas ut till och med att barnet är 12 år, men högst 96 dagar kan betalas ut efter att barnet fyllt 4 år (regelförändringen gäller barn födda 2014 eller senare). Effekten av regeländringar inom föräldrapenningen. Regeländringarna i föräldraförsäkringen som träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas för barn som är födda därefter beaktades redan i prognosen i oktober I propositionen bedöms att kostnaderna för föräldrapenningen minskar med 9 respektive 19 miljoner kronor för år 2017 och Försäkringskassan bedömer att effekten av ändringarna avseende föräldrapenning är behäftad med stor osäkerhet. Detta eftersom både bedömningar av faktorer som beteendeförändringar samt befolknings- och migrationsprognosen är osäkra. Försäkringskassans bedömning är att utgiften för föräldrapenning kommer att öka marginellt från och med Ökningen bygger på antaganden om att antalet uttagna föräldrapenningdagar kommer att intensifieras fram till barnen fyller 4 år samt att fler dagar per barn kan komma användas som en följd av att åldersgränsen för uttag av föräldrapenning höjs från 8 till 12 år. Nettodagar Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen drivs även av antal uttagna dagar. Utvecklingen av antal uttagna dagar drivs i sin tur av antal födda barn och befintligt antal barn mellan 0 och 8 år. Enligt SCB:s befolkningsprognos från april 2013, bedöms antalet födda barn öka med 9,9 procent från år 2013 till år Antalet barn i åldrarna 0 8 år bedöms öka med 9,4 procent under motsvarande tid. 76

77 Antal nettodagar fördelat på föräldrarnas kön 1000-tal, prognos fr.o.m Antalet uttagna föräldrapenningdagar under 2013 beräknas bli 51,4 miljoner. De förväntas sedan öka till drygt 57 miljoner dagar år Antalet grundnivådagar beräknas stå för den största delen av ökningen från 8,2 miljoner dagar år 2013 till 11,8 miljoner dagar år Att grundnivådagarna ökar från och med år 2013 beror på att från och med första januari 2013 höjdes ersättningen för dessa från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Detta leder till att en del av dagar som tidigare skulle blivit SGIdagar under högsta ersättningsnivån nu blir grundnivådagar. Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen påverkas också av fördelningen av föräldrapenningdagar mellan föräldrarna. Föräldrapenning används i störst utsträckning av kvinnor. Männens uttag har dock ökat sedan föräldrapenningen infördes. Männens andel av utbetalda föräldrapenningdagar har ökat från 20,8 procent år 2007 till 24,4 procent år Ett högre uttag av föräldrapenningdagar (SGI-dagar) bland män leder till en högre utgift för föräldrapenningen, eftersom männen har en högre genomsnittlig ersättningsnivå. Männens andel av totala antalet utbetalda nettodagar beräknas öka från 24,9 procent år 2013 till 28,3 procent år Bedömningen bygger på den historiska trenden av ett ökat uttag bland pappor. Ökningen av männens andel av föräldrapenningdagarna har olika förväntad utveckling beroende på typ av dag som avses. Detta illustreras i diagrammet ovan. 77

78 Medelersättning Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen beror också på ersättningsnivån för de uttagna dagarna. Nedan illustreras den genomsnittliga ersättningsnivån under perioden Medelersättning för olika typer av föräldrapenningdagar. Kronor, prognos fr.o.m Utvecklingen för medelersättningen för SGI-dagar under högstanivån påverkas av timlöneökningens utveckling. Medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån styrs av prisbasbeloppets utveckling. Den totala genomsnittliga medelersättningen per dag under 2013 beräknas till 524 kronor. Därefter beräknas den öka till 580 kronor per dag år För kvinnor förväntas medelersättningen öka från 484 kronor år 2013 till 535 kronor år 2018, medan medelersättningen för män beräknas öka från 643 kronor till 711 kronor. Skillnaden i medelersättningen mellan män och kvinnor förklaras dels av inkomstskillnaden mellan könen, dels av att kvinnor använder nästan fyra gånger fler lägstanivådagar och nästan tio gånger fler grundnivådagar än män. Från och med den 1 januari 2013 är ersättningen för grundnivådagar 225 kronor per dag (tidigare 180 kronor per dag). Ersättningen för lägstanivådagar är 180 kronor per dag för barn födda från och med 1 juli 2006 (tidigare 60 kronor). 78

79 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,8-0,7-1,2-1,3-1,5-1,5 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ner prognosen för prisbasbeloppet för åren Med anledning av den nya prognosen har medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivå sänkts för åren jämfört med vad som antogs i föregående anslagsuppföljning. Konjunkturinstitutet har även justerat prognosen för timlöneökningen för hela prognosperioden. Detta har inverkan på medelersättningen för SGIdagar under högsta nivån. För 2014 har detta medfört en marginell höjning av prognosen, medan det för övriga år har medfört en sänkning. Den sammanlagda konsekvensen av dessa justeringar är en sänkning av prognoserna för Volym- och strukturförändringar Med anledning av utfallet hittills under 2013 har medelersättningen för lägstanivådagar sänkts från 170 kronor per dag till 160 för år Lägstanivådagar är inte inkomstrelaterade. De ger en ersättning med 180 kronor per dag för barn födda från och med den 1 juli För barn födda före den 1 juli 2006 är ersättningen 60 kronor per dag. För perioden januari till och med november 2013 blev den genomsnittliga dagersättningen 159 kronor. På grund av utfallet under de första 11 månaderna 2013 har fördelningen mellan olika föräldrapenningdagar justerats. Dessutom har männens andel av totala antalet utbetalda nettodagar sänkts marginellt för hela prognosperioden. Antalet föräldrapenningdagar har justerats ner för hela prognosperioden jämfört med vad som beräknades i föregående anslagsuppföljning. Anled- 79

80 ningen till justeringen är att antalet födda barn under 2013 nu bedöms bli färre än enligt den senaste befolkningsprognosen från SCB. Sammantaget revideras utgiftsprognosen för föräldrapennigen ner för perioden :2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 499 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 506 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för tillfällig föräldrapenning styrs framför allt av utgiftsutvecklingen i delförmånerna vård av barn, barn som omfattas av lagen om stöd och service (LSS) och tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption (pappadagar). Utgiftsutvecklingen för varje delförmån drivs av antalet nettodagar och medelersättning per dag. Antalet nettodagar hämtas månadsvis från Försäkringskassans statistikdatabas och medelersättningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning. Under perioden januari till oktober 2013 betalades miljoner kronor ut i tillfällig föräldrapenning. Det innebär en ökning i utgiften med 17,7 procent jämfört med motsvarande period år Fler antal nettodagar samt en högre medelersättning för 2013 kan förklara ökningen av utgifterna. En linjär framskrivning av denna utveckling medför att de prognostiserade utgifterna beräknas bli miljoner kronor för Antalet nettodagar prognostiseras till 6,5 miljoner dagar för 2013 och medelersättningen förväntas bli 891 kronor per nettodag. 80

81 Utgiften för tillfällig föräldrapenning förväntas följa den trendmässiga ökningen och bli miljoner kronor Det innebär att antalet nettodagar samt medelersättningen ökar under hela prognosperioden. Vård av barn För perioden januari till oktober 2013 betalades miljoner kronor ut i delförmånen vård av barn. Det innebär en ökning med 16,6 procent jämfört med motsvarande period Ökningen kan förklaras av fler antal nettodagar samt en högre medelersättning för 2013 jämfört med Utgiften för vård av barn prognostiseras till miljoner kronor för Under prognosperioden förväntas utgifterna öka till miljoner kronor för Antalet nettodagar för vård av barn blev 4,8 miljoner dagar 2013, vilket motsvarar 17 procents ökning jämfört med samma period föregående år. Antalet nettodagar har historiskt varierat över tid, men har ökat successivt under de första tio månaderna under Ökningen kan förklaras av influensaepidemier i början av 2013 samt effekten av slopat krav på intyg om barns frånvaro för att använda förmånen. Antalet nettodagar totalt beräknas bli 5,6 miljoner dagar för 2013, vilket innebär en ökning med 14 procent jämför med Medelersättningen förväntas följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen och bli 822 kronor per nettodag för Sedan beräknas medelersättningen öka gradvis till kronor per nettodag för Ersättningsdagar i samband med barns födelse eller adoption För ersättningsdagar i samband med barns födelse eller adoption var utgiften 654 miljoner kronor för perioden januari till oktober Det innebär en ökning med 2,6 procent jämfört med motsvarande period Fler antal nettodagar samt en högre medelersättning förklarar ökningen i delförmånen. Utgiften för pappadagar beräknas bli 776 miljoner kronor för 2013 och sedan öka till 984 miljoner kronor för Antalet nettodagar var under samma period dagar vilket motsvarar en ökning med 1 procent jämfört med Under 2013 prognostiseras att andelen föräldrar som använder delförmånen till 75,2 procent och antalet nettodagar per varje förälder i genomsnitt bli 9,5 dagar. Antalet nettodagar beräknas bli för 2013 och öka till dagar för Under de första tio månaderna under 2013 var medelersättningen 945 kronor, vilket är 1,4 procent högre än motsvarande period Medelersättningen förväntas följa timlöneökningen från Konjunkturinstitutet under prognosperioden och öka från 955 kronor per dag under 2013 till kronor per dag

82 Kontaktdagar för barn omfattade av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) För perioden januari till oktober 2013 betalades 9,5 miljoner kronor ut i kontaktdagar. Detta medför en ökning med 4,2 procent jämfört med motsvarande period Utgiften för delförmånen förväntas bli 12,1 miljoner kronor för 2013 och öka gradvis till 15,5 miljoner kronor för Antalet nettodagar blev dagar, vilket innebär en ökning med 2,2 procent under de första tio månaderna 2013 jämfört med motsvarande period Antalet nettodagar för delförmånen prognostiseras att bli dagar för 2013 och sedan öka gradvis till dagar för Medelersättningen förväntas följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen. Det innebär att medelersättningen beräknas bli 901 kronor per nettodag för 2013 och öka till kronor per nettodag för I digrammet nedan visas utgiftsutvecklingen för varje delförmån under perioden Utgift för delförmånerna vård av barn, LSS och pappadagar stöd. Årsvärden 2009 t.o.m. 2018*- miljontal kronor * årsvärdena för perioden är prognostiserade 82

83 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,6-0,2-0,8-0,9-1,0-1,1 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen för hela prognosperioden förutom 2014 jämfört med föregående prognos. Det bidrar till en minskning i medelersättningen under hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats ner under hela prognosperioden jämfört med föregående prognos. Justeringen kan förklaras delvis av en minskning i antalet nettodagar för delförmånen pappadagar för 2013 på grund av färre antal födda barn. Detta påverkar även prognosen för som har justerats ner. För 2013 har även antalet nettodagar för vård av barn minskat marginellt. 1:2.12 Graviditetspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 83

84 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 531 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 33 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 567 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 26 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för anslaget graviditetspenning styrs framför allt av antalet nettodagar samt medelersättning per nettodag. Antalet nettodagar beräknas utifrån antalet kvinnor med graviditetspenning, vilket i sin tur baseras på antalet födda barn. Prognosen för antalet födda barn hämtas årligen från Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos. Medelersättningen per nettodag baseras på Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning. Under perioden januari till oktober 2013 betalades 441 miljoner kronor ut i graviditetspenning. Det innebär en ökning med 4,7 procent jämfört med motsvarande period år Ökningen kan förklaras av en ökning i antalet nettodagar samt i medelersättningen för 2013 jämfört med En linjär framskrivning av utvecklingen medför en förväntad utgift på 531 miljoner kronor för Antalet nettodagar uppgick till dagar under perioden januari till oktober 2013, vilket motsvarar en ökning med 3 procent jämfört med samma period Under de senaste tre åren har antalet nettodagar haft en trendmässig ökning med 13 procent. Utvecklingen kan förklaras av ökningen i användandet av förmånen samt en ökning i antalet födda barn under samma tid. Antalet nettodagar förväntas följa den stigande trenden till nettodagar för Sedan förväntas antalet fortsätta stiga till drygt 1 miljon nettodagar för Medelersättningen blev 553 kronor per nettodag under perioden januari oktober Det innebär en ökning med 1,6 procent jämfört med Medelersättningen beräknas utifrån Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning och förväntas bli 558 kronor per nettodag för Under 2018 förväntas medelersättningen öka till 647 kronor per nettodag. En ökning i antalet födda barn enligt SCB:s senaste befolkningsprognos samt en högre nivå på medelersättningen bidrar till en högre utgiftsnivå för Det innebär att utgiften för graviditetspenning prognostiseras att bli 567 miljoner kronor för 2014 och förväntas följa den trendmässiga ökningen under hela prognosperioden och bli 680 miljoner kronor år I diagrammet nedan visas utvecklingen för antalet födda barn, antalet nettodagar och utgifterna under perioden

85 Antalet nettodagar, födda barn och utgift (tusental kronor). Årsvärden 2003 t.o.m. 2018* * årsvärdena för perioden är prognostiserade Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,5-0,1-0,8-0,9-1,0-1,1 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen för hela prognosperioden förutom för 2014 jämfört med den föregående prognosen. Det resulterar i en minskning i medelersättningen under hela prognosperioden. 85

86 Volym- och strukturförändringar Utgiftsprognosen har reviderats ner för 2013 med 1,5 procent jämfört med den föregående prognosen. Det baseras på en minskning i antalet nettodagar. Antalet kvinnor som använder förmånen har visserligen ökat, men det motverkas av att antalet födda barn under 2013 har blivit färre än enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. 1:2.1 Jämställdhetsbonus Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 277 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 26 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 279 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 41 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Jämställdhetsbonus syftar till att verka som ett incitament för föräldrar att fördela uttaget av föräldrapenningdagarna mer jämlikt. De 60 reserverade dagarna som varje förälder får är inte grund för jämställdhetsbonus. Inte heller dagar med lägsta nivå eller dagar med samtida uttag (så kallade dubbeldagar) är bonusgrundande. Då en föräldrapenningdag som är bonusgrundande tas ut betalas 50 kronor ut till båda föräldrarnas konton. Utgiften styrs av antalet barn som föds och hur föräldrarna fördelar sitt föräldrapenninguttag. Januari november 2013 har cirka 257 miljoner kronor betalats ut, vilket är 29,3 procent mer än motsvarande period De barn som omfattas av jämställdhetsbonus är födda från och med den 1 juli Den 1 januari 2014 ändrades reglerna för uttag av föräldrapenning så att föräldrapenningdagar kan tas ut till och med att barnet är 86

87 12 år, men endast 96 dagar kan sparas efter att barnet fyllt 4 år. Därför kommer de nya reglerna nå full effekt först år 2026 på jämställdhetsbonusen. Fram till dess ökar antalet barn som omfattas successivt, vilket föranleder en positiv trend i utgiften. Barn som är födda före 1 januari 2014 omfattas inte av den nya regeln, vilket leder till att de födda före 2014 kommer sluta att omfattas av förmånen 8 år efter inträdet och de födda efter 12 år efter inträdet. Effekten på utgiften begränsas dock kraftigt av det faktum att de flesta dagarna tas ut under barnets två första levnadsår. Mäns uttag av föräldrapenning har långsamt ökat sedan 1990-talet, men är fortfarande betydligt lägre än kvinnors uttag. Därför betalas de flesta bonusdagarna ut då män tar ut föräldrapenningdagar. Den förväntade utvecklingen av män och kvinnors uttag beräknas på antalet SGI-dagar exklusive dubbeldagar. Under hösten arbetar Försäkringskassan med ett regeringsuppdrag där föräldrarnas kunskap om jämställdhetsbonus mäts. Uppdraget redovisas till regeringen den 24 februari Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,1-2,0-2,7-4,6-5,1-5,6 Volym- och strukturförändringar Prognosen för jämställhetsbonus har sänkts för hela prognosperioden. Orsaken beror till viss del på att antalet SGI-dagar i föräldrapenningen har sänkts. En annan förklaring är att ökningstakten för hela utgiften har dämpats något. 87

88 1:3 Underhållsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 143 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 53 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 31 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Barn till föräldrar som separerar eller som har separerat utgör gruppen som kan komma att få underhållsstöd. År 2011 hade ungefär en tredjedel av alla barn under 17 år upplevt en separation. De flesta av separationerna skedde då barnet var mellan 1 och 4 år gamla. Under 2000-talet har i snitt barn per år varit med om att deras biologiska eller adoptivföräldrar separerat. Antalet barn med underhållsstöd har stadigt minskat sedan Detta trots att antalet barn i befolkningen ökat. Detta kan bero på att andelen barn med växelvis boende har ökat. En annan förklaring kan vara Försäkringskassans arbete med att informera föräldrarna om möjligheten att lösa underhållet själva. Dessutom har utbetalt belopp per barn ökat de senaste åren. Orsaken till det kan vara att de föräldrar som har goda ekonomiska förutsättningar träder ur systemet samtidigt som de som har sämre förutsättningar blir kvar. Utgiften utgörs, enkelt uttryckt, av det belopp som betalas ut minus det som betalas in (inbetalningarna från de bidragsskyldiga). Hur mycket som betalas in beror dels på hur mycket som debiteras, dels på hur mycket som kommer in via Kronofogden. Detta prognostiseras genom delprognoser som sedan läggs ihop till prognosen för hela utgiften. 88

89 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,5 0,0 +0,2 +0,3 +1,1 +1,4 Volym- och strukturförändringar Antal barn med underhållsstöd har sänkts 2013 på grund av att utfallet har varit något lägre än vad som tidigare antagits har antalet barn med underhållsstöd justerats ned eftersom minskningstakten planar ut långsammare än vad som tidigare antagits. Utbetalt belopp per barn är något högre än vad som antogs i föregående prognos. Beloppet för 2013 är baserat på utfall januari till november i år och trenden för baseras på den genomsnittliga förändringen sedan Prognosen för debiterat belopp är höjt för 2013 och sänkt för Sänkningen antar samma minskningstakt som mellan åren (1,5 procent). Prognosen för inbetalningar från Kronofogden är sänkt till följd av att utfallen har varit lägre än väntat. Sammantaget leder detta till en höjning av prognosen för

90 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 17,2 miljoner kronor, vilket är 18,6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 17,2 miljoner kronor, vilket är 18,6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för anslaget bidrag till kostnader för internationella adoptioner bestäms främst av följande faktorer: bidragets nivå som är ett engångsbelopp om kronor per barn och adoption samt antalet utlandsfödda barn som adopteras genom auktoriserade organisationer. För närvarande finns fem adoptionsorganisationer som samarbetar med myndigheter och organisationer i cirka 30 länder. Under de senaste åren har bidraget för adoption legat fast, vilket innebär att utgiftsutvecklingen helt och hållet drivits av antalet adopterade barn. Prognosmodellen för utgifterna baseras på en prognos för antalet utländska barn som adopteras till Sverige. Prognosen baseras i sin tur på månadsstatistik från Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA). Under perioden januari till oktober 2013 betalades 13,5 miljoner kronor ut i adoptionsbidrag. Det innebär en minskning med 21 procent jämfört med motsvarande period En linjär framskrivning av denna utveckling innebär en förväntad utgift om 17,2 miljoner kronor för Antalet utbetalade adoptionsbidrag har minskat kraftigt ( 33 procent) under de senaste fyra åren. Minskningen kan förklaras av en trendmässig minskning i antalet adopterade barn i Sverige. Enligt den senaste statistiken från MIA har antalet adopterade barn minskat med 48 procent under perioden Samma statistik för 2013 visar att antalet adopterade barn minskade med 25 procent under januari oktober jämfört med motsvarande 90

91 period Minskningen i antalet adopterade barn i Sverige kan förklaras av en minskning i antalet tillgängliga barn för adoption särskilt från länder som Kina och Sydkorea. Antalet adopterade barn från Kina och Sydkorea minskade med 29 respektive 71 procent 2013 jämfört med Utgiften förväntas stabilisera sig på 17,2 miljoner kronor per år för Enligt den senaste informationen från MIA, har de auktoriserade adoptionsorganisationerna fått tillstånd att förmedla barn till Sverige från några afrikanska länder 20 men hittills finns det ingen information om hur många barn det gäller. Detta ökar osäkerheten i prognoserna. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -2,3-2,1-1,1-0,7 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats ner för hela prognosperioden. Minskningen i utgiften för 2013 förklaras av ett lägre utfall jämfört med föregående prognos. Utgifterna för perioden 2014 till 2018 har justerats ner på grund av att antalet adopterade barn inte antas öka under prognosperioden. Men som poängterades tidigare i rapporten är prognosen behäftad med osäkerhet. 20 Etiopien, Lesotho, Madagaskar, Sydafrika, Zambia, Kenya, Nigeria och Ghana 91

92 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget Därav 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 17 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 37 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Andelen barn i åldrarna upp till och med 9 år som föräldrarna får vårdbidrag för beräknas vara relativt konstant under perioden, se diagrammet nedan. Antalet vårdbidrag bland de yngre barnen beräknas dock bli fler på grund av att antalet barn i åldersgruppen beräknas öka. Bedömningen framöver är att vårdbidrag kommer att bli vanligare bland barn i åldrarna år. En orsak till bedömningen är tidigare års ökning av barn med psykiska 92

93 sjukdomar och syndrom. 21 Antalet barn i åldersgruppen år kommer däremot att bli färre fram till och med 2014, för att sedan öka i slutet av prognosperioden igen. Den sammantagna effekten beräknas bli att det totala antalet barn med vårdbidrag ökar över prognosperioden. Andelen barn med vårdbidrag i december respektive år, fördelade på åldersgrupp och kön, prognos från och med 2014 Av diagrammet nedan framgår hur utgifterna ökat sedan Ökningen av utgifterna under 2009 beror främst på den stora höjningen av prisbasbeloppet detta år. Ökningarna i slutet av prognosperioden beror både på den antagna utvecklingen av prisbasbeloppet och på ökningen av antalet vårdbidrag. 21 Se Socialförsäkringsrapport 2012:8 Vårdbidrag: Utvecklingen fram till i dag och försörjningssituationen i morgon 93

94 Utgifter i miljoner kronor för anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn, prognos från och med 2013 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,5 +0,5-0,6-0,8-0,7-0,7 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för åren , vilket medför en sänkning av prognosen. 94