Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Transkript

1 Rapport för budgetåren Dnr

2 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den 17 januari 2018 redovisa utgiftsprognoser för åren för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till Regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag är dock inte beaktade då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Prognoserna i denna rapport är i huvudsak baserade på utfall till och med november Helårssiffrorna för 2017 som presenteras i rapporten innehåller således en prognosmånad och ska inte betraktas som utfall. Vid nästa prognostillfälle, den 16 februari, kommer helårsutfallen för 2017 att redovisas. 2

3 Innehåll Förord 2 Sammanfattning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg :4.1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnader för statlig assistansersättning...22 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning :1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen :7 Ersättning för höga sjuklönekostnader :1 Förvaltningsmedel...64 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn :1 Barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag

4 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser 2017 och 2018 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4

5 Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 203 miljarder kronor Även 2017 beräknas utgifterna till 203 miljarder kronor, men de förväntas öka till 215 miljarder kronor 2021, se diagram nedan. Prognoserna i denna rapport är sammantaget något lägre än de som lämnades i oktober Det beror till stor del på att prognosen för sjukpenning har justerats ner, främst på grund av färre startade sjukpenningfall och en kortare varaktighet. Regeländringar inom assistansersättning och underhållsstöd har haft en höjande effekt på dessa prognoser. Utgifterna beräknas överskrida krediten för fyra anslagsposter för Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag för dessa med sammanlagt 57 miljoner kronor, se sida 14. Utgifter per utgiftsområde, exklusive förvaltningsmedel Miljarder kronor 1 Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter innefattar tre utgiftsområden, utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg), 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning) och 12 (Ekonomisk trygghet för familjer och barn). För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För 5

6 utgiftsområde 10 minskar utgifterna, där den största minskningen sker inom aktivitets- och sjukersättningar m.m. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas minska fram till och med 2019 och därefter utvecklas stabilt. Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifterna inom utgiftsområde 9 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största anslaget. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta med att förbättra kvaliteten i handläggningen samt att säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande inom assistansersättningen. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 21,5 miljarder kronor 2016 och beräknas bli 23,2 miljarder kronor Den kraftiga ökningen mellan 2016 och 2017 beror i huvudsak på att Försäkringskassan införde efterskottsutbetalning av assistansersättningen den 1 oktober 2016, vilket innebar att utbetalningar försköts framåt i tiden. De ökande utgifterna drivs annars av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka, dock med en något långsammare takt än den historiska utvecklingen. Även antalet individer i ersättningen, som minskat sedan hösten 2015, beräknas nu öka framöver. Detta då regeringen har lämnat förslag på frysning av tvåårsomprövningar inom assistansersättningen, vilket innebär ett lägre utflöde och därmed fler individer i ersättningen. Dessutom ökar schablonbeloppet (ersättningen per timme) årligen vilket leder till gradvis högre utgifter. 6

7 Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas öka successivt under hela prognosperioden. Utgifterna uppgick till 5,5 miljarder kronor år 2016 och beräknas öka till 7,1 miljarder kronor år Trenden beror på både det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet. Det allmänna tandvårdsbidraget ska höjas den 15 april 2018 (Prop. 2017/18:1) och utgifterna för högkostnadsskyddet ökar eftersom referenspriserna höjs årligen samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning har under 2017 varit väldigt låga jämfört med tidigare år. Detta beror till stor del på en ny handläggningsprocess som implementerades 2017, men också på att antalet ansökningar har minskat. Den nya handläggningsprocessen, där bland annat Trafikverket har fått ett utökat uppdrag, innebär fler moment än tidigare och det råder för tillfället fördröjningar i handläggningen. Utgifterna 2018 beräknas bli högre än 2017 på grund av att utbetalningar förskjuts från 2017 till Detta bedöms också påverka utgifterna under 2019, men sammantaget beräknas utgifterna under 2019 bli lägre än För resterande år beräknas utgifterna minska på grund av att antalet beviljade bilstöd beräknas bli färre. Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna inom utgiftsområde 10 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 39,7 miljarder kronor 2016 och beräknas minska till 37,7 miljarder Minskningen beräknas fortsätta till 2020 då utgifterna för anslaget beräknas till 7

8 33,8 miljarder. På längre sikt driver sedan de ökande timlönerna upp medelersättningen, vilket leder till att utgifterna ökar något. Under kommande år beror de minskande utgifterna främst på att antalet startade sjukfall beräknas bli betydligt färre, samt att sjukfallen generellt beräknas bli något kortare. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron så att regeringens mål om ett sjukpenningtal 1 på 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. Sjukpenningtalet ökade tidigare i snabb takt, men stabiliserades under andra halvåret 2016 på omkring 10,8 nettodagar. Sjukpenningtalet vände sedan nedåt i februari 2017 och har därefter fortsatt att minska med tilltagande styrka. Utvecklingen indikerar att de åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron har haft effekt betydligt fler sjukfall avslutas vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter samtidigt som antalet startade sjukfall har börjat minska. I föreliggande prognos beräknas antalet startade sjukfall att fortsätta minska under innevarande år, för att därefter utvecklas i takt med arbetskraften. Även sjukfallens varaktighet beräknas minska något i år för att därefter vara konstant. Detta medför att sjukpenningtalet förväntas fortsätta minska och målet om 9,0 nettodagar beräknas uppnås omkring årsskiftet 2018/2019. Även utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska under hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska, vilket beror på att antalet personer med sjukersättning blir färre. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden under hela prognosperioden. Sammantaget medför detta fortsatta nedgångar i både sjukpenning- och ohälsotalet 2 framöver, se diagram nedan. 1 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 2 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

9 Ohälsotalet och sjukpenningtalet Nettodagar. Utfall och prognos Nedgången är starkast för ohälsotalet, som innehåller både personer med sjukpenning och personer med aktivitets- eller sjukersättning. Sjukpenningtalet beräknas också minska under hela prognosperioden, dock i en svagare takt. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta minska från 3,1 miljarder kronor 2016 till 2,6 miljarder kronor Det beror till stor del på att antalet nybeviljade livräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 9

10 Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgifterna inom utgiftsområde 12 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas stiga under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar, men också på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgifterna för anslagsposten föräldrapenning blev 29,2 miljarder kronor under 2016 och beräknas till 30,7 miljarder kronor Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och medelersättningen beräknas öka, därmed förväntas utgifterna för anslagsposten öka till 35,8 miljarder kronor Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,6 miljarder kronor 2016 till 6,9 miljarder 2017 och därefter till 8,4 miljarder kronor Utgifterna för barnbidrag uppgick till 26,3 miljarder kronor år 2016 och beräknas öka till 27,3 miljarder Från och med mars 2018 höjs barnbidraget från till kronor per barn och månad, vilket är den främsta anledningen till utgiftsökningen framöver i anslagsposten. Utgifterna ökar också till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler och år 2021 beräknas utgifterna uppgå till 34,1 miljarder kronor. Utgifterna för anslaget bostadsbidrag uppgick till 4,7 miljarder kronor Utgifterna för 2017 beräknas till ungefär samma nivå som Bostadsbidragets utgifter prognostiseras därefter öka till 5,0 miljarder kronor år En bidragande orsak till ökningen är införandet av ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis. 10

11 Anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn antas öka från 3,8 miljarder kronor år 2016 till 5,2 miljarder kronor En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna år. Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med november 2017 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med september Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i oktober 2017 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Prognosjämförelse, miljoner kronor 2016¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter - Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter Övrigt - Utfall/Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent -0,1-0,6-0,8-1,1-1,3 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Sammantaget har prognoserna sänkts, jämfört med de prognoser som lämnades i oktober Utgifterna beräknas bli 229 miljoner kronor lägre för För är utgifterna i denna prognos årligen mellan 1,2 och 2,9 miljarder kronor lägre än i föregående prognos. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosrevideringen under ändrade makroekonomiska antaganden beror på förändringar i Konjunkturinstitutets senaste prognos, som publicerades i december Från den prognosen har bland annat uppgifter om löneutveckling och prisbasbelopp hämtats. Revidering av de övergripande makroekonomiska 11

12 antagandena påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringarna som skett jämfört med beräkningarna till föregående prognos beskrivs nedan: Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för Detta sänker prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättningar, föräldrapenning samt vårdbidrag, men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är lägre för 2018 och 2019 men högre för åren 2017, 2020 och Detta påverkar bland annat prognosen för sjukpenning och prognoserna inom föräldraförsäkringen. Volym- och strukturförändringar Volym- och strukturförändringar har en sänkande effekt på prognosen under samtliga år, till stor del på grund av lägre utgifter inom sjukpenning och rehabilitering m.m. De förväntade sjukpenningutgifterna justeras ner både på grund av färre startade sjukfall och en kortare varaktighet än beräknat vid föregående prognostillfälle. Regelförändringar Inom assistansersättningen har regeringen lämnat förslag på ändringar gällande väntetid och tid för beredskap samt en frysning av tvåårsomprövningarna. Frysningen av tvåårsomprövningarna väntas öka utgifterna för statlig assistansersättning genom ett lägre utflöde från ersättningen. Effekten beräknas till drygt 400 miljoner kronor 2018 för att sedan öka successivt till 1 miljard kronor Underhållsstödet höjs med 350 kronor per månad till barn som är 15 år eller äldre från och med den 1 augusti Underhållsstödet höjs även med 150 kronor per månad till barn som är år från och med 1 januari Detta beräknas höja utgifterna för underhållsstöd med drygt 6o miljoner kronor 2018 och till omkring 270 miljoner kronor

13 Jämförelse med statens budget I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag och prognoserna. Observera att siffrorna är summerade anslagsvis. Prognosjämförelse, miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år ,5-0,2-0,5-1,4-2,2-3,2 Anslagna medel 3 213,7 212,0 212,8 216,4 219,7 223,5 Summa tilldelade medel 212,2 211,7 212,3 215,0 217,5 220,3 Utfall 203,0 Prognos 203,3 208,2 209,5 211,5 214,6 anslagna medel 10,7 8,7 4,5 6,9 8,2 8,9 tilldelade medel 9,2 8,4 4,1 5,5 6,0 5,7 Begäran om tilläggsanslag 0 0,057 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: Inkluderar statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2018 är 212,8 miljarder kronor. Tilldelade medel 3 för 2018 är 212,3 miljarder kronor och de sammanlagda utgifterna för anslagen år 2018 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 208,2 miljarder kronor. Detta är 4,5 miljarder kronor lägre än anslagna medel och 4,1 miljarder kronor lägre än tilldelade medel. 3 Summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel. 13

14 Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten Tabellen nedan redovisar fyra anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel 4 för Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel för dessa anslagsposter. Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2018 Tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2017 Anslag år 2018 Prognos 2018 tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 1:1.15 Närståendepenning :1.5 Boendetillägg :1.8 1:5.3 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Totalt Tillgängliga medel = ingående överföringsbelopp + anslag + högsta tillåtna anslagskredit 14

15 Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att det ekonomiska månadsutfallet fram till november 2017 i största möjliga utsträckning har använts. Detta innebär att helårssiffror för 2017 är prognoser i denna rapport. De utfall som används i diagram och tabeller är, om inte annat anges, hämtade från Försäkringskassans statistikdatabaser. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2017 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från december 2017 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera (se bilaga 2). I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2018 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Rapporten har 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för 2017 och redovisning av de anslagsposter som har statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag 15

16 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 123 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom angiven anslagskredit. 16

17 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,2-1,0-0,7-0,7-0,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna för oktober november, vilket medför att prognosen sänks med knappt 12 miljoner kronor för Denna sänkning innebär också att prognosen sänks med miljoner kronor årligen för resterande år i prognosperioden. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 17

18 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 433 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 463 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 18

19 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -3,7 +1,1-1,2-1,3-1,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna med 12,5 miljoner kronor (10 procent). Sammantaget har prognosen för 2017 sänkts med 17 miljoner (4 procent), vilket också leder till en sänkning av prognosen på sikt. Prognosen för konventionsvård har höjts med 1 procent och för sjuk- och tandvårdstjänster med 8 procent. Under 2017 förväntas utgifterna för pensionärsvård och turistvård blir lägre än tidigare prognostiserat, 3 procent respektive 35 procent lägre. Sverige har ett avtal med Storbritannien som innebär att de kostnader för turistvård som normalt bekostas av landstingen, bekostas av staten. Kostnaderna för denna vård debiteras per vårdår och faktureras med en viss eftersläpning. Det råder emellertid stor osäkerhet kring när Storbritannien kommer att fakturera Sverige för denna vård. Då faktureringen från Storbritannien uteblev under 2017 har de beräknade kostnaderna för turistvård i Storbritannien, med omkring 11 miljoner kronor, överförts till Detta leder till att prognosen justeras upp med drygt 1 procent för För beräknas prognosen bli 1,2 1,3 procent lägre än tidigare prognostiserat. 19

20 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 163 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 264 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel men ryms inom angiven anslagskredit. 20

21 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -4,5-12,3 +6,9-4,0-5,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna för oktober november, vilket medför att prognosen sänks med knappt 8 miljoner kronor för Prognosen för antal beviljade bilstöd sänks för hela perioden, vilket har en sänkande effekt på utgiftsprognosen för samtliga år. I samband med det nya regelverket ändrades handläggningsprocessen och det har inneburit fördröjningar i olika skeden av handläggningen. I föregående prognos antogs att ärendebalansen skulle vara i fas vid årsskiftet 2018/2019, i denna prognos antas det dröja längre. Detta medför en förskjutning av utbetalningar från 2018 till Sammantaget innebär det ytterligare sänkning av prognosen för 2018 och en höjning av prognosen för

22 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 22

23 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,4 +0,2 +1,2 +0,8 +0,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognoshöjningen år 2017 är en följd av en svag uppjustering av utbetalningsgraden 5 baserat på preliminära siffror på utbetald assistansersättning Den antagna utbetalningsgraden för resterande år är oförändrad från oktober. Antalet assistanstimmar per individ prognostiseras att fortsätta öka under hela prognosperioden men i en svagare takt än tidigare. En svagare timutveckling har en sänkande effekt på utgifterna, en effekt som är större på lång sikt än på kort sikt. Antalet individer i ersättningen fortsätter att minska, de senaste månaderna har minskningen varit kraftigare än tidigare. Den här utvecklingen har också en sänkande effekt på utgifterna. Båda dessa sänkande effekter redovisas som volymoch strukturförändringar. Samtidigt väntas den kommande regeländringen i assistansersättningen leda till fler individer i ersättningen, en effekt som särredovisas som en effekt av regelförändringar. Regelförändringar I november aviserade regeringen att lämna förslag på en frysning av tvåårsomprövingar inom assistansersättningen samt ändringar gällande väntetid 5 Utbetalningsgraden är antalet utbetalda timmar i förhållande till antalet på förhand beviljade timmar. Sedan införandet av efterskottsutbetalning för drygt 1 år sedan har utbetalningsgraden varierat väldigt kraftigt månad för månad, men har generellt varit lägre än tidigare. Det råder stor osäkerhet kring utbetalningsgradens framtida utveckling. 23

24 och tid för beredskap. 6 Frysningen av tvåårsomprövningarna väntas öka utgifterna för statlig assistansersättning. Nära alla individer som lämnar ersättningen i dagsläget gör det till följd av att individen avlider, byter boendeform eller inte längre kommer upp i de 20 timmar grundläggande behov som regelverket kräver. Individer väntas fortsätta lämna ersättningen till följd av de två första anledningarna. Frysningen av tvåårsomprövningar antas däremot stoppa det utflöde som är till följd av att individen inte längre bedöms ha grundläggande behov som uppgår till 20 timmar i veckan. Detta leder till fler individer i ersättningen och högre utgifter. Utgiftsökningen redovisas i tabellen ovan på raden regelförändringar och är effekten av detta lägre utflöde. Ändringen gällande väntetid och tid för beredskap återställer i praktiken det förhållande som gällde innan Försäkringskassans rättsliga ställningstagande i oktober 7, en förändring som inte var beaktad i prognosen som lämnades i oktober. Det nya regelverket gällande väntetid och tid för beredskap antas därför inte ha någon påverkan på utgiftsprognosen. Försäkringskassan återkommer med en fördjupad analys av utvecklingen inom assistansersättningen i nästa prognos som lämnas 16 februari. 6 Lagrådsremissen Vissa förslag om personlig assistans ( ). 7 Försäkringskassans rättsliga ställningstagande: Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov (2017:05) gällande HFD 2017 ref

25 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspenning :1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning :1.15 Närståendepenning :1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning :1.5 Boendetillägg :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspennin g i särskilda fall :1.20 Arbetshjälpmedel m.m ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 25

26 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 26

27 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,9-4,6-6,4-7,2-7,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen för , men höjt prognosen för åren Sammantaget medför det att prognosen sänks något mellan Volym- och strukturförändringar Prognosen för sjukpenningutgifterna reviderades ner betydligt vid föregående prognostillfälle. Trots sänkningen överskattade föregående prognos utgifterna för det sista kvartalet 2017 med drygt 300 miljoner kronor (4 procent), enligt preliminära utfall. Eftersom sjukfallsstatistiken rapporteras med eftersläpning saknas det ännu detaljerad sjukfallsinformation för det sista halvåret Skattningar av utvecklingen indikerar dock att antalet startade sjukfall blev betydligt färre än vad som beräknades i oktoberprognosen, vilket förklarar en stor del av prognosfelet. Skattningarna visar även att sjukfallens varaktighet överskattades något under det första sjukskrivningsåret, framför allt avslutas fler sjukfall vid och omkring rehabiliteringskedjans 180-dagarsbedömning. Därutöver finns det även tydliga indikationer på att varaktigheten för längre sjukfall (1 2 års fallängdsintervall) har minskat något. Följaktligen har det förväntade antalet startade sjukfall justerats ner jämfört med föregående prognos, antalet startade sjukfall beräknas nu minskat med omkring 7 procent under helåret 2017 jämfört med Samma minskningstakt prognostiseras för För resterande del av prognosperioden används Försäkringskassans långsiktiga antagande om att antalet startade sjukfall utvecklas 27

28 i takt med arbetskraften (omkring 1 procents ökning per år). I denna prognos används Konjunkturinstitutets prognos från december 2017 för den framtida arbetskraften. Den stora historiska variation som antalet startade sjukfall uppvisat har inga tydliga förklaringsfaktorer såsom folkhälsa, demografi eller konjunkturläge, varför betydande osäkerhet föreligger i prognosen. Vidare har även varaktigheten för sjukfall längre än 1 år sänkts marginellt. Sammantaget är nedrevideringen av prognosen för antalet startade sjukfall den främsta förklaringen till den betydande nettominskningen avseende volym och struktur. Försäkringskassan återkommer med en fördjupad analys om antalet startade sjukfall samt sjukfallens varaktighet i nästa prognos som publiceras 16 februari. Sedan februari 2017 har sjukfrånvaron minskat i en månadsvis accelererande takt och i november uppgick sjukpenningtalet till 10,2 nettodagar. Utvecklingen under året bedöms främst vara ett resultat av att en allt större andel sjukfall avslutats under det första sjukskrivningsåret samt att antalet startade sjukfall börjat minska. I föreliggande prognos bedöms sjukpenningtalet minska kraftigt som ett resultat av att antalet startade sjukfall beräknas minska under innevarande år, i kombination med en stabilisering av varaktigheterna kring 2017-års nivå. Regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 beräknas uppnås omkring årsskiftet 2018/2019. Givet den stora historiska variationen i svensk sjukfrånvaro är emellertid prognososäkerheten stor, särskilt på lång sikt. Försäkringskassan återkommer med en fördjupad analys om sjukpenningtalets utveckling i februariprognosen. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad

29 Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 960 miljoner kronor, vilket är 725 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 982 miljoner kronor, vilket är 142 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -2,9-4,6-6,4-7,2-7,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden För mer information, se sjukpenningavsnittet. Volym- och strukturförändringar För mer information, se sjukpenningavsnittet. 29

30 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 176 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 185 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 9 miljoner kronor. 30

31 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,0 +4,0 +3,2 +3,2 +3,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för perioden oktober november, prognosen har därmed justerats upp 2017 och Från och med 2019 skrivs prognosen fram med den årliga ökningstakten för antalet personer i befolkningen över 60 år. Ökningstakterna har hämtats från SCB:s aprilprognos. Höjningen av prognosen på kort sikt leder därmed även till en högre prognos på längre sikt. 31

32 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 127 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 148 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 18 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 24 miljoner kronor. 32

33 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,3 +3,1 +3,9 +4,1 +4,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen som lämnades i oktober underskattade utgifterna för oktober och november med sammantaget 0,2 miljoner kronor (0,9 procent). Inflödet till boendetillägg beror i hög utsträckning på inflödet till Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall. Då denna prognos är höjd (se nästa avsnitt) leder det också till en höjning av prognosen för boendetillägg. Sammantaget ger utfallsjusteringen och upprevideringen av det framtida beståndet en höjd prognos för utgifterna för boendetillägg under hela prognosperioden. 33

34 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad Utgiften för anslagsposten 2017 beräknas bli 99 miljoner kronor, vilket är kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgiften för anslagsposten 2018 beräknas bli 127 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 16 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 10 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 16 miljoner kronor. 34

35 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,7 +3,8 +4,0 +4,0 +4,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna för oktober och november underskattades med 0,4 miljoner kronor (2,2 procent) i föregående prognos. Underskattningen beror sannolikt på att inflödet till förmånen blev högre än beräknat. Prognosen för inflödet höjs därmed vilket får en höjande effekt på utgifterna under hela prognosperioden. 35

36 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag ³ ³ ³ ³ Tilldelade medel Utfall/Prognos anslag tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2018:RK18:feb. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2017 beräknas bli 177 miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2018 beräknas bli 159 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 36