Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014"

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :4 Bilstöd till personer med funktionshinder :5 Kostnader för statlig assistansersättning...26 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..59 2:1 Försäkringskassan...60 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag...90 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2010 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan senast den 6 maj 2010 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapportens avsnitt om Föräldraförsäkring redovisas även regeringsuppdrag avseende prognos och utfall för jämställdhetsbonusen. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning Diagrammet nedan visar prognoser för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde från och med år miljarder kronor år Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn De totala utgifterna beräknas minska från 188 miljarder år 2009 till 181 miljarder år 2011 för att sedan ligga kvar på denna nivå resten av prognosperioden. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 102 miljarder år 2009 till 76 miljarder år För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 24 miljarder år 2009 till 32 miljarder år Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, 3

4 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 62 miljarder år 2009 till 72 miljarder år I tabellen nedan finns en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,2 Anslagna medel 184,8 Summa tilldelade medel 184,6 Prognos, sakanslag 182,8 180,7 180,2 179,4 179,8 Avvikelse från anslagna medel 2,0 Avvikelse från tilldelade medel 1,8 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2010 är 184,8 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 182,8 miljarder kronor. Detta är 2,0 miljarder kronor, eller 1,1 procent, lägre än anslagna medel. Behov av ytterligare medel för 2010 Av prognoserna framgår om tilldelade medel under 2010 beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2010 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag (utom för anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för För budgetåret 2010 beräknas följande anslagsposter överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från tilldelade medel, miljoner kr 9-1:7.1 Sjukvård i internationella förhållanden 95,2 67,3 10-1:1.15 Närståendepenning 18,0 13,9 10-1:1.19 Rehabiliteringspenning 104,0 60,0 Överskridande av tillgängliga medel miljoner kr 10-1:1.20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m m 47,1 47,1 12-1:2.12 Havandeskapspenning 26,2 2,3 12-1:3 Underhållsstöd 127,9 29,5 12-1:8 Bostadsbidrag 562,1 394,5 I Försäkringskassans budgetunderlag , daterat , hemställdes om tilläggsanslag för år 2010 för anslagen/anslagsposterna Sjukvård i internationella förhållanden, Närståendepenning, Rehabiliterings- 4

5 penning, Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster och för Bostadsbidrag. Av beräkningarna i denna rapport framgår att behov av tilläggsanslag kvarstår samt att även anslagsposterna Havandeskapspenning och Underhållsstöd beräknas överskrida tillgängliga medel. För de två senare är orsaken att prognoserna skrivits upp på grund av den nya befolkningsprognosen från Statistiska Centralbyrån. Om behoven kvarstår vid anslagsuppföljningen den 29 juli kommer Försäkringskassan att hemställa om ytterligare medel Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades till regeringen i budgetunderlaget redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande 5, Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent +0,4 +1,5 +1,3 +1,1 +1,3 Prognoserna har sammantaget höjts för alla år i prognosperioden. Jämfört med prognoserna i budgetunderlaget har förändringar av makroekonomiska antaganden höjt prognoserna för åren 2011 och 2012, men sänkt dem för åren i slutet av perioden. Prognoserna för sjuk- och aktivitetsersättning har höjts som en följd av att prisbasbeloppet nu antas bli högre. Timlöneökningen beräknas nu bli högre i början av perioden men lägre i slutet, detta har höjt prognoserna för föräldrapenning åren men sänkt dem för åren Förändringarna i volym och struktur har sammantaget höjt prognoserna för hela perioden. Volymerna har höjts för Tandvårdsersättning, Sjuk- och aktivitetsersättning, Barnbidrag och Föräldrapenning medan vi ser sänkta volymer inom Sjukpenning. Nya regeländringar avser höjningen av flerbarnstilläggen från den 1 juli Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av 5

6 storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen knappt syns i diagrammen. Vi har ändå valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljarder kronor :1:4 Tandvårdsförmåner 9:1.6 Smittbärarpenning 9:1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 9:4.4 Bilstöd 9:4.5 Assistansersättning Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas öka kraftigt mellan 2009 och 2010 för att åren därefter endast öka marginellt. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet antas minska kraftigt år 2010 och upphöra från år Sammantaget beräknas utgifterna uppgå till mellan 6,2 och 6,5 miljarder per år under hela prognosperioden. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgiften bli högre för hela perioden. Prognosen för antalet patienter har justerats upp dels på grund av utfallet, dels på grund av den nya befolkningsprognosen. Det ska betonas att prognosen är osäker. Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer som beviljas assistansersättning beräknas fortsätta, men i något lägre takt än tidigare år. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och vecka beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 2 timmar per år. 6

7 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljarder kronor :1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 0 10:1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 10:1:3 Handikappersättningar 10:1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 7 10:1:5 Ersättning för kroppsskador 10:1.6 Landstingsmiljarden Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitetsoch sjukersättning åren 2010 och Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 90 miljarder år 2009 till 79 miljarder år 2010 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 65 miljarder år Jämfört med prognosen i budgetunderlaget har prognoserna justerats ned med drygt en miljard kronor per år för Prognoserna inom ohälsoområdet är osäkra på grund av förändringarna i regelsystemet. Prognosen för sjukpenning har sänkts för åren , främst eftersom Försäkringskassan nu räknar med att fler sjukfall avslutas och att fler personer får sin tidsbegränsade sjukersättning omvandlad till sjukersättning tills vidare. De senare kommer därför inte att komma ifråga för sjukpenning. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan I december 2009 var det färre än personer i beståndet. De närmaste åren beräknas antalet att fortsätta att minska. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att försvinna och även antalet personer med sjukersättning tillsvidare beräknas minska eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Jämfört med i budgetunderlaget har prognosen justerats upp för hela prognosperioden. Försäkringskassan antar nu att andelen som får sjukersättning tills vidare efter 18 månader med övergångsbeslut kommer att bli 25 procent (15 procent i föregående prognos). Detta medför att fler personer blir kvar i förmånen.

8 Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade sjukersättningar minskat och bedöms fortsätta att minska. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljarder kronor :1:1 Allmänna barnbidrag 12:1:2 Föräldraförsäkring 12:1:3 Underhållsstöd 12:1.4 Adoptionsbidrag 12:1.6 Vårdbidrag 12:1:8 Bostadsbidrag Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden som en följd av att antalet barn beräknas öka. Jämfört med budgetunderlaget har prognoserna höjts för hela perioden. En orsak är regeringens förslag att höja flerbarnstilläggen, det beräknas öka utgifterna med drygt 700 miljoner kronor per år från En annan orsak är att SCB i den nya befolkningsprognosen beräknar att antalet barn kommer att bli fler. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 24 miljarder år 2010 till drygt 29 miljarder för Ökningen beror dels på att barnafödandet antas öka, dels på att för barn födda från och med 2002 har det lagstadgade antalet föräldrapenningdagar höjts från 450 till 480, samt på ökande timlöner. Prognosen har denna gång skrivits upp som en följd av den nya befolkningsprognosen. Även utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen beräknas öka under hela prognosperioden på grund av ökande antal barn och höjda timlöner. Jämfört med i budgetunderlaget har prognosen skrivits upp som en följd av den nya befolkningsprognosen. 8

9 Utgiften för bostadsbidrag förväntas öka åren till drygt 3,6 miljarder kronor för att åren därefter minska något. Utvecklingen är en följd av den rådande lågkonjunkturen och dess effekt på sysselsättningen. I sin senaste prognos har Konjunkturinstitutet höjt sin prognos för sysselsättningen. Detta har i sin tur haft en sänkande effekt på prognosen för bostadsbidrag för alla år i perioden, sänkningen är störst åren 2012 och Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, Prognostiserat utfall för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 3 Samverkansmedel uppdelat på de olika verksamheterna förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden prognostiserat utfall för 2010 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser och beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2010 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus, 9

10 rapporteras. Vid varje prognostillfälle ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2010 redovisas. Uppdraget redovisas under anslagsposten Föräldrapenning i avsnittet Föräldraförsäkring. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för mars 2010 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst mars 2010 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har oftast hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2010 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i budgetunderlaget beskrivs nedan. Den nya befolkningsprognosen från SCB innebär en uppskrivning av befolkningen jämfört med föregående prognos. SCB antar nu att det kommer att födas fler barn och att den höga invandringen kommer att fortsätta. Detta har haft en höjande inverkan på prognoserna främst inom föräldraförsäkringen. Prognosen för prisbasbeloppet har skrivits upp för alla år i prognosperioden. Det har höjt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Sysselsättningen antas nu bli högre under hela prognosperioden, det har sänkt prognoserna för bostadsbidrag. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir något större i början av prognosperioden, men något lägre i slutet av perioden. Detta har haft effekt på prognoserna för sjukpenning och föräldrapenning. 10

11 Den ekonomiska utvecklingen 1 Återhämtningen från lågkonjunkturen som följde i spåren av 2008 års finanskris fortsätter, och tillförsikten om att återhämtningen blir varaktig växer. Konjunkturuppgången sker dock från en låg nivå, efter att BNP under 2009 sjunkit med nästan 5 procent realt. Konjunkturinstitutet bedömde i mars 2010 att det dröjer till år 2014 innan ekonomin når balans innan det s.k. BNP-gapet sluts trots förutsättningar om 3,3 procents genomsnittlig real tillväxt under de fem åren Under fjärde kvartalet 2009 blev BNP visserligen oväntat svag, vilket föranledde Konjunkturinstitutet att sänka tillväxtprognosen för 2010 något, men å andra sidan har sysselsättningen hävdat sig förvånansvärt väl. Antalet sysselsatta steg t.o.m. något i början av För 2010 räknas med en BNP-tillväxt på 2,4 procent och för 2011 inte mindre än 3,8 procent. Någon mer nämnvärd sysselsättningsuppgång väntas dock inte förrän år I sina bedömningar utgår Konjunkturinstitutet från att BNP-tillväxten i OECD-området uppgår till 2,2 procent 2010 och 2,6 procent 2011, dock betydligt lägre för EU-länderna. Det finns naturligtvis risker för prognosfel både uppåt och nedåt. Internationella Valutafonden (IMF) presenterade i april 2010 en något sämre tillväxtprognos. IMF noterar att osäkerheten är betydande, det är i historiskt perspektiv ovanligt stor spridning i prognosmakarnas bedömningar av BNP-utvecklingen i världens största länder. Sedan oron för det internationella finansiella systemets stabilitet stillats återvände världens finansiella placerares intresse för aktiemarknaden snabbt i början av Aktiekurserna steg under loppet av 2009, och på en del håll däribland på Stockholmsbörsen kraftigt. Finanskrisen har emellertid fått betydande och mer långvariga konsekvenser för den reala ekonomin, särskilt vad gäller industriprodukter. Exportberoende länder som Sverige har drabbats särskilt hårt. BNP-fallen under 2009 var i denna kategori av länder varit större än i de länder som hade (och fortfarande har) de mest påtagliga finansiella obalanserna, främst USA. Förbättrade konjunkturutsikter signaleras nu av ett antal kvalitativa indikatorer på stämningsläget i ekonomin. För Sveriges del har Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget, stigit påtagligt under de senaste månaderna. Den låg i april 2010 på en nivå som väl översteg 100, vilket indikerar att stämningsläget bland företag och hushåll är bättre än normalt. Andra indikatorer har också stigit kraftigt sedan något år tillbaka, t.ex. exportorderingången och det så kallade inköpschefsindexet. Barometerindikatorn är liksom många andra konjunkturindikatorer en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Under den senaste högkonjunkturen kulminerade Barometerindikatorn redan sommaren Dess variationer sammanfaller tidsmässigt mycket 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 11

12 nära med utvecklingen på aktiebörsen. Arbetsmarknaden däremot ligger sent i konjunkturcykeln, ibland flera år efter aktiemarknaden. Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av arbetskraften, dvs. 100 minus arbetslösheten. Prognoser för sysselsättningsgraden baserade på Konjunkturinstitutets marsrapport Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är april Exit-problematiken Den ekonomiska krispolitiken i USA och Europa har mycket kraftfullt inriktats på att minska skadorna efter de finansiella debaclena under hösten Centralbankerna har sänkt styrräntorna till nära noll och tillfört stora kvantiteter likvida medel till marknaderna. Finanspolitiken har blivit expansiv och budgetunderskotten har vuxit kraftigt, i USA år 2009 till den långsiktigt ohållbara nivån av drygt 12 procent av BNP. Allt detta är viktiga delförklaringar till att de finansiella marknaderna kunnat stabiliseras relativt snabbt. Det har delvis varit fråga om en konstgjord andning, som inte kan hållas igång så länge till, och det gäller nu att ländernas ekonomier kan börja växa av egen kraft. De åtgärder som vidtagits för att stöda det finansiella systemet måste förr eller senare fasas ut. Den ekonomiska politiken står globalt sett inför dilemmat att den måste motverka alltför stora risktaganden och nya finansiella excesser, och samtidigt skapa förutsättningar för fortsatt realekonomisk återhämtning. 12

13 I denna s.k. exit-problematik att centralbanker och finansdepartement måste normalisera politiken ligger en risk för att de prognoser som görs för de kommande åren kan vara alltför optimistiska. I sin aprilrapport 2010 ansåg IMF att det fanns stora nedåtriktade risker med tanke på skuldsituationen och obalanserna i världsekonomin. Konjunkturinstitutet konstaterar att de åtstramningar som euroområdets länder hittills presenterat inte når upp till de krav som stipuleras i Stabilitets- och tillväxtpakten. Detta beräknas betyda att BNP-tillväxten i området prognostiserats bli 0,4 procent per år högre fram till 2014, jämfört med om konsolideringskraven faktiskt skulle komma att följas. När det gäller räntenivåerna har de mycket låga räntorna i t.ex. Sverige sedan mitten av 2009 medfört att bostadspriserna stigit kraftigt efter en mycket kortvarig tidigare nedgång. Samtidigt har hushållens skuldsättning mot säkerhet i bostäder ökat starkt. Dessa tendenser har varit en oavsedd effekt av räntepolitiken. Riksbanken deklarerade i april 2010 att man håller fast vid sin tidigare annonserade räntebana, med en successiv höjning av styrräntan från och med början av sommaren eller tidiga hösten. Risken finns här att en del hushåll, som inte tillräckligt beaktat varningarna, då hamnar i svårigheter. Motsvarande problem kan uppkomma i USA där bostadspriserna också stigit på senare tid. Arbetsmarknaden Utvecklingen på arbetsmarknaden skiljer sig i ett par avseenden från historiska erfarenheter av konjunkturnedgångar. Antalet sysselsatta har sjunkit betydligt mindre än BNP, naturligtvis med reservation för att lågkonjunkturen ännu inte är helt och fullt genomliden. Detta är i huvudsak ett resultat av att produktiviteten har minskat, dvs. att de sysselsatta producerat mindre. Om man jämför med 1990-talskrisen finner man att antalet sysselsatta då tvärtom minskade mer än vad BNP sjönk. Under dessa krisår minskade produktiviteten inte alls, den tillväxte i ganska normal takt efter dåvarande historiska erfarenheter, och tillväxten ökade rentav under krisens lopp. En trolig bidragande orsak till skillnaden är att arbetsgivarna under talskrisen mötte mindre motstånd vid personalminskningar. Arbetslösheten ökade, men därtill kunde många anställda också förtidspensioneras på socialt och ekonomiskt acceptabla villkor. De lämnade då i de flesta fall definitivt arbetskraften. Detta tog sig uttryck i att arbetskraftsdeltagandet (dvs. arbetsutbudet i procent av befolkningen i den normalt förvärvsaktiva åldern) sjönk till en nivå från vilken den sedan inte repade sig. Att sysselsättningen inte har fallit så mycket under det nuvarande konjunkturbakslaget, och att produktiviteten sålunda tagit en större del av anpassningen till produktionsbortfallet, kan delvis bero på stramare regler och regeltillämpning i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna. Jobbskatteavdraget kan därtill ha ökat intresset för att hålla sig kvar på, eller söka sig till, arbetsmarknaden. Någon utslagning från arbetskraften har denna gång inte skett, 13

14 ens temporärt återigen med reservation för att lågkonjunkturen inte är passerad ännu. Som ett särskilt uttryck för produktivitetsnedgången har utvecklingen av näringslivets vinstmarginaler varit nedåtriktad åren Sveriges BNP-gap och utvecklingen på arbetsmarknaden BNP-gapet är faktisk BNP i procent av potentiell BNP enligt Konjunkturinstitutet. Sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet är mätta i procent av befolkningen år. Arbetslösa är skillnaden mellan arbetskraft och sysselsättning. Man skulle kunna uttycka det så att arbetsplatserna tagit på sig en viss stimulanspolitisk anpassningsbörda som annars närmast hade fallit på staten. Genom att hushållen på detta sätt bättre kunnat hålla sina inkomster och sin efterfrågan uppe, kan dessutom krisens makroekonomiska effekter ha begränsats. Fenomenet, som kallats labour hoarding, är inte någon historisk nyhet: fram till 1980-talet var det vanligt att konjunkturvariationer ledde till motsvarande variationer i produktiviteten, och att sysselsättningsutvecklingen på så sätt blev relativt stabil. Konjunkturinstitutet har bl.a. mot den ovan angivna bakgrunden reviderat arbetsmarknadsprognoserna ganska kraftigt i positiv riktning från prognosen i december 2009 till den i mars Arbetslösheten beräknas stanna vid 9,1 procent av arbetskraften under båda åren 2010 och 2011 och sedan falla successivt till 6,8 procent år Till de angivna arbetslöshetstalen kommer att Konjunkturinstitutet för 2010 räknar med att 8 procent av arbetskraften kommer att finnas i arbetsmarknadspolitiska program, sysselsättningsprogram och utbildnings- 14

15 program. En del av dessa personer finns i arbetskraften som arbetslösa, däribland de som lämnar sjukförsäkringen 2010 och berörs av Arbetsförmedlingens nya introduktionsprogram. Någon ytterligare sysselsättningsnedgång efter 2009 räknar Konjunkturinstitutet inte med. I stället förutses att antalet sysselsatta år 2014 blir drygt 5 procent (eller personer) större än Priser och löner Sveriges inflation har som de flesta andra länders minskat kraftigt sedan En faktor som normalt borde ha verkat mer inflationsdrivande är att arbetskraftskostnaderna steg påtagligt både 2008 och De centrala avtal som slöts år 2007 styrde lönehöjningarna ännu för 2009 och en bit in i 2010, och de ingångna krisöverenskommelserna om sänkt månadslön i samband med reducerad arbetstid har inte påverkat lönerna per timme och därmed inte heller arbetskraftskostnaderna nedåt. Att inflationen trots dessa faktorer gått tillbaka så pass markant får tillskrivas den försvagning i konsumenternas efterfrågan som krisen har föranlett. Företagen, inte minst industriföretagen, har också parerat kostnadsökningarna med sänkta vinstmarginaler. Vidare sänktes uttaget av de samlade socialavgifterna med 1 procentenhet den 1 januari Konsumentprisindex (KPI), räknat från motsvarande månad föregående år, sjönk under större delen av Denna ansats till deflation bedöms av Konjunkturinstitutet dock bli kortvarig. Den beror helt och hållet på räntesänkningarnas effekter på hushållens utgifter, och dessa effekter måste snart upphöra räntorna kan inte sjunka mycket ytterligare. Med början under 2010 räknas med högre räntor. Efterhand erhålls då en uppdrivande effekt på KPI. Räknat exklusive räntor fortsätter däremot inflationen att sjunka något. Bakom detta antagande ligger delvis en förutsedd förstärkning av kronan, men också att efterfrågetrycket blir fortsatt lågt och att lönehöjningarna väntas bli lägre än tidigare. Det svaga arbetsmarknadsläget medför alltså att löneökningarna hålls tillbaka betydligt. År 2010 gäller nya centrala avtal på nästan hela arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet räknade i sin marsprognos med att timlönerna i hela ekonomin ökar med 2,4 procent både 2010 och 2011, medan en viss acceleration i löneökningarna kan komma att inledas Det bör påpekas att dessa tal avser de totala löneökningarna, även de som vanligen uppstår utöver de centrala avtalen (s.k. lokal lönebildning). Konjunkturinstitutet hade vid publiceringstillfället kännedom om de löneledande avtalen för arbetare och tjänstemän inom industrin, men inte de avtal för bl.a. handeln och byggindustrin som senare slutits. De sistnämnda avtalsutfallen ger dock knappast anledning till omvärdering av prognosen. Avtalen för bl.a. kommunsektorn är ännu (26 april) inte färdiga. Arbetskraftskostnaderna per timme ökar något långsammare än timlönerna under 2010 beroende på vissa sänkningar i avtalsenliga arbetsgivaravgifter. En del av dessa sänkningar avser premierabatter för pensioner, som antas 15

16 vara tillfälliga och bara avse Under 2011 ökar därför arbetskraftskostnaderna något mer än timlönerna. Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år KPI som årsgenomsnitt beräknas av Konjunkturinstitutet öka med 1,0 procent 2010 och med 1,6 procent Inflationen tilltar således något, och åren bedöms den överstiga det långsiktiga målet om 2 procent. Inflationen beräknas för 2010 bli klart högre än i den prognos som gjordes i december Detta beror bl.a. på höjda energipriser, inte minst höjda elpriser under den senaste kallvintern. Trots den tilltagande inflationen finns det plats för vissa reala lönehöjningar både 2010 och De reala lönerna efter skatt förstärks dessutom något av skattelättnader. Det är den reala löneutvecklingen per person som beräknat som ett tre års glidande medeltal och med ett års tidseftersläpning approximativt utgör den reala delen av det inkomstindex som bl.a. används i det allmänna inkomstpensionssystemet. 16

17 Real löneutveckling Procentuell förändring från föregående år Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 2 sänks från kronor 2009 till kronor Prisbasbeloppet 2010 bestäms av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före (som var -0,8 procent). Enligt samma beräkningsprincip prognostiseras prisbasbeloppet stiga igen under de följande åren: kronor kronor kronor kronor kronor kronor 2 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och vårdbidrag, vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över respektive tak ( kr/mån för föräldrapenning och kr/mån för övriga). 17

18 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Utgifterna för det nya tandvårdsstödet under det första kvartalet 2010 blev drygt miljoner kronor vilket var ca 25 procent högre än samma kvartal året innan. Försäkringskassan beräknar att utgifterna för det nya tandvårdsstödet kommer att fortsätta öka under i takt med att en större och större andel av befolkningen startar en ny ersättningsperiod. Utgifterna stabiliseras under 2011 då systemet antas komma i balans. Figur 1 nedan visar kvartalsutfall och prognos för perioden för statens utgifter från det nya tandvårdsstödet. Figur 1: Utfall och prognos för utgifter från det nya tandvårdsstödet. Belopp i 1000-tal kronor Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2010 Utgifterna för det tidigare tandvårdsstödet minskade med drygt 90 procent jämfört med samma kvartal föregående år och beräknas fasas ut snabbt. År 2011 beräknas utgifterna för det gamla tandvårdsstödet vara i stort sett obefintliga. Tabellen nedan visar de prognostiserade utgifterna uppdelade på åldersgrupper. 18

19 Tabell 1: Prognos för tandvårdsstödets olika delar uppdelat på åldersgrupp. Belopp i 1000-tal kronor Åld. Kategori Allmänt tandvårdsbidrag Totalt Högkostnadsskydd Totalt Totalt/åldersgrupp Total utgift nya tandvårdsstödet Total utgift tidigare tandvårdsstödet Anslagsbelastning Sedan införandet av det nya tandvårdsstödet har cirka 5 miljoner personer i åldersgruppen 20 år eller äldre besökt tandvården åtminstone en gång. Detta motsvarar cirka 70 procent av populationen per den 31 december En analys av konsumtionen av tandvård och utbetald tandvårdsersättning under löpande 12-månadersperioder har gjorts. Analysen är gjord utifrån beräkning på fördelningen av det ersättningsgrundande beloppet för individer under olika 12-månadersperioder och åldersgrupper, vilket ger möjlighet att ta reda på hur fördelningen av det ersättningsgrundande beloppet utvecklas över tiden. Analysen visar att konsumtionen för de största konsumenterna av tandvård trendmässigt ökat sedan införandet av det nya tandvårdsstödet, men verkar nu ha stabiliserats. En viss nedgång under den senaste observerade perioden kan till och med spåras. Att konsumtionen av tandvård ökat sedan införandet av det nya tandvårdsstödet kan delvis förklaras av att det finns många som haft omfattande behov av tandvård och som genom högkostnadsskyddet fått möjlighet att tillgodose dessa behov. Att nivån verkar stabiliseras förklaras (sannolikt) av att eventuella uppdämda behov av tandvård nu hunnit tillgodoses. Det finns anledning att tro att denna nedgång även kan ha ett visst samband med den rådande lågkonjunkturen. 19

20 Osäkerhetsanalys Utgiftsprognosen för tandvårdsersättning i det nya tandvårdsstödet är i hög grad beroende av dels i vilken takt de individer som ännu inte besökt tandvården kommer in i systemet och startar nya ersättningsperioder, dels av hur mycket tandvård som konsumeras. Att det råder lågkonjunktur för närvarande bidrar starkt till en betydande osäkerhet i prognosen och medför därför en överhängande risk för prognosfel, i synnerhet risk för överskattning. För övrigt är de parametrar som analyseras i modellen mycket svåra att skatta då endast en kort period (21 månader) av tandvårdskonsumtionen med det nya stödet kunnat observeras. Skattningarna av dessa parametrar kommer dock successivt att förbättras i takt med att data över kompletta ersättningsperioder finns tillgängliga. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +4,7 +5,8 +4,1 +4,4 +4,6 Volym- och strukturförändringar I denna prognos antas antalet patienter uppdelat på olika åldersgrupper i stort följa befolkningsutvecklingen. Ingen modellering av sambandet mellan makrovariabler (t.ex. hushållens inkomster) och tandvårdskonsumtion föreligger i dagsläget. Den nya befolkningsprognosen från SCB har därför medfört en uppjustering av prognosen för antalet patienter, vilket i sin tur gör att de beräknade utgifterna under prognosperioden blir något högre jämfört med den prognos som lämnades till regeringen i februari

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet. Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges.

BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet. Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. Den ekonomiska utvecklingen 1 Tillväxten i Sverige blev 5,6 procent under 2010 och låg därmed i västvärldens absoluta toppklass. Man får gå till de stora tillväxtekonomierna, däribland Kina och Indien,

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 20 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3: Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Budgetunderlag 2010 2012

Budgetunderlag 2010 2012 Budgetunderlag 2010 2012 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2010 2014

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Rapport 2010-05-05 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Den ekonomiska utvecklingen... 7 Utgiftsområde

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner 2008-02-21. Årsplan 2007

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner 2008-02-21. Årsplan 2007 Budgetunderlag 2009 2011 Del 2 Försäkringsförmåner 2008-02-21 Årsplan 2007 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 1 m v.1 1 t 1 t 1 s 1 t 1 f 1 s 1 o 1 l

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Budgetunderlag 2007 2009

Budgetunderlag 2007 2009 Budgetunderlag 2007 2009 Del 2 Försäkringsförmåner 2006-02-15 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13 13:1 Tandvårdsförmåner

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2014 2019

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal... 8 Utgiftsområde

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Socialförsäkringen. i siffror

Socialförsäkringen. i siffror 48927654183469876543228476529893876451749126543 998437652947978489276541834698765432284765298 3817126543789984376529479784892765418346938764 7491265437876529479789843765294797848927654183 69876543228476529893876451629925437899843765294

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Socialförsäkringen i siffror 2015

Socialförsäkringen i siffror 2015 Socialförsäkringen i siffror 2015 Försäkringskassan 2015 ISSN: 1650-2248 ISBN: 978-91-7500-384-9 FK 141 Grafisk form: Folke Johansson Grafisk produktion: Kristina Malm Tryckeri: DanagårdLiTHO Typsnitt:

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försäkringskassan

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försäkringskassan Regeringsbeslut III:1 Socialdepartementet 2013-12-19 S2012/1727/SF S2013/1458/SF S2013/6368/SF m.fl. Se bilaga 1 Försäkringskassan Vasagatan 16 10351 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Försäkringskassan

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Försäkringskassan Regeringsbeslut III:2 Socialdepartementet 2012-12-20 S2011/11297/SF (slutlig) S2012/8855/SAM (slutlig) S2012/8858/SAM (delvis) Försäkringskassan 103 51 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Rapport 2014-01-16 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 1 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Social- försäkringen

Social- försäkringen Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018

Budgetunderlag 2016 2018 Budgetunderlag 2016 2018 Del 1 Socialförsäkringens administration Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans budgetunderlag för åren 2016 2018 Försäkringskassan överlämnar härmed budgetunderlag

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Låg arbetslöshet en utmaning

Låg arbetslöshet en utmaning Låg arbetslöshet en utmaning 5 PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 11 Diagram A. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 1- år 5 9 5 Arbetslöshet Medel 19-9 Medel 199-9 Anm. Data före 197 är länkad av Riksbanken.

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Socialförsäkringen. i siffror

Socialförsäkringen. i siffror 8927654183469876543228476529893876451749126543 98437652947978489276541834698765432284765298 817126543789984376529479784892765418346938764 491265437876529479789843765294797848927654183 9876543228476529893876451629925437899843765294

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Rapport 2013-10-25 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer