Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Transkript

1 Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Dnr

2 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan senast den 25 oktober 2017 redovisa utgiftsprognoser för åren för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till Regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. 2

3 Innehåll Förord 2 Sammanfattning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg :4.1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnader för statlig assistansersättning...31 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning :1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen :7 Ersättning för höga sjuklönekostnader :1 Förvaltningsmedel Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn :1 Barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag

4 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser 2017 och 2018 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4

5 Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 203 miljarder kronor 2016 och förväntas öka till 204 miljarder kronor Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till 222 miljarder kronor 2022, se diagram nedan. Prognoserna i denna rapport är sammantaget högre än den som lämnades i juli 2017, vilket i huvudsak beror på förslag i budgetpropositionen för 2018 om höjda ersättningsnivåer för ett flertal socialförsäkringsförmåner. Däremot har prognoserna för de underliggande volymerna sänkts för flera av förmånerna. Inom sjukförsäkringen har prognoserna för både sjukpenning och aktivitets- och sjukersättningar justerats ner, främst på grund av ett lägre nybeviljande av aktivitets- och sjukersättningar och färre startade sjukpenningfall. Även prognosen för assistansersättning har sänkts för samtliga år. Sänkningen beror i huvudsak på att antalet brukare beräknas bli färre än tidigare, samt att förändrade kontroller och redovisningsrutiner i samband med övergången till efterskottsutbetalning antas medföra lägre utgifter. Utgifterna beräknas överskrida krediten för tre anslagsposter för Försäkringskassan kommer att begära utökad anslagskredit för dessa med sammanlagt 7,0 miljoner kronor. Utgifter per utgiftsområde, miljarder kronor. 1 Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 5

6 Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter innefattar tre utgiftsområden, utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg), 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning) och 12 (Ekonomisk trygghet för familjer och barn). För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För utgiftsområde 10 minskar utgifterna fram till 2020 för att därefter utvecklas stabilt. Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största sakanslaget. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 21,5 miljarder kronor 2016 och beräknas öka till 27,2 miljarder kronor Den kraftiga ökningen mellan 2016 och 2017 beror i huvudsak på att Försäkringskassan införde efterskottsutbetalning av assistansersättningen den 1 oktober 2016, vilket innebar att utbetalningar försköts framåt i tiden. Ökningen drivs annars av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta med att förbättra kvaliteten i handläggningen samt att säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande inom assistansersättningen. Det är ännu för tidigt för att kunna bedöma hur stor effekt arbetet med detta kommer ha på utvecklingen framöver. Antalet brukare har minskat sedan hösten I 6

7 prognosen förväntas de fortsätta att minska under åren 2017 till 2019 för att därefter vara på samma nivå som Antalet medeltimmar per brukare har ökat kontinuerligt sedan ersättningen infördes. Ökningen brukar plana ut under hösten/vintern, men under september 2016 februari 2017 minskade till och med timmarna. I mars 2017 vände dock antalet timmar upp igen. Detta innebär att medeltimmarna beräknas öka i något långsammare takt under prognosperioden, jämfört med den historiska utvecklingen. Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas öka successivt under hela prognosperioden. Utgifterna uppgick till 5,5 miljarder kronor år 2016 och beräknas öka till 7,3 miljarder kronor år Ökningen beror främst på att det allmänna tandvårdsbidraget ska höjas den 15 april 2018 (Prop. 2017/18:1) och att utgifterna för högkostnadsskyddet ökar. Höjningen av det allmänna tandvårdsbidraget beräknas innebära ökade utgifter med ungefär 620 miljoner kronor år 2018 och därefter runt 850 miljoner kronor årligen. Utgifterna för högkostnadsskyddet beräknas öka med ungefär 650 miljoner kronor mellan 2016 och Det beror på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning har under 2017 varit väldigt låga jämfört med tidigare år. Det beror till stor del på att den nya handläggningsprocessen innehåller fler moment än tidigare, dessutom råder det för tillfället fördröjningar i handläggningen. Prognosen 2018 höjs därmed på grund av att fler utbetalningar förväntas att förskjutas till 2018 mot vad som tidigare prognostiserats. För resterande år har prognosen sänkts, främst på grund av att antalet beviljade bilstöd beräknas bli färre. 7

8 Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. De samlade utgifterna för utgiftsområde 10 har hittills under 2017 minskat med drygt 2 miljarder kronor (3 procent) jämfört med motsvarande period Utgifterna beräknas fortsätta minska under , för att sedan utvecklas stabilt. Jämfört med föregående prognos, som lämnades i juli, har de samlade utgifterna sänkts för hela prognosperioden. Utgifterna beräknas bli 900 miljoner kronor lägre i år och 3,5 miljarder kronor lägre Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 39,7 miljarder kronor 2016 och beräknas minska till 38,1 miljarder i år. Minskningen beräknas fortsätta till 2019 då utgifterna för anslaget beräknas till 36,2 miljarder. På längre sikt driver sedan de ökande timlönerna upp medelersättningen, vilket leder till att utgifterna ökar något. Under kommande år beror de minskande utgifterna främst på att fler sjukfall nu förväntas avslutas under det första sjukskrivningsåret, samt att antalet startade sjukfall beräknas bli färre. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron så att regeringens mål om ett sjukpenningtal 1 på 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. Sjukpenningtalet ökade tidigare i snabb takt, men stabiliserades under andra halvåret 2016 på omkring 10,8 nettodagar. Sjukpenningtalet vände 1 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

9 sedan nedåt i februari 2017 och har därefter fortsatt att minska med tilltagande styrka. Den tidigare uppgången är således bruten, vilket sannolikt beror på att de åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron har haft effekt betydligt fler sjukfall avslutas vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter samtidigt som antalet startade sjukfall ser ut att ha minskat något. Detta ger goda förutsättningar för att uppnå målet och enligt föreliggande prognos beräknas sjukpenningtalet till 8,9 nettodagar i december Givet den stora historiska variationen i svensk sjukfrånvaro är emellertid prognososäkerheten på så lång sikt väldigt stor. Även utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska under hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska, vilket beror på att antalet personer med sjukersättning minskar. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden under hela prognosperioden. Sammantaget medför utvecklingarna beskrivna ovan fortsatta nedgångar i både sjukpenning- och ohälsotalet 2 framöver, se diagram nedan. Ohälsotalet och sjukpenningtalet Nettodagar. Utfall och prognos 2 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 9

10 Nedgången är starkast för ohälsotalet, som innehåller både personer med sjukpenning och personer med aktivitets- eller sjukersättning. År 2022 beräknas sjukpenningtalet till 8,6 nettodagar och ohälsotalet till historiskt låga 20,8 nettodagar. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta minska från 3,1 miljarder kronor 2016 till 2,5 miljarder kronor Det beror till stor del på att antalet nybeviljade livräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas stiga under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar, men också på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgifterna för anslagsposten föräldrapenning blev 29,2 miljarder kronor under Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och andelen män som tar ut föräldrapenning beräknas öka, därmed förväntas utgifterna för anslagsposten öka till 37,0 miljarder kronor Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,6 miljarder kronor 2016 till 8,6 miljarder kronor Utgifterna för barnbidrag uppgick till 26,3 miljarder kronor år 2016 och beräknas öka till 34,6 miljarder kronor år Från och med mars 2018 höjs barnbidraget från till kronor per barn och månad, vilket är den främsta anledningen till utgiftsökningen i anslagsposten. Höjningen av barnbidraget beräknas innebära att utgifterna ökar med ungefär 3,8 miljarder kronor år 2018 och runt 4,8 miljarder 10

11 kronor årligen resterande del av prognosperioden. Utgifterna ökar också till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Från och med 2017 delas det tidigare anslaget barnbidrag upp i fyra anslagsposter: allmänt barnbidrag 1:1.1, flerbarnstillägg 1:1.2, förlängt barnbidrag 1:1.3 och tilläggsbelopp vid familjeförmån 1:1.4. Detta påverkar inte utgifterna utan ger bara en mer detaljerad beskrivning av innehållet i barnbidrag. Utgifterna för anslaget bostadsbidrag uppgick till 4,7 miljarder kronor Bostadsbidragets utgifter beräknas under prognosperioden öka med strax över 500 miljoner till 5,2 miljarder kronor år En bidragande orsak till ökningen är införandet av ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis. Anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn antas öka från 3,8 miljarder kronor år 2016 till 5,6 miljarder kronor En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna år. Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med september 2017 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med maj Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i juli 2017 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Prognosjämförelse, miljoner kronor 2016¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,9 +1,2 +1,4 +1,1 +0,8 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. 11

12 Sammantaget har prognoserna sänkts för innevarande år och höjts från och med 2018, jämfört med de prognoser som lämnades den 31 juli Utgifterna beräknas bli 1,7 miljarder kronor lägre för Under perioden är utgifterna i denna prognos årligen mellan 1,7 och 3,0 miljarder kronor högre än i föregående prognos. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosrevideringen under ändrade makroekonomiska antaganden beror på förändringar i Konjunkturinstitutets senaste prognos, som släpptes 10 oktober Från den prognosen har bland annat uppgifter om löneutveckling och prisbasbelopp hämtats. Revidering av de övergripande makroekonomiska antagandena påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till juliprognosen beskrivs nedan: Prognosen för prisbasbeloppet har höjts för Detta höjer prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättningar, föräldrapenning samt vårdbidrag, men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är högre för åren Detta har en höjande effekt på bland annat prognosen för sjukpenning och prognoserna inom föräldraförsäkringen. Volym- och strukturförändringar Volym- och strukturförändringar har en sänkande effekt på prognosen under samtliga år, till stor del på grund av lägre utgifter inom sjukpenning och rehabilitering m.m. De förväntade sjukpenningutgifterna justeras ner både på grund av ett lägre antal startade sjukfall och en förkortad varaktighet under det första sjukskrivningsåret. För åren kan ungefär hälften av den sammanlagda prognossänkningen i tabellen ovan förklaras av att nybeviljandet inom aktivitets- och sjukersättningar m.m. har sänkts. Regelförändringar Prognoshöjningen beror främst på regelförändringar. I budgetpropositionen för föreslås flera regeländringar som påverkar Försäkringskassans utgifter. Förslagen som beräknas öka utgifterna mest listas nedan: inkomsttaket vid beräkningen av sjukpenningsgrundande inkomst föreslås höjas från 7,5 till 8,0 prisbasbelopp från och med 1 juli 2018 garantinivån i sjukersättning och aktivitetsersättning föreslås höjas med 0,08 prisbasbelopp från och med 1 juli 2018 det allmänna barnbidraget och förlängda barnbidraget höjs med 200 kronor från och med 1 mars Prop. 2017/18:1 12

13 I Regeringens proposition 2016/17:216 Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar föreslås att underhållsstödet ska höjas med 150 kronor per månad för barn som är 15 år eller äldre. I Regeringens proposition 2017/18:6 Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis föreslås att det inom bostadsbidraget ska införas ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis. Samtidigt föreslås att underhållsstöd vid växelvist boende ska avskaffas. Regeländringarna i dessa propositioner medför en ökning av utgifterna för underhållsstöd under och en minskning under samt en höjning av bostadsbidraget från och med Övrigt Största delen av posten övrigt består av prognosförändringar i kostnaden för statlig assistansersättning, där den så kallade utbetalningsgraden (förhållandet mellan utbetalda och på förhand beviljade assistanstimmar) har justerats ner. Sedan införandet av efterskottsutbetalning inom assistansersättningen har utbetalningsgraden varit lägre än tidigare. Jämförelse med statens budget I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag och prognoserna. Observera att siffrorna är summerade anslagsvis. Prognosjämförelse, miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år -1, ,2-0,4-1,4-2,2-3,2 Anslagna medel 3 213,7 212,0 212,8 216,4 219,7 223,5 Summa tilldelade medel 212,2 211,7 212,4 215,0 217,5 220,4 Utfall 203,0 Prognos 203,5 209,5 211,1 213,8 217,5 Avvikelse från anslagna medel 10,7 8,4 3,3 5,3 5,9 6,0 Avvikelse från tilldelade medel 9,2 8,2 2,9 3,9 3,8 2,9 Begäran om utökad anslagskredit 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 3 Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anm: Inkluderar statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. 13

14 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2017 är 212 miljarder kronor. Tilldelade medel 4 för 2017 är 211,7 miljarder kronor och de sammanlagda utgifterna för anslagen år 2017 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 203,5 miljarder kronor. Detta är 8,4 miljarder kronor lägre än anslagna medel och 8,2 miljarder kronor lägre än tilldelade medel. Tabellen nedan redovisar tre anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel 5 för Försäkringskassan kommer att begära utökad anslagskredit motsvarande avvikelsen från tillgängliga medel för dessa anslagsposter. Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2017 Tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2016 Anslag år 2017 Prognos 2017 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 1:1.5 Boendetillägg :1.8 1:5.3 Sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Totalt För boendetillägg och sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall begärdes också tilläggsanslag i juli. Gällande Ersättning inom det statliga personskadeskyddet aviserades att marginalen till medgiven anslagskredit var knapp. Jämfört med de prognoser som lämnades i juli 2017 för dessa anslagsposter har samtliga prognosen höjts. De prognostiserade utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet blir högre än både anslagsbeloppet och tilldelade medel för Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 2,4 miljoner kronor. Försäkringskassan har tagit fram en särskild skrivelse där behovet av utökade medel förklarats. 6 4 Summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel. 5 Tillgängliga medel = ingående överföringsbelopp + anslag + högsta tillåtna anslagskredit 6 Information om risk för överskridande av anslag enligt 9 anslagsförordningen, Dnr

15 Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för september 2017 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med september 2017 har beaktats för samtliga anslag. De utfall som används i diagram och tabeller är, om ej annat anges, hämtade från Försäkringskassans statistikdatabaser. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2017 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från oktober 2017 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas till Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2017 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller. I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Med rapporten kommer 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för 2017 och redovisning av de anslagsposter som har statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag. 15

16 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 153 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 199 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. 16

17 Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger kronor men inte kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. Den 1 juli 2017 höjdes bidraget för personer i åldersgruppen år till 300 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Analys SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT (Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar) används för att prognostisera utgifterna för det statliga tandvårdsstödet. Prognosen baseras främst på SCB:s befolkningsprognos, KI:s makroekonomiska prognos (särskilt sysselsättning och arbetslöshet) samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets prognoser över referenspriser och beloppsgränser för tandvårdsstödet. Under perioden januari september 2017 betalades det ut miljoner kronor i tandvårdsstöd. Det motsvarar en ökning med 4,2 procent jämfört med motsvarande period 2016 då utbetalningarna var miljoner kronor. Utgifterna för högkostnadsskyddet ökade mest, från miljoner kronor till miljoner kronor, motsvarande 3,8 procent. Ökningen berodde delvis på att fler personer 17

18 nyttjade bidraget, men också att det utbetalda beloppet per person ökade något. Detta kan i sin tur delvis förklaras av att referensprisförändringen som gjordes i januari i år innebar en generell höjning av referenspriserna. Utgifterna för det allmänna tandvårdsbidraget ökade med 2,4 procent. Det beror främst på att utgifterna ökade inom åldersgruppen år till följd av att det allmänna tandvårdsbidraget höjdes till 300 kronor för denna åldersgrupp den 1 juli Ökningen dämpades av att åldersgränsen för fri tandvård höjdes till 21 år den 1 januari 2017, vilket medför att färre personer omfattas av det statliga tandvårdsstödet. Det särskilda tandvårdsbidraget ökade med drygt 15 procent, från 30,3 miljoner år 2016 till 34,9 miljoner år I Prop. 2017/18:1 föreslås att det allmänna tandvårdsbidraget höjs för samtliga åldersgrupper. För personer som är år eller över 65 år ska bidraget höjas från 300 till 600 kronor, för personer i åldern år höjs bidraget från 150 till 300 kronor. Syftet med höjningen av bidraget är att stimulera till regelbundna besök i tandvården i förebyggande syfte, om och i så fall i vilken utsträckning detta kommer att ske är i dagsläget svårt att säga. I prognosen antas därför ingen beteendeförändring till följd av regeländringen. Utgifterna förväntas öka från miljoner kronor 2017 till miljoner kronor Utgiftsökningen dämpas av den höjda åldersgränsen för fri tandvård, vilket innebär att färre personer omfattas av det statliga tandvårdsstödet. År 2018 och 2019 höjs åldersgränsen för fri tandvård till 22 respektive 23 år. Utgifterna för högkostnadsskyddet beräknas öka från miljoner kronor år 2017 till miljoner år Ökningen beror dels på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar och dels på att referenspriserna årligen höjs, samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade under hela prognosperioden. Till följd av att det allmänna tandvårdsbidraget höjs under 2018 beräknas utgifterna för högkostnadsskyddet minska något eftersom det ersättningsgrundande beloppet, som högkostnadsskyddet baseras på, räknas av med det allmänna tandvårdsbidraget. Det särskilda tandvårdsbidraget beräknas öka med i snitt nio procent per år under perioden Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet Tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Högkostnadsskydd Tandvårdsbidrag Särskilt tandvårdsbidrag Totalt ¹ Utfall. Dessa värden baseras på utgiftsjusterade utbetalningsbelopp. Det finns en viss diskrepans mellan den officiella utbetalningsstatistiken och bokförda utgifter. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 18

19 Den 28 mars lämnades propositionen 2016/17:153, Det statliga tandvårdsstödet förbättrad information, kontroll och uppföljning till riksdagen. Propositionen som beslutades den 17 maj började gälla den 1 juli 2017 och innehåller bland annat följande: Försäkringskassan ska kunna avgränsa förhandsprövningar av ärenden till en specifik behandlande tandläkare eller tandhygienist istället för att som idag enbart kunna avgränsa förhandsprövningar till en viss mottagning eller åtgärd. Detta kan då leda till att förhandsprövning som sanktion kan användas mer träffsäkert än tidigare och det i sin tur leder till att färre vårdgivare missköter sig. Försäkringskassan ska ha möjlighet att avvakta med en utbetalning av ersättning till vårdgivaren om denne inte har lämnat in den dokumentation om behandling som Försäkringskassan har begärt in. Även här ska kontrollen vara mer träffsäker genom att begränsas till en viss behandlande tandläkare eller tandhygienist, en viss åtgärd eller en viss mottagning. Försäkringskassan ska bidra till att öka kännedomen om det statliga tandvårdsstödet. Detta kan på sikt bidra till att fler personer nyttjar bidragen och därmed att utgifterna ökar. Ökad besöksfrekvens kan också innebära att tandhälsan förbättras över tid vilket då kan innebära att utgifterna på sikt minskar. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en prisjämförelsetjänst för tandvård, detta uppdrag ska redovisas den 15 juni En ökad prismedvetenhet bland allmänheten kan leda till priskonkurrens bland tandvårdsgivarna som då medför att fler sätter ett pris under referenspriset. Detta i sin tur innebär då lägre utgifter inom högkostnadsskyddet. Om och i vilken omfattning utgifterna av det statliga tandvårdsstödet påverkas av dessa förändringar är väldigt svårt att bedöma. Förändringarna beaktas därför inte i föreliggande prognos. 19

20 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,0 +11,8 +15,6 +15,3 +15,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden FASIT har uppdaterats med Konjunkturinstitutets nya prognos för arbetsmarknadens utveckling, vilket medför en marginell sänkning av prognosen. Volym- och strukturförändringar Prognosen utfallsjusteras för 2017, detta innebär en höjning av prognosen med 56 miljoner kronor. Till följd av detta höjs prognosen med runt 70 miljoner kronor per år resterande prognosperiod eftersom prognosen skrivs fram med innevarande år som basår. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har justerat prognosen för referenspriserna vilket höjer prognosen årligen med 1 4 miljoner per år. Regelförändringar Förslaget att höja det allmänna tandvårdsbidraget den 15 april 2018 innebär att utgifterna beräknas öka med ungefär 620 miljoner kronor år 2018 och runt 850 miljoner kronor per år under perioden

21 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 449 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 458 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 21

22 Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. 7 I och med Högsta Förvaltningsdomstolens dom, mål nr , är det dock oklart i dagsläget huruvida Försäkringskassan i praktiken har möjlighet att begränsa ersättning av kostnader för vård utförd i utlandet. Regelverk Personer som är försäkrade i ett EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i andra EES-länder 9 och Schweiz 10. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som bosätter sig i ett annat EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 8 April/ pdf 9 Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 10 (EG) 883/ (EG) 883/

23 Den 1 oktober 2013 trädde kostnadsansvarslagen i kraft. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner. 12 Lagen tillämpas emellertid inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget 13. Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EESland, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/ Analys Under de första nio månaderna 2017 betalades 281 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden, vilket är cirka 18 miljoner kronor (7 procent) högre än motsvarande period Utgifterna beräknas dock minska med 6 procent i år jämfört med 2016, vilket beror på lägre förväntade utgifter inom turistvården. Från 2018 och framåt beräknas utgifterna öka med knappt 2 procent årligen. Nedan visas utgifterna uppdelat på ersättningsområde. Utgifterna uppdelat på ersättningsområde Miljoner kronor 2013¹ 2014¹ 2015¹ 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Konventionsvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Turistvård Totalt ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Konventionsvård Utgifterna för konventionsvården har hittills i år varit drygt 133 miljoner kronor, vilket är drygt 2 miljoner kronor högre (1,7 procent) än motsvarande period De totala utgifterna beräknas öka till 184 miljoner kronor under 2017 och förväntas sedan ligga på denna nivå Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU Folkbokföringslagen 14 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning 23

24 Pensionärsvård Under perioden januari september utbetalades cirka 127 miljoner kronor för pensionärsvård. Sammantaget förväntas utgifterna uppgå till 226 miljoner kronor under Länderna som fortfarande debiterar fasta schablonbelopp antas höja beloppen under prognosperioden. Detta i kombination med ett ökande antal pensionärer som söker vård utomlands förväntas leda till att utgifterna för pensionärsvård ökar med 3 procent per år under prognosperioden. Turistvård Utgifterna för turistvården var 14 miljoner kronor under de första nio månaderna, vilket är drygt 7 miljoner kronor lägre (34 procent) än motsvarande period Under 2016 vägdes de lägre utfallen under de nio första månaderna upp med högre utfall under de tre sista månaderna av året. En liknande utveckling prognostiseras för 2017, men det totala utfallet förväntas bli lägre än tidigare år. Sverige har ett avtal med Storbritannien som innebär att de kostnader för turistvård som normalt bekostas av landstingen, bekostas av staten, oavsett om kostnaderna uppstått före eller efter den 1 oktober Det betyder att det, precis som i december 2016, kan komma fakturor på höga belopp avseende nödvändig vård från Storbritannien. De ovanligt höga kostnaderna under 2016 beror på att Storbritannien detta år fakturerade retroaktivt för vårdkostnader av svenska turister över en treårsperiod. Tidigare år har debiteringen av vård skett på årsbasis. Före 2016 har detta belopp varit runt miljoner kronor per år och för beräknas beloppet vara ungefär samma som tidigare år. Kostnaderna för turistvården har minskat kraftigt sedan regeländringen avseende kostnadsfördelningen mellan stat och landsting som trädde i kraft den 1 oktober Regeländringen antas ha uppnått full effekt och en underliggande ökande trend förväntas återigen vara synlig från och med 2018, med en ökning på 5 procent per år. Ökningstakten är baserad på en tidigare långsiktig trend och på ett antagande om en ökande befolkning och därmed mer resande. Sjuk- och tandvårdstjänster Utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster var under januari-september 1,4 miljoner kronor högre än motsvarande period Under 2017 beräknas utgifterna att öka till 8,3 miljoner kronor. Sjuk- och tandvårdstjänster omfattas likt turistvården av kostnadsfördelningen mellan stat och landsting. Effekten av det antas ha stabiliserats och nu förväntas återigen en ökningstakt på 2,5 procent per år från och med Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa beror på administrativa moment. De fasta beloppen fastställs för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert på sikt i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. I och med 24

25 Storbritanniens framtida utträde ur EU är det också osäkert hur avtalet kring vårdkostnader mellan Storbritannien och Sverige kommer att se ut framöver. Utgifterna för anslagsposten påverkas även av förändringar i växelkurser, vilket är en annan källa till osäkerhet. Då många länder använder euro som betalmedel är utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden framför allt känsliga mot förändringar i kronans växelkurs mot euron. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,5-1,5-1,5-1,6-1,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster och överskattade utgifterna för konventionsvård, pensionärsvård samt turistvård. Sammantaget leder detta till en sänkning av prognosen för Under året förväntas den stora betalning för pensionärsvård till Spanien som vanligtvis görs under hösten bli cirka miljoner kronor högre än tidigare beräknat. Detta gör att sänkningen av prognosen blir något lägre än den annars skulle ha varit. Till följd av sänkningen 2017 justeras också prognosen ner för med 1,5 1,6 procent per år. 25

26 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 170 miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 301 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 26

27 5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv. Den 1 januari 2017 ändrades reglerna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Det huvudsakliga syftet med lagändringarna var att skapa incitament för den försäkrade att köpa det fordon som är bäst lämpat utifrån hens behov av anpassningar. Efteranpassningar av fordon bör bara göras när behoven inte kan tillgodoses genom köp av ett fordon som redan i sitt originalutförande har lämpliga mått, egenskaper eller anordningar. Grundbidraget, som betalas ut till alla som beviljas bilstöd, har halverats från kronor till kronor. Inkomstgränserna för det inkomstbaserade anskaffningsbidraget har höjts, vid årsinkomster som understiger kronor är bidraget maximalt kronor och storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på kronor eller mer. Ett nytt bidrag, tilläggsbidrag, har införts. Bidraget kan lämnas i tre steg: Tilläggsbidrag (A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst kronor och lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag. Tilläggsbidrag (B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst kronor och lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittandes i en rullstol, göra överflyttning från en rullstol till ett bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. Tilläggsbidrag (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda originalmonterade anordningar. Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Beloppet är obegränsat men i och med införandet av det nya bidraget lämnas det inte för kostnader som tilläggsbidrag lämnas för eller hade kunnat lämnas för. Det lämnas inte heller om behovet av anpassning kan tillgodoses genom köp av en lämplig bil. Dessutom infördes en bestämmelse om att funktionskontroll i princip alltid ska göras av utförda anpassningar för att säkerställa att utförda anpassningar fungerar för den försäkrade på ett trafiksäkert sätt och krav på återbetalning om den försäkrade skulle vägra att medverka till funktionskontrollen. Från och med den 1 november 1997 betalas bilstöd ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Analys Under perioden januari september har det betalats ut 130 miljoner kronor i bilstöd. Utbetalningarna motsvarande period 2016 var 229 miljoner kronor, vilket 27

28 inkluderar uppskjutna utbetalningar från 2015 på ungefär 27 miljoner kronor. Justerat för de uppskjutna utbetalningarna var utgifterna ungefär 72 miljoner kronor, motsvarande 31 procent, lägre under 2017 jämfört med motsvarande period Detta beror dels på att antalet beviljade bilstöd minskade under 2016 och dels på det nya regelverket med en ny handläggningsprocess. Den nya processen innebär fler moment som tar längre tid än tidigare, vilket i kombination med rådande fördröjningar i handläggningen gör att både antalet beviljade bilstöd och utbetalningar har minskat kraftigt under Handläggningen hos Trafikverket tar längre tid än väntat och antagandet i denna prognos är att utbetalningarna kommer fortsätta vara låga under resterande del av året. Under 2018 kommer Trafikverket satsa mer resurser på handläggningen vilket antas leda till att ärendebalansen är i fas vid årsskiftet 2018/2019. Detta innebär en förskjutning av utbetalningar från 2017 till På längre sikt antas utgifterna minska, vilket dels beror på det nya regelverket och dels på att antalet beviljade bilstöd antas minska, både nybeviljade och återbeviljade. Detta antagande baseras både på att antalet beviljade bilstöd efter 2006 legat på en lägre nivå än tidigare och att antalet ansökningar under 2017 har minskat, jämfört med tidigare år. Utgifter för bilstöd till personer med funktionsnedsättning Miljoner kronor, månadsdata, prognos från och med oktober 2017 Anm: Utbetalningarna stoppades den 7 november 2015 och återupptogs i januari

29 Prognos för de olika bidragen Tusental kronor År 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Grundbidrag Anskaffningsbidrag Anpassningsbidrag Tilläggsbidrag Övrigt Totalt ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. För samtliga bidrag beräknas utgifterna bli högre 2018 än 2017 till följd av de fördröjda utbetalningarna. Därefter antas utgifterna minska eftersom antalet personer som beviljas bilstöd antas minska. För anpassningsbidraget sker också en omfördelning av medel där vissa, som tidigare fått anpassningsbidrag, enbart beviljas tilläggsbidrag för särskilda originalmonterade anordningar (tilläggsbidrag C). För grundbidraget är det främst halveringen av bidraget som på sikt medför lägre utgifter. Utgifterna för anskaffningsbidraget förväntas bli ungefär dubbelt så stora år som under 2016 på grund av höjda inkomstgränser. Tilläggsbidraget beräknas bli 37 miljoner år 2019 och sedan minska till 35 miljoner kronor år Osäkerhetsanalys Prognosen för den närmsta tiden är mycket osäker, vilket dels beror på osäkerhet kring om och i vilken utsträckning de nya reglerna kommer innebära lägre utgifter och dels beroende på den nya handläggningsprocessen och de fördröjningar som i dagsläget. 29

30 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -30,5 +21,4-5,1-8,5-9,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Prognosen har sänkts med 3 miljoner kronor årligen för åren då kostnaden för det arbete Trafikverket utför från och med 2018 belastar anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22. Volym- och strukturförändringar För 2017 sänks prognosen totalt med 75 miljoner kronor vilket främst beror på att fördröjningarna i handläggningen antas kvarstå året ut. Under 2018 antas att de fördröjda utbetalningarna från 2017 betalas ut och prognosen höjs därför med 56 miljoner kronor. Prognosen på antal beviljade bilstöd sänks för samtliga år, vilket medför en generell sänkning av prognosen över hela prognosperioden. 30

31 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbelopp och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Assistansersättningen infördes 1994 och lämnas till personer med funktionsnedsättning. Från och med januari 2001 ges assistansersättningen även till personer över 65 år, förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder. Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med fler än i genomsnitt 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 31

32 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Assistansersättning betalas ut med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Detta belopp får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent. Analys Antalet brukare inom assistansersättningen började minska något i november 2015 och har sedan dess minskat med i genomsnitt 45 brukare per månad. Främst beror minskningen på ett lägre nybeviljande av assistansersättning. Under våren och sommaren 2017 har dock även utflödet succesivt ökat, vilket medfört en något snabbare nedgång av antalet brukare sedan dess. Givet denna utveckling förväntas antalet brukare bli personer 2017 (genomsnitt under året), vilket är 4 procent färre än under Antalet brukare har varierat över tid och prognosen är osäker på längre sikt. Under 2018 och 2019 beräknas antalet brukare fortsätta att minska, men med en avtagande minskningstakt. Därefter antas antalet brukare att ligga kvar på 2019 års nivå under Antalet medeltimmar per brukare har ökat kontinuerligt sedan ersättningen infördes. Ökningen brukar normalt plana ut under hösten/vintern, men under perioden september 2016 till februari 2017 minskade istället antalet timmar per månad något. Antalet medeltimmar har sedan mars återigen börjat öka och beräknas fortsätta att öka framöver med i genomsnitt 1,4 procent per år I diagrammet nedan illustreras utvecklingen av antalet brukare och medeltimmar per månad som ett 3-månaders glidande medelvärde. 32

33 Antal brukare och medeltimmar per person och månad Glidande 3-månadersmedelvärden De två faktorer som bestämmer hur antalet brukare utvecklas över tid är hur många som lämnar assistansersättningen (utflödet) och hur många nya mottagare som tillkommer (inflöde). Nedgången av antalet brukare förklaras till stor del av att inflödet minskat. Förändringarna i utflödet har inte varit lika stora, men sedan våren 2017 märks en tydlig ökning. I diagrammet nedan illustreras utvecklingen per månad som en rullande 12-månadersumma. 33

34 In och utflöda av brukare Rullande 12-månadersumma Anm: Inflödet en månad är definierat som antalet individer som har assistansersättning en månad men som inte hade assistansersättning månaden innan. Utflödet är på samma vis definierat som antalet individer som hade assistansersättning månaden innan men som månaden ifråga inte längre har assistansersättning. Resultaten redovisas sedan som en rullande 12-månadersumma. Antalet brukare och medeltimmar kan analyseras närmare genom att dela in dessa i undergrupper. I tabellen nedan delas antalet brukare upp mellan kvinnor och män samt till vilken personkrets brukaren tillhör. Den procentuella minskningen av antalet brukare uppgår till 1,4 procent för både kvinnor och män mellan årets andra och tredje kvartal. Antalet brukare har också minskat inom alla personkretsar under perioden 15. Den procentuella minskningen är störst inom personkrets Personkretsindelningen är: Personkrets 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. 34

35 Antal brukare Medelvärde uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 apr juni juli sept Differens i procent -1,4-1,4-1,4-1,2-2,0-1,9 På samma sätt som för antalet brukare studeras utvecklingen av timmar per person och månad. Antalet beviljade timmar har ökat för samtliga personkretsar, men något mer i personkrets 1, se tabell nedan. Antalet beviljade timmar ökar både när de delas upp på kön och på personkrets. Antal beviljade timmar per månad Medelvärde uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 apr juni juli sep Differens i procent +0,5 +0,5 +0,5 +0,7 +0,5 +0,6 Enligt socialförsäkringsrapporten Assistansersättningens utveckling 16 beror det minskande antalet brukare till stor del på att en mindre andel av de sökande beviljas assistans. En förklaring till att antalet brukare har minskat är att det efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 17 är färre individer som är berättigade assistansersättning för det femte grundläggande behovet, annan hjälp som kräver ingående kunskap om personen 18. Domen tydliggör att endast individer med psykiska funktionsnedsättningar har rätt till personlig assistans för det ovannämnda grundläggande behovet. Detta kan leda till att färre individer kommer upp i mer än 20 timmar assistansersättning, vilket är kriteriet för att bli beviljad statlig assistans. I socialförsäkringsrapporten Avslag inom assistansersättningen 19 anges att orsaker till ökningen i avslag är främst ändrad tillämpning på grund av två domar i Högsta Förvaltningsdomstolen och av att gruppen som söker ersättning har förändrats. Allt fler personer ur personkrets 1, med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, söker. Detta avspeglar sig även bland avslagen, 16 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2017:4, Assistansersättningens utveckling 17 HFD 2015 ref Lagen specificerar att grundläggande behov är 1) personlig hygien, 2) måltider, 3) att klä av sig och på sig, 4) kommunicera med andra och 5) annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen. Det femte behovet gäller bara den som har en psykisk funktionsnedsättning. 19 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2017:8, Avslag inom assistansersättningen 35

36 personkrets 1 utgör en större andel av avslagen 2016 jämfört med I linje med att personkrets 1 ökat bland avslagen har även andelen med psykiska funktionsnedsättningar ökat bland dem som får avslag 2016 jämfört med De psykiska funktionsnedsättningar som ökat mest bland såväl ansökningar som avslag är autism och autismliknande tillstånd. Idag är det vanligt att Försäkringskassan bedömer att dessa personers hjälpbehov till stor del består av motiveringsinsatser som inte kräver ingående kunskap om personen, något som inte ryms inom det som lagen avser med grundläggande behov. 13 juni 2017 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen gällande resor till och från fritidsaktiviteter. 20 Möjliga effekter av domen är inte beaktade i prognosen men kommer sannolikt ha en sänkande effekt på utgifterna. Ökad prognososäkerhet efter införandet av efterskottsutbetalning I oktober 2016 infördes efterskottsutbetalningar inom statlig assistansersättning. Det innebär att Försäkringskassan numera betalar ut assistansersättningen för en månad efter att redovisning av utförd assistans lämnats in. Tidigare gjordes preliminära utbetalningar innan assistansen hade utförts och som sedan stämdes av i efterhand. Förändringen innebar en tydlig nedgång i utbetalningar oktober och november 2016, se diagram nedan. Utgifter för statlig assistansersättning Miljoner kronor, månadsutfall januari 2016 till september 2017, planerade utbetalningar oktober 2017 Som framgår av diagrammet har de månadsvisa utgifterna varierat stort efter införandet av efterskottsutbetalning, men de har generellt varit lägre än tidigare. Detta beror i huvudsak på att utbetalningsgraden (antalet utbetalda timmar i 20 Mål nr

37 förhållande till antalet på förhand beviljade timmar) har varit lägre. I samband med övergången till efterskottsutbetalningar skapades nya redovisningsrutiner och kontroller vid betalning för utförd assistans. Förklaringen till de lägre utgifterna beror dels på att inskickade underlag såsom tidrapporter för utförd assistans varit otillräckliga och därmed har inte utbetalning kunnat ske förrän komplett material inkommit. En annan förklaring är att många anordnare inte gjort betalningsanspråk för samtliga på förhand beslutade assistanstimmar, vilket ytterligare bidragit till de lägre utgifterna. Det råder stor osäkerhet kring utbetalningsgradens framtida utveckling, de låga utfallen hittills under 2017 innehåller förmodligen både bestående och övergående effekter. Sannolikt kommer dock de nya redovisnings- och kontrollrutinerna sammantaget medföra varaktigt lägre utgifter, jämfört med tiden före efterskottsutbetalningar. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -4,9-4,0-5,2-4,7-4,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Antalet individer i den statliga assistansersättningen fortsätter minska. Nedgången drivs främst av ett lägre inflöde till ersättningen. De senaste månaderna visar även på ett högre utflöde. I föregående prognos antogs antalet brukare minska fram till 2018 för att därefter ligga på en konstant nivå. Antalet brukare prognostiseras nu fortsätta minska under 2019 för att därefter ligga på en konstant nivå. Detta då det nu finns fler utfall som följer den nedåtgående trenden i antalet brukare samt att nedgången varit något snabbare under de senaste månaderna. Osäkerheten kring brukarnas framtida utveckling anses fortfarande vara stor. Antalet assistanstimmar per individ fortsätter öka men har de senaste månaderna ökat något svagare än väntat. Volym- och struktursänkningen i denna prognos 37

38 drivs i första hand av färre individer i ersättningen men även ökningen i assistanstimmar per individ prognostiseras vara något svagare än tidigare vilket bidrar till prognossänkningen. Regelförändringar Sedan föregående prognos har det beslutats att schablonersättningen för 2018 blir 295,4 kronor, en uppräkning med 1,5 procent jämfört med Detta är en högre uppräkning än vad som skedde förra året, då ersättningen höjdes med 1,05 procent. I föregående prognos antogs att schablonersättningen skulle öka med samma procentsats som 2017 även kommande år, det vill säga 1,05 procent. Detta antagande ersätts nu med ett antagande om att schablonen i framtiden kommer höjas med 1,5 procent per år. Övrigt När föregående prognos beslutades planerade Försäkringskassan att från december 2017 övergå till efterskottsinbetalningar från kommunerna för utförd assistans. Övergången har nu skjutits fram till april I samband med övergången från förskottsinbetalningar till efterskottsinbetalningar väntas inbetalningarna från kommunerna bli mycket låga, vilket höjer anslagsbelastningen för statlig assistansersättning under övergången. Den här effekten flyttas nu från 2017 till 2018 vilket sänker anslagsbelastningen med drygt 300 miljoner 2017 och höjer anslagsbelastningen 2018 med motsvarande belopp. Sedan införandet av efterskottsutbetalningar har utgifterna varierat kraftigt men har tenderat att ligga lägre än tidigare. Mot den bakgrunden sänks den antagna utbetalningsgraden (utbetalda timmar i förhållande till beviljade timmar) något. Sänkningen ligger i linje med utbetalningsgraden för oktober, vilket är den första månaden där både effekten av nytt regelverk och IT-system kan anses vara någorlunda stabil och varaktig. Osäkerheten kring de nya redovisningsrutinernas påverkan på utgifterna bedöms dock vara fortsatt hög. Med undantag för effekten av införandet av efterskottsinbetalningar för kommunerna är sänkningen som redovisas under posten övrigt effekten av en lägre utbetalningsgrad. 38

39 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.18 Statlig ålderspensionsav gift för sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspe nning :1.17 Statlig ålderspensionsav gift för rehabiliteringspen ning :1.15 Närståendepennin g :1.16 Statlig ålderspensionsav gift för närståendepennin g :1.5 Boendetillägg :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspen ning i särskilda fall :1.20 Arbetshjälpmedel m.m ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 39

40 Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersättning, boendetillägg, närståendepenning samt arbetshjälpmedel m.m. Dagersättning i form av sjukpenning, fler dagar med sjukpenning på normalnivå, rehabiliteringspenning och närståendepenning utgör cirka 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Dagersättning i form av sjukpenning på fortsättningsnivå och rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå utgör cirka 75 procent av den försäkrades SGI. Från och med den första januari 2008 ska SGI multipliceras med faktorn 0,97. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor som innebär att sjukpenningen blir något lägre än 80 respektive 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Syftet med faktorn var ursprungligen att minska statens utgifter för ohälsan. Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet, men kommer att höjas till 8 prisbasbelopp från och med 1 juli :1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. 40

41 Bakgrundsfakta Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. Analys Utgifterna för sjukpenning ökade tidigare i snabb takt men ökningstakten trappades gradvis av under Sedan april 2017 har utgifterna börjat minska och sammanlagt har utgifterna under de första nio månaderna 2017 minskat med omkring 750 miljoner kronor (3 procent) jämfört med motsvarande period Utgifterna beräknas att utvecklas stabilt framöver, med en svag minskning och därefter med en efterföljande svag ökning. Sjukpenningutgifternas storlek bestäms i huvudsak av hur många som är sjukskrivna, vilket i sin tur beror på hur många sjukfall som startar samt hur långa sjukfallen blir. Dessa faktorer beskrivs mer utförligt nedan. Startade sjukfall Antalet startade sjukfall 21 under de fyra första månaderna 2017 har minskat i jämförelse med motsvarande period ett år tidigare. Denna minskning följer på en period där de startade sjukfallen legat på en stabil nivå, efter att tidigare ha ökat i snabb takt. Om de startade sjukfallen delas upp i undergrupper efter diagnos och sysselsättningsstatus åskådliggörs skillnader i utvecklingen mellan de olika undergrupperna, se diagram nedan. Den sammanlagda ökningstakten har successivt trappats av sedan hösten 2015 för att sedan stabiliseras under det senaste året, men gruppen sysselsatta visar ännu ingen tydlig minskning i årstakt. Utvecklingen för gruppen sysselsatta, som utgör majoriteten av de startade sjukfallen, har framförallt drivits av ett ökande antal sjukfall med psykiatriska diagnoser. I kontrast till detta har den relativt lilla gruppen arbetslösa minskat kraftigt under mer än ett års tid, vilket bidragit till det senaste årets stabilisering av antalet startade sjukfall. 21 Med startade sjukfall avses i rapporten beviljade ansökningar om sjukpenning, där sjukfallslängden blir minst 30 dagar. 41

42 Startade sjukfall, utfall Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser samt sysselsättningsstatus. Rullande 12-månaderssummering i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (FT) (höger). Sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den tidigare ökningen av startade sjukfall, då dessa ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser sammantaget. 22 Historiskt sett har även sjukfall med psykiatriska diagnoser visat en större variation då de minskade i snabbare takt under åren före 2010, se diagram ovan. Då antalet startade sjukfall rapporteras med en eftersläpning på omkring 6 månader använder Försäkringskassan indikatorer, som rapporteras utan eftersläpning, för att skatta den senaste tidens utveckling. Sedan april 2017 har både antalet inkomna ansökningar om sjukpenning och ersatta nettodagar i kortare fallängder minskat, jämfört med motsvarande period Sammantaget ger detta starka indikationer på att antalet startade sjukfall under 2017 minskat något i årstakt. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret, ökade under med en särskilt accentuerad ökning under Ökningen sammanföll med att andelen genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjans bedömningspunkter gradvis 22 Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 42

43 minskade. 23 Under våren 2015 inledde därför Försäkringskassan ett arbete med att stärka sjukfallshandläggningen och andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan har därefter ökat, likaså andelen indrag i samband med nämnda bedömningspunkter. Försäkringskassans arbete med bedömningarna av arbetsförmågan har utvecklats ytterligare som en del i regeringens åtgärdsprogram och under 2016 registrerades den högsta nivån indrag sedan Utvecklingen ser ut att ha fortsatt under 2017, och då särskilt för gruppen arbetslösa. Sammantaget avslutas en allt större andel sjukfall under det första sjukskrivningsåret. Särskilt tydlig är effekten vid rehabiliteringskedjans 180- dagarsbedömning, se diagrammet nedan. Sjukfallens varaktighet Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under fjärde kvartalet respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Ovanstående diagram visar även att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre än övriga diagnoser sammantaget, samt att sjukfall som startas av arbetslösa överlag blir längre än för sysselsatta. Diagnossammansättningen för de sjukfall som startar har således stor betydelse för den samlade utvecklingen av sjukfallens varaktighet. Samtidigt som kvarståendesannolikheterna har minskat under det första sjukskrivningsåret har de ökat för sjukfall som är längre än 2 år. Den ökande varaktigheten i de långa sjukfallen beror sannolikt på färre övergångar till sjukersättning. En annan möjlig förklaring är en högre andel sjukfall med psykiatriska diagnoser i dessa fallängder. I samspel med borttagandet av den bortre tidsgränsen leder detta till en markant ökning av andelen långa sjukfall i sjukfallsbeståndet. 23 ISF 2015:5, Tidsgränserna i sjukförsäkringen och Socialförsäkringsrapport 2015:6, Sjukfrånvarons utveckling, delrapport Försäkringskassan, Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

44 Pågående sjukfall Effekterna av ett minskande antal startade sjukfall, samt arbetet med att stärka sjukfallshandläggningen, är synliga i antalet pågående sjukfall i fallängdskategorier från 30 dagar upp till 2,5 års sjukskrivning. Antalet sjukfall i dessa fallängder var i maj 2017 cirka 16 procent färre än vid motsvarande tidpunkt Däremot ökar antalet sjukfall som är längre än 2,5 år kraftigt, vilket medför en sammanlagd minskning om cirka sjukfall (6,7 procent) jämfört med 2016, se diagram nedan. Pågående sjukfall efter sjukfallslängd i maj respektive år Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 47,1 procent i maj I maj 2016 var motsvarande andel 45,4 procent och jämfört med 2015 har andelen vuxit med 3,5 procentenheter. Andelen växer generellt över fallängdskategorierna på grund av det historiskt höga antalet startade sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa sjukfall har. Fallängdskategorierna dagar respektive 1 2,5 år har de högsta andelarna sjukfall med psykiatriska diagnoser (53,3 procent, respektive). Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har ökat väsentligt sedan 2016, vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättningsdagar avskaffades 1 februari Förändringar i regelverket medför att jämförelser över tid försvåras. En stor majoritet av de som tidigare lämnade försäkringen på grund av uppnådd maxtid återvände sedermera till sjukskrivning och startade ett nytt sjukfall. Under det gamla regelverket med en bortre tidsgräns överskattades därför antalet korta sjukfall i sjukfallsstatistiken, medan antalet långa sjukfall underskattades markant. Efter korrigeringar för detta 44

45 framgår att ökningen av de långa sjukfallen inleddes redan under 2013 och inte i samband med att tidsgränsen togs bort. 25 I diagrammet nedan visas en jämförelse över antalet ersatta nettodagar under perioden jul sep de tre senaste åren, uppdelat på fallängd. Effekten av utvecklingen med successivt minskande varaktighet och ett minskande antal startade sjukfall kan observeras i antalet ersatta nettodagar i fallängder upp till 2 år, där de utbetalda nettodagarna är färre 2017 än under motsvarande period Sammantaget minskade nettodagarna med omkring 8 procent under perioden jul sep 2017 jämfört med 2016, en utveckling som står i kontrast till de senaste årens ökningar (exempelvis ökade antalet ersatta nettodagar under perioden jul sep 2016 jämfört med motsvarande period 2015 med omkring 4 procent). Ersatta nettodagar efter sjukfallslängd, tredje kvartalet respektive år Tusental Likväl som för pågående sjukfall ökar nettodagarna kraftigt i fallängder över 2 års sjukskrivning. Detta beror i huvudsak på borttagande av den bortre tidsgränsen. Det finns även andra faktorer som bidrar till ökningen: färre utbyten till sjukersättning, en högre andel psykiatriska diagnoser och ett högt historiskt inflöde som senare blivit långa sjukfall. Prognos över sjukfallsbeståndet Under inledningen av 2017 har antalet startade sjukfall minskat jämfört med motsvarande period föregående år. Tillsammans med de senaste månadernas utveckling av inkomna sjukpenningansökningar samt ersatta nettodagar i kortare 25 Försäkringskassan, Fler individer fast i långa sjukskrivningar, Korta analyser 2017:2 45

46 fallängder finns starka indikationer på att den historiskt stabila utveckling som antalet startade sjukfall uppvisat sedan hösten 2015 är bruten. Antalet startade sjukfall prognostiseras därför att minska något, med omkring 4 respektive 2 procent under 2017 respektive Därefter antas antalet startade sjukfall utvecklas i takt med arbetskraften (knappt 1 procents ökning årligen). I denna prognos används Konjunkturinstitutets prognos från juni 2017 för den framtida arbetskraften. Den stora historiska variation som antalet startade sjukfall uppvisat har inga tydliga förklaringsfaktorer såsom folkhälsa, demografi eller konjunkturläge, varför betydande osäkerhet föreligger i prognosen. Varaktigheten för sjukfall som är kortare än 1 år beräknas minska i år jämfört med 2016, med en särskilt tydlig minskning vid rehabiliteringskedjans 180- dagarsbedömning. Därefter prognostiseras en marginell minskning under 2018 och på längre sikt bedöms varaktigheten vara konstant. Mot bakgrund av de senaste månadernas utfall har den förväntade varaktigheten för sjukfall som befinner sig i intervallet 1 2 år justerats ner marginellt. För de långa sjukfallen, de som är längre än två år, beräknas dock sannolikheten att kvarstå i sjukskrivning att öka något jämfört med föregående år och sedan vara konstant under prognosperioden. Ökningen beror till stor del på färre förväntade övergångar till sjukersättning. Sammantaget medför utvecklingen av inflöde och varaktighet en minskning av antalet pågående sjukfall för samtliga fallängder, med undantag för de långa sjukfallen (> 2år), se diagram nedan. Pågående sjukfall uppdelat efter sjukfallslängd Glidande 12-månadersmedelvärden, tusental Effekten av borttagandet av tidsgränsen i sjukförsäkringen syns även i ovanstående diagram som visar att avskaffandet leder till en omfördelning mellan 46

47 sjukfallslängder inom sjukfallsbeståndet. Eftersom sjukfall som tidigare avslutas vid tidsgränsen inte längre kommer att återvända utan istället i större utsträckning fortsätta att pågå som längre sjukfall, kommer antalet korta sjukfall minska och antalet långa öka. Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron så att regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. Sjukpenningtalet ökade tidigare i snabb takt, men stabiliserades under andra halvåret 2016 på omkring 10,8 nettodagar. Sjukpenningtalet vände sedan nedåt i februari 2017 och nedgången har sedan dess fortsatt med tilltagande styrka. Den tidigare uppgången är således bruten, vilket sannolikt beror på att de åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget har haft effekt betydligt fler sjukfall avslutas vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter samtidigt som antalet startade sjukfall ser ut att ha minskat något i årstakt. Detta ger goda förutsättningar för att uppnå målet och enligt föreliggande prognos beräknas målet uppnås omkring årsskiftet 2019/2020 (se diagrammet nedan). Sjukpenningtalet Ovanstående diagram visar även att svensk sjukfrånvaro har varierat betydligt över tid dessutom på ett sätt som inte tydligt kan förklaras av variationer i exempelvis demografi, konjunktur eller folkhälsa vilket gör att prognoser över sjukfrånvaron blir väldigt osäkra. Prognoser blir alltid mer osäkra ju längre fram i tiden prognosen avser och i tidigare analyser har Försäkringskassan visat att de 47

48 genomsnittliga prognosfelen ökar avsevärt med prognoshorisonten. 26 Däremot är träffsäkerheten på kort sikt betydligt bättre, vilket tillsammans med det faktum att sjukpenningtalet är ett trögrörligt mått, gör att sjukpenningtalet med stor sannolikhet kommer visa en minskande trend under det kommande året. Utvecklingen därefter är väldigt osäker och beror till stor del på arbetet hos de olika aktörerna i sjukskrivningsprocessen. Försäkringskassan har i tidigare analyser 27 identifierat antalet startade sjukfall som en central faktor vid vändpunkter i sjukfrånvaron. Även om antalet startade sjukfall nu ser ut att ha minskat något är den senaste tidens utveckling med minskande sjukpenningtal i huvudsak en effekt av en förkortad varaktighet bland redan påbörjade sjukskrivningar. Försäkringskassan bedömer dock fortsatt att förebyggande av inflödet till sjukförsäkringen är den viktigaste komponenten för att hålla sjukfrånvaron på en låg och stabil nivå. En annan faktor som potentiellt kan motverka en minskning av sjukpenningtalet är utvecklingen bland de långa sjukfallen, som ökar kraftigt. Den kraftiga ökningen av de riktigt långa sjukfallen är ett återkommande mönster i svensk sjukfrånvaro; perioder av ett ökande antal startade sjukfall har sammanfallit med att sjukfallen blivit längre, vilket med viss fördröjning medfört en accelererande ökning av antalet långa sjukfall. Att hitta vägar till ökad återgång i arbete för personer med riktigt långa sjukskrivningar skulle ytterligare förbättra förutsättningarna att uppnå målet. 26 Se Försäkringskassan, Anslagsuppföljning , Dnr och Försäkringskassan, Budgetunderlag del , Dnr Försäkringskassan, Anslagsuppföljning , Dnr

49 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,7-4,0-3,9-4,4-4,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner något mot bakgrund av de senaste månadernas utfall. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från sjukpenning. Förändringen påverkar dock inte det totala anslaget eftersom anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket höjer prognosen för sjukpenning. Volym- och strukturförändringar Juliprognosen överskattade utfallen för jun sep med 252 miljoner kronor (2,4 procent). Mot bakgrund av utvecklingen hittills under 2017 prognostiseras antalet startade sjukfall nu blir något färre jämfört med föregående prognos. Även sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret förväntas bli kortare, främst genom fler avslut i samband med rehabiliteringskedjans 180- dagarsbedömning. Sammantaget innebär revideringarna att prognosen sänks för samtliga år under prognosperioden. Regelförändringar I budgetpropositionen för föreslår regeringen att inkomsttaket vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst ska höjas från sju och en halv till 28 Prop. 2017/18:1 49

50 åtta prisbasbelopp från 1 juli Förslaget har beaktats i prognosen och beräknas medföra ökade utgifter från och med :1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 988 miljoner kronor, vilket är 697 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 1029 miljoner kronor, vilket är 95 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. 50

51 Analys De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras att minska under 2017 för att därefter öka under På längre sikt beräknas utgifterna att öka svagt. Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning har under en lång tid generellt följt den som råder för sjukpenning. Detta samband tycks dock ha brutits under 2016 då utgifterna för rehabiliteringspenning minskade i motsats till de ökande utgifterna för sjukpenning. Utgifterna för rehabiliteringspenning minskade under 2016 med drygt 3 procent jämfört med Minskningen har förstärkts under perioden jan sep 2017, där utgifterna blev 24 procent lägre än motsvarande period De relativt låga utgifterna hittills under 2017 beror till stor del på att andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning är lägre under 2017 än under Sannolikt har den förändrade tillämpningen som infördes under hösten 2016 bidragit till utvecklingen. Den nya tillämpningen beror på en förtydligande tolkning av 31 kap. 8 Socialförsäkringsbalken som innebär att rehabiliteringspenning enbart kan betalas ut i den omfattning som den arbetslivsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning om hen haft helt nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid. Den försäkrade får nu bara rehabiliteringspenning för den tid som hen deltar i en åtgärd, medan resterande del av dagen ersätts med sjukpenning förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda. Detta innebär, allt annat lika, ökade sjukpenningutgifter och minskade utgifter för rehabiliteringspenning. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur stor påverkan den förändrade tillämpningen får och det råder således stor osäkerhet över hur andelen rehabiliteringspenning kommer att utvecklas framöver. Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) generellt minskat under 2016 jämfört med För 2016 var den genomsnittliga andelen 4 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 3,6 procent. Den nya tillämpningen väntas nå full effekt under 2017 varför den genomsnittliga andelen av anslagsbelastningen för helåret 2017 prognostiseras minska till knappt 3 procent. På längre sikt förväntas dock andelen öka något då antalet långa sjukfall ökar. Rehabiliteringspenning har länge varit en vanligare ersättningsform vid längre sjukfall. 51

52 Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månadsdata Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,7-7,0-7,0-7,5-7,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner något från och med 2018 mot bakgrund av de senaste månadernas utfall. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från sjukpenning. Anslagsposten sjukpenning höjs med motsvarande belopp. 52

53 Ändrade makroekonomiska antaganden Se sjukpenningsavsnittet. Volym- och strukturförändringar Se sjukpenningsavsnittet. Regelförändringar Se sjukpenningavsnittet. 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 172 miljoner kronor, vilket är 12,6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 178 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Till nära anhörig räknas anhörig eller personer som den vårdade personen har nära relationer med. Antalet ersättningsdagar är från år 2010 högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i upp till 240 dagar. 53

54 Analys Utgifterna för närståendepenning beräknas öka under prognosperioden, från 172 miljoner kronor i år till 188 miljoner kronor år Under perioden januari september 2017 blev utgifterna för närståendepenning cirka 7 miljoner kronor (6 procent) högre jämfört med motsvarande period Antalet utbetalda nettodagar blev (5 procent) fler. För helåret 2017 beräknas utgifterna öka med cirka 9,7 miljoner kronor (6 procent). Under 2016 minskade de årliga utgifterna för första gången sedan Utgiftsminskningen beror i första hand på att färre svårt sjuka individer har vårdats av en närstående, se tabell nedan. Ett färre antal sjuka sänkte följaktligen även antalet vårdare som ersatts med närståendepenning under 2016 jämfört med Som framgår av nedanstående tabell har antalet nettodagar per sjuk inte påverkats nämnvärt av nedgången av antalet vårdare. Antal sjuka och antal vårdare År Antal sjuka Antal vårdare Nettodagar Nettodagar per sjuk , , , , , , , , ,3 Mot bakgrund av utfallen hittills i år, som varit högre än motsvarande period 2015 och 2016, så bedöms utgiftsminskningen endast beröra Den tidigare tydligt ökande trenden prognostiserats fortsätta under 2017 och resterande del av prognosperioden. I budgetpropositionen för föreslår regeringen att inkomsttaket vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst ska höjas från 7,5 till 8 prisbasbelopp från och med den 1 juli En uppskattning av regelförändringens effekt på utgifterna har gjorts baserat på andelen personer med en sjukpenninggrundande inkomst över 7,5 prisbasbelopp som under den senaste 12-månadersperioden fått närståendepenning. Den beräknade effekten baseras på den utgiftsökning en höjning av inkomsttaket till 8,0 prisbasbelopp hade lett till vid beräkningen av dessa personers sjukpenninggrundande inkomst. Utgifterna för närståendepenning beräknas i och med detta öka med cirka 1,6 procent på helårsbasis. 29 Prop. 2017/18:1 54

55 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,3 +1,0 +1,7 +1,7 +1,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Då föregående prognos underskattade utgifterna för perioden juni september har prognosen justerats upp marginellt 2017 och Från och med 2019 skrivs prognosen fram med den årliga ökningstakten för antalet personer i befolkningen över 60 år. Ökningstakterna har hämtats från SCB:s aprilprognos. Höjningen av prognosen på kort sikt leder därmed även till en högre prognos på längre sikt. Regelförändringar Den av regeringen föreslagna höjningen av inkomsttaket vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst prognostiseras leda till en genomsnittlig ökning av utgifterna med cirka 1,6 procent på helårsbasis. Då regelförändringen träder i kraft den 1 juli 2018 påverkas utgifterna från och med det andra halvåret under

56 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 126 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 9 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 4 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära utökad anslagskredit om 4 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 143 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp 28 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta De försäkrade som uppnått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning eller har fått aktivitetsersättning men fyllt 30 år kan även få ett boendetillägg utbetalt. Boendetillägget betalas ut som ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. Boendetillägget kan uppgå till högst kronor per år till en ogift försäkrad och med högst kronor per år till en gift försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med kronor till hushåll med ett barn, kronor till hushåll med två barn och kronor till hushåll med tre eller flera barn. 56

57 Analys Prognosen som lämnades i juli underskattade utfallen för juni till september med knappt 4 miljoner (9 procent). Främst underskattades inflödet till boendetillägg då inflödet till sjukpenning i särskilda fall (se nästa avsnitt) blev högre än väntat. Medelersättningen underskattades också, men jämfört med inflödet är påverkan från denna felkälla relativt marginell. För 2017 beräknas utgifterna till 126 miljoner kronor vilket kommer öka till 143 miljoner kronor Utgifterna kommer sedan att öka år till år för hela prognosperioden med en takt på mellan 6 till 9 procent. Antalet personer som får boendetillägg beräknas nu att i december 2017 uppgå till 2100 personer. På sikt förväntas antalet personer att öka. Bedömningen i denna prognos är att ökningstakten stigit något, vilket drivs av den uppskrivna prognosen av antalet personer som får sjukpenning i särskilda fall. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +7,1 +15,8 +17,1 +17,5 +17,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen som lämnades i juli var för låg. Att fler personer än prognostiserat fick boendetillägg är den främsta orsaken, men en mindre del förklaras också av ökad medelersättning. En utfallsjustering leder till höjd prognos för innevarande år med 8 miljoner (7 procent). Detta medför också att prognosen på längre sikt skrivs upp med ungefär 17 procent i genomsnitt. 57

58 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 98 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära utökad anslagskredit om kronor. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 123 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 15 miljoner högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och inte har någon SGI eller den som har en SGI under kronor, kan ha rätt till sjukpenning i särskilda fall. Det gäller om den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som en sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Det gäller även om den försäkrade har fått aktivitetsersättning men från och med den 1 januari 2013 inte har rätt till sådan ersättning på grund av att han eller hon fyller 30 år. Med högst antal månader menas att den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna i 18 månader helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna för en kortare period än 18 månader men till och med december

59 Dagersättning i form av sjukpenning i särskilda fall betalas ut med högst 160 kr per dag. Analys Utgifterna underskattades med drygt 2,5 miljoner kronor (knappt 8 procent) för perioden juni till september i prognosen som lämnades i juli. Den främsta anledningen var att inflödet till förmånen underskattades, men även medelersättningen var något för låg. Utgifterna 2017 beräknas bli drygt 98 miljoner, vilken är en drygt 30 procentig ökning jämfört med 2016, då utgifterna var 74 miljoner. Utgifterna förväntas att öka under hela prognosperioden, men med en avtagande takt. Ökningen på sikt förklaras främst av att allt fler personer får ersättningen då medelersättningen utvecklas stabilt. Numer utgörs inflödet av personer som haft aktivitetsersättning och fyllt 30. Denna grupp förväntas öka något de kommande åren. Det medför en ökning i inflödet och därmed utgifterna. Dock har inflödet från denna grupp ökat i en snabbare takt än beräknat. Det minskade inflödet till sjukersättning (se mer under Aktivitets- och sjukersättningar m.m.) kan vara en orsak till detta. Om personer som lämnar aktivitetsersättning enbart för att de uppnått maximal ålder är det rimligt att tro att de fortsatt har nedsatt arbetsförmåga. Om dessa människor i lägre grad blir beviljade sjukersättning är det tänkbart att de istället får sjukpenning i särskilda fall. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +4,8 +9,6 +13,2 +14,9 +16,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 59

60 Volym- och strukturförändringar Under perioden juni till september underskattade föregående prognos utfallet. Detta kan bero på att inflödet till förmånen var lägre än vad som bedömdes i den tidigare prognosen. Antal personer skattas med hjälp av utfall av nettodagar och utgifter, då det finns eftersläpningar i sjukfallsstatistiken på upp till 6 månader. När inflödet till förmånen har justerats för utfall innebär det att prognosen för utgifterna höjs för hela prognosperioden. 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 207 miljoner kronor, vilket är 48 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 159 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. 60

61 Bakgrundsfakta Bidrag till arbetshjälpmedel är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta att arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med bidrag till arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Bidrag till arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd, det vill säga personer som har en anställning och fullt arbetsförmögna kan få bidrag till arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma. Det är också den vanligaste anledningen till att Försäkringskassan beviljar bidrag till arbetshjälpmedel idag. Analys Utfallen i juni september blev lägre än prognosen som lämnades i juli. En orsak är att antalet ärenden som rör utbyten av hörseltekniska hjälpmedel varit lägre än väntat. 30 Utgifterna drivs främst av variation i Bidrag till arbetshjälpmedel. För 2017 beräknas utgifterna för Bidrag till arbetshjälpmedel öka till 120 miljoner kronor. Ökningen beror på hörseltekniska hjälpmedel som måste bytas ut enligt nya föreskrifter för dessa. 31 Därefter förväntas utgifterna minska under 2018 för att sedan öka igen till följd av den generella prisutvecklingen och av en utveckling mot mer avancerade hjälpmedel. Sedan 2014 har utgifterna för posten Övrigt minskat och bedöms fortsätta minska under 2017, för att därefter utvecklas relativt stabilt. Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för resor i samband med FMU blir fortsatt låga i enlighet med förbrukningen för 2016, se tabell nedan. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar och att Försäkringskassan i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. 30 Se redogörelse av bedömningen av antalet ärenden som rör utbyten av hörseltekniska hjälpmedel i Försäkringskassan, Anslagsuppföljning , Dnr , sidan 57. I rapporten Försäkringskassan, Anslagsuppföljning , Dnr höjdes prognosen för bidrag till arbetshjälpmedel för 2017 till 160 miljoner kronor. 31 Post- och Telestyrelsen fattade beslut 1 juli 2016 om att frekvens för trådlösa mikrofoner och hörseltekniska hjälpmedel ska ändras från och med 1 januari Beslutet innebar att ett stort antal hörseltekniska hjälpmedel inte skulle vara tillåtna att använda från och med 1 januari Men den 31 oktober 2016 fattade Post- och Telestyrelsen ett nytt beslut som innebär att de hörselhjälpmedel det rör sig om får användas till 31 december

62 Sammantaget förväntas utgifterna minska från 207 miljoner kronor år 2017 till 159 miljoner kronor för år 2018 för att successivt öka till 175 miljoner kronor år Fördelning av utgifter Tusental kronor FMU Bidrag till arbetshjälpmedel Övrigt Totalt Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen för 2016 med summan i tabellen. Osäkerhetsanalys En osäkerhet i prognosen är hur många personer som har hörselteknisk utrustning som måste bytas ut. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -18,8-5,4-5,8-6,2-6,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för Bidrag till arbetshjälpmedel har sänkts för 2017och prognoserna för Övrigt och FMU har sänkts för hela prognosperioden (se analysavsnittet). 62

63 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Hela anslaget Därav 1:2.5 Aktivitetsoch sjukersättningar :2.8 Statlig ålderspensionsav gift för aktivitetsoch sjukersättningar :2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar :2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitetsoch sjukersättningar ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 63

64 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 708 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 602 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas aktivitets- och sjukersättningar inklusive en statlig ålderspensionsavgift, bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar samt kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar. Anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostar utgifterna för dessa förmåner i sin helhet. En socialavgift, sjukförsäkringsavgiften, finansierar de inkomstrelaterade delarna av aktivitets- och sjukersättningen medan resterande del finansieras av allmänna skattemedel. Aktivitets- och sjukersättningar Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. Aktivitetsersättningen kan beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. 64

65 Försäkrade i åldrarna år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Från och med 1 mars 2017 kan även åringar ha rätt till hel sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels bestå av personer som har beslut enligt de regler som gällde före 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya regelverket som gäller från och med 1 juli De som omfattas av det gamla regelverket har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättningar kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Från och med 1 juli 2018 höjs garantiersättningen ytterligare med 0,08 prisbasbelopp. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättningens inkomstrelaterade del. Analys Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar förväntas att minska under hela prognosperioden. Även antalet personer inom förmånen förväntas att minska under motsvarande period. Det är antalet personer som uppbär sjukersättning som främst driver minskningen. Under perioden förväntas de minska med cirka 5 procent per år. Inom aktivitetsersättningen förväntas antalet personer också minska under perioden men med en avtagande takt från Sjukersättning Antalet personer med sjukersättning har successivt minskat sedan 2006 och förväntas fortsätta att minska under prognosperioden. Sedan 2006 har antalet i det närmaste halverats och i september 2017 var det cirka personer som hade sjukersättning. I december 2017 förväntas det vara cirka stycken för att sedan fortsätta minska till i december 2022, se diagram nedan. Att antalet personer minskar under hela prognosperioden beror främst på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att nybeviljandet av sjukersättning är lågt i förhållande till utflödet. 65

66 Antal personer med sjukersättning Tusental Nybeviljandet av sjukersättning har minskat betydligt de senaste åren, från cirka personer 2014 till under Minskningen prognostiseras fortsätta under 2017 då ungefär personer beräknas nybeviljas sjukersättning. Därefter förväntas antalet nybeviljanden stabiliseras runt en nivå på personer om året, se diagram nedan Nybeviljandet delas upp i två kategorier. Övergång sjukpenning är ärenden där antingen Försäkringskassan initierar ett utbyte av sjukpenning till sjukersättning, eller där den försäkrade ansöker om sjukersättning under pågående period med sjukpenning. Ansökan utifrån är ansökningar från personer som när de blir beviljande sjukersättning inte har sjukpenning. 66

67 Nybeviljande av sjukersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental En förklaring till de två senaste årens minskning av antalet nybeviljanden inom sjukersättning är att avslagsandelarna successivt har ökat. Då avslagsandelarna ökat från strax över 50 procent under 2015 till närmare 80 procent under de tre första kvartalen 2017, utan lagändringar eller förändrad rättspraxis, bedöms en mer korrekt tillämpning vara den viktigaste orsaken till att fler ärenden avslås. Denna förändring beror delvis på de åtgärder som vidtagits efter att Försäkringskassan under 2015 genomförde en granskning av den rättsliga kvalitén inom sjukersättningsärenden. 33 Uppföljningen visade att utredningen var otillräcklig i nästan en fjärdedel av ärendena, och i 42 procent av de tillräckligt utredda ärendena bedömdes den försäkrade inte ha rätt till sjukersättning. Ett antal åtgärder vidtogs efter detta, inbegripande både kompetensutveckling och förtydligad försäkringsstyrning, i syfte att kvalitén skulle höjas. Detta framstår som den viktigaste orsaken till att avslagsandelen avseende sjukersättningsärenden har blivit allt högre. Ytterligare en förklaring till de ökande avslagsandelarna och därmed det minskande nybeviljandet är att handläggningen av sjukersättningsärenden under 2015 omorganiserades och koncentrerades till en avdelning inom Försäkringskassan. Minskningen av nybeviljandet under 2015 kan främst hänföras till det andra halvåret och förefaller ha påverkats av denna omorganisation. I en nyligen publicerad rapport 34 konstateras att ungefär en fjärdedel av den ökade 33 Rättslig uppföljning 2015:4, Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden 34 PM 2017:3, Mera likformighet och högre rättslig kvalitet en sammanfattande analys av likformigheten i handläggningen av sjukersättning 67

68 andelen avslag mellan 2014 och 2015 kan härröras till att de handläggare som i den nya organisationen har fortsatt att hantera ansökningar om sjukersättning hade en högre andel avslag redan under Sammantaget innebär detta att ökningen av avslagen förklaras både av de åtgärder som vidtagits efter granskningen och av den omorganisation som trädde i kraft efter årsskiftet 2014/15. Ytterligare en faktor som har bidragit till det lägre nybeviljandet är att den bortre tidsgränsen i sjukpenning togs bort 1 februari 2016, vilken tidigare var en naturlig tidpunkt för att initiera en övergång från sjukpenning till sjukersättning. Borttagandet ledde därmed till att övergångarna från sjukpenning till sjukersättning minskade ytterligare då många istället kvarstod inom sjukpenning. I maj 2017 publicerade Försäkringskassan en ny granskning av den rättsliga kvalitén i beslut om sjukersättning tagna under juni september Granskningen använde samma metod som den föregående rättsliga granskningen, som genomfördes på beslut tagna under januari september Den nya granskningen fann att 96 procent av de ärenden som avslagits var tillräckligt utredda och av dessa ansågs i stort sett samtliga beslut riktiga. Beträffande de ärenden som beviljats sjukersättning ansåg granskarna att närmare en tredjedel inte var tillräckligt utredda. Av de beviljade ärendena som däremot ansågs tillräckligt utredda fann granskarna att arbetsförmågan i 37 procent av fallen inte var stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. 36 De vanligaste orsakerna till skillnaderna i bedömningen var att granskarna ansåg att arbetsförmågan inte var nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden och att arbetslivsinriktad rehabilitering ansågs kunna förbättra arbetsförmågan. Sammanfattningsvis visar den nya granskningen att de ärenden som avslagits i hög grad varit tillräckligt utredda och lett till ett riktigt beslut. Gällande de ärenden som däremot beviljats sjukersättning ansågs bristerna som uppmärksammats i den föregående kvalitetsuppföljningen kvarstå samt att bristerna inom utredningen ökat. Som beskrivits ovan ökade andelen avslag efter genomförandet av den förra rättsliga granskningen. Det är sannolikt att granskningen och de efterföljande åtgärderna bidragit till högre avslagsandelar. Mot bakgrund av detta bedöms det även sannolikt att de åtgärder som vidtagits och planeras vidtas till följd av den senare granskningen har en sänkande effekt på nybeviljandet inom sjukersättning. Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning bedöms öka något mellan 2016 och 2017 på grund av att garantiersättningen höjdes med 0,05 prisbasbelopp 1 juli I budgetpropositionen för Rättslig uppföljning 2017:3, Sjukersättning Rättslig kvalitetsuppföljning 36 Skillnaden mellan granskningarnas andelar, 37 respektive 42 procent, ansågs inte signifikanta 37 Prop. 2017/18:1 68

69 föreslår regeringen att garantiersättningen ska höjas ytterligare med 0,08 prisbasbelopp från 1 juli Då höjningen sker i mitten av 2018 leder detta även till en ökning mellan 2018 och För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. Aktivitetsersättning I kontrast till sjukersättning har antalet personer inom aktivitetsersättning ökat under många år. Det finns dock anledning att tro att denna trend är bruten och att antalet kommer minska de kommande åren. För det första är det från och med 1 mars 2017 möjligt att beviljas hel sjukersättning från och med 19 års ålder. På grund av detta antas därför närmare personer som nu uppbär aktivitetsersättning istället att ansöka om och beviljas sjukersättning. Dessa övergångar antogs i tidigare prognoser ske kontinuerligt under en treårsperiod. Efter föregående prognos lämnades har ett stort antal övergångar skett i juli, drygt 800 jämfört med knappt 200 i juli Av dessa övergångar var det drygt 600 personer under 30 år som beviljades hel sjukersättning. Detta antyder att beviljandet av hel sjukersättning för personer under 30 år i stor utsträckning sker i samband med att en ersättningsperiod löper ut. Aktivitetsersättning är en tidsbegränsad ersättning och under ett givet år löper en stor andel ut i juni. Därför har antagandet för när övergångarna sker uppdaterats för att bättre svara mot detta mönster. Antagandet om att övergångarna sker under en treårsperiod kvarstår då det är maximal period för vilken aktivitetsersättning kan bli beviljad. Försäkringskassan vill dock betona osäkerheten i hur många övergångar det faktiskt blir eftersom det inte är helt klarlagt exakt vilka som är aktuella för en övergång. Övergångarna påverkar varken det samlade antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar eller utgifterna. Ersättningen till den försäkrade är lika stor oavsett i vilken förmån personen befinner sig i. Den andra anledningen till att antalet personer inom aktivitetsersättning prognostiseras att minska är den rättsliga kvalitetsuppföljning som gjordes i slutet av Granskningen undersökte den rättsliga kvaliteten i ärenden där Försäkringskassan beviljade aktivitetsersättning på grund av att den försäkrade bedömdes ha nedsatt arbetsförmåga. Det var den försäkrades första beslut om nedsatt arbetsförmåga som granskades, personen kunde emellertid haft aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång tidigare. Resultaten visade att det finns en betydande förbättringspotential när det gäller utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning gällande nedsatt arbetsförmåga. Närmare en tredjedel av ärendena bedömdes vara bristfälligt utredda och av de ärenden där utredningen var tillräcklig bedömdes besluten som tveksamma i nästan hälften av fallen. I de fall granskarna inte instämde i ett beslut handlade det oftast om att beslutet ansågs alltför generöst, antingen för att den försäkrade inte alls uppfyllde villkoren för aktivitetsersättning eller att en kortare 38 Rättslig uppföljning 2016:6, Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga 69

70 ersättningsperiod eller lägre ersättningsnivå borde ha beviljats. Likt den rättsliga granskningen av sjukersättning som genomfördes föreslås därför bland annat en rad kompetenshöjande åtgärder. Då besluten ansågs alltför generösa antas att åtgärderna resulterar i högre avslagsandelar. Sedan granskningen publicerades har andelen avslag ökat från 37 till strax över 45 procent. Om detta är en effekt av den rättsliga granskningen är i nuläget svårt att avgöra. I prognosen antas fortsatt att avslagen kommer öka svagt för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Hur stor den faktiska effekten blir på nybeviljandet är dock väldigt osäkert. Nybeviljandet prognostiseras att minska under 2017 och 2018 för att sedan stabiliseras på en nivå runt nybeviljanden per år. Som diagrammet nedan visar förväntas utvecklingen i både förlängd skolgång och nedsatt arbetsförmåga vara i stort sett konstant från och med Prognosen för nybeviljandets utveckling är dock osäker, framför allt på längre sikt. Nybeviljande av aktivitetsersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental Sammanfattningsvis prognostiseras antalet personer med aktivitetsersättning till cirka i december Därefter prognostiseras antalet att minska till följd av övergångarna till sjukersättning i kombination med att inflödet beräknas bli lägre än tidigare. På lång sikt förväntas samtliga personer med aktivitetsersättning som egentligen har rätt till hel sjukersättning ha övergått till sjukersättning och antalet personer väntas därför minska i långsammare takt från och med I slutet av 2022 antas antalet personer vara ungefär , se diagrammet nedan. 70

71 Antal personer med aktivitetsersättning Tusental Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitetsersättning bedöms öka något mellan 2016 och 2017 på grund av att garantiersättningen höjdes med 0,05 prisbasbelopp den 1 juli I budgetpropositionen för föreslår regeringen att garantiersättningen ska höjas med ytterligare 0,08 prisbasbelopp den 1 juli Då höjningen sker i mitten av 2018 leder detta även till en ökning mellan 2018 och För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. 39 Prop. 2017/18:1 71

72 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,4-1,0-1,0-2,3-3,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppet 2019 har höjts. Då medelersättningen baseras på prisbasbeloppet medför det en höjning av prognosen. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallet för perioden juni september med cirka 139 miljoner kronor (1 procent). Den största anledningen till prognosfelet var att nybeviljandet av både aktivitets- och sjukersättning var lägre än vad som tidigare prognostiserats. Nybeviljandet av aktivitetsersättning sänks därför över hela prognosperioden, framför allt med avseende på nedsatt arbetsförmåga. Det låga nybeviljandet inom sjukersättning de senaste månaderna sänker även prognosen för nybeviljandet av sjukersättning, sänkningen avser både övergångar från sjukpenning och ansökan utifrån. Regelförändringar I Prop. 2017/18:1 lämnar regeringen förslag om höjd garantinivå i sjukersättning och aktivitetsersättning från och med 1 juli Regelförändringen avser en höjning av garantiersättningen med 0,08 prisbasbelopp. Effekten av denna på utgifterna är i föreliggande prognos lägre än i regeringens beräkning. Skillnaden förklaras med att beståndet av personer med aktivitets- respektive sjukersättning har sänkts i jämförelse med det bestånd som regeringen utgick ifrån. 72

73 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 248 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 235 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 295 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Den 1 januari 2017 höjdes högsta möjliga ersättningen från 93 till 95 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger kronor för den som är ogift och kronor för den som är gift. Samtidigt höjdes den skäliga levnadsnivån vid beräkning av särskilt bostadstillägg till motsvarande nivå som för ålderspensionärer, vilket innebär en höjning från 1,3546 till 1,473 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och från 1,1446 till 1,204 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. Analys En överväldigande majoritet av de personer som har bostadstillägg har också sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg har minskat 73

74 med drygt 2 procent om man jämför utfallet i september i år med motsvarade månad Minskningen bedöms fortsätta men med avtagande takt över hela prognosperioden. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg beräknas minska från dagens personer till knappt Dock har andelen personer med sjukersättning som också har bostadstillägg ökat och förväntas fortsätt öka, se diagram nedan. Andelar av antalet med aktivitets- och sjukersättningar som har bostadstillägg Procent Andelen personer med aktivitetsersättning som har bostadstillägg har ökat under flera år men beräknas att börja minska svagt och plana ut kring procent under prognosperioden. Dock beräknas antalet personer med aktivitetsersättning att minska vilket medför något lägre utgifter. 74

75 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,6 +1,2 +1,1 +0,3-0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har gjort två revideringar av sin prognos som påverkar bostadstillägget. Dels har hyresindex sänkts något för 2018 vilket ger lägre utgifter 2018 och efterföljande år. Dessutom har prisbasbeloppet justerats upp för 2019, vilket sänker prognosen för detta år. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallen för perioden juni september med drygt nio miljoner kronor (x procent). Prognosen över antalet personer inom sjuk- och aktivitetsersättningen har även justerats ner (se avsnittet aktivitets-och sjukersättning). Sammantaget medför detta en sänkning av prognosen för samtliga år under prognosperioden. Regelförändringar Regeringen lämnar flera regelförändringar i budgetpropositionen för som påverkar bostadstillägget. För boendekostnader upp till 5000 kronor per månad föreslås att ersättningsgraden höjs från 95 till 96 procent. Vidare föreslås också att högsta möjliga boendekostnad som beaktas höjs från 5000 till 5600 och då med ersättningsgraden 70 procent för kostnader mellan 5000 och Förslaget föreslås träda i kraft från 1 januari 2018 och höjer prognosen för utgifterna. 40 Prop. 2017/18:1 75

76 Fribeloppet i inkomstprövningen för bostadstillägg höjs i samband med den föreslagna ökningen av garantinivån för sjuk- och aktivitetsersättning i motsvarande grad (0,08 prisbasbelopp). Förändringen höjer bostadstillägget för de individerna med en inkomst över fribeloppet. Denna förändring träder i kraft 1 juli 2018 och höjer prognoser för utgifterna 2018 och än mer från 2019 när den får full effekt. Vidare föreligger tre förslag som påverkar det särskilda bostadstillägget. Dels föreslås höjningar av den skäliga levnadsnivån och skäliga bostadskostnaden vid beräkning av särskilt bostadstillägg. Dessa två förslag höjer utgifterna. Dock kommer det föreslagna skatteavdraget för personer med aktivitets- och sjukersättning ha sänkande effekt på särskilt bostadstillägg. Sammantaget beräknas regelförändringarna ge höjda utgifter med 292 miljoner 2018 och 345 miljoner Denna beräkning ligger i linje med budgetpropositionen där utgiftsökningen beräknades till omkring 355 miljoner kronor på årsbasis. 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 33 miljoner kronor, vilket är kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 76

77 Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 32 miljoner kronor, vilket är kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och kronor lägre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Analys Utgifterna för perioden juni september var sammantaget lägre än vad som beräknades i föregående prognos. Utgifterna 2017 beräknas att vara i nivå med Antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar förväntas att minska under prognosperioden, vilket medför att även utgifterna för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar prognostiseras sjunka något år till år. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,5-1,5-2,3-3,2-4,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneökningen från och med 2018, vilket höjer prognosen för motsvarande period. 77

78 Volym- och strukturförändringar Utfallsjusteringen ger en sänkande effekt under 2017 vilket i sin tur sänker prognosen på längre sikt. Även effekten av den nedreviderade prognosen för antal personer i aktivitets- och sjukersättningar har en sänkande påverkan på prognosen. 78

79 1:3 Handikappersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 7 miljoner kronor lägre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Handikappersättning kan beviljas för vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen fyller 19 år. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 år får behålla ersättningen även efter att de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet för år räknat. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. Analys Antalet handikappersättningar har ökat stadigt sedan 2011 och detta förväntas fortsätta i ungefär samma omfattning de kommande åren. Störst, räknat i procent, är ökningen på den lägsta ersättningsnivån. Ökningen av lägsta nivån förklaras 79

80 både av att befolkningen ökar och av att nivåns andel av det totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsökningen är dock förhållandevis liten, se diagram och tabell nedan. Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer Nivå December 2016 December 2022 Förändring i procent 36 % ,0 53 % ,8 69 % ,0 Totalt ,5 Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen för 2022 med summan i tabellen. Antalet handikappersättningar ökade trendmässigt fram till Utvecklingen förklaras delvis av förändringar i befolkningens åldersmässiga sammansättning, men också av att handikappersättning blev allt vanligare i de flesta åldersgrupper både bland kvinnor och bland män. Under 2003 avstannade ökningen av antalet mottagare av handikappersättning. Den 1 januari 2003 höjdes den nedre åldersgränsen för handikappersättning från 16 år till 19 år, vilket medförde att inflödet till förmånen minskade. De nya åldersreglerna nådde full effekt mot slutet av 2006, men ökningen 41 i antalet 41 Antalsökningen för exempelvis december 2016 mäts som skillnaden i antal mellan december 2015 och december 2016 (rullande 12). 80

81 ersättningar var 2013 uppe på ungefär samma nivåer som före Sedan början av 2014 har ökningen avtagit och är nu på ungefär samma nivå som på Årlig förändring av antal mottagare av handikappersättning Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,5-0,5-0,2-0,5-0,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat upp prognosen för prisbasbeloppet för år Det medför en höjning av prognosen för

82 Volym- och strukturförändringar En mindre nedjustering i prognosen för hela perioden har gjorts på grund av utfall under året. 82

83 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Hela anslaget Därav 1:4.5 Arbetsskadelivrän ta :4.4 Statlig ålderspensionsav gift för arbetsskadelivränt a ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. 83

84 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 37 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 13 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslagsposten Arbetsskadelivränta bekostas arbetsskadeersättningar som beviljas enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande äldre lagar. De förmåner som kan beviljas är egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. En försäkrad kan ha rätt till livränta om han eller hon har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan indexeras med ett särskilt tal som påverkas av både KPI juni-juni och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor och arbetsskadesjukpenning. Affärsverk och bolagiserade före detta affärsverk finansierar själva vissa arbetsskadelivräntor till följd av att de tidigare hade självrisk för arbetsskadeersättningar. De betalar dock inga ålderspensionsavgifter för dessa livräntor. Detta bekostades till och med 2008 i stället från en särskild anslagspost Vissa övriga ålderspensionsavgifter. Från och med 2009 redovisas dessa avgifter i samma anslagspost som övriga statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor. Anslaget belastas med dessa utgifter i sin helhet. Det finns en socialavgift för arbetsskadeförsäkringen. Anslagsposterna 1:4.4 och 1:4.5 kan anses vara finansierade från denna avgift. 84

85 Analys Utgifterna för arbetsskadelivränta minskar över tid och beräknas fortsätta att minska under prognosperioden. Under 2017 beräknas utgifterna till 2,8 miljarder kronor, vilket är 4,4 procent lägre än föregående år. Utgifterna förväntas sedan fortsätta att minska, men med en avtagande minskningstakt, från 2,6 miljarder kronor 2018 till 2,3 miljarder kronor 2022, se diagrammet nedan. Utgifter för arbetsskadelivränta Miljoner kronor Egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning är den största utgiftsposten inom anslaget och motsvarar 85 procent av utgifterna. Under januari september 2017 blev utgifterna 1,8 miljarder kronor. Minskningstakten under 2017 har varit betydligt lägre än tidigare år och under året beräknas utgifterna fortsätta minska med 4 procent jämfört med 2016, från 2,5 miljarder till 2,4 miljarder kronor. År 2018 prognostiseras utgifterna till 2,3 miljarder och förväntas sedan fortsätta minska med en avtagande minskningstakt, till följd av ett ökande indexeringstal. Minskningstakten prognostiseras att avta från 4,3 till 3,1 procent under perioden Utgifterna för egenlivränta enligt äldre lagstiftning står för knappt 11 procent av de totala utgifterna av anslaget. Under 2017 beräknas utgifterna minska med 7 procent jämfört med 2016, från 314 miljoner till 292 miljoner kronor. Minskningstakten förväntas avta under prognosperioden till följd av ett ökande prisbasbelopp, från 6,6 procent under 2018 till 5,6 procent De övriga utgifterna prognostiseras till knappt 119 miljoner kronor under 2017, vilket motsvarar en minskning med 4,8 procent jämfört med Utgifterna för dessa ersättningar beräknas fortsätta minska under prognosperioden från 115 miljoner kronor 2018 till 107 miljoner kronor

86 Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (Prop. 2017/18:1) föreslagit en höjning av garantinivån för hel aktivitets- och sjukersättning med 0,08 prisbasbelopp från och med 1 juli För den som är berättigad både livränta och aktivitets- eller sjukersättning ska dessa ersättningar samordnas. Höjningen av garantiersättningen kan få en sänkande effekt på prognosen, men effekten förväntas bli marginell och har inte beaktats i prognosen. Under juni 2017 har en omregistrering gjorts av livräntetagare från anslag 10.1:4 ap.5 Arbetsskadelivränta till anslag 10.1:5 ap.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Andelen livräntetagare som lämnar förmånen är relativt liten i förhållande till det totala antalet livräntetagare och omregistreringen har en ytterst marginell negativ effekt på de totala utgifterna. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,6-1,1-1,2-1,4-1,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Egenlivräntorna enligt gällande regelverk indexeras med hjälp av ett särskilt indexeringstal som baseras på prisbasbeloppet och inkomstindex. Egenlivräntor enligt äldre regelverk är indexerade med prisbasbeloppet. Övriga ersättningar inom anslaget antas också följa prisbasbeloppets utveckling. Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för prisbasbeloppet år 2019, vilket leder till en höjning av prognosen för egenlivräntor enligt äldre regelverk samt övriga ersättningar för samma år. Pensionsmyndigheten har sänkt sin prognos för inkomstindex för perioden Sammantaget, med det höjda prisbasbeloppet, innebär detta att prognosen för egenlivräntor enligt gällande regelverk sänks för perioden

87 Volym- och strukturförändringar Prognosen i juli överskattade utgifterna för perioden juni-september, vilket främst beror på att utgifterna för egenlivräntor enligt gällande regelverk var lägre än prognostiserat för dessa månader. Prognosen har därför utfallsjusterats, vilket medför en sänkning av prognosen över hela prognosperioden. 87

88 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Hela anslaget Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyd det :5.4 Statlig ålderspensionsav gift för ersättning inom det statliga personskadeskyd det ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. 88

89 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 36,4 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 2,4 miljoner kronor. Försäkringskassan har tagit fram en särskild skrivelse där behovet av utökade medel förklarats 42. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 36,5 miljoner kronor, vilket är 4,3 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Detta givet att utökat anslag beviljas för 2017, om utökad kredit istället beviljas kommer avvikelsen från tilldelade medel 2017 på 4 miljoner kronor att överföras till Det innebär i så fall att prognosen för 2018 blir 8,3 miljoner högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till (i) dem som är totalförsvarspliktiga, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter, (ii) dem som medverkar i räddningstjänst samt (iii) dem som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ersättningarna inom det statliga personskadeskyddet finansieras helt med statliga medel. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Båda regleras i socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet lämnas ersättningen som överstiger arbetsskadeersättningen från denna. Den överskjutande delen belastas anslaget för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Analys Utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet beräknas öka med 5,5 procent under 2017 jämfört med 2016, från 34,5 till 36,4 miljoner kronor. Under 2018 beräknas utgifterna öka marginellt till 36,5 miljoner kronor och sedan minska med i genomsnitt 4,2 procent årligen under I juni 2017 genomfördes en omregistrering av livräntetagare från anslag 10.1:4 ap.5 Arbetsskadelivränta till anslag 10.1:5 ap.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Omregistreringen av livräntetagare bidrog till att utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk ökade med 25,6 procent, från maj till juni. Motsvarande period föregående år minskade utgifterna med 2,5 procent. 42 Information om risk för överskridande av anslag enligt 9 anslagsförordningen, Dnr

90 Under 2017 beräknas utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk att öka till 13,15 miljoner kronor till följd av det högre antalet livräntetagare från och med juni. Detta innebär också att de totala utgifterna beräknas fortsätta öka till 14,75 miljoner kronor under Under förväntas en återgång till utgifternas långsiktigt nedåtgående trend och utgifterna beräknas minska med 2,8 procent årligen från 2019 till Utgifterna för äldre skador prognostiseras till 22,34 miljoner kronor under 2017, vilket är 3,3 procent lägre än Därefter beräknas utgifterna att fortsätta minska med 6,6 procent under 2018 till 20,77 miljoner kronor. Under perioden förväntas utgifterna sedan minska med 5,1 procent årligen. Även utgifterna för skadeståndslivräntor beräknas fortsätta att minska under 2017 med 10,6 procent jämfört med 2016, från 1,16 till 1 miljon kronor. Minskningstakten förväntas avta under prognosperioden och utgifterna för skadeståndslivräntor beräknas minska årligen med knappt 9 procent under prognosperioden. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (Prop. 2017/18:1) föreslagit en höjning av garantinivån för hel aktivitets- och sjukersättning med 0,08 prisbasbelopp från och med 1 juli För den som är berättigad både livränta och aktivitets- eller sjukersättning ska dessa ersättningar samordnas. Höjningen av garantiersättningen kan få en sänkande effekt på prognosen, men effekten förväntas bli marginell och har inte beaktats i prognosen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +8,1 +13,3 +13,6 +13,9 +14,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 90

91 Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för egenlivräntor enligt gällande regelverk med 1,4 miljoner kronor. Detta beror framför allt på den omregistrering av livräntetagare som genomfördes i juni. Utgifterna för de övriga delförmånerna underskattades endast marginellt i föregående prognos. Det relativt höga utfallet under juni-september leder till att prognosen för 2017 justeras upp med 2,7 miljoner kronor (8,1 procent). Ett högre antal livräntetagare från juni 2017 och framåt innebär också att prognosen från och med 2018 höjs med omkring 4 miljoner kronor årligen. 91

92 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Hela anslaget Därav 1:6.1 Rehabiliteringsgar antin :6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbu nd :6.4 Medicinsk service :6.5 Rehabiliteringsins atser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlinge n :6.7 Effektiv sjukskrivningsproc ess :6.8 Arbetsplatsnära stöd :6.9 Försäkringsmedici nska utredningar :6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 92

93 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 329 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning om rehabiliteringsinsatser (FINSAM) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett eller flera landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Analys Anslaget har belastats med cirka 242 miljoner kronor under perioden januari september. Det är ungefär lika mycket som anslagsbelastningen under samma period För helåret 2017 beräknas totalt 329 miljoner kronor betalas ut till 93

94 samordningsförbunden. 43 För år 2018 beräknas anslaget förbrukas i sin helhet. För åren bedöms anslagsbelastningen bli som den för år 2018 det vill säga 339 miljoner kronor årligen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2017 sänks med 10 miljoner kronor (se analysavsnittet) 43 En beskrivning om fördelningsmodellen för statens medelstilldelning till samordningsförbunden finns på Försäkringskassan beslutar om hur mycket som ska betalas ut till samordningsförbunden. 94

95 1:6.4 Medicinsk service Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Medicinsk service är från och med 2017 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen efter förslag i Prop. 2016/17. Tidigare finansierades Medicinsk service av anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården. Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk service. Med medicinsk service avses undersökning och analys inom laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi som utgör ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga. Analys Anslagsbelastningen under januari september är ungefär 53 miljoner kronor. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för åren

96 Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli :6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 691 miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom ett utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov tidigare ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. 96

97 Analys Anslagsbelastningen under januari september blev ungefär 483 miljoner kronor. Det är ungefär 52 miljoner mer jämfört med anslagsbelastningen under samma period Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet under I budgetpropositionen för finns förslag om att föra över 18 miljoner kronor till arbetsplatsnära stöd (se avsnitt om arbetsplatsnära stöd) för Anslaget för 2018 föreslås därmed bli 691 miljoner kronor. För åren bedöms anslagsbelastningen bli som den för 2018 det vill säga 691 miljoner kronor årligen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0-2,5-2,5-2,5-2,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Prognosen sänks med 18 miljoner för år För övriga år beror sänkningen på bedömningen att anslagsbelastningen blir samma som den för Prop.2017/18:1 97

98 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 80 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 118 miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivare kan sedan 2014 få statligt bidrag för köp av utredande insatser för en arbetstagare som har eller riskerar att få en nedsatt arbetsförmåga, så kallat arbetsplatsnära stöd. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall genom att stödja arbetsgivare för halva det belopp som denne betalat för en arbetsplatsnära stödinsats, dock med högst kronor för varje sådan insats. 98

99 I Ds 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete finns förslag att det arbetsplatsnära stödet bör utvidgas och även omfatta planering, genomförande och uppföljning. Det finns också förslag att stödinsatsen ska benämnas arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Även i budgetpropositionen för finns dessa förslag. I budgetpropositionen finns också förslaget om att medel förs över från anslaget Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har i prognosen för åren tagit hänsyn till förslaget. Analys Anslagsbelastningen under januari september 2017 var cirka 55 miljoner kronor. Det är ungefär 18 miljoner kronor mer jämfört med samma period Anslagsbelastningen hittills under 2017 är också högre än årsutfallet för Utfallen under juni september blev lägre än prognostiserat och bedömningen är därför att hela anslaget för 2017 inte kommer att förbrukas. Att inte hela anslaget förbrukas kan förklaras av att Arbetsplatsnära stöd inte funnits så länge och att alla arbetsgivare kanske inte känner till det. Men anslagsbelastningen har ökat varje år sedan Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för 2018 och att anslagsbelastningen för åren blir som den för 2018 det vill säga 118 miljoner kronor årligen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -20,0 +18,0 +18,0 +18,0 +18,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 45 Prop. 2018/17:1 99

100 Överföring till/från andra anslagsposter För åren höjs prognosen med 18 miljoner kronor per år (se bakgrundsfakta och analysavsnittet ovan). Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2017 sänks med 20 miljoner kronor (se analysavsnittet ovan). 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 270 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 300 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. 100

101 Bakgrundsfakta I oktober 2016 slöts en överenskommelse för perioden 1 november 2016 till 31 december 2017 (föregående överenskommelse gällde fram till och med 31 oktober 2016): Försäkringsmedicinska utredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för perioden 1 november 2016 till 31 december. Det framgår i överenskommelsen att pilotverksamheten för aktivitetsförmågeutredningar avslutas 31 oktober 2016 och att utredningsformen permanentas så att alla landsting från och med 1 november även ska kunna välja aktivitetsförmågeutredning. Överenskommelsen omfattar 41,5 miljoner kronor 2016 och 250 miljoner kronor för Analys Under januari september 2017 blev anslagsbelastningen cirka 195 miljoner kronor. Det är ungefär 7 miljoner kronor lägre jämfört med motsvarande period Utfallet för september blev lägre än prognostiserat, men vi bedömer att anslagsbelastningen för helåret blir 270 miljoner kronor. För åren bedöms anslagsbelastningen bli 300 miljoner kronor årligen. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli :6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit 0 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. 101

102 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta I december 2015 slöts en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för verksamhetsåret Till skillnad från föregående avtal finns ingen rörlig del. En annan skillnad är att avtalet omfattar 1,5 miljarder och inte en miljard som tidigare. Utgifterna som avses i avtalet finansierades av anslagsposterna Bidrag till hälso- och sjukvården och Rehabiliteringsgarantin. I december 2016 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåren med utbetalningar under åren Analys Nedan redovisas de utbetalningar som gjorts till landstingen under 2017 enligt avtalet för verksamhetsåret Se En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 för redogörelse av avtalet Se En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för en närmare redogörelse av avtalet

103 Utfall för villkoren 1 5 under 2016 (med utbetalning till landstingen 2017) Tusental kronor Villkor Anslag Slutlig Utbetalning Andel i procent Villkor 1: En jämställd process Villkor 2: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin ,5 Villkor 3: Funktion för koordinering: ,2 Villkor 4: Villkor 5: Grundnivå Utökad nivå Särskild stimulans ,1 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta ,4 Utökat elektroniskt informationsutbyte Totalt ,3 Under perioden januari september 2017 har 113 miljoner kronor betalats ut till SKL varav den största delen (81 miljoner kronor) rör villkor 5, Utökat elektroniskt informationsutbyte. Under samma villkor har 14 miljoner kronor betalats till Socialstyrelsen. Försäkringskassan har under samma period för villkor 5 förbrukat ungefär 25 miljoner kronor. Under samma period gjordes en utbetalning på 500 miljoner kronor till landstingen enligt avtalet som slöts i december 2016 (villkor 2 Funktion för koordinering). Nedan redovisas fördelningen av medlen inom ramen för överenskommelsen för verksamhetsåren 2017 och 2018 (med utbetalningar ). För år 2017 beräknas anslagsbelastningen bli miljoner kronor. För år 2018 bedöms anslaget förbrukas i sin helhet det vill säga miljoner kronor. För åren bedöms anslagsbelastningen bli som den för år 2018 det vill säga miljoner kronor årligen. 103

104 Fördelning inom ramen av för överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess med utbetalningar under Tusental kronor Villkor 1: Kompetenssatning i försäkringsmedicin Villkor 2: Funktion för koordinering Villkor 3: Villkor 4: Villkor 5: Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta Utökat elektroniskt informationsutbyte Landstingen SKL Försäkringskassan Socialstyrelsen Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning Utvecklingsinsatser: SKL Försäkringskassan Samordning och stöd (SKL): Forskning: Uppföljning och utvärdering: Totalt Osäkerhetsanalys Det finns en osäkerhet vad gäller landstingens fullföljande av de fastställda kriterierna i villkoren. Varje villkor bedöms enskilt och om något landsting inte uppfyller kraven för det specifika villkoret minskas anslagsbelastningen. 104

105 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2017 sänks med 15 miljoner kronor för att SKL förbrukade 15 miljoner kronor mindre än de avsatta medlen på 96 miljoner kronor enligt villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte för verksamhetsåret

106 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 901 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 901 miljoner kronor, vilket överensstämmer med i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och med beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjuklönekostnader infördes den 1 januari Anslagsposten ersatte Högkostnadsskydd för arbetsgivare som var under anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. och är till skillnad från högkostnadsskyddet ett eget anslag. Ersättningen är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Försäkringskassan får uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader från Skatteverket och beräknar ersättningen. Skatteverket krediterar beloppen på arbetsgivarnas skattekonton och Försäkringskassan betalar därefter ersättningen till Skatteverket. En mer detaljerad redogörelse ges i budgetpropositionen för

107 Analys Utfallen för augusti och september blev negativa, vilket beror på återkrav. Bedömningen är att anslagsbelastningen för 2017 blir 901 miljoner kronor och att anslagsbelastningen för åren blir som densamma. Osäkerhetsanalys Det är osäkert hur mycket de ärenden som inte kunnat hanteras i den årliga beräkningen kommer att generera i utbetalningar. Prognosen är också osäker då det bara finns ett helårsutfall. En tredje osäkerhet i prognosen är storleken på återkraven, som gör att anslagsbelastningen blir mindre. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli

108 2:1 Förvaltningsmedel Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 2016¹ ² 2020² 2021² Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 73 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet 2017, men 47 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Analys I denna prognos ingår följande poster: 108

109 Prognospost i mnkr Kommentar Nya reformer som regeringen har angivit i budgetproposition 2017 och (5) 81 (12) 50 (12) 48 (12) 49 (12) Ökad ambitionsnivå inom assistansersättningen för att förbättra kvaliteten i handläggningen och förstärka kontrollerna för att förhindra brottslighet. 15 (30) 15 (49) 15 (49) 15 (49) 15 (49) Regeringen har sedan tidigare lämnat förslag om att ersätta vårdbidrag och handikappersättning med de två nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. 9,5(9,5) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) Omprövnings- och överklagandeärenden inom Försäkringskassan har ökat markant sedan 2016 och vi ser en fortsatt ökning även kommande år. 32 (32) 32 (32) 32 (32) 32 (32) 32 (32) Den ökade mängden nyanlända och därmed den ökade befolkningen påverkar ärenden inom socialförsäkringen och myndighetens verksamhet. Främst inom familje- och etableringsförmånerna. 40 (80) 30 (70) 30 (70) 30 (70) 30 (70) I vårproposition för 2017 beslutades om att Försäkringskassan ska ta över ansvaret för handläggning av etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare fr.o.m Vidare har regeringen beslutat om ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i samhälls- och arbetslivet, förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. 90 (90) 78 (71) 93 (91) 74 (74) 74 (74) Regeringen har föreslagit att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på inkomstnivå, dvs. per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket (prop. 2016/17:58). Avisering om denna förändring har gjorts i budgetproposition Beloppen är uppdaterade i enlighet med vad regeringen aviserar i budgetproposition Nivån har sänkts i prognosen. Nuvarande ambitionsnivå kommer att ligga fast under prognosperioden. Beslut om dessa förmåner har inte fattats, varför endast myndighetens nedskrivningskostnad för 2017 ingår i prognosen. Beloppen är ojusterade i denna prognos. Beloppen är justerade då volymer inte ökar i den omfattning som tidigare prognostiserats. Beloppen är justerade i enlighet med senaste aktuell kommunicerad kalkyl. Tillkommande kostnader i denna prognos. Belopp enligt aktuell kommunicerad kalkyl. 109

110 Regeringen har föreslagit att Försäkringskassan, tillsammans med Skatteverket och Pensionsmyndigheten, ska utöka antalet servicekontor från och med Tillkommande kostnader i denna prognos. Förutsättningar och kostnader är i dagsläget inte kända, varför antagandet här är att kostnaden är lika med tilldelat anslag. Sammanfattning Myndighetens ekonomiska mål är att ha en ekonomi i balans, vilket innebär att vi finansierar vår löpande verksamhet utan att utnyttja anslagskrediten. Vi bedömer att tilldelade medel enligt budgetproposition 2018 täcker beräknade kostnader under hela prognosperioden. Detta under förutsättning att myndigheten inte får nya, ofinansierade uppdrag och att inga betydande volymökningar uppstår. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor. Föregående prognosbelopp ¹ 2020¹ 2021¹ Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,0 +1,3 +1,2 +1,4 +0,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 48 Beloppet inom parentes avser belopp vid förgående prognostillfälle den 31 juli SA-nivåhöjning garantiersättning, höjning av inkomstgränser inom bostadsbidrag, höjning av flerbarnstillägget, höjning av adoptionsbidraget, sänkt utvecklingsersättning för unga, en prövotid för studier med bibehållen AE, hel sjukersättning från 19 år. Här ingår även införande av begränsning i föräldrapenningen, höjning av barnbidrag respektive underhållsstöd, och reform inom bostadsbidrag och underhållsstöd vid växelvist boende. Vidare ingår här kostnader vid förändringar inom sjuk- och aktivitetsersättning, införande av karensavdrag och införande av generösare regler för företagare i uppbyggnadsskede samt till höjning av det allmänna tandvårdsbidraget och framtagande av statistik inom det internationella området. 110

111 Volym- och strukturförändringar Beräknade kostnader för ökade volymer inom flertalet förmåner med anledning av flera nyanlända har justerats ned för 2017 och framåt med 40 miljoner kronor. Regelförändringar Justeringar har gjorts i denna prognos för ökade kostnader med anledning av de regelförändringar och reformer som regeringen aviserat i budgetproposition 2018 och som får effekter för åren 2018 och framåt. Vidare har justeringar gjorts för åren 2018 och 2019 för tillkommande kostnader vid övertagande av handläggningen av Etableringsersättning från Arbetsförmedlingen och anpassning till nytt regelverk. Beloppen är justerade enligt aktuell kalkyl. Övrigt Myndigheten minskar kostnaderna i prognosen med 15 miljoner kronor 2017 och 34 miljoner kronor för år 2018 och framåt då vi drar ner på den ökade ambitionsnivån inom assistansersättningen. Vidare har myndigheten lägre kostnader för lokal- och utbildningskostnader under Prognosen har också justerats för åren 2018 till 2020 och framåt för kostnader avseende pris- och löneuppräkningar som inte fullt ut kan hanteras genom besparingar inom verksamheten. Dessutom ingår här också ökade kostnader med anledning av regeringens förslag på att utöka antalet servicekontor under Förutsättningar och kostnader är i dagsläget inte kända vid prognostillfället, varför antagandet är att kostnaden är lika med tilldelat anslag. 111

112 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Hela anslaget Därav 01:01 Allmänt barnbidrag :02 Flerbarnstillägg :03 Förlängt barnbidrag :04 Tilläggsbelopp vid familjeförmån ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Från och med den 1 januari 2017 delades anslaget Barnbidrag upp i fyra anslagsposter. Anslagsposterna summeras sedan till en prognos för hela anslaget. Detta påverkar inte utgifterna utan ger bara en mer detaljerad beskrivning av innehållet i hela anslaget Barnbidrag. 112

113 1:1 Allmänt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Fram till och med februari 2018 är det allmänna barnbidraget kronor per barn och månad. Från och med mars 2018 höjs barnbidraget med 200 kronor till kronor. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Analys Allmänt barnbidrag står för ungefär 90 procent av utgifterna för hela anslaget Barnbidrag. Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år. Antalet barn beräknas öka varje år under hela prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos, vilket medför att utgifterna för det allmänna barnbidraget i sin tur också förväntas öka. Utgifterna för allmänt barnbidrag beräknas till 23,6 miljarder kronor i år, vilket motsvarar en ökning med 2,3 procent jämfört med förra året. Utgiftsökningen för 113

114 det allmänna barnbidraget har hittills i år varit något högre än SCBs befolkningsprognos. Från och med mars 2018 höjs det allmänna barnbidraget från till kronor per barn och månad. Detta tillsammans med befolkningsökningen gör att utgifterna för barnbidraget beräknas öka med ungefär 18 procent nästa år och med drygt 4 procent för På längre sikt ökar utgifterna i takt med antal barn i befolkningen. Utgifterna för anslagsposten prognostiseras till 27,9 miljarder kronor under 2018 och förväntas sedan öka till 30,6 miljarder kronor år Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 +15,9 +19,0 +19,0 +19,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna för det allmänna barnbidraget har under juni september varit något (4 miljoner kronor) högre än det prognostiserade värdet. Prognosen sänks med ungefär 1 miljon kronor för innevarande år för att motsvara utgiftsökningen hittills i år på 2,3 procent jämfört med motsvarande period Prognosen sänks därför även på längre sikt med ungefär 1 miljon kronor. Regelförändringar Det allmänna barnbidraget har sedan 2006 varit kronor per månad och barn. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) aviserar regeringen en höjning av bidraget med 200 kronor per barn och månad från och med mars Detta medför en höjning av prognosen för allmänt barnbidrag med omkring 3,8 miljarder kronor för nästa år. På längre har prognosen höjts med 4,7 4,8 miljarder kronor per år till följd av regelförändringen. 114

115 1:2 Flerbarnstillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 33 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta En förälder som får allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget höjdes från och med 1 januari 2017 med 126 kronor per månad för det tredje barnet. Flerbarnstillägget är 150 kronor per månad för andra barnet, 580 kronor för det tredje barnet, kronor för det fjärde barnet. Från och med det femte barnet lämnas kronor för varje ytterligare barn. Analys Den 1 januari 2017 höjdes flerbarnstillägget med 126 kronor för det tredje barnet. Regeringen aviserade i föregående års budgetproposition (prop. 2016/17:1) att höjningen i tillägget skulle öka utgifterna med 300 miljoner kronor per år, vilket motsvarar en ökning med 9,7 procent i jämförelse med den prognos som Försäkringskassan skulle ha lagt utan den aviserade höjningen. Utgifterna för flerbarnstillägget har hittills i år ökat med 12,7 procent jämfört med samma period 115

116 förra året. Den utgiftsökning som varit hittills under året kan bero på att fler hushåll berättigats till flerbarnstillägget i år eller att fler hushåll än beräknat (enligt prop. 2016/17:1) omfattats av det höjda tillägget. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,2 +0,2 +0,2 +0,2 +0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna för flerbarnstillägget har under juni september varit 9 miljoner kronor (0,8 procent) högre än prognostiserat. Hittills i år har utgifterna varit 12,7 procent högre än motsvarande period förra året. Prognosen för anslagsposten för innevarande år beräknas till 3,5 miljarder kronor, vilket är i linje med utgiftsökningen hittills i år. Prognosen har därför justerats upp med ungefär 6 miljoner kronor per år för hela prognosperioden. 116

117 1:3 Förlängt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 221 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 266 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med det kvartal barnet fyller 16 år kan föräldern få så kallat förlängt barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande. Det finns ingen övre åldersgräns för rätten till förlängt barnbidrag. Bidraget betalas ut till och med den månad barnet slutför grundskolan eller avbryter studierna. Förlängt barnbidrag betalas ut månadsvis och beloppet är detsamma som för allmänt barnbidrag, det vill säga kronor per barn och månad. Från och med mars 2018 höjs bidraget till kronor per barn och månad. Analys De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första gruppen består av de som fyller 16 år under första kvartalet varje år och som istället för allmänt barnbidrag får förlängt barnbidrag tills de går ut grundskolan. Den andra gruppen består av ungdomar och unga vuxna som av olika skäl går kvar i 117

118 grundskolan, majoriteten av dem är i åldrarna år. Utgifterna för förlängt barnbidrag utgår från nuvarande nivåer av barn som får förlängt barnbidrag och beräknas följa utvecklingen i SCB:s befolkningsprognos för antalet barn mellan 16 och 21 år. Utgifterna för i år förväntas bli 221 miljoner kronor. Från och med mars 2018 höjs det förlängda barnbidraget från till kronor per barn och månad. Detta tillsammans med befolkningsökningen gör att utgifterna för anslaget beräknas öka med ungefär 20 procent nästa år och med drygt 4 procent för På längre sikt ökar utgifterna med antalet barn i befolkningen. Utgifterna för anslagsposten beräknas bli 266 miljoner kronor nästa år och förväntas öka till 300 miljoner kronor år Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,2 +14,7 +16,9 +16,9 +16,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna för det förlängda barnbidraget har under juni september varit kronor (0,6 procent) lägre än prognostiserat. Prognosen för anslagsposten utfallsjusteras för hela prognosperioden och sänks med kronor för innevarande år samt med drygt kronor på längre sikt. Regelförändringar Det förlängda barnbidraget har, i likhet med det allmänna barnbidraget, sedan 2006 varit oförändrat på kronor per barn och månad. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) aviserar regeringen en höjning av bidraget med 200 kronor per barn och månad från och med mars Detta medför en höjning av prognosen för nästa år med omkring 35 miljoner kronor. På längre höjs prognosen med drygt 40 miljoner kronor per år på grund av bidragshöjningen. 118

119 1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 15 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 15 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Anslaget Barnbidrag bekostar tilläggsbeloppet vid EU-familjeförmåner som Försäkringskassan i vissa fall ska betala ut. De familjeförmåner som omfattas av förordningen (EG) nr 883/2004 är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. Analys Under 2017 har i princip samtliga månadsutfall för anslagsposten varit lägre än motsvarande månad året innan. Utgifterna för tilläggsbelopp vid EUfamiljeförmåner har under årets tre första kvartal sammantaget varit 12,2 procent lägre än motsvarande period förra året. Utgiften för denna anslagspost har en svag korrelation med antalet barn i befolkningen och har haft stora historiska 119

120 variationer. Prognosen för 2017 beräknas bli 15 miljoner kronor, vilket är 13 procent lägre än helårsutfallet för På längre sikt är prognosen densamma som för 2017, men prognosen på längre sikt är väldigt osäker. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -2,5-2,5-2,5-2,5-2,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna för tilläggsbeloppet vid familjeförmåner har under juni september varit kronor (5,6 procent) lägre än prognosen. Prognosen justeras därför ner för samtliga år under prognosperioden. 120

121 1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Hela anslaget Därav 1:2.9 Föräldrapenning :2.4 Statlig ålderspensionsav gift för föräldrapenning :2.11 Tillfällig föräldrapenning :2.8 Statlig ålderspensionsav gift för tillfällig föräldrapenning :2.12 Graviditetspennin g :2.10 Statlig ålderspensionsav gift för graviditetspenning :2.1 Jämställdhetsbon us ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 121

122 1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 280 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 399 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 679 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under upp till 480 dagar. Från och med den 1 januari 2012 har föräldrarna även möjlighet att vara föräldralediga samtidigt med föräldrapenning i 30 dagar under barnets första levnadsår. För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan eller till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrapenning för adoptivbarn kan tas ut tills barnet har fyllt 10 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. 122

123 För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn har föräldrarna rätt till hälften av de 480 föräldrapenningdagarna. För barn födda före 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern, utom 60 reserverade dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med 1 januari 2016 är det 90 dagar som ej kan avstås. Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, lägsta-, grund och sjukpenningnivå. Av de 480 föräldrapenningdagarna kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. Grundnivån uppgår till 250 kronor per dag och lämnas om föräldern saknar sjukpenninggrundande inkomst, har en låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor. Ersättning på sjukpenningnivån baseras på förälderns sjukpenninggrundande inkomst och har ett tak på 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Analys Utgifterna inom föräldrapenning drivs framför allt av antalet uttagna föräldrapenningdagar, antal barn, fördelningen av dagarna mellan föräldrarna och ersättningsnivån. Utgifterna för föräldrapenningen och det totala antalet uttagna dagar har ökat årligen under 2000-talet och beräknas att fortsätta öka under hela prognosperioden. De totala utgifterna har under årets första tre kvartal varit 1,1 miljarder kronor (4,9 procent) högre än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror dels på att medelersättningen per dag varit högre i år än förra året och dels på det högre antalet uttagna nettodagar av föräldrarna. Utgifterna för föräldrapenning beräknas uppgå till 30,6 miljarder kronor för 2017, vilket är i linje med den ökning som man hittills har sett i år jämfört med förra året. På längre sikt beräknas utgifterna öka till 37 miljarder kronor år Det totala antalet nettodagar för föräldrapenning förväntas bli 55 miljoner dagar i år och fortsätta öka till 60 miljoner dagar år Ökningen i antalet dagar drivs framför allt av att antalet födda barn enligt SCB:s senaste befolkningsprognos ökar från cirka i år till drygt år Barn födda efter 1 januari 2014 Föräldrar till barn födda 2014 eller senare får numera maximalt ta ut 96 dagar efter det att barnet fyllt fyra år. Det innebär att föräldrar med barn i det tredje levnadsåret bör ta ut merparten av dagarna innan barnet fyller fyra år för att inte gå miste om dessa. Den första barnkullen som omfattas av regeln har fyllt eller kommer fylla tre år i år och fyra under nästa år. Det har under hela 2017 varit ett högre uttag av nettodagar än föregående år och utgifterna har därmed också ökat, med en särskilt tydlig ökning under sommarmånaderna. Detta kan delvis förklaras av regeländringen, under maj september 2017 har nettodagarna och utgifterna 123

124 varit 51 respektive 55 procent högre för barn i sitt tredje levnadsår jämfört med tidigare år, se diagram nedan. Övriga åldersgrupper har en ökning i linje med SCBs befolkningsprognos, det vill säga på runt 2 procent. Antalet uttagna nettodagar av föräldrar för barn i sitt tredje levnadsår fördelat på månader, tusental. Föräldrapenningdagar (nettodagar) Utgifterna inom föräldrapenning drivs som tidigare nämnts av antalet uttagna nettodagar. Utvecklingen i antal nettodagar drivs i sin tur av antal barn i befolkningen. Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos väntas antalet barn mellan 0 3 år att årligen öka mellan 1,4 till 2 procent per år under Barn äldre än 3 år beräknas öka i lägre takt, omkring 1 procent per år under samma jämförelseperiod. Ersättningsnivåerna för nettodagarna är uppdelad på lägsta-, grund, och sjukpenningnivå (SGI). Majoriteten av dagarna tas ut på SGI-nivå och för 2017 uppgår dessa till drygt 37 av 55 miljoner dagar. SGI-dagarna beräknas totalt sett öka till 60 miljoner år Ökningen beror framför allt på att föräldrarnas inkomster ökar. Lägsta- och grundnivådagarna beräknas i år uppgå till 8,5 respektive 9 miljoner nettodagar och ökar till 10 respektive 12 miljoner dagar år

125 Antal nettodagar fördelade på föräldrarnas kön, miljontal Utgifterna inom föräldrapenningen påverkas även av hur dagarna fördelas mellan könen. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor och andelen dagar som tas ut på SGI-nivå är på runt 60 procent. Motsvarande andel nettodagar som tas ut av männen på SGI-nivå ligger på omkring 75 procent. Männens andel av uttagna föräldrapenningdagar beräknas fortsätta att öka från 27 procent i år till 33 procent år Det bygger på att männens uttag fortsätter att öka i samma takt som tidigare. Som illustreras i diagrammet ovan är det SGIdagarna med högsta ersättningsnivå som ökar mest bland män. Ett högre uttag av föräldrapenningdagar bland män leder därmed till att utgifterna blir högre. Medelersättning För helåret 2016 var medelersättningen för en föräldrapenningdag för kvinnor 509 kronor och väntas öka till 513 kronor i år. För män var medelersättningen 656 kronor förra året och väntas öka till 668 kronor i år. Män har generellt sett en högre inkomst än kvinnor och det speglas även i medelersättningen som föräldrarna får vid uttag av föräldrapenning. Som beskrivet under Föräldrapenningdagar ovan finns det olika ersättningsnivåer för olika typer av dagar. Ersättningsnivån för lägsta- och grundnivådagarna är fasta på 180 respektive 250 kronor per dag för samtliga föräldrar. På SGI-nivå varierar den beroende på föräldrarnas tidigare inkomster. Medelersättningen för SGI-dagar under högstanivån påverkas av timlöneökningens utveckling och dagar med högstanivån styrs av prisbasbeloppets utveckling. Under 2016 var medelersättningen för kvinnor på SGI-nivå under högsta ersättningsnivån 631 kronor per dag, motsvarande siffra för män var 718 kronor. I 125

126 år förväntas medelersättningen öka för båda könen till 645 och 732 kronor per dag för kvinnor respektive män. En utbetald nettodag på SGI-nivå med högsta ersättningsnivån blir 952 kronor i år. Medelersättning för olika typer av föräldrapenningdagar, kronor Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,7 +1,6 +1,5 +1,6 +1,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 126

127 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneökningen för , vilket höjer prognosen för hela prognosperioden. Den sänkta timlöneökningen medför att medelersättningen för SGI-dagar under högsta nivån höjs. Prisbasbeloppet höjs för 2019 vilket medför att antagandet om medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån för året höjs. Förändringarna i Konjunkturinstitutets prognos medför sammantaget en höjning av prognosen för föräldrapenning. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utbetalningarna i juni september med 357 miljoner kronor (3 procent). Förklaringen till det är att det under sommarmånaderna varit ett ovanligt högt uttag av föräldrapenningdagar för barn under sitt tredje levnadsår till följd av den regeländring som infördes 1 januari Prognosen för antalet nettodagar har justerats upp i år och på längre sikt. Prognosen för utgifterna har därmed också höjts för hela prognosperioden. 127

128 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagspostbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 137 miljoner kronor lägre än anslagspostbeloppet och 131 miljoner lägre än tilldelade medel. Anslagspostbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 102 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagspostbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda sjukt barn under 12 år (i vissa fall 16 år) har rätt till tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen kan också ges när barnets ordinarie vårdare är sjuk. 50 Dessutom kan ersättning betalas ut vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård och vid vårdbehov som uppstår när barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn. 50 Ordinarie vårdare är den som brukar ta hand om barnet när föräldern arbetar. Det kan till exempel vara en annan förälder, dagbarnvårdare eller en släkting. 128

129 Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut 60 dagar per barn och år. När dessa dagar är förbrukade kan ersättning betalas ut under ytterligare 60 dagar, dock inte för dagar som avser ordinarie vårdares sjukdom. Föräldrar till allvarligt sjuka barn har möjlighet att använda ett obegränsat antal dagar. Tillfällig föräldrapenning för allvarligt sjukt barn gäller för barn som inte fyllt 18 år. Föräldern kan överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning till en annan försäkrad person som istället för föräldern avstår från sitt förvärvsarbete både i samband med sjukdom hos barnet och dess ordinarie vårdare. Föräldrar med barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn som fyllt 16 men inte 21 år (i vissa fall 23 år). Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan också få tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar för ett barn som inte fyllt 16 år. Ersättningen betalas ut för högst 10 kontaktdagar per år från barnets födelse till dess att barnet fyller 16 år. I samband med barns födelse har den förälder som inte föder barnet rätt till 10 dagars ersättning när hen avstår från arbete. Vid adoption har föräldrarna rätt till fem dagar vardera om de inte kommer överens om annat. Från och med 1 januari 2010 infördes en ny ersättning som ska förbättra ensamstående föräldrars situation, Utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning. Förmånen innebär att Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad som avstår från förvärvsarbete får ersättning för att istället för föräldern vårda ett barn som inte har fyllt 3 år. Det gäller när den ensamstående föräldern på grund av sin sjukdom inte kan vårda barnet och utges under maximalt 120 dagar per barn och år. Från 1 januari 2011 infördes en ersättning inom tillfällig föräldrapenning för föräldrar vars barn dör. Ersättningen ska kunna betalas ut under 10 dagar per förälder när ett barn under 18 år avlider. Flera föräldrar kan använda ersättningen samtidigt då de avstår från förvärvsarbete. Vid årsskiftet 2014 ändrades reglerna för uttag av förmånen. Regeländringen innebär att tidsperioden för att ta ut tillfällig föräldrapenning när ett barn har avlidit förlängs till 90:e dagen efter barnets död Ersättningsnivån för tillfällig föräldrapenning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. 51 Ersättningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels omfattning. Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för anslaget bekostas från en egen anslagspost. Analys Utgifterna inom tillfällig föräldrapenning drivs av antalet barn i olika åldrar och ersättningsnivån per dag. Prognosen för antalet barn hämtas från SCB:s 51 Multiplicerad med omräkningsfaktorn 0,

130 befolkningsprognos och för att prognostisera medelersättningen används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning ökade tidigare i snabb takt men ökningstakten har trappats av under Under de tre första kvartalen i år betalades drygt miljoner kronor ut i tillfällig föräldrapenning. Det är 198 miljoner kronor (4,1 procent) mer än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror delvis på att medelersättningen under de tre första kvartalen 2017 var högre än motsvarande period år En annan förklaring är att fler dagar ( ) med tillfällig föräldrapenning har betalats ut. Utgifterna förväntas öka svagt under 2017 och en efterföljande ökning med knappt 5 procent per år. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning har ökat kontinuerligt under de senaste åren. Uttaget av antalet dagar förväntas bli knappt 7,3 miljoner i år och öka till 7,8 miljoner år Ökningen beror framför allt på att antalet födda barn ökar från cirka i år till år 2022 samt att antalet barn 0 12 år bedöms öka från knappt 1,6 miljoner år 2017 till 1,7 miljoner barn år Allt enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. Tillfällig föräldrapenning betalas ut i samband med: vård av barn, barns födelse eller adoption, kontaktdagar för barn som omfattas av LSS eller om ett barn har avlidit. Antalet utbetalda nettodagar i samband med vård av barn (VAB) beräknas utgöra 87,7 procent av det totala antalet nettodagar inom prognosen för tillfällig föräldrapenning. Utgifterna för nettodagar i samband med VAB drivs bland annat av antal barn som föds, antal barn i åldern 0 12 år och i hög grad av intensiteten i säsongsinfluensan. Influensaintensiteten och utvecklingen av luftvägsinfektioner hos barn är den största osäkerheten i beräkningen av antalet nettodagar i samband med vård av barn. Benägenheten hos föräldrarna att använda förmånen samt befolkningsprognosen är andra källor till osäkerhet. Antalet nettodagar i samband med vård av barn beräknas bli knappt 6,4 miljoner under 2017, vilket är fler än Ökningen förklaras av att det finns fler barn (0 12 år) i befolkningen i år jämfört med förra året. För åren 2018 och framåt antas antalet nettodagar följa utvecklingen av antalet barn i åldern 0 12 år. Antalet nettodagar för VAB beräknas sedan öka till cirka 6,9 miljoner dagar år Antalet nettodagar i samband med barns födelse eller adoption utgör 12,2 procent av totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning och beräknas följa befolkningsutvecklingen över antal födda. Dessa dagar beräknas att öka från dagar i år till dagar år Antalet nettodagar i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS är en liten del av det totala antalet nettodagar. Antalet sådana dagar har skrivits fram med den genomsnittliga ökningstakten över de tre senaste åren. Dessa dagar beräknas fortsätta öka från dagar i år till dagar år

131 Dagar i samband med att ett barn avlidit utgör den minsta andelen av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning. Antalet dagar på grund av detta beräknas följa utvecklingen av antalet avlidna barn 0-18 år i befolkningen. Dagarna beräknas att öka från i år till dagar år Antal nettodagar inom tillfällig föräldrapenning fördelade på olika dagtyper Miljontal Influensarapport inför säsongen från Folkhälsomyndigheten. Vecka 40 startar den nationella övervakningen av influensa. Folkhälsomyndigheten kommer att följa utvecklingen och uppdatera prognosen veckovis. Under sommaren har sporadiska fall av influensa rapporterats i Sverige. Totalt rapporterades 206 fall av influensa under vecka 21-39, varav drygt hälften rapporterades under slutet av maj och juni i samband med att förra säsongens epidemi avslutades. Många av fallen som rapporteras har resehistorik. Enstaka personer som smittats av influensa i Sverige har rapporterats, men det finns inga tecken på att vinterns epidemi har startat. På det södra halvklotet håller influensasäsongen på att avslutas. Sammanfattningsvis har deras influensasäsong varit blandad, där influensa A(H3N2), influensa A(H1N1)pdm09 och influensa B/Yamagata har cirkulerat i olika utsträckning. Samtliga övervakningssystem visar på en mycket låg aktivitet, vilket är normalt för säsongen. Det är därför ännu för tidigt att säga hur den kommande säsongen kommer att utvecklas och vilken virustyp som kan tänkas dominera. 52 Därför har heller ingen viktning med hänsyn till influensans styrka gjorts i den här prognosen, utan prognosen baseras på antagandet om normal influensaintensitet

132 Influensarapport för vecka 40, 2017 Samtliga övervakningssystem visar en mycket låg influensaaktivitet i Sverige. Tio fall av influensa A rapporterades under vecka 40. Majoriteten av dessa tillhör ett sjukhusrelaterat utbrott av influensa i Västra Götaland Regionen. Ett fåtal prover (7 stycken) analyserades inom sentinelrapporteringen men inget av dessa var positivt. Webbsök visade på en ökande trend under de senaste veckorna men aktiviteten är fortfarande mycket låg. 53 Medelersättning per olika typer av dagar Utgifterna för tillfällig föräldrapenning beror också på ersättningsnivån för de uttagna dagarna. Medelersättningen för samtliga dagtyper har skrivits fram utifrån Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen och prisbasbeloppet. Den totala medelersättningen per dag under 2017 beräknas till 930 kronor. Därefter beräknas den att öka successivt till kronor per dag år I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av tillfälliga föräldrapenningdagar under perioden Medelersättning för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar Kronor

133 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,1-1,0-0,7-0,6-0,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Medelersättningen påverkas av timlöneökningen. Enligt Konjunkturinstitutets nya prognos beräknas timlöneökningen till drygt 3 procent för år Detta gäller emellertid hela ekonomin där föräldrar som använder tillfällig föräldrapenning utgör en delmängd. Baserat på utfallet avseende medelersättningen för tillfällig föräldrapenning under de tre första kvartalen uppskattas dock endast en timlöneökning med 1,8 procent för denna grupp. Med anledning av utfallet har prognosen för timlöneökningen från Konjunkturinstitutet för 2017 inte beaktats i beräkningen av medelersättningen. Däremot har Konjunkturinstitutets prognos använts för åren Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneökningen för åren och prognosen för prisbasbeloppet för år Dessa har en höjande effekt på medelersättningen för hela prognosperioden. Den sammanlagda konsekvensen av förändringarna i timlöneökningen och prisbasbeloppet blir en höjning av utgiftsprognosen för hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallen för juni till och med september med sammanlagt 67 miljoner kronor. Främsta orsaken var att antalet dagar i samband med barns födelse eller adoption blev färre än beräknat. Dessa dagar justeras ned 2017, vilket medför en sänkning av utgifterna för hela prognosperioden. Antalet födda under 2017 bedöms vara färre än vad SCB har prognostiserat var antalet födda och enligt SCB:s prognos ska antalet födda under 2017 vara barn. Enligt preliminär statistik fram till augusti 2017 har antalet födda varit (1,7 procent) färre än

134 1:2.12 Graviditetspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 614 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 627 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Blivande mödrar, som under graviditeten på grund av arbetets karaktär inte kan fortsätta sitt vanliga arbete och inte heller kan omplaceras, kan ha rätt till graviditetspenning. Detta gäller även för de kvinnor som inte har möjlighet att fortsätta sitt vanliga arbete på grund av risker för fosterskador i arbetsmiljön och inte heller har möjlighet att omplaceras till ett annat arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Graviditetspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete ges tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade förlossningen men längst till och med den elfte dagen före barnets beräknade födelse. Detta medför att förmånen betalas ut för högst 50 dagar per kvinna. För de kvinnor som är förhindrade att fortsätta sitt arbete på grund av risker i arbetsmiljön betalas ersättning ut för alla dagar under den tid de inte kan arbeta, dock längst till och med den elfte dagen före beräknad förlossning. Ersättningsnivån för graviditetspenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Den kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Inkomsttaket för graviditetspenning uppgår till 7,5 prisbasbelopp. 134

135 Analys Utgifterna för graviditetspenning har de tre första kvartalen i år varit 476 miljoner kronor. Detta är en minskning med 10 miljoner kronor (2 procent) jämfört med motsvarande period förra året. Den huvudsakliga förklaringen till utgiftsminskningen är att 617 färre kvinnor (3 procent) har nyttjat förmånen. Även antalet nettodagar per kvinna har minskat något, vilket har bidragit till utgiftsminskningen. År 2017 förväntas antalet kvinnor som får graviditetspenning att vara och antalet nettodagar drygt en miljon, båda en minskning jämfört med Antalet kvinnor och nettodagar antas att öka marginellt mellan 2017 och 2018 och därefter följa ökningstakten i Statistiska centralbyråns prognos över antal födda barn. Under de senaste åren har medelersättningen, uttryckt i ersättning per nettodag, ökat i långsammare takt än timlönen i nationalräkenskaperna. Kvoten mellan medelersättnings- och timlöneökningen för perioden har varit knappt 0,7. Medelersättningen förväntas att öka från 580 till 596 kronor (2,7 procent) mellan 2016 och Under resten av prognosperioden antas ökningen mellan åren vara cirka 70 procent av Konjunkturinstitutets prognostiserade timlöneökningstakt. Utgifterna förväntas att bli 614 miljoner kronor för 2017 och successivt öka till 739 miljoner kronor år Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,2-4,4-5,2-6,1-6,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 135

136 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneökningen för , vilket höjer prognosen för graviditetspenning dessa år. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallen för juni september med 5 miljoner kronor (2,4 procent). Det medför en sänkning av prognosen för 2017 med 7,3 miljoner kronor (1,2 procent). Prognosen för resten av perioden har sänkts med miljoner kronor per år till följd av att ökningen i antal kvinnor 2018 nu förväntas följa det rådande mönstret istället för att öka i takt med antalet födda barn. Övrigt Tidigare har Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen använts för att skriva fram prognosen för medelersättningen. Medelersättningen har dock inte ökat i lika snabb takt som timlönen i nationalräkenskaperna under de senaste åren. I föreliggande prognos multipliceras därför Konjunkturinstitutets prognostiserade ökningstakt med en faktor om cirka 0,7 för åren , vilket bättre speglar den historiska utvecklingen (se analysavsnittet). Metodförändringen ger en lägre ökning av medelersättningen och får därmed en sänkande inverkan på prognosen. 136

137 1:2.1 Jämställdhetsbonus Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagspostbelastningen för 2017 beräknas bli 26,7 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den 15 december 2016 fattade Riksdagen beslut om att lagen om jämställdhetsbonus upphävs. Detta innebär att lagen upphörde att gälla från och med 1 januari Jämställdhetsbonus syftade till att verka som ett incitament för föräldrar att fördela uttaget av föräldrapenningdagarna mer jämlikt. För att vara berättigad till jämställdhetsbonus måste föräldrarna haft gemensam vårdnad om barnet, men behövde inte vara gifta eller sammanboende. De 90 reserverade dagarna som varje förälder får var inte grund för jämställdhetsbonus. Inte heller dagar med lägsta nivå eller dagar med samtida uttag (dubbeldagar) är bonusgrundande. När en föräldrapenningdag som var bonusgrundande togs ut betalades 50 kronor ut till vardera föräldern. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen betalades totalt kronor ut. Analys Den 15 december 2016 fattade Riksdagen beslut om att lagen om jämställdhetsbonus upphävs. Detta innebär att lagen upphörde att gälla från och med 1 januari I och med detta prognostiseras endast utgifterna fram till och med år 2017, där utgifterna för 2017 avser dagar som togs ut under

138 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Med anledning av utfallet hittills har prognosen justerats ned för år

139 1:3 Underhållsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 146 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 83 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och tilldelade medel. Förslagna regeländringar i Regeringens proposition 2016/17:216 Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar och proposition 2017/18:6 Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis har beaktats i den lagda prognosen. Regeländringarna i dessa propositioner medför sammantaget en ökning av utgifterna för underhållsstöd under och en minskning under Bakgrundsfakta Anslaget för underhållsstöd består av fullt underhållsstöd, underhållsstöd vid växelvist boende, utfyllnadsbidrag och förlängt underhållsstöd. Underhållsstöd betalas ut för barn med särlevande föräldrar där den bidragsskyldige av olika anledningar inte betalar underhållsbidrag eller betalar ett belopp som är lägre än nivån för underhållsstödet. Det kan betalas ut som fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag och som underhållsstöd vid växelvist boende. Detta gäller även om föräldrarna har gemensam vårdnad. 139

140 Underhållsstöd betalas också ut för barn där en förälder ensam adopterat barnet eller när faderskapet inte är fastställt och modern medverkar till att det blir fastställt. Underhållsstöd betalas ut för barn under 18 år och förlängt underhållsstöd betalas ut för studerande ungdomar från 18 år till och med juni det år då de fyller 20 år. Om barnet eller ungdomen har inkomster över kronor per år till och med december 2017 och från och med januari 2018 per år reduceras underhållsstödet. När underhållsstöd betalas ut som fullt underhållsstöd ska den bidragsskyldige föräldern återbetala en beräknad del av underhållsstödet till staten. Betalningsskyldigheten beräknas på inkomster enligt den senaste taxeringen. Ett grundavdrag på kronor till och med december 2017 och kronor från och med januari 2018 görs och utifrån överskottet beräknas ett procenttal som även bestäms utifrån den bidragsskyldiges samtliga barn under 18 år (vid studier 20 år). Det gäller även de barn som bor hos den bidragsskyldige föräldern. Betalningsskyldigheten omprövas årligen mot inkomsten enligt den senaste taxeringen. Betalningsbeloppet per månad och barn kan i dagsläget inte överstiga kronor. Från och med januari 2017 ska underhållsstöd lämnas med kronor i månaden till och med månaden då barnet fyller 15 år och med kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år. Beräkningen av underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag och underhållsstöd vid växelvist boende ska utgå från samma belopp. Från med mars 2018 sänks underhållsstödet vid växelvist boende med 200 kronor per månad och barn för respektive år under en fyraårsperiod för att sedan avskaffas helt. Om en bidragsskyldig förälder bor utomlands eller bor i Sverige men arbetar eller har inkomst från annat land, ska som regel ett avtal eller en dom om underhållsbidrag ligga till grund för återbetalning av underhållsstödet. En bidragsskyldig förälder kan under vissa förutsättningar få anstånd med betalningen. Detta sker med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden. Försäkringskassan tar även hänsyn till andra tillgångar, utöver lön, vid prövning om anstånd. Det gäller tillgångar som med någorlunda lätthet kan omsättas, till exempel aktier och andra värdepapper. Så snart den bidragsskyldiges anstånd löper ut ska skulden återbetalas i rimlig takt. Den bidragsskyldige ska då månadsvis betala en tolftedel av 1,5 gånger det fastställda betalningsbeloppet. Det får dock inte överstiga vad den bidragsskyldiges behöver för sitt eget uppehälle. Från och med den 1 april 2016 ska ränta inte längre betalas på skuld som den bidragsskyldiga föräldern har fått anstånd med. Analys Utgiftsprognosen för underhållsstöd styrs av antalet barn med underhållsstöd, hur mycket pengar Försäkringskassan betalar ut samt hur mycket som betalas in till Försäkringskassan. Inbetalningarna kommer dels direkt från bidragsskyldiga och dels från Kronofogden. 140

141 Historiskt sett har antalet barn med underhållsstöd minskat från år till år. Antalet barn med underhållsstöd under de tre första kvartalen 2017 var 5,2 procent färre än motsvarande period I prognosen beräknas antalet barn med underhållsstöd att minska med 4,4 procent under 2017 jämfört med Det totala antalet barn med underhållsstöd förväntas bli knappt i år och minska till år Minskningen antas framför allt bero på att underhållsstöd vid växelvis boende avskaffas helt 2022 samt att fler föräldrar kommer att sköta underhållsbidraget själva utan Försäkringskassans inblandning. Den 1 april 2016 skedde flera förändringar i förmånen. Försäkringskassan fick ett utökat uppdrag från regeringen att genom stöd och råd hjälpa föräldrar att själva komma överens om underhållsbidrag till sitt eller sina barn. Regeringen gjorde också en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte längre ska betala ut något underhållsstöd om en underhållsskyldig förälder har betalat in rätt belopp, i rätt tid, under minst sex månader. Meningen är att föräldrarna ska sköta underhållet själva om de inte kan visa på särskilda skäl. Om inte betalningarna fungerar som de ska kan den förälder som barnet bor hos återigen ansöka om underhållsstöd. Försäkringskassan har kontaktat berörda föräldrar och informerat om detta. Att antalet barn med underhållsstöd har minskat så kraftig under de tre första kvartalen 2017 kan till stor del förklaras av regeländringarna. Utöver en minskning av antalet barn i underhållssystemet förväntas också en minskning av debiterat och inbetalt belopp från bidragsskyldiga under 2017 och framåt. Det genomsnittliga utbetalningsbeloppet per barn och månad har ökat trendmässigt sedan År 2016 ökade det kraftigt eftersom beloppet höjdes från och med september Utbetalningsbeloppet förväntas fortsätta öka från i genomsnitt kronor i månaden 2017 till kronor i månaden Ökningen förklaras av att underhållsstödet från och med januari 2018 betalas med kronor per månad och barn från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år. Det debiterade beloppet hos bidragsskyldiga beräknas minska från miljoner kronor år 2017 till miljoner kronor år Minskningen av det debiterade beloppet förklaras av att grundavdraget för den bidragsskyldiga höjs från kronor till från och med januari Andra faktorer som påverkar det debiterade beloppet är utvecklingen av de bidragsskyldigas årsinkomst och hur många barn den bidragsskyldiga har. Utvecklingen av inkomsten påverkar det debiterade beloppet hos bidragsskyldiga och därmed också inbetalningens storlek. I prognosen beräknas inbetalningsgraden av det debiterade beloppet från bidragsskyldiga bli 64 procent över hela prognosperioden. Bidragsskyldigas inbetalning av skulder till Kronofogden beräknas öka från 294 miljoner kronor år 2017 till cirka 325 miljoner kronor år Detta baseras på den historiska utvecklingen av detta belopp. Sammantaget beräknas utgiften för underhållsstödet öka under år 2018 och sedan minska fram till Att utgifterna ökar under 2018 beror på att utbetalningen 141

142 per barn och månad höjs med 150 kronor för barn mellan 15 och 21 år. Minskningen av utgifterna beror främst på att utbetalningen för barn med växelvist boende enligt de nya reglerna avtar med 200 kronor per barn under en fyraårsperiod för att sedan avskaffas från underhållssystemet och övergå till bostadsbidraget. Planerade regeländringar I Regeringens proposition 2016/17:216 Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar föreslås att underhållsstödet ska höjas med 150 kronor per månad för barn som är 15 år eller äldre. Underhållsstöd ska därmed vara kronor i månaden till och med den månad då barnet fyller 15 år och sedan öka till kronor i månaden från och med månaden efter att barnet har fyllt 15 år. Beräkningen av underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag vid växelvist boende ska utgå från samma belopp. Det föreslås också att det belopp som den bidragsskyldige får förbehålla sig för egna levnadskostnader (grundavdraget) ska höjas från till kronor samt att det inkomstbelopp för barns inkomster som inte påverkar underhållsstödets storlek ska höjas från kronor till kronor per år. I propositionen föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2018 och betalningsskyldighet tillämpas från och med februari Lagförslagen i denna proposition har beaktats i den lagda prognosen och innebär en ökning av statens kostnader för underhållsstödsanslaget. Utgifterna beräknas öka med cirka 266 miljoner kronor år 2018, 237 miljoner kronor år 2019, 210 miljoner kronor 2020 och 178 miljoner kronor Dessa belopp är något högre än beräkningarna i regeringens budgetproposition. I Regeringens proposition 2017/18:6 Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis föreslås att det inom bostadsbidraget ska införas ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis. Samtidigt föreslås att underhållsstöd vid växelvist boende ska avskaffas. För att mildra övergången av stöd från underhållsstödet till stöd från bostadsbidraget för hushåll som har barn som bor växelvis, föreslås en utfasning över en fyraårsperiod där underhållsstödet vid växelvist boende lämnas med 200 kronor mindre per månad och barn för respektive år under övergångsperioden. Lagförslagen i denna proposition har beaktats i den lagda prognosen och innebär en minskning av statens kostnader för underhållsstödsanslaget. Utgifterna beräknas i propositionen minska med cirka 67 miljoner kronor 2018, 144 miljoner kronor 2019, 217 miljoner kronor 2020 och 250 miljoner kronor år Regeringen avser i prop.2017/18:1 också att ytterligare höja underhållsstödets nivåer för att dessa ska anpassas till de faktiska kostnaderna som hushållet har för ett barn. Regeringen avser mot bakgrund av detta att under 2018 återkomma med förslag om att höja underhållsstödet för äldre barn. Aviseringen innebär ökade 142

143 kostnader för anslaget för underhållsstöd. Denna avisering har inte beaktats i den lagda prognosen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,4 +7,5 +3,3-0,6-3,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar I juliprognosen överskattades utfallen för juni till och med september med knappt 9 miljoner kronor. Utvecklingen hittills under 2017 indikerar ett minskat antal barn i underhållsstödssystemet. Även det genomsnittliga utbetalningsbeloppet per barn och debiterat belopp hos bidragsskyldiga prognostiseras nu bli något lägre jämfört med juliprognosen. Sammantaget innebär revideringarna att prognosen sänks för samtliga år under prognosperioden. Regelförändringar För åren inkluderar prognoserna ökade utgifter som hänförs till regeländringar i Regeringens prop.2016/17:216 och minskade utgifter som hänförs till Regeringens prop.2017/18:6. Sammantaget beräknas utgiften på grund av regelförändringar för underhållsstödet öka under och sedan minska för åren

144 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 15 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli 19 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas bidrag till kostnader för internationella adoptioner. Bidraget avser adoptioner av barn yngre än 10 år, som inte är svenska medborgare och som inte är bosatta i Sverige när föräldrarna får dem i sin vård. Internationella adoptioner regleras av svensk lagstiftning och internationella konventioner. För att få adoptera måste det finnas ett medgivande från den lokala Socialnämnden. Ansökan om bidrag ska göras inom ett år från den tidpunkt då adoptionen blev giltig i Sverige. Det är också först när adoptionen blivit gällande i Sverige som bidrag kan betalas ut. En höjning av bidraget från kronor till kronor per barn tillämpas för föräldrar som har fått barnet i sin vård den 1 januari 2017 eller senare. Analys Utfallet för januari september i år var 10,3 miljoner kronor, vilket är 13 procent lägre än motsvarande period föregående år. Utgiftsminskningen beror på ett 144

145 minskat antal adoptioner. Under de tre första kvartalen 2017 betalades drygt 180 bidrag ut. Jämfört med motsvarande period 2016 har antalet bidrag minskat med cirka 20 procent. Den framtida utvecklingen av antal adoptioner är osäker. En ökad välfärd och skärpta krav kring adoptioner i ursprungsländerna har troligtvis en minskande effekt på antalet internationella adoptioner. Under prognosperioden förväntas omkring 250 bidrag betalas ut per år. Den första januari 2017 höjdes bidraget från till kronor. Andelen bidrag på kronor har ökat successivt och förväntas vara 100 procent från och med november Utgifterna för anslaget prognostiseras därför att öka från 15 miljoner kronor 2017 till 19 miljoner kronor 2018 för att därefter stabilisera sig på 19 miljoner under resten av prognosperioden. Ökningen mellan 2017 och 2018 förklaras helt av att samtliga bidrag som betalas ut under 2018 kommer att vara på den högre nivån. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -4,1 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2017 har sänkts något med anledning av att andelen bidrag på kronor varit lägre än väntat. 145

146 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Hela anslaget Därav 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :6.3 Statlig ålderspensionsav gift för vårdbidrag för funktionshindrade barn ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Prop. 2017/18:1 och Prop. 2017/18:2. 146

147 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 123 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 23 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och beräknade tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas vårdbidrag till föräldrar med hemmavarande barn eller ungdomar som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidrag betalas ut längs till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Vårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån motsvarar 250 procent av prisbasbeloppet. Till familjer med flera barn med funktionsnedsättning kan högre belopp än helt vårdbidrag betalas ut. Vårdbidrag som betalas ut med beaktande av tillsyn och vård är både skattepliktigt och pensionsgrundande. Av vårdbidraget kan en viss del utbetalas som ersättning för merkostnader och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas ut utöver helt vårdbidrag. Vårdbidrag kan även betalas ut med beaktande av enbart merkostnader och kan då bestämmas till 62,5 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Ersättningen för merkostnader är skattefri och därmed inte pensionsgrundande. För barn som vistas på institution, till exempel sjukhus, hem för vård eller boende, särskilda ungdomshem eller vårdhem, kan ferievårdbidrag betalas ut för den tid barnet vistas hemma. Vårdbidrag kan även betalas ut högst 12 månader till förälder för barn som vårdas på sjukhus/institution om föräldern i betydande omfattning regelbundet behöver närvara som en del i behandlingen. Statlig assistansersättning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidrag. Beslutet om vårdbidrag omprövas dock i samband med beslut om assistansersättning. Även tillfällig föräldrapenning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidraget. Från en egen anslagspost bekostas statlig ålderspensionsavgift för skattepliktigt vårdbidrag. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning och ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn. Författningsförändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2017, men har inte trätt i kraft. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i prognosen. 147

148 Analys Andelen barn i åldrarna upp till och med 9 år som föräldrarna får vårdbidrag för beräknas vara relativt konstant under prognosperioden, se diagrammet nedan. Vårdbidrag beräknas dock bli vanligare framöver bland barn i åldrarna år. En orsak är att antalet barn med psykiska sjukdomar och syndrom har ökat. 54 Dessutom förväntas antalet barn i åldersgruppen år öka under prognosperioden, vilket sammantaget leder till fler vårdbidrag under prognosperioden. Andelen barn som vårdbidrag avser för fördelade på åldersgrupp och kön Helårsdata, procent Under hela prognosperioden väntas utgifterna för anslaget att öka varje år, se diagram nedan. Ökningen av utgifterna beror dels på att antalet vårdbidrag blir fler, men också på att prisbasbeloppet antas öka under prognosperioden. Utgifterna utvecklades något svagare under perioden juni till september, men det bedöms inte påverka det generella mönstret med årliga utgiftsökningar. 54 Se Socialförsäkringsrapport 2012:8 Vårdbidrag: Utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon 148

149 Utgifter för anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn Miljarder kronor Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,3-1,2-0,6-0,7-0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat upp sin prognos för prisbasbeloppet Detta medför en höjning av prognosen för detta år. 149