Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011"

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3: Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 5 Tandvårdsersättning... 3:3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning...6 3:8 Sjukvård i internationella förhållanden...7 6:7 Bilstöd till personer med funktionshinder...2 6:8 Kostnader för statlig assistansersättning...23 Utgiftsområde 0 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 9: Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar...5 9:4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Försäkringskassan :7.2 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..66 Utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid ålderdom 20: Garantipension till ålderspension :2 Efterlevandepensioner till vuxna :3 Bostadstillägg till pensionärer :4 Äldreförsörjningsstöd...74 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...76 Utgiftsområde 2 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 2: Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :5 Barnpension och efterlevandestöd till barn :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :7 Pensionsrätt för barnår :8 Bostadsbidrag...05 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde Bilaga Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 2 Anslagsredovisning 2007 Bilaga 3 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2007 ska Försäkringskassan senast den 30 oktober redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde Miljarder kronor Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Försäkringsförmåner med anslag De totala utgifterna förväntas öka under prognosperioden, från 428,8 miljarder kronor år 2007 till 53,7 miljarder kronor år 20. Främst är det utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som beräknas öka. Denna ökning beräknas till 39,4 procent, från 88,8 miljarder kronor år 2007 till 263, miljarder kronor år 20. För övriga förmåner, som finansieras med anslag inom statsbudgeten, beräknas utgifterna öka med 4,4 procent mellan åren 2007 och 20. 3

4 I tabellen nedan redovisas en sammanställning av prognoserna för förmåner inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Beloppen anges i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,9,0 Anslagna 243,9 242,6 Summa tillgängliga 243,0 24,6 Prognos, sakanslag 240,0 240,3 242,6 246,6 250,7 Avvikelse från anslagna 3,9 Avvikelse från tillgängliga 3,0 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 88,8 202,8 22,8 242,6 263, Summa utgifter 428,8 443, 464,4 489, 53,8 Totalt anslagna inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2007 är 243,9 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 240,0 miljarder kronor. Detta är 3,9 miljarder kronor, eller,6 procent, lägre än anslagna. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 88,8 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas utgifterna år 2007 därmed till 428,8 miljarder kronor. Jämförelse med föregående prognos Ändrade makroekonomiska antaganden har sammantaget sänkt prognosen med 0,4 miljarder kronor 2008, men höjt den med,2 miljarder kronor 2009 och,5 miljarder kronor 200. Det är främst Konjunkturinstitutets höjda antaganden om prisbasbelopp och inkomstindex som inverkat. Förändringar i volym och struktur har sammantaget sänkt prognosen för hela prognosperioden om ålderspensionssystemet räknas bort. Störst är sänkningen inom ohälsoområdet. Den i Budgetpropositionen för 2008 (Prop. 2007/08:) aviserade regeländringen att SGI från och med januari 2008 ska multipliceras med en lägre korrigeringsfaktor än tidigare påverkar prognoserna inom ohälsoområdet och föräldraförmånerna vilket har sänkt prognosen med, miljard årligen för Under rubriken övrigt redovisas bland annat beräknade effekter av ändrade schabloner för bostadstillägg för pensionärer. Under rubriken överföring till och från andra anslagsposter redovisas effekten av att regeringen enligt Budgetpropositionen för 2008 (Prop. 2007/08:) 4

5 avser att överföra från anslaget 9:.20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m till andra aktörer inom rehabiliteringsområdet. I tabellen nedan redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen den 2 augusti Prognoserna har sammantaget justerats ner för hela prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor Prognos i augusti Överföring från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Prognos i oktober Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,3 0,8 0,3 0, I tabellen nedan redovisas en jämförelse med prognoserna som lämnades till regeringen den 2 augusti 2007 för de förmåner som finansieras med anslag, dvs. ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ingår inte. Jämförelse med föregående prognos, försäkringsförmåner med anslag. Beloppen anges i miljoner kronor Prognos i augusti Överföring från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Prognos i oktober Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,5,4,2,2 Prognosändringar inom olika försäkringsområden Den största avvikelsen jämfört med prognosen i föregående anslagsuppföljning är att prognoserna för sjukpenning nu skrivs ner för hela prognosperioden. Främst på grund av att nedgången i antal dagar nu sker snabbare än vad som bedömdes i föregående prognos, men också beroende på regeländringen vad gäller SGI som sänker prognosen ytterligare från 2008 och framåt. Även prognosen för Sjuk- och aktivitetsersättning skrivs ner för hela prognosperioden främst beroende på att beståndet nu bedöms minska mer än i föregående uppföljning. 5

6 En annan stor avvikelse jämfört med prognoserna i föregående anslagsuppföljning är att prognoserna för ålderpensionssystemet utanför statsbudgeten har skrivits upp för 2009 och 200. Anledningen är dels Konjunkturinstitutets höjda prognoser för prisbasbelopp och inkomstindex, dels att antalet ålderspensionärer med inkomstgrundad pension nu beräknas bli högre för alla prognosår. Prognosen för Föräldraförsäkringen är sänkt för 2008 och framåt beroende på regeländringen för beräkningen av SGI. Behov av utökade anslagskrediter Av prognoserna för budgetåret 2007 framgår preliminärt om tillgängliga beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. Utnyttjade krediter påverkar behovet av anslags för år För budgetåret 2007 beräknas anslagsposten 9:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättning överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2007 beräknas till 43 miljoner kronor, vilket är 4,5 miljoner kronor högre än tillgängliga, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 3, miljoner kronor. I skrivelse till socialdepartementet, den 4 augusti 2007 (Dnr ), hemställde Försäkringskassan om tilläggsanslag för år 2007 med 7 miljoner kronor för detta anslag. Av beräkningar i denna rapport framgår att behoven av ytterligare kvarstår. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse till regeringen hemställa om utökad anslagskredit för 2007 med 3, miljoner kronor. Beloppet anger den höjning av högsta tillåtna anslagskredit som fordras för fortsatt utbetalning av förmånen. Uppdraget Enligt regleringsbrev för budgetåret 2007 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoserna i Hermes. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för anslaget 9: Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 2 Sjukpenning, avseende samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet uppdelat på som används av samordningsförbunden, för pilotverksamheten med förstärkta insatser för långtidssjukskrivna, för samverkan enligt handlingsplanen mellan Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket respektive för övrig samverkan, 6

7 förbrukade samt intecknade ännu ej utbetalda för anslaget 9: Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen av förbrukade ska vara uppdelad på försäkringsmedicinska utredningar, arbetslivsinriktade utredningar och aktiva rehabiliteringsåtgärder, prognostiserat utfall för 2007 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2007 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom politikområdena 3, 6, 9, 20 och 2 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika belopp m.m. redovisas i bilaga. Månadsfördelade prognoser för år 2007 redovisas i bilaga 2. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för september 2007 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst september har beaktats för samtliga anslag. Inom Försäkringskassan pågår ett mycket omfattande förändringsarbete. Försäkringskassan ser bland annat över arbetsprocesser och prioriteringar. Denna omställningsprocess kan komma att påverka ärendevolymer och försäkringsutgifter på ett sätt som är svårt att prognostisera. Det är möjligt att uppsatta produktionsmål inte kommer att uppnås på planerat sätt. Främsta svårigheten, i prognossammanhang, är att förutse i vilken mån utbetalningar kommer att ske under det sista kvartalet 2007 eller förskjuts över årsskiftet. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. 7

8 Budgetpropositionen Budgetpropositionen för 2008 (Prop.2007/2008:) innehåller en mängd förslag som påverkar utgifterna inom socialförsäkringens område. För några regeländringar finns det färdiga lagförslag och dessa har enligt Försäkringskassans praxis påverkat prognoserna i denna rapport. Det gäller justeringen av korrigeringsfaktorn för den sjukpenninggrundande inkomsten som påverkar ohälsoområdet och familjeförmånerna. Regeringen aviserade även ett antal förändringar i budgetpropositionen att förelägga Riksdagen i kommande propositioner. Eftersom förslagen ännu inte förelagts riksdagen som propositioner har de inte beaktats i föreliggande prognos. Men förslagen presenteras kort under respektive avsnitt i denna rapport. Prognosförutsättningar från Konjunkturinstitutet Från Konjunkturinstitutet (KI) har i september hämtats in aktuella uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga ). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i augusti beskrivs nedan. Den höjda timlöneökningen för år 200 har höjande effekt på prognoserna inom föräldraförsäkringen. Inkomstindex beräknas bli högre för Detta har höjt prognoserna för till exempel inkomstgrundade ålders- och efterlevandepensioner men sänkt prognosen för garantipension och bostadstillägg till pensionärer. Prisbasbeloppet antas nu bli något högre för åren Det har höjt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, garantipension och vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Inkomstbasbeloppet antas nu bli högre för , vilket har haft en höjande effekt på prognosen för pensionsrätt för barnår. Någon prognos för balanstalet inom ålderspensionssystemet har inte gjorts. Det har vid beräkningen antagits att balanstalet förblir större än,0 under hela prognosperioden och att balanseringen för inkomstpensionssystemet inte aktiveras. Om balanseringen aktiveras, vilket kan ske tidigast från 2009, knyts inkomstpension och tilläggspension till ett balansindex. Utgifterna för inkomstpension och tilläggspension blir i så fall marginellt lägre än enligt beräkningen med i övrigt oförändrade förutsättningar. Höjda antaganden om ränta på sex månaders statsskuldväxlar har påverkat prognoserna för de statliga ålderspensionsavgiferna. 8

9 Tabellförklaringar Prognosavsnitten för varje anslag och anslagspost inleds med en tabell. Nedan beskrivs strukturen på dessa tabeller. Anslag och anslagsposter som inte är statlig ålderspensionsavgift Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga 2007 A B C D E F 2008 G H I K L M 2009 N 200 N 20 N Enligt förslag i budgetpropositionen. För år 2007 anges för varje anslag och anslagspost överföringsbelopp från år 2006 (A), anslagsbeloppets storlek (B), tillgängliga (C) vilket är summan av ingående överföringsbelopp och anslagsbelopp. Beräknad anslagsbelastning för hela året (D). Dessutom anges prognos för årets över-/ underskridande (E) och avvikelse från tillgängliga (F). För år 2008 anges för varje anslag och anslagspost beräknat överföringsbelopp (endast eventuell utnyttjad anslagskredit) från år 2007 (G), anslagsbeloppets storlek enligt förslag i budgetpropositionen (H), tillgängliga (I) vilket är summan av ingående överföringsbelopp och anslagsbeloppet. Beräknad anslagsbelastning för hela året (K). Dessutom anges prognos för årets över-/underskridande (L) och avvikelse från tillgängliga (M). Den anslagskredit som tagits i anspråk beaktas under kommande budgetår. Om kreditgränsen överskrids fordras ett särskilt regeringsbeslut. Om anslagskrediten inte syns att räcka kommenteras detta i texten. En del anslag kan tillgodoräkna ett anslagssparande om utgifterna blir lägre än tillgängliga men för de flesta anslag antas att eventuellt anslagssparande dras in. För år anges endast prognostiserad anslagsbelastning (N). 9

10 Anslagsposter som är statlig ålderspensionsavgift Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 000-tal kronor Anslag (= tillgängliga = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år 2007 A B C D 2008 E 2 F 2 G H 2009 I K L 200 I K L 20 I K L 2 Fastställd av riksdag eller regering. Enligt förslag i budgetpropositionen. För år 2007 anges av riksdagen fastställd anslagsbelastning (A), preliminär avgift för året (B) och regleringsbelopp som avser år 2004 (C). Beloppet A är summan av beloppen B och C. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för 2007 (D). För år 2008 anges av regeringen i budgetpropositionen föreslagen anslagsbelastning (E) respektive preliminär avgift för året (F) och regleringsbelopp som avser år 2005 (G). Beloppet E är summan av beloppen F och G. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för 2008 (H). För år anges Försäkringskassans prognoser för anslagsbelastning (I) och regleringsbelopp (K) samt prognostiserad avgift för respektive år (L). Beloppen I är summan av beloppen K och L för respektive år. Övrigt I prognosavsnitten redovisas även en tabell där den nya prognosen jämförs med föregående prognos. I tabellen delas prognosförändringen upp på olika komponenter. Ett anslag belastas ofta av flera olika förmåner av olika storleksordning som summeras i bilaga. Då kan en förmån som kostar 0 miljarder kronor summeras med en förmån om någon miljon kronor. Någon avrundning sker inte vid dessa summeringar. För att talen i bilagan inte ska skilja sig alltför mycket från talen i anslagsöversikterna görs därför bara små avrundningar vid överföringen till texttabellerna. Därför ser ibland talen i anslagsöversikterna exakta ut trots att det kan finnas vissa osäkerheter. 0

11 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3: Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 5 Tandvårdsersättning Anslagsöversikt. Beloppen anges i 000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2007 beräknas till 3 22 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tillgängliga Anslagsbelastningen för 2008 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och tillgängliga. I budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp ingår finansiering av den nya tandvårdsreformen som regeringen avser genomföra under Eftersom det ännu inte finns någon proposition för den nya tandvårdsreformen, har ingen hänsyn tagits till detta i Försäkringskassans utgiftsprognoser.

12 Analys I tabellen nedan har utgiftsprognoserna för samt utfallet för delats upp på tandvårdsförsäkringens olika ersättningsområden. Tabell. Tandvårdsersättning. Utgiftsprognoserna uppdelade på ersättningsområden, utfall för samt prognoser för i miljoner kronor Utfall Utgiftsprognos Bastandvård till 64 år år eller äldre Protetik till 64 år år eller äldre Förhöjd ersättning till 64 år år eller äldre Tandvårdsersättning Utgiftsdrivande faktorer Utgiften för protetik i åldersgruppen 65 år och äldre drivs framför allt av utvecklingen över ett antal faktorer. Dessa är huvudsakligen följande: Antalet inkommande förhandsprövningar, antalet beslutade förhandsprövningar samt antalet ännu ej beslutade ärenden (ärendebalans) och genomsnittlig ersättning för protetikbehandling. I diagram och 2 nedan visas utfall och prognos för antalet inkommande förhandsprövningar (inflöde) som avser förstagångsärenden samt utfall och prognos på antalet beslutade förhandsprövningsärenden. (Med förstagångsärenden avses ärenden som kommer in för första gången). Ibland kan vårdgivaren upptäcka att ytterligare protetiska åtgärder är nödvändiga. I sådana fall skickar vårdgivaren in en förnyad ansökan som en komplettering. Med förstagångsärenden avses nya ärenden, dvs. komplettering ingår ej. 2

13 Diagram Antalet inkommande förhandsprövningar per månad; förstagångsärenden Antal Inf löde Månad Prognos I början av reformen fanns det ett uppdämt behov av tandvård. Efter den initiala uppdämda efterfrågan minskade inflödet. Under 2005 och 2006, har inflödet legat runt ärenden per månad och förväntas ligga på ungefär samma nivå under prognosperioden. Utvecklingen över antalet beslutade förhandsprövningar bestäms av hur förhandsprövningsärenden handläggs. Vid de tillfällen då få ärenden handläggs, kommer antalet ännu ej beslutade ärenden att öka, vilket kommer att få till följd att ärendebalansen blir stor och omvänt. Diagram2 Antalet beslutade förhandsprövningar. Avser förstagångsärenden Antal Beslut Månad Prognos Man kan observera ett antal toppar över tid i antalet beslutade förhandsprövningsärenden. Den senaste toppen infaller kring maj Orsaken till topparna är att vid dessa tidpunkter tillsätts extra resurser för att minska balansen. Detta kan också illustreras i diagram 3 nedan som visar utfall samt prognos på ärendebalans som avser förstagångsärenden. 3

14 Diagram3 Ärendebalansen per månad; avser förstagångsärenden Antal Balans_utfall Månad Prognos Ärendebalansen i sin tur är direkt relaterad till genomströmningstiden, dvs. tiden från inkommet till beslutat förhandsprövningsärende. Detta innebär att under tider med stora ärendebalanser blir genomströmningstiden lång och omvänt. Ärendebalansen har sedan 2006 successivt minskat och ligger i nuläget på den lägsta nivån sedan högkostnadsskyddets införande i juli Av diagram 3 framgår att ärendebalansen under 2008 antas öka något för att sedan stabilisera sig runt ärenden för resten av prognosperioden, vilket ger en prognos på antalet fattade beslut som ligger runt ärende per månad. I den förra kvartalsuppföljningen prognostiserades antalet fattade beslut ligga runt ärende per månad. Den genomsnittliga ersättningen för protetikbehandling har i stort sett varierat runt kronor och förväntas ligga på ungefär samma nivå under hela prognosperioden. Den långsiktiga utvecklingen På lite längre sikt är det framför allt tandhälsoutvecklingen som kommer att driva utgiftsutvecklingen. Eftersom tandhälsan kan variera mellan olika åldersgrupper och olika generationer, kommer den demografiska utvecklingen att ha en stor inverkan på exempelvis inflödet av nya ärenden. En åldersgrupp som är ovanligt stor kan till exempel orsaka stora utgifter under en viss period. Den nya tandvårdsreformen under 2008 Regeringen avser att under 2008 genomföra en tandvårdsreform som omfattar högkostnadsskydd samt tandvårdscheck. Den viktigaste förändringen i det nya tandvårdsstödet som presenterades i utredningen om ett nytt tandvårdsstöd för vuxna (SOU 2007:9) är ett högkostnadsskydd för personer i åldrarna 20 år och uppåt. I det nuvarande systemet har endast personer fyllda 65 år och äldre detta högkostnadsskydd. Utredningen beräknade att den totala kostnaden för detta högkostnadsskydd blir 4,8 miljarder kronor och att den totala kostnaden för staten för det nya tand- 4

15 vårdsstödet blir 5,9 miljarder per år i 2006 års priser. Det finns förstås en stor osäkerhet i hur det nya tandvårdsstödet påverkar kostnadsutvecklingen. Det är rimligt att anta att det nya tandvårdsstödet medför förändringar i konsumtionsmönstret av tandvård men magnituden på denna förändring är svår att uppskatta. Det finns dessutom en viss osäkerhet om vilka införandeeffekterna av reformen blir under Utredningen pekar på att det finns skäl att anta att en del patienter senarelägger behandlingen tills reformen införs under andra halvåret Det skulle kunna medföra att kostnaderna under perioden 2:a halvåret 2008 till :a halvåret 2009 kan öka. Av samma skäl kan en del patientgrupper som missgynnas av den nya reformen antas tidigarelägga behandling. Detta gäller främst personer fyllda 65 år och äldre som har behov av tandvård som kostar mer än det gamla karensbeloppet på 7700 kronor. Om kostnaden för dessa tidigarelagda behandlingar kommer under kan detta alltså ytterligare leda till ökade kostnader. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 000-tal kronor Differens i procent +0,2 6,0 4,8 7,6 Volym- och strukturförändringar Utfallet för 3:.2 Tandvårdsersättning för årets första nio månader blev cirka 2 54 miljoner kronor, vilket är drygt 323 miljoner kronor högre än utfallet under motsvarande period föregående år. I vanliga fall är det främst antalet fattade beslut för protetikbehandlingar för personer som 65 år och äldre de sista 6 9 månaderna innevarande år som påverkar prognosen för det kommande året. Under 2006 beslutades drygt fler ärenden än året innan, vilket avspeglas i ett högre utfall under Prognosen för innevarande år har höjts marginellt. Prognoserna för 2008 till 200 har däremot sänkts kraftigt, vilket beror på prognostiserat färre antal beslut jämfört med det som beräknades i förra kvartalsuppföljningen. Se beskrivning ovan under analysavsnittet avseende koppling mellan olika komponenter. Enligt tidigare gjord känslighetsanalys, ökar eller minskar utgiften med cirka 50 miljoner kronor om genomströmningstid ökar eller minskar med månad. 5

16 3:3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Anslagsöversikt. Beloppen anges i 000-tal kronor Anslag (= tillgängliga = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. 2 Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2007 har fastställts till,0 miljoner kronor. Preliminär avgift för år 2007 är 0,5 miljoner kronor. Till denna har regleringsbeloppet för år 2004 om 0,5 miljoner kronor läggas Prognostiserad avgift för 2007 är 0,7 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras 200. Anslagsbelastningen för 2008 föreslås i budgetpropositionen till,2 miljoner kronor. I anslagsbelastningen ingår ett regleringsbelopp för 2005 om 0,6 miljoner kronor och en preliminär avgift för 2008 om 0,6 miljoner kronor. Prognostiserad avgift för år 2008 är 0,6 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras 20. Analys Underlaget för den statliga ålderspensionsavgiften bedöms uppgå till 6,8 miljoner kronor 2007 och 6,5 miljoner kronor per år perioden Denna bedömning har inte ändrats sedan förra prognostillfället. 6

17 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos för anslagsposten Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar för prognosåret Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny utgiftsprognos för anslagsposten Differens i 000-tal kronor +/ 0 +/ 0 +/ 0 Differens i procent +/ 0 +/ 0 +/ 0 Differens mot förslag i budgetpropositionen +/ 0 Förslag till anslagsbelastning i budgetpropositionen 243 3:8 Sjukvård i internationella förhållanden Anslagsöversikt. Beloppen anges i 000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Inkluderar ett tilläggsanslag om 90 miljoner kronor enligt förslag i budgetpropositionen. Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2007 beräknas till 468 miljoner kronor, vilket är 0 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 7 miljoner kronor högre än tillgängliga. Anslagsbelastningen för 2008 beräknas bli 397 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 9 miljoner kronor högre än tillgängliga. Analys Det finns flera faktorer som påverkar utgiften för Sjukvård i internationella förhållanden. När utgiften för ett ersättningsområde prognostiseras används information om den historiska utvecklingen. Dessutom beaktas flera faktorer som påverkar utgiften, men som är svåra att kvantifiera. 7

18 Utgifterna för turistvård och pensionärsvård påverkas högst påtagligt av administrationen av försäkringen, utgiften kan avse kostnader för vård utförd flera år tidigare, dels beroende på att schablonbeloppen fastställs med viss eftersläpning, dels beroende på att debiteringen sker med eftersläpning. Ytterligare en faktor som påverkar är demografin. Antalet människor som är 65 år och äldre kommer att öka under de närmaste åren, vilket innebär att fler pensionärer kan bosätta sig utomlands och därmed påverka utgiften för pensionärsvård. Ytterligare faktorer som påverkar kan vara människors privata ekonomi, vilket kan antas påverka deras benägenhet att resa. Utgiften påverkas bland annat av i vilken utsträckning svenska medborgare kommer att vistas i andra EU-länder, samt antalet personer försäkrade utomlands som befinner sig i Sverige vid sjukdom. Valutakursen påverkar utgiften, dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en svag svensk valutakurs kan resandeströmmarna från Sverige antas bli mindre, men resandeströmmarna till Sverige kan antas öka. Prognoserna för Sjukvård i internationella förhållanden kommande år är som tidigare osäkra främst beroende på att det även fortsättningsvis är osäkert i vilken takt schablonbeloppen för pensionärsvård kommer att fastställas och i vilken takt debiteringen av vården kommer att ske. Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall och utgiftsprognoser i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Utfall Prognos Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjukvårdstjänster Summa Enligt artiklarna 49 & 50 i EG-fördraget. Ingår under år 2004 i utfallet för konventionsvård med drygt 9 miljoner kronor. På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. Turistvård Efter det att en fordran avseende ett kalenderhalvår gjorts gällande ska utbetalning ske under det följande kalenderhalvåret. Det finns dock flera moment i den administrativa hanteringen som kan påverka utbetalningstakten. De flesta länder skickar en stor sändning med fakturor per halvår. Därtill kan det komma några ytterligare mindre sändningar. Ibland kan det emellertid gå flera år mellan faktureringstillfällena. De olika sändningarna innehåller också ofta räkningar avseende flera vårdår. 8

19 Kostnaden för turistvård prognostiseras 2007 till ungefär 85 miljoner kronor och förväntas därefter öka under åren framöver. Men utgiften 2007 förväntas dock bli betydligt högre dels för att de fordringar som inkommit till och med 30 juni 2007 ska betalas under andra halvåret 2007, dels på grund av att äldre fordringar som inte kunnat betalas tidigare nu ska betalas. Pensionärsvård Kostnaden för pensionärsvård ett givet år grundar sig på antalet bosättningsmånader för svenska pensionärer i ett visst land multiplicerat med ett landsspecifikt schablonbelopp. Efter det att en fordran avseende ett kalenderår gjorts gällande ska utbetalning ske under det följande kalenderhalvåret. Generellt antas en utbetalning per land och år i prognosen. Enligt avtal med Spanien debiteras Sverige för 90 procent av bosättningsmånaderna ett år med föregående års schablonbelopp. När schablonbeloppet sedan fastställs korrigeras eventuella fel och en kompensation sker för det nya schablonbeloppet. Vid mötet den 22 maj godkände Revisionskommittén en ny metod för Spanien att beräkna schablonbelopp. Då presenterade Spanien en jämförande beräkning för 2005 med den nya metoden, vilket gav ett lägre schablonbelopp än med den gamla metoden. Schablonbeloppet för 2005 är dock redan beslutat på den gamla högre nivån, men i föreliggande prognos har antagits att Spaniens schablonbelopp för 2006 och framåt kommer att ligga på en ny lägre nivå. Under 2008 sker enligt avtalet kompensationen för betalningen som gjordes 2007 avseende bosättningsmånader 2006 som betalats med det högre schablonbeloppet för Eftersom schablonbeloppet 2006 antas vara lägre än det för 2005 är det en av förklaringarna till att utgiften för 2008 tillfälligt blir lägre än för de omgivande åren. Utgifterna för pensionärsvård följer inte de prognostiserade kostnaderna för densamma, främst beroende på eftersläpningar i debiteringen för vården. Det är därför av väsentlig vikt med goda kostnadsprognoser som underlag till utgiftsprognoserna. En förändring av utgiftsprognosen betyder alltså inte med nödvändighet att bedömningarna i kostnadsprognosen är förändrande. Kostnaden för pensionärsvård prognostiseras till ungefär 80 miljoner kronor 2007 och förväntas därefter öka med fem procent per år. Flera faktorer påverkar osäkerheten i prognosen. De mest påtagliga av dessa är administrativa. Ibland dröjer det flera år innan en faktura avseende bosättningsmånader kommer in till Försäkringskassan, trots att ett schablonbelopp finns fastställt. En utbetalning kan också försenas om ett schablonbelopp inte blir godkänt av Revisionskommittén som planerat. Det händer även att fakturor avseende bosättningsmånader för flera år bakåt i tiden inkommer samtidigt till Försäkringskassan, vilket (givet att det finns fastställda schablonbelopp) tillfälligt ökar utgiften för pensionärsvård. 9

20 Sjukvårdstjänster Intresset för att söka vård i ett annat EU/EES-land och sedan söka ersättning i efterhand med stöd av EG-fördragets artiklar 49 & 50 om fri rörlighet för tjänster har ökat kontinuerligt sedan införandet i början av 2004, men under sista kvartalet 2006 och första halvåret 2007 har mängden inkomna ärenden börjat stabiliseras. Ett fortsatt ökat intresse kan dock komma att öka prognoserna ytterligare för år Socialdepartementet utreder dock för närvarande möjligheterna till en nationell lagstiftning, Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land En översyn (Ds 2006:4), som kan komma att begränsa möjligheten att söka ersättning i efterhand för sjukvårdstjänster. En sådan lagstiftning kan bli aktuell tidigast under år Utgiften för sjukvårdstjänster blev 23 miljoner kronor under årets tre första kvartal, vilket är något lägre än vad som tidigare antagits. Utfallet per månad avseende sjukvårdstjänster varierar dock mellan åren. Att dra några långtgående slutsatser avseende årsutfallet baserat på dessa månadsutfall är därför vanskligt. En revidering av prognosen för åren kan dock komma att bli aktuell vid nästa prognostillfälle. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 000-tal kronor Differens i procent +0,4 +0,4,5,8 Ändrade makroekonomiska antaganden De makroekonomiska faktorer som påverkar prognosen är förändringar i valutan, antagandet om ECB:s inflationsprognos från tredje kvartalet 2007 och förändringar i schablonbeloppen som alla höjt prognosen något. Volym- och strukturförändringar Utfallet per månad avseende konventionsvården varierar kraftigt mellan åren, men utfallet för januari september blev lägre än vad som tidigare antagits så en revidering av prognosen görs nu för Utgiften prognostiseras sedan öka med cirka 3 procent årligen från 2007 års nivå. Den förväntade ökningen baseras på de senaste årens inflation (KPI för hälso- och sjukvård). Men sammantaget är prognosen för konventionsvård sänkt med 5 20

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Budgetunderlag 2007 2009

Budgetunderlag 2007 2009 Budgetunderlag 2007 2009 Del 2 Försäkringsförmåner 2006-02-15 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13 13:1 Tandvårdsförmåner

Läs mer

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner 2008-02-21. Årsplan 2007

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner 2008-02-21. Årsplan 2007 Budgetunderlag 2009 2011 Del 2 Försäkringsförmåner 2008-02-21 Årsplan 2007 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 1 m v.1 1 t 1 t 1 s 1 t 1 f 1 s 1 o 1 l

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Budgetunderlag 2010 2012

Budgetunderlag 2010 2012 Budgetunderlag 2010 2012 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Rapport 2014-01-16 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 1 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2014 2019

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal... 8 Utgiftsområde

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Rapport 2013-10-25 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2017

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2017 Rapport 2013-05-02 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2017 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018

Budgetunderlag 2016 2018 Budgetunderlag 2016 2018 Del 1 Socialförsäkringens administration Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans budgetunderlag för åren 2016 2018 Försäkringskassan överlämnar härmed budgetunderlag

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Försäkringskassan

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Försäkringskassan Regeringsbeslut III:2 Socialdepartementet 2012-12-20 S2011/11297/SF (slutlig) S2012/8855/SAM (slutlig) S2012/8858/SAM (delvis) Försäkringskassan 103 51 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863 26:2 Efterlevandepension 1993 25 ISSN 1652-9863 Statistik 26:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Efterlevandepension 1993 25 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2010 2014

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Rapport 2010-05-05 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Den ekonomiska utvecklingen... 7 Utgiftsområde

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försäkringskassan

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försäkringskassan Regeringsbeslut III:1 Socialdepartementet 2013-12-19 S2012/1727/SF S2013/1458/SF S2013/6368/SF m.fl. Se bilaga 1 Försäkringskassan Vasagatan 16 10351 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering Regeringsbeslut I:14 2011-12-20 S2011/11229/VS(delvis) Socialdepartementet Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 5650 114 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Regeringsbeslut II:10 2014-12-18 S2014/8929/SAM (delvis) Socialdepartementet Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Box 308 10126 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Östersund 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar till slutbetänkandet Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Sammanfattning

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:215 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Petra Sundström 2015-05-21 OSN-2015-0204 Omsorgsnämnden Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF)

Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF) REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Dnr 2008-04-14 AdmD-68-2008 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF) Sammanfattning Kammarrätten har anmodats att yttra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 1998:675 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Funktionshinder. Information om socialförsäkringen för dig med funktionshinder

Funktionshinder. Information om socialförsäkringen för dig med funktionshinder Funktionshinder Information om socialförsäkringen för dig med funktionshinder Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om garantipension; SFS 1998:702 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:462 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Budgetunderlag 2015 2017

Budgetunderlag 2015 2017 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42 Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Regeringsbeslut II 2-06-11 N/4796/SUBT Näringsdepartementet Statens väg- och transportforskningsinstitut Olaus Magnus väg 35 58195 Linköping Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar 2011-05-04 S 2011/4725/SF Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar Förord De förslag som redovisas i denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän

Läs mer

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Tandvård Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer