Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014"

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :4 Bilstöd till personer med funktionshinder :5 Kostnader för statlig assistansersättning...26 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..59 2:1 Försäkringskassan...60 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag...90 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2010 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan senast den 6 maj 2010 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapportens avsnitt om Föräldraförsäkring redovisas även regeringsuppdrag avseende prognos och utfall för jämställdhetsbonusen. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning Diagrammet nedan visar prognoser för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde från och med år miljarder kronor år Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn De totala utgifterna beräknas minska från 188 miljarder år 2009 till 181 miljarder år 2011 för att sedan ligga kvar på denna nivå resten av prognosperioden. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 102 miljarder år 2009 till 76 miljarder år För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 24 miljarder år 2009 till 32 miljarder år Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, 3

4 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 62 miljarder år 2009 till 72 miljarder år I tabellen nedan finns en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,2 Anslagna medel 184,8 Summa tilldelade medel 184,6 Prognos, sakanslag 182,8 180,7 180,2 179,4 179,8 Avvikelse från anslagna medel 2,0 Avvikelse från tilldelade medel 1,8 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2010 är 184,8 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 182,8 miljarder kronor. Detta är 2,0 miljarder kronor, eller 1,1 procent, lägre än anslagna medel. Behov av ytterligare medel för 2010 Av prognoserna framgår om tilldelade medel under 2010 beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2010 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag (utom för anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för För budgetåret 2010 beräknas följande anslagsposter överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från tilldelade medel, miljoner kr 9-1:7.1 Sjukvård i internationella förhållanden 95,2 67,3 10-1:1.15 Närståendepenning 18,0 13,9 10-1:1.19 Rehabiliteringspenning 104,0 60,0 Överskridande av tillgängliga medel miljoner kr 10-1:1.20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m m 47,1 47,1 12-1:2.12 Havandeskapspenning 26,2 2,3 12-1:3 Underhållsstöd 127,9 29,5 12-1:8 Bostadsbidrag 562,1 394,5 I Försäkringskassans budgetunderlag , daterat , hemställdes om tilläggsanslag för år 2010 för anslagen/anslagsposterna Sjukvård i internationella förhållanden, Närståendepenning, Rehabiliterings- 4

5 penning, Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster och för Bostadsbidrag. Av beräkningarna i denna rapport framgår att behov av tilläggsanslag kvarstår samt att även anslagsposterna Havandeskapspenning och Underhållsstöd beräknas överskrida tillgängliga medel. För de två senare är orsaken att prognoserna skrivits upp på grund av den nya befolkningsprognosen från Statistiska Centralbyrån. Om behoven kvarstår vid anslagsuppföljningen den 29 juli kommer Försäkringskassan att hemställa om ytterligare medel Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades till regeringen i budgetunderlaget redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande 5, Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent +0,4 +1,5 +1,3 +1,1 +1,3 Prognoserna har sammantaget höjts för alla år i prognosperioden. Jämfört med prognoserna i budgetunderlaget har förändringar av makroekonomiska antaganden höjt prognoserna för åren 2011 och 2012, men sänkt dem för åren i slutet av perioden. Prognoserna för sjuk- och aktivitetsersättning har höjts som en följd av att prisbasbeloppet nu antas bli högre. Timlöneökningen beräknas nu bli högre i början av perioden men lägre i slutet, detta har höjt prognoserna för föräldrapenning åren men sänkt dem för åren Förändringarna i volym och struktur har sammantaget höjt prognoserna för hela perioden. Volymerna har höjts för Tandvårdsersättning, Sjuk- och aktivitetsersättning, Barnbidrag och Föräldrapenning medan vi ser sänkta volymer inom Sjukpenning. Nya regeländringar avser höjningen av flerbarnstilläggen från den 1 juli Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av 5

6 storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen knappt syns i diagrammen. Vi har ändå valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljarder kronor :1:4 Tandvårdsförmåner 9:1.6 Smittbärarpenning 9:1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 9:4.4 Bilstöd 9:4.5 Assistansersättning Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas öka kraftigt mellan 2009 och 2010 för att åren därefter endast öka marginellt. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet antas minska kraftigt år 2010 och upphöra från år Sammantaget beräknas utgifterna uppgå till mellan 6,2 och 6,5 miljarder per år under hela prognosperioden. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgiften bli högre för hela perioden. Prognosen för antalet patienter har justerats upp dels på grund av utfallet, dels på grund av den nya befolkningsprognosen. Det ska betonas att prognosen är osäker. Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer som beviljas assistansersättning beräknas fortsätta, men i något lägre takt än tidigare år. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och vecka beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 2 timmar per år. 6

7 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljarder kronor :1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 0 10:1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 10:1:3 Handikappersättningar 10:1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 7 10:1:5 Ersättning för kroppsskador 10:1.6 Landstingsmiljarden Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitetsoch sjukersättning åren 2010 och Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 90 miljarder år 2009 till 79 miljarder år 2010 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 65 miljarder år Jämfört med prognosen i budgetunderlaget har prognoserna justerats ned med drygt en miljard kronor per år för Prognoserna inom ohälsoområdet är osäkra på grund av förändringarna i regelsystemet. Prognosen för sjukpenning har sänkts för åren , främst eftersom Försäkringskassan nu räknar med att fler sjukfall avslutas och att fler personer får sin tidsbegränsade sjukersättning omvandlad till sjukersättning tills vidare. De senare kommer därför inte att komma ifråga för sjukpenning. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan I december 2009 var det färre än personer i beståndet. De närmaste åren beräknas antalet att fortsätta att minska. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att försvinna och även antalet personer med sjukersättning tillsvidare beräknas minska eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Jämfört med i budgetunderlaget har prognosen justerats upp för hela prognosperioden. Försäkringskassan antar nu att andelen som får sjukersättning tills vidare efter 18 månader med övergångsbeslut kommer att bli 25 procent (15 procent i föregående prognos). Detta medför att fler personer blir kvar i förmånen.

8 Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade sjukersättningar minskat och bedöms fortsätta att minska. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljarder kronor :1:1 Allmänna barnbidrag 12:1:2 Föräldraförsäkring 12:1:3 Underhållsstöd 12:1.4 Adoptionsbidrag 12:1.6 Vårdbidrag 12:1:8 Bostadsbidrag Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden som en följd av att antalet barn beräknas öka. Jämfört med budgetunderlaget har prognoserna höjts för hela perioden. En orsak är regeringens förslag att höja flerbarnstilläggen, det beräknas öka utgifterna med drygt 700 miljoner kronor per år från En annan orsak är att SCB i den nya befolkningsprognosen beräknar att antalet barn kommer att bli fler. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 24 miljarder år 2010 till drygt 29 miljarder för Ökningen beror dels på att barnafödandet antas öka, dels på att för barn födda från och med 2002 har det lagstadgade antalet föräldrapenningdagar höjts från 450 till 480, samt på ökande timlöner. Prognosen har denna gång skrivits upp som en följd av den nya befolkningsprognosen. Även utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen beräknas öka under hela prognosperioden på grund av ökande antal barn och höjda timlöner. Jämfört med i budgetunderlaget har prognosen skrivits upp som en följd av den nya befolkningsprognosen. 8

9 Utgiften för bostadsbidrag förväntas öka åren till drygt 3,6 miljarder kronor för att åren därefter minska något. Utvecklingen är en följd av den rådande lågkonjunkturen och dess effekt på sysselsättningen. I sin senaste prognos har Konjunkturinstitutet höjt sin prognos för sysselsättningen. Detta har i sin tur haft en sänkande effekt på prognosen för bostadsbidrag för alla år i perioden, sänkningen är störst åren 2012 och Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, Prognostiserat utfall för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 3 Samverkansmedel uppdelat på de olika verksamheterna förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden prognostiserat utfall för 2010 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser och beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2010 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus, 9

10 rapporteras. Vid varje prognostillfälle ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2010 redovisas. Uppdraget redovisas under anslagsposten Föräldrapenning i avsnittet Föräldraförsäkring. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för mars 2010 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst mars 2010 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har oftast hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2010 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i budgetunderlaget beskrivs nedan. Den nya befolkningsprognosen från SCB innebär en uppskrivning av befolkningen jämfört med föregående prognos. SCB antar nu att det kommer att födas fler barn och att den höga invandringen kommer att fortsätta. Detta har haft en höjande inverkan på prognoserna främst inom föräldraförsäkringen. Prognosen för prisbasbeloppet har skrivits upp för alla år i prognosperioden. Det har höjt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Sysselsättningen antas nu bli högre under hela prognosperioden, det har sänkt prognoserna för bostadsbidrag. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir något större i början av prognosperioden, men något lägre i slutet av perioden. Detta har haft effekt på prognoserna för sjukpenning och föräldrapenning. 10

11 Den ekonomiska utvecklingen 1 Återhämtningen från lågkonjunkturen som följde i spåren av 2008 års finanskris fortsätter, och tillförsikten om att återhämtningen blir varaktig växer. Konjunkturuppgången sker dock från en låg nivå, efter att BNP under 2009 sjunkit med nästan 5 procent realt. Konjunkturinstitutet bedömde i mars 2010 att det dröjer till år 2014 innan ekonomin når balans innan det s.k. BNP-gapet sluts trots förutsättningar om 3,3 procents genomsnittlig real tillväxt under de fem åren Under fjärde kvartalet 2009 blev BNP visserligen oväntat svag, vilket föranledde Konjunkturinstitutet att sänka tillväxtprognosen för 2010 något, men å andra sidan har sysselsättningen hävdat sig förvånansvärt väl. Antalet sysselsatta steg t.o.m. något i början av För 2010 räknas med en BNP-tillväxt på 2,4 procent och för 2011 inte mindre än 3,8 procent. Någon mer nämnvärd sysselsättningsuppgång väntas dock inte förrän år I sina bedömningar utgår Konjunkturinstitutet från att BNP-tillväxten i OECD-området uppgår till 2,2 procent 2010 och 2,6 procent 2011, dock betydligt lägre för EU-länderna. Det finns naturligtvis risker för prognosfel både uppåt och nedåt. Internationella Valutafonden (IMF) presenterade i april 2010 en något sämre tillväxtprognos. IMF noterar att osäkerheten är betydande, det är i historiskt perspektiv ovanligt stor spridning i prognosmakarnas bedömningar av BNP-utvecklingen i världens största länder. Sedan oron för det internationella finansiella systemets stabilitet stillats återvände världens finansiella placerares intresse för aktiemarknaden snabbt i början av Aktiekurserna steg under loppet av 2009, och på en del håll däribland på Stockholmsbörsen kraftigt. Finanskrisen har emellertid fått betydande och mer långvariga konsekvenser för den reala ekonomin, särskilt vad gäller industriprodukter. Exportberoende länder som Sverige har drabbats särskilt hårt. BNP-fallen under 2009 var i denna kategori av länder varit större än i de länder som hade (och fortfarande har) de mest påtagliga finansiella obalanserna, främst USA. Förbättrade konjunkturutsikter signaleras nu av ett antal kvalitativa indikatorer på stämningsläget i ekonomin. För Sveriges del har Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget, stigit påtagligt under de senaste månaderna. Den låg i april 2010 på en nivå som väl översteg 100, vilket indikerar att stämningsläget bland företag och hushåll är bättre än normalt. Andra indikatorer har också stigit kraftigt sedan något år tillbaka, t.ex. exportorderingången och det så kallade inköpschefsindexet. Barometerindikatorn är liksom många andra konjunkturindikatorer en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Under den senaste högkonjunkturen kulminerade Barometerindikatorn redan sommaren Dess variationer sammanfaller tidsmässigt mycket 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 11

12 nära med utvecklingen på aktiebörsen. Arbetsmarknaden däremot ligger sent i konjunkturcykeln, ibland flera år efter aktiemarknaden. Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av arbetskraften, dvs. 100 minus arbetslösheten. Prognoser för sysselsättningsgraden baserade på Konjunkturinstitutets marsrapport Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är april Exit-problematiken Den ekonomiska krispolitiken i USA och Europa har mycket kraftfullt inriktats på att minska skadorna efter de finansiella debaclena under hösten Centralbankerna har sänkt styrräntorna till nära noll och tillfört stora kvantiteter likvida medel till marknaderna. Finanspolitiken har blivit expansiv och budgetunderskotten har vuxit kraftigt, i USA år 2009 till den långsiktigt ohållbara nivån av drygt 12 procent av BNP. Allt detta är viktiga delförklaringar till att de finansiella marknaderna kunnat stabiliseras relativt snabbt. Det har delvis varit fråga om en konstgjord andning, som inte kan hållas igång så länge till, och det gäller nu att ländernas ekonomier kan börja växa av egen kraft. De åtgärder som vidtagits för att stöda det finansiella systemet måste förr eller senare fasas ut. Den ekonomiska politiken står globalt sett inför dilemmat att den måste motverka alltför stora risktaganden och nya finansiella excesser, och samtidigt skapa förutsättningar för fortsatt realekonomisk återhämtning. 12

13 I denna s.k. exit-problematik att centralbanker och finansdepartement måste normalisera politiken ligger en risk för att de prognoser som görs för de kommande åren kan vara alltför optimistiska. I sin aprilrapport 2010 ansåg IMF att det fanns stora nedåtriktade risker med tanke på skuldsituationen och obalanserna i världsekonomin. Konjunkturinstitutet konstaterar att de åtstramningar som euroområdets länder hittills presenterat inte når upp till de krav som stipuleras i Stabilitets- och tillväxtpakten. Detta beräknas betyda att BNP-tillväxten i området prognostiserats bli 0,4 procent per år högre fram till 2014, jämfört med om konsolideringskraven faktiskt skulle komma att följas. När det gäller räntenivåerna har de mycket låga räntorna i t.ex. Sverige sedan mitten av 2009 medfört att bostadspriserna stigit kraftigt efter en mycket kortvarig tidigare nedgång. Samtidigt har hushållens skuldsättning mot säkerhet i bostäder ökat starkt. Dessa tendenser har varit en oavsedd effekt av räntepolitiken. Riksbanken deklarerade i april 2010 att man håller fast vid sin tidigare annonserade räntebana, med en successiv höjning av styrräntan från och med början av sommaren eller tidiga hösten. Risken finns här att en del hushåll, som inte tillräckligt beaktat varningarna, då hamnar i svårigheter. Motsvarande problem kan uppkomma i USA där bostadspriserna också stigit på senare tid. Arbetsmarknaden Utvecklingen på arbetsmarknaden skiljer sig i ett par avseenden från historiska erfarenheter av konjunkturnedgångar. Antalet sysselsatta har sjunkit betydligt mindre än BNP, naturligtvis med reservation för att lågkonjunkturen ännu inte är helt och fullt genomliden. Detta är i huvudsak ett resultat av att produktiviteten har minskat, dvs. att de sysselsatta producerat mindre. Om man jämför med 1990-talskrisen finner man att antalet sysselsatta då tvärtom minskade mer än vad BNP sjönk. Under dessa krisår minskade produktiviteten inte alls, den tillväxte i ganska normal takt efter dåvarande historiska erfarenheter, och tillväxten ökade rentav under krisens lopp. En trolig bidragande orsak till skillnaden är att arbetsgivarna under talskrisen mötte mindre motstånd vid personalminskningar. Arbetslösheten ökade, men därtill kunde många anställda också förtidspensioneras på socialt och ekonomiskt acceptabla villkor. De lämnade då i de flesta fall definitivt arbetskraften. Detta tog sig uttryck i att arbetskraftsdeltagandet (dvs. arbetsutbudet i procent av befolkningen i den normalt förvärvsaktiva åldern) sjönk till en nivå från vilken den sedan inte repade sig. Att sysselsättningen inte har fallit så mycket under det nuvarande konjunkturbakslaget, och att produktiviteten sålunda tagit en större del av anpassningen till produktionsbortfallet, kan delvis bero på stramare regler och regeltillämpning i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna. Jobbskatteavdraget kan därtill ha ökat intresset för att hålla sig kvar på, eller söka sig till, arbetsmarknaden. Någon utslagning från arbetskraften har denna gång inte skett, 13

14 ens temporärt återigen med reservation för att lågkonjunkturen inte är passerad ännu. Som ett särskilt uttryck för produktivitetsnedgången har utvecklingen av näringslivets vinstmarginaler varit nedåtriktad åren Sveriges BNP-gap och utvecklingen på arbetsmarknaden BNP-gapet är faktisk BNP i procent av potentiell BNP enligt Konjunkturinstitutet. Sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet är mätta i procent av befolkningen år. Arbetslösa är skillnaden mellan arbetskraft och sysselsättning. Man skulle kunna uttycka det så att arbetsplatserna tagit på sig en viss stimulanspolitisk anpassningsbörda som annars närmast hade fallit på staten. Genom att hushållen på detta sätt bättre kunnat hålla sina inkomster och sin efterfrågan uppe, kan dessutom krisens makroekonomiska effekter ha begränsats. Fenomenet, som kallats labour hoarding, är inte någon historisk nyhet: fram till 1980-talet var det vanligt att konjunkturvariationer ledde till motsvarande variationer i produktiviteten, och att sysselsättningsutvecklingen på så sätt blev relativt stabil. Konjunkturinstitutet har bl.a. mot den ovan angivna bakgrunden reviderat arbetsmarknadsprognoserna ganska kraftigt i positiv riktning från prognosen i december 2009 till den i mars Arbetslösheten beräknas stanna vid 9,1 procent av arbetskraften under båda åren 2010 och 2011 och sedan falla successivt till 6,8 procent år Till de angivna arbetslöshetstalen kommer att Konjunkturinstitutet för 2010 räknar med att 8 procent av arbetskraften kommer att finnas i arbetsmarknadspolitiska program, sysselsättningsprogram och utbildnings- 14

15 program. En del av dessa personer finns i arbetskraften som arbetslösa, däribland de som lämnar sjukförsäkringen 2010 och berörs av Arbetsförmedlingens nya introduktionsprogram. Någon ytterligare sysselsättningsnedgång efter 2009 räknar Konjunkturinstitutet inte med. I stället förutses att antalet sysselsatta år 2014 blir drygt 5 procent (eller personer) större än Priser och löner Sveriges inflation har som de flesta andra länders minskat kraftigt sedan En faktor som normalt borde ha verkat mer inflationsdrivande är att arbetskraftskostnaderna steg påtagligt både 2008 och De centrala avtal som slöts år 2007 styrde lönehöjningarna ännu för 2009 och en bit in i 2010, och de ingångna krisöverenskommelserna om sänkt månadslön i samband med reducerad arbetstid har inte påverkat lönerna per timme och därmed inte heller arbetskraftskostnaderna nedåt. Att inflationen trots dessa faktorer gått tillbaka så pass markant får tillskrivas den försvagning i konsumenternas efterfrågan som krisen har föranlett. Företagen, inte minst industriföretagen, har också parerat kostnadsökningarna med sänkta vinstmarginaler. Vidare sänktes uttaget av de samlade socialavgifterna med 1 procentenhet den 1 januari Konsumentprisindex (KPI), räknat från motsvarande månad föregående år, sjönk under större delen av Denna ansats till deflation bedöms av Konjunkturinstitutet dock bli kortvarig. Den beror helt och hållet på räntesänkningarnas effekter på hushållens utgifter, och dessa effekter måste snart upphöra räntorna kan inte sjunka mycket ytterligare. Med början under 2010 räknas med högre räntor. Efterhand erhålls då en uppdrivande effekt på KPI. Räknat exklusive räntor fortsätter däremot inflationen att sjunka något. Bakom detta antagande ligger delvis en förutsedd förstärkning av kronan, men också att efterfrågetrycket blir fortsatt lågt och att lönehöjningarna väntas bli lägre än tidigare. Det svaga arbetsmarknadsläget medför alltså att löneökningarna hålls tillbaka betydligt. År 2010 gäller nya centrala avtal på nästan hela arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet räknade i sin marsprognos med att timlönerna i hela ekonomin ökar med 2,4 procent både 2010 och 2011, medan en viss acceleration i löneökningarna kan komma att inledas Det bör påpekas att dessa tal avser de totala löneökningarna, även de som vanligen uppstår utöver de centrala avtalen (s.k. lokal lönebildning). Konjunkturinstitutet hade vid publiceringstillfället kännedom om de löneledande avtalen för arbetare och tjänstemän inom industrin, men inte de avtal för bl.a. handeln och byggindustrin som senare slutits. De sistnämnda avtalsutfallen ger dock knappast anledning till omvärdering av prognosen. Avtalen för bl.a. kommunsektorn är ännu (26 april) inte färdiga. Arbetskraftskostnaderna per timme ökar något långsammare än timlönerna under 2010 beroende på vissa sänkningar i avtalsenliga arbetsgivaravgifter. En del av dessa sänkningar avser premierabatter för pensioner, som antas 15

16 vara tillfälliga och bara avse Under 2011 ökar därför arbetskraftskostnaderna något mer än timlönerna. Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år KPI som årsgenomsnitt beräknas av Konjunkturinstitutet öka med 1,0 procent 2010 och med 1,6 procent Inflationen tilltar således något, och åren bedöms den överstiga det långsiktiga målet om 2 procent. Inflationen beräknas för 2010 bli klart högre än i den prognos som gjordes i december Detta beror bl.a. på höjda energipriser, inte minst höjda elpriser under den senaste kallvintern. Trots den tilltagande inflationen finns det plats för vissa reala lönehöjningar både 2010 och De reala lönerna efter skatt förstärks dessutom något av skattelättnader. Det är den reala löneutvecklingen per person som beräknat som ett tre års glidande medeltal och med ett års tidseftersläpning approximativt utgör den reala delen av det inkomstindex som bl.a. används i det allmänna inkomstpensionssystemet. 16

17 Real löneutveckling Procentuell förändring från föregående år Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 2 sänks från kronor 2009 till kronor Prisbasbeloppet 2010 bestäms av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före (som var -0,8 procent). Enligt samma beräkningsprincip prognostiseras prisbasbeloppet stiga igen under de följande åren: kronor kronor kronor kronor kronor kronor 2 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och vårdbidrag, vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över respektive tak ( kr/mån för föräldrapenning och kr/mån för övriga). 17

18 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Utgifterna för det nya tandvårdsstödet under det första kvartalet 2010 blev drygt miljoner kronor vilket var ca 25 procent högre än samma kvartal året innan. Försäkringskassan beräknar att utgifterna för det nya tandvårdsstödet kommer att fortsätta öka under i takt med att en större och större andel av befolkningen startar en ny ersättningsperiod. Utgifterna stabiliseras under 2011 då systemet antas komma i balans. Figur 1 nedan visar kvartalsutfall och prognos för perioden för statens utgifter från det nya tandvårdsstödet. Figur 1: Utfall och prognos för utgifter från det nya tandvårdsstödet. Belopp i 1000-tal kronor Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2010 Utgifterna för det tidigare tandvårdsstödet minskade med drygt 90 procent jämfört med samma kvartal föregående år och beräknas fasas ut snabbt. År 2011 beräknas utgifterna för det gamla tandvårdsstödet vara i stort sett obefintliga. Tabellen nedan visar de prognostiserade utgifterna uppdelade på åldersgrupper. 18

19 Tabell 1: Prognos för tandvårdsstödets olika delar uppdelat på åldersgrupp. Belopp i 1000-tal kronor Åld. Kategori Allmänt tandvårdsbidrag Totalt Högkostnadsskydd Totalt Totalt/åldersgrupp Total utgift nya tandvårdsstödet Total utgift tidigare tandvårdsstödet Anslagsbelastning Sedan införandet av det nya tandvårdsstödet har cirka 5 miljoner personer i åldersgruppen 20 år eller äldre besökt tandvården åtminstone en gång. Detta motsvarar cirka 70 procent av populationen per den 31 december En analys av konsumtionen av tandvård och utbetald tandvårdsersättning under löpande 12-månadersperioder har gjorts. Analysen är gjord utifrån beräkning på fördelningen av det ersättningsgrundande beloppet för individer under olika 12-månadersperioder och åldersgrupper, vilket ger möjlighet att ta reda på hur fördelningen av det ersättningsgrundande beloppet utvecklas över tiden. Analysen visar att konsumtionen för de största konsumenterna av tandvård trendmässigt ökat sedan införandet av det nya tandvårdsstödet, men verkar nu ha stabiliserats. En viss nedgång under den senaste observerade perioden kan till och med spåras. Att konsumtionen av tandvård ökat sedan införandet av det nya tandvårdsstödet kan delvis förklaras av att det finns många som haft omfattande behov av tandvård och som genom högkostnadsskyddet fått möjlighet att tillgodose dessa behov. Att nivån verkar stabiliseras förklaras (sannolikt) av att eventuella uppdämda behov av tandvård nu hunnit tillgodoses. Det finns anledning att tro att denna nedgång även kan ha ett visst samband med den rådande lågkonjunkturen. 19

20 Osäkerhetsanalys Utgiftsprognosen för tandvårdsersättning i det nya tandvårdsstödet är i hög grad beroende av dels i vilken takt de individer som ännu inte besökt tandvården kommer in i systemet och startar nya ersättningsperioder, dels av hur mycket tandvård som konsumeras. Att det råder lågkonjunktur för närvarande bidrar starkt till en betydande osäkerhet i prognosen och medför därför en överhängande risk för prognosfel, i synnerhet risk för överskattning. För övrigt är de parametrar som analyseras i modellen mycket svåra att skatta då endast en kort period (21 månader) av tandvårdskonsumtionen med det nya stödet kunnat observeras. Skattningarna av dessa parametrar kommer dock successivt att förbättras i takt med att data över kompletta ersättningsperioder finns tillgängliga. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +4,7 +5,8 +4,1 +4,4 +4,6 Volym- och strukturförändringar I denna prognos antas antalet patienter uppdelat på olika åldersgrupper i stort följa befolkningsutvecklingen. Ingen modellering av sambandet mellan makrovariabler (t.ex. hushållens inkomster) och tandvårdskonsumtion föreligger i dagsläget. Den nya befolkningsprognosen från SCB har därför medfört en uppjustering av prognosen för antalet patienter, vilket i sin tur gör att de beräknade utgifterna under prognosperioden blir något högre jämfört med den prognos som lämnades till regeringen i februari

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 14 1:4 Tandvårdsförmåner

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

AVVIKELSEANALYS. Enheten för analys 2005-05-02 64647-2005

AVVIKELSEANALYS. Enheten för analys 2005-05-02 64647-2005 Jämförelse mellan prognoser för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2005 och 2006 lämnade i budgetunderlaget den 17 februari 2005 och i kvartalsuppföljningen den 2 maj 2005. 1 Innehåll

Läs mer

BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet. Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges.

BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet. Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. Den ekonomiska utvecklingen 1 Tillväxten i Sverige blev 5,6 procent under 2010 och låg därmed i västvärldens absoluta toppklass. Man får gå till de stora tillväxtekonomierna, däribland Kina och Indien,

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2017 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Budgetunderlag 2014 2016

Budgetunderlag 2014 2016 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 3,0-0,6 0,4 1,1 1,0 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,6-0,1 0,2 1,1 1,1 0,9 Sysselsatta, personer

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018

Budgetunderlag 2016 2018 Budgetunderlag 2016 2018 Del 2 Försäkringsförmåner Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost

Läs mer

Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde

Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde Innehåll Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-01-20 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Inledning... 4 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2019 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m....

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2014 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2016 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Budgetunderlag 2015 2017

Budgetunderlag 2015 2017 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 :.6 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning... 8 :.7

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 20 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3: Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2013

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2013 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2013 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2017-01-18 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2021 Dnr 308-2017 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag Budgetunderlag 2011 2013 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-05-03 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2016 Innehåll Inledning... 3 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd... 21 1:6.27

Läs mer

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Budgetunderlag 2010-02-24 Dnr/ref. VER 2010-29 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten redovisa utgiftsprognoser

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-08-01 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2012 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Budgetunderlag 2010 2012

Budgetunderlag 2010 2012 Budgetunderlag 2010 2012 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner 2008-02-21. Årsplan 2007

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner 2008-02-21. Årsplan 2007 Budgetunderlag 2009 2011 Del 2 Försäkringsförmåner 2008-02-21 Årsplan 2007 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 1 m v.1 1 t 1 t 1 s 1 t 1 f 1 s 1 o 1 l

Läs mer

Budgetunderlag 2008 2010. Del 2. Försäkringsförmåner 2007-02-20 FK 40215 070215

Budgetunderlag 2008 2010. Del 2. Försäkringsförmåner 2007-02-20 FK 40215 070215 Budgetunderlag 2008 2010 Del 2 FK 40215 070215 Försäkringsförmåner 2007-02-20 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2010 2014

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Rapport 2010-05-05 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Den ekonomiska utvecklingen... 7 Utgiftsområde

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Rapport 2015-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2008-02-25 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 7859/2008 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store)

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store) Vårdbidrag Tanken med vårdbidrag var att införa en särskild ersättning till föräldrar som hade barn med funktionshinder och som följde tidens handikappolitik att personer med funktionshinder skulle integreras

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (9) Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG () Socialdepartementet 03 33 STOCKHOLM sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2005 2009 Enligt regleringsbrev för budgetåret 2005 ska

Läs mer

51 kap. Assistansersättning

51 kap. Assistansersättning 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7 och 8, - beräkning av assistansersättning i 9-11, - omprövning vid

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2010 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

Budgetunderlag 2007 2009

Budgetunderlag 2007 2009 Budgetunderlag 2007 2009 Del 2 Försäkringsförmåner 2006-02-15 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13 13:1 Tandvårdsförmåner

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Sysselsättning och pensionssystemet

Sysselsättning och pensionssystemet 1 (5) PM -06-13 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Sysselsättning och pensionssystemet Hur påverkas inkomstpensionssystemet av att sysselsättningsgraden ökar? Sysselsättningsgraden

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer