Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Dnr

2 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan senast den 31 juli 2017 redovisa utgiftsprognoser för åren för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. 2

3 Innehåll Förord 2 Sammanfattning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg :4.1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnader för statlig assistansersättning...30 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning :1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen :7 Ersättning för höga sjuklönekostnader :1 Förvaltningsmedel Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn :1 Barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag

4 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m. m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser 2017 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4

5 Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 203 miljarder kronor 2016 och förväntas öka till 205 miljarder kronor Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till 216 miljarder kronor 2021, se diagram nedan. Prognoserna i denna rapport är sammantaget lägre än de som lämnades i maj Inom sjukförsäkringen har prognoserna för både sjukpenning och aktivitets- och sjukersättningar justerats ner, främst på grund av ett lägre nybeviljande av aktivitets- och sjukersättningar och färre startade sjukpenningfall. Prognosen för assistansersättningen har höjts i år och nästa år, men hålls sedan i princip oförändrad på längre sikt. Höjningen på kort sikt beror i huvudsak på övergång till efterskottsinbetalningar från kommunerna i december 2017, samt att antalet utbetalningar tillfälligt ökade i maj 2017 då Försäkringskassan övergick till ett nytt IT-system. Utgifterna beräknas överskrida krediten för sex anslag/anslagsposter för Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag för dessa med sammanlagt 242,7 miljoner kronor. 5

6 Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor 1 Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter innefattar tre utgiftsområden, utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg), 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning) och 12 (Ekonomisk trygghet för familjer och barn). För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För utgiftsområde 10 minskar utgifterna fram till 2020 för att därefter öka något. 6

7 Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största sakanslaget. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 21,5 miljarder kronor Utgifterna beräknas öka till 27,5 miljarder kronor 2021, se diagram ovan. Den kraftiga ökningen mellan 2017 och 2016 beror i huvudsak på att Försäkringskassan införde efterskottsbetalning av assistansersättningen 1 oktober 2016, vilket innebar att utbetalningar försköts framåt i tiden. Ökningen drivs annars av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) ökar. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta med att förbättra kvaliteten i handläggningen samt att säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande inom assistansersättningen. Det är ännu för tidigt för att kunna bedöma hur stor effekt arbetet med detta kommer ha på utvecklingen framöver. Antalet brukare har minskat sedan hösten I prognosen förväntas de fortsätta att minska i år och något nästa år för att därefter vara på samma nivå som Antalet medeltimmar per brukare har ökat kontinuerligt sedan ersättningen infördes. Ökningen brukar plana ut under hösten/vintern, men under september februari 2017 minskade istället timmarna något. I mars 2017 vände dock antalet timmar upp igen. Detta innebär att medeltimmarna antas öka i något långsammare takt under prognosperioden än den historiska utvecklingen. 7

8 Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas öka successivt under hela prognosperioden. Utgifterna uppgick under 2016 till 5,5 miljarder kronor och beräknas öka till 6,2 miljarder kronor år Ökningen drivs främst av att utgifterna för högkostnadsskyddet ökar, vilket i sin tur beror dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning beräknas öka under 2018 för att sedan minska under resterande år i prognosperioden. Ökningen 2018 beror på fördröjningar i handläggningen, vilket innebär att utbetalningar förskjuts från 2017 till Prognosen har höjts jämfört med föregående prognos, främst på grund av att prognosen för det utbetalda medelbeloppet för anpassningsbidraget har höjts. Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 39,7 miljarder kronor 2016 och beräknas att utvecklas stabilt under prognosperioden, med en svag minskning och en efterföljande svag ökning. Under kommande år beror de minskande utgifterna främst på att fler sjukfall nu förväntas avslutas under det första sjukskrivningsåret, samt att antalet startade sjukfall minskar något. På längre sikt driver sedan de ökande timlönerna upp medelersättningen, vilket leder till att utgifterna ökar något. 8

9 Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron så att regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. Sjukpenningtalet ökade tidigare i snabb takt, men ökningen bromsades upp under 2016 och sjukpenningtalet stod princip stilla på 10,8 nettodagar under det andra halvåret. Sjukpenningtalet vände sedan nedåt i februari 2017 och har fortsatt minska under de efterföljande månaderna. Utvecklingen under 2016 och inledningsvis 2017 indikerar därför starkt att de åtgärder 1 som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget har haft effekt betydligt fler sjukfall avslutas vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter samtidigt som den tidigare snabba ökningen av antalet startade sjukfall avstannat. Försäkringskassan har i de senaste prognoserna bedömt att sjukpenningtalet kommer minska under hela prognosperioden. Den bedömningen kvarstår i föreliggande prognos. Däremot medför de antaganden Försäkringskassan använder för prognoser på lång sikt att sjukpenningtalet beräknas till 9,6 nettodagar år 2020, vilket är något över regeringens mål om 9,0 nettodagar. Osäkerheten på så lång sikt är emellertid väldigt stor och prognosen ska inte tolkas som att målet inte kan uppnås. Utfallen under det senaste året innebär att förutsättningarna för att uppnå målet har förbättrats avsevärt jämfört med när målet aviserades och en utveckling där målet uppnås är inte osannolik. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet av sjukfall och i synnerhet sjukfall med psykiatriska diagnoser på ett betydande sätt skulle underlätta en sådan utveckling. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska under hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska, vilket beror på att antalet personer med sjukersättning minskar. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden under hela prognosperioden. Ohälsotalet 2, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat under det senaste halvåret och uppgick till 27,3 nettodagar i maj Ohälsotalet beräknas fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en historiskt låg nivå om 23,2 nettodagar år Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta minska från 3,1 miljarder kronor 2016 till 2,6 miljarder kronor Det beror till stor del på att antalet nybeviljade livräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 1 För en beskrivning av åtgärderna se avsnittet för utgiftsområde 10, sidan Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 9

10 Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas stiga under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar, men också på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgifterna för anslagsposten föräldrapenning blev 29,2 miljarder kronor under Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och därmed förväntas utgifterna för anslagsposten öka till 35,1 miljarder kronor för Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,6 miljarder kronor 2016 till 8,2 miljarder kronor Utgifterna för barnbidrag uppgick till 26,3 miljarder kronor år 2016 och beräknas öka till 29,2 miljarder kronor år Detta till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Från och med 2017 delas det tidigare anslaget barnbidrag upp i fyra anslagsposter: allmänt barnbidrag 1:1.1, flerbarnstillägg 1:1.2, förlängt barnbidrag 1:1.3 och tilläggsbelopp vid familjeförmån 1:1.4. Detta påverkar inte utgifterna utan ger bara en mer detaljerad beskrivning av innehållet i barnbidrag. Utgifterna för anslaget bostadsbidrag uppgick till 4,7 miljarder kronor Bostadsbidragets utgifter beräknas under prognosperioden öka med drygt 246 miljoner till 4,9 miljarder kronor år En bidragande orsak till ökningen är att inkomstgränsen höjs

11 Anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn beräknas öka från 3,8 miljarder kronor år 2016 till 5,3 miljarder kronor En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna år. Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med maj 2017 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med mars Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i maj 2017 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Prognosjämförelse, miljoner kronor 2016¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter Övrigt Utfall/Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent -0,4-1,0-1,4-1,8-2,0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Sammantaget har prognoserna sänkts för samtliga år, jämfört med de prognoser som lämnades den 3 maj Utgifterna beräknas bli 766 miljoner kronor lägre År 2021 är utgifterna i denna prognos 4,5 miljarder kronor lägre än i föregående prognos. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosförändringen under ändrade makroekonomiska antaganden beror på Konjunkturinstitutet senaste prognos, som släpptes 21 juni I prognosen höjdes bland annat prisbasbeloppet för och timlöneökningen sänktes för Prisbasbeloppet påverkar bland annat prognosen för aktivitetsoch sjukersättning samt föräldraförsäkringen, och timlöneutvecklingen påverkar främst sjukpenningprognosen och prognosen för föräldraförsäkringen. 11

12 Volym- och strukturförändringar Prognossänkningen beror främst på volym- och strukturförändringar. För 2017 och 2018 till stor del på grund av lägre utgifter inom sjukpenning och rehabilitering m.m. De förväntade sjukpenningutgifterna justeras ner både på grund av ett färre antal startade sjukfall och en förkortad varaktighet under det första sjukskrivningsåret. För åren kan ungefär hälften av den sammanlagda prognossänkningen i tabellen ovan förklaras av att nybeviljandet inom aktivitets- och sjukersättningar m.m. har sänkts. Regelförändringar Från och med den 1 juli 2017 infördes begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn (prop. 2016/17:154). Förenklat innebär regeländringen att barn som bosätts i Sverige under sitt andra eller efter sitt andra levnadsår får 200 respektive 100 föräldrapenningdagar istället för 480 dagar som gällde under tidigare regelverk. Regeländringen beräknas leda till sänkta utgifter för föräldrapenning under hela prognosperioden Övrigt Vid införandet av ett nytt IT-stöd för utredning och utbetalning av assistansersättning intensifierades arbetet med att avsluta pågående utbetalningar i det gamla systemet. Detta ledde till en tillfällig ökning av antalet utbetalningar i maj och höjer prognosen för I december 2017 planerar Försäkringskassan övergå till efterskottsinbetalningar från kommunerna för utförd assistans. Tidigare har kommunernas inbetalningar skett i förskott. I och med övergången kommer inbetalningarna skjutas framåt i tiden. Detta leder till att den prognostiserade anslagsbelastningen höjs 2017 och i viss mån

13 Jämförelse med statens budget I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag och prognoserna. Observera att siffrorna är summerade anslagsvis. Prognosjämförelse, miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år -1, ,2-0,1-0,2-0,4-0,6 Anslagna medel 3 213,7 212,0 211,6 214,6 219,6 224,8 Summa tilldelade medel 212,2 211,7 211,5 214,3 219,2 224,2 Utfall 203,0 Prognos 205,3 206,9 208,1 211,4 215,8 Avvikelse från anslagna medel 10,7 6,7 4,7 6,4 8,1 9,0 Avvikelse från tilldelade medel 9,2 6,5 4,6 6,2 7,7 8,4 Behov av tilläggsanslag 0,2 0,1 0,2 0,6 0,8 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 3 Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anm: Inkluderar statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2017 är 212 miljarder kronor. Tilldelade medel 3 för 2017 är 211,7 miljarder kronor och de sammanlagda utgifterna för anslagen år 2017 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 205 miljarder kronor. Detta är 6,7 miljarder kronor lägre än anslagna medel och 6,5 miljarder kronor lägre än tilldelade medel. Tabellen nedan redovisar sex anslag/anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel under Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel 5 för dessa anslagsposter. 3 Summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel. 4 Tillgängliga medel = ingående överföringsbelopp + anslag + högsta tillåtna anslagskredit 5 Tilldelade medel = ingående överföringsbelopp + anslag 13

14 Anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2017 Tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2016 Anslag år 2017 Prognos 2017 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 1:1.5 Boendetillägg :1.8 Sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall :1.20 Arbetshjälpmedel m.m :2.7 1:7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Ersättning för höga sjuklönekostnader :02 Flerbarnstillägg Totalt För de anslag och anslagsposter i tabellen ovan som Försäkringskassan avser att begära tilläggsanslag begärdes också tilläggsanslag i maj. Jämfört med de prognoser som lämnades i maj 2017 för dessa anslag/anslagsposter har prognosen höjts något för boendetillägg, sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall, kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättning och flerbarnstillägg. För arbetshjälpmedel och Ersättning för höga sjuklönekostnader är prognoserna oförändrade. De prognostiserade utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet blir högre än både anslagsbeloppet och tilldelade medel för De ryms dock inom medgiven anslagskredit, men med en liten marginal om knappt kronor. 14

15 Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för maj 2017 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med maj 2017 har beaktats för samtliga anslag. Från och med juni 2017 är det prognos. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2017 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från juni 2017 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas till Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2017 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller. I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Med rapporten kommer 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag. 15

16 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger kronor men inte kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. 16

17 Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. Den 1 juli 2017 höjdes bidraget för personer i åldersgruppen år till 300 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Analys Under perioden januari maj 2017 betalades det ut miljoner kronor i tandvårdsstöd. Det motsvarar en ökning med 3,2 procent jämfört med motsvarande period 2016 då utbetalningarna var miljoner kronor. Utgifterna för högkostnadsskyddet ökade mest, från miljoner kronor till miljoner kronor, motsvarande 3,8 procent. Ökningen berodde delvis på att fler personer nyttjade bidraget, men också att det utbetalda beloppet per person ökade något. Detta kan i sin tur delvis förklaras av referensprisförändringen som gjordes i januari i år som innebar en generell höjning av referenspriserna. Utgifterna för det allmänna tandvårdsbidraget var 2,7 procent lägre under de fem första månader 2017 jämfört med En förklaring till denna minskning är att antalet besök och nyttjandet av samtliga bidrag minskar inom åldersgruppen år, vilket delvis beror på att åldersgränsen för fri tandvård höjdes till 21 år från och med 1 januari Det särskilda tandvårdsbidraget ökade med drygt 14 procent, från 17,8 miljoner år 2016 till 20,4 miljoner år Utgiften för det statliga tandvårdsstödet beräknas öka med i genomsnitt 2,8 procent per år under perioden Störst ökning står högkostnadsskyddet för, som beräknas öka från miljoner kronor år 2016 till miljoner år Ökningen beror dels på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar och dels på att referenspriserna årligen höjs, samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade under hela prognosperioden. 17

18 För det allmänna tandvårdsbidraget förväntas utgifterna öka under 2017 då bidraget för personer i åldern år höjs från 150 kronor till 300 kronor i juli Utgiftsökningen dämpas av den höjda åldersgränsen för fri tandvård, vilket innebär att färre personer omfattas av det statliga tandvårdsstödet. År 2018 och 2019 prognostiseras utgifterna att minska ytterligare inom det allmänna tandvårdsbidraget då åldersgränsen för fri tandvård höjs till 22 respektive 23 år. Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet Tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Högkostnadsskydd Tandvårdsbidrag Särskilt tandvårdsbidrag Totalt ¹ Utfall. Dessa värden baseras på utgiftsjusterade utbetalningsbelopp. Det finns en viss diskrepans mellan den officiella utbetalningsstatistiken och bokförda utgifter. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Den 28 mars lämnades propositionen 2016/17:153, Det statliga tandvårdsstödet förbättrad information, kontroll och uppföljning till riksdagen. Propositionen som beslutades den 17 maj började gälla den 1 juli 2017 och innehåller bland annat följande: Försäkringskassan ska kunna avgränsa förhandsprövningar av ärenden till en specifik behandlande tandläkare eller tandhygienist istället för att som idag enbart kunna avgränsa förhandsprövningar till en viss mottagning eller åtgärd. Detta kan då leda till att förhandsprövning som sanktion kan användas mer träffsäkert än tidigare och det i sin tur leder till att färre vårdgivare missköter sig. Försäkringskassan ska ha möjlighet att avvakta med en utbetalning av ersättning till vårdgivaren om denne inte har lämnat in den dokumentation om behandling som Försäkringskassan har begärt in. Även här ska kontrollen vara mer träffsäker genom att begränsas till en viss behandlande tandläkare eller tandhygienist, en viss åtgärd eller en viss mottagning. Försäkringskassan ska bidra till att öka kännedomen om det statliga tandvårdsstödet. Detta kan på sikt bidra till att fler personer nyttjar bidragen och därmed att utgifterna ökar. Ökad besöksfrekvens kan också innebära att tandhälsan förbättras över tid vilket då kan innebära att utgifterna på sikt minskar. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en prisjämförelsetjänst för tandvård, detta uppdrag ska redovisas den 15 juni En ökad prismedvetenhet bland allmänheten kan leda till priskonkurrens bland tandvårdsgivarna som då medför att fler sätter ett pris 18

19 under referenspriset. Detta i sin tur innebär då lägre utgifter inom högkostnadsskyddet. Om och i vilken omfattning utgifterna av det statliga tandvårdsstödet kommer att påverkas av dessa förändringar är väldigt svårt att bedöma. Förändringarna beaktas därför inte i föreliggande prognos. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,9-1,3-2,8-4,3-5,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen sänks för samtliga år, för innevarande år görs en utfallsjustering och prognosen sänks med 54 miljoner kronor. För resterande år sänks prognosen delvis på grund av sänkningen 2017 men främst beror sänkningen på att prognosen för referenspriserna har sänkts. För 2018 medför det en sänkning på 76 miljoner kronor och sänkningen ökar för varje år, år 2021 sänks prognosen med 376 miljoner kronor. 19

20 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 456 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 20

21 Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. 6 I och med Högsta Förvaltningsdomstolens dom, mål nr , är det dock oklart i dagsläget huruvida Försäkringskassan i praktiken har möjlighet att begränsa ersättning av kostnader för vård utförd i utlandet. Regelverk Personer som är försäkrade i ett EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i andra EES-länder 8 och Schweiz 9. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som bosätter sig i ett annat EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 7 April/ pdf 8 Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 9 (EG) 883/ (EG) 883/

22 Den 1 oktober 2013 trädde kostnadsansvarslagen i kraft. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner. 11 Lagen tillämpas emellertid inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget 12. Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EESland, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/ Analys Under de fem första månaderna 2017 betalades 159 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden, vilket är 5 miljoner kronor (3 procent) lägre än samma period Utgifterna beräknas minska något i år jämfört med 2016, för att sedan öka med omkring 2 procent årligen under prognosperioden. Nedan visas utgifterna uppdelat på ersättningsområde. Utgifterna uppdelat på ersättningsområden Miljoner kronor 2012¹ 2013¹ 2014¹ 2015¹ 2016¹ ² 2020² 2021² Konventionsvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Turistvård Totalt ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan. Konventionsvård Utgifterna för konventionsvården har hittills i år varit 71 miljoner kronor. De totala utgifterna för 2017 beräknas till 187 miljoner kronor och förväntas sedan ligga på denna nivå Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU Folkbokföringslagen. 13 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 22

23 Pensionärsvård Under perioden januari maj utbetalades knappt 75 miljoner kronor för pensionärsvård. Sammantaget förväntas utgifterna uppgå till drygt 222 miljoner under Då många länder har gått från att debitera fasta schablonbelopp till att debitera faktiska vårdkostnader bedöms utgiften för pensionärsvård stabiliseras under prognosperioden. Eftersläpningar av fakturor gällande faktiska kostnader är betydligt kortare än för fakturor gällande fasta kostnader. Länderna som fortfarande debiterar fasta schablonbelopp förväntas höja beloppen inom prognosperioden. Detta i kombination med ett ökande antal pensionärer som söker vård utomlands förväntas leda till en ökning av utgifterna för pensionärsvård med omkring 3 procent per år över prognosperioden. Turistvård Under de fem första månaderna var utgifterna för turistvården drygt 9 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner lägre (31 procent) än motsvarande period Tidigare år har ett lågt utfall under de första fem månaderna vägts upp av ett högre utfall i slutet av året. En liknande utveckling prognostiseras för 2017 och utgifterna för turistvård förväntas stiga till 39 miljoner kronor för helåret Sverige har ett avtal med Storbritannien som innebär att de kostnader för turistvård som normalt bekostas av landstingen, bekostas av staten, oavsett om kostnaderna uppstått före eller efter den 1 oktober Det betyder att det, precis som i december 2016, kan komma fakturor på höga belopp avseende nödvändig vård från Storbritannien. Tidigare har detta belopp varit runt miljoner kronor per år och vi räknar med ungefär samma belopp Regeländringen avseende kostnadsfördelningen mellan stat och landsting som trädde i kraft den 1 oktober 2013 antas ha uppnått full effekt under Det vill säga att det inte väntas några eftersläpande fakturor med vårdkostnader som uppstått före lagens ikraftträdande. En underliggande ökande trend förväntas återigen vara synlig från och med 2017 med en ökning på 5 procent per år. Ökningstakten är baserad på en tidigare långsiktig trend och på ett antagande om en ökande befolkning och därmed mer resande. Sjuk- och tandvårdstjänster Utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster var något lägre än prognostiserat under april maj. Under 2017 beräknas utgifterna att öka till 8 miljoner kronor. Sjuk- och tandvårdstjänster omfattas likt turistvården av kostnadsfördelningen mellan stat och landsting. Effekten av det antas ha stabiliserats och nu förväntas återigen en ökningstakt på 2,5 procent per år från och med Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa beror på administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Det finns även en 23

24 betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut samt osäkerhet kring de fakturor som kan komma från Storbritannien. I och med Storbritanniens framtida utträde ur EU är det också osäkert hur avtalet kring vårdkostnader mellan Storbritannien och andra medlemsländer kommer att se ut framöver. Utgifterna för anslagsposten påverkas även av förändringar i växelkurser, vilket är en annan källa till osäkerhet. Då många länder använder euro som betalmedel är utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden framför allt känslig mot förändringar i kronans växelkurs mot euron. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,5-0,5-0,5-0,5-0,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Sedan föregående prognos har endast marginella justeringar gjorts för konventionsvård och pensionärsvård. Prognosen har höjts med cirka 8 procent för sjuk- och tandvårdstjänster och sänkts med cirka 5 procent för turistvård för perioden Sammantaget leder detta till en sänkning av den sammanlagda prognosen med 0,5 procent årligen över hela prognosperioden. 24

25 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 245 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv. 25

26 Den 1 januari 2017 ändrades reglerna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Det huvudsakliga syftet med lagändringarna var att skapa incitament för den försäkrade att köpa det fordon som är bäst lämpat utifrån hens behov av anpassningar. Efteranpassningar av fordon bör bara göras när behoven inte kan tillgodoses genom köp av ett fordon som redan i sitt originalutförande har lämpliga mått, egenskaper eller anordningar. Grundbidraget, som betalas ut till alla som beviljas bilstöd, har halverats från kronor till kronor. Inkomstgränserna för det inkomstbaserade anskaffningsbidraget har höjts, vid årsinkomster som understiger kronor är bidraget maximalt kronor och storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på kronor eller mer. Ett nytt bidrag, tilläggsbidrag, har införts. Bidraget kan lämnas i tre steg: Tilläggsbidrag (A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst kronor och lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag. Tilläggsbidrag (B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst kronor och lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittandes i en rullstol, göra överflyttning från en rullstol till ett bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. Tilläggsbidrag (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda originalmonterade anordningar. Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Beloppet är obegränsat men i och med införandet av det nya bidraget lämnas det inte för kostnader som tilläggsbidrag lämnas för eller hade kunnat lämnas för. Det lämnas inte heller om behovet av anpassning kan tillgodoses genom köp av en lämplig bil. Dessutom infördes en bestämmelse om att funktionskontroll i princip alltid ska göras av utförda anpassningar för att säkerställa att utförda anpassningar fungerar för den försäkrade på ett trafiksäkert sätt och krav på återbetalning om den försäkrade skulle vägra att medverka till funktionskontrollen. Från och med den 1 november 1997 betalas bilstöd ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Analys Under perioden januari maj har det betalats ut drygt 78 miljoner kronor i bilstöd. Utbetalningarna motsvarande period 2016 var 140 miljoner kronor, vilket inkluderar uppskjutna utbetalningar från 2015 på ungefär 27 miljoner kronor. Justerat för de uppskjutna utbetalningarna var utgifterna ungefär 34 miljoner kronor lägre under de fem första månaderna 2017 jämfört med motsvarande 26

27 period 2016, en minskning motsvarande 30 procent. En anledning till att utgifterna minskat är att antalet beviljade bilstöd minskade under Detta beror både på att antalet nybeviljanden minskade men också på att återbeviljandet minskade som en följd av att antalet beviljade bilstöd var lägre efter I normalfallet beviljas nytt grundbidrag först efter nio år. Antalet beviljade bilstöd antas minska något under resterande del av prognosperioden på grund av detta. En annan förklaring till att utbetalningarna minskat inom samtliga bidrag är att den nya handläggningsprocess som införts i samband med det nya regelverket innehåller fler moment och därmed tar längre tid när det gäller anpassningsbidraget. Detta påverkar även utbetalningar av grund- och anskaffningsbidrag då kunden också söker anpassningsbidrag. Tidigare betalades grund- och anskaffningsbidrag ut tidigare i processen men nu sker utbetalningen av dessa bidrag i samband med utbetalningen av anpassningsbidraget. I dagsläget är det också vissa fördröjningar inom handläggningen vilket bidrar till att utbetalningarna skjuts fram ytterligare. I prognosen antas därför, som i föregående prognos, att utbetalningarna kommer öka under hösten men också att en del utbetalningar kommer att skjutas upp till Detta medför att utgifterna prognostiseras bli högre 2018 jämfört med Därefter beräknas utgifterna minska, vilket delvis förklaras av färre beviljade bilstöd men också på grund av det nya regelverket. Utgifter för bilstöd till personer med funktionsnedsättning Miljoner kronor, månadsdata, prognos från och med juni 2017 Anm: Utbetalningarna stoppades den 7 november 2015 och återupptogs i januari Källa: Försäkringskassan. 27

28 Prognos för de olika bidragen Tusental kronor År 2016¹ ² 2020² 2021² Grundbidrag Anskaffningsbidrag Anpassningsbidrag Tilläggsbidrag Övrigt Totalt ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan. Utgifterna för anpassningsbidraget förväntas bli högre under 2018 jämfört med 2017 på grund av de fördröjda utbetalningarna. Sedan antas utgifterna minska då antalet personer som får anpassningsbidrag prognostiseras minska under prognosperioden. Detta beror dels på färre beviljanden och dels på grund av en omfördelning av medel där vissa, som tidigare fått anpassningsbidrag, enbart beviljas tilläggsbidrag för särskilda originalmonterade anordningar (tilläggsbidrag C). Eftersom beloppet för grundbidraget halveras minskar utgifterna under 2017 och från 2018 har de halverats i jämförelse med På grund av de höjda inkomstgränserna för anskaffningsbidraget ökar utgifterna för anskaffningsbidraget under 2017 och 2018 för att sedan endast minska marginellt på grund av färre beviljade bilstöd. Osäkerhetsanalys Prognosen för den närmsta tiden är mycket osäker, vilket dels beror på osäkerhet kring om och i vilken utsträckning de nya reglerna kommer innebära lägre utgifter och dels beroende på den nya handläggningsprocessen och de fördröjningar som i dagsläget råder. Prognosen för 2017 och 2018 bygger på att utbetalningarna kommer att öka under hösten. Om det dröjer längre kan det innebära att en större del av utgifterna förskjuts från 2017 till

29 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,8 +5,3 +2,3 +2,0 +1,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen höjs för samtliga år, vilket beror på att det genomsnittliga utbetalda beloppet av anpassningsbidrag förväntas bli högre än i tidigare prognos till följd av högre utfall. Antagandet att utbetalningar skjuts upp från 2017 till 2018 innebär att prognosen för 2018 höjs ytterligare. 29

30 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Assistansersättningen infördes 1994 och lämnas till personer med funktionsnedsättning. Från och med januari 2001 ges assistansersättningen även till personer över 65 år, förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder. Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med fler än i genomsnitt 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. 30

31 Assistansersättning betalas ut med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Detta belopp får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent. Analys Antalet brukare inom assistansersättningen började gå ner i november 2015 och har sedan dess minskat med i genomsnitt 40 brukare per månad. Nedgången har varit något kraftigare det andra kvartalet Givet denna utveckling förväntas antalet brukare bli personer 2017 (genomsnitt under året), vilket är 3,4 procent färre än under Antalet brukare har varierat över tid och prognosen är osäker på längre sikt. Därför antas minskningen av antalet brukare avta under 2018 för att ligga kvar på 2018 års nivå under Antalet medeltimmar per brukare har ökat kontinuerligt sedan ersättningen infördes. Ökningen brukar normalt plana ut under hösten/vintern, men under perioden september 2016 till februari 2017 minskade istället antalet timmar per månad något. Antalet medeltimmar har sedan mars återigen börjat öka och beräknas fortsätta att öka framöver med i genomsnitt 1,4 procent per år I diagrammet nedan illustreras utvecklingen av antalet brukare och medeltimmar per månad som ett glidande medelvärde. Antal brukare och medeltimmar per person och månad Glidande 3-månadersmedelvärden Källa: Försäkringskassan. Utvecklingen för antalet brukare och medeltimmar kan analyseras närmare genom att dela in dessa i undergrupper. Antalet brukare minskar något mer för män än för 31

32 kvinnor, 1,3 respektive 1 procent, se tabell nedan. Antalet brukare har minskat inom alla personkretsar 14. Minskningen är störst i antal inom personkrets 3. Antal brukare Medelvärde uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 jan mar apr juni Differens i procent -1,2-1,0-1,3-0,8-1,4-1,4 Källa: Försäkringskassan. På samma sätt som för antalet brukare studeras utvecklingen av timmar per person och månad. Antalet beviljade timmar har ökat för samtliga personkretsar, men något mer i personkrets 1, se tabell nedan. Antalet beviljade timmar ökar både när de delas upp på kön och på personkrets. Antal beviljade timmar per månad Medelvärde uppdelat på kön och personkrets Total Kvinnor Män Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 jan mar apr juni Differens i procent +0,6 +0,6 +0,6 +0,8 +0,6 +0,3 Källa: Försäkringskassan. Enligt socialförsäkringsrapporten Assistansersättningens utveckling 15 kan det minskande antalet brukare bero på att en mindre andel av de sökande beviljas assistans. En möjlig förklaring till att antalet brukare har minskat är att det, efter en dom i högsta domstolen 16, är färre individer som är berättigade assistansersättning för det femte grundläggande 14 Personkretsindelningen är: Personkrets 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. 15 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2017:4, Assistansersättningens utveckling 16 HFD 2015 ref

33 behovet, annan hjälp som kräver ingående kunskap om personen 17. Domen tydliggör att endast individer med psykiska funktionsnedsättningar har rätt till statlig assistans för det ovannämnda grundläggande behovet. Detta kan leda till att färre individer kommer upp i mer än 20 timmar assistansersättning, vilket är kriteriet för att bli beviljad statlig assistans. I socialförsäkringsrapporten Avslag inom assistansersättningen 18 anges även sammansättningen bland de som söker assistans som en orsak till det minskande antalet brukare. Bland de som söker har andelen personer tillhörande personkrets 1 ökat. I linje med att personkrets 1 ökat bland avslagen har även andelen med psykiska funktionsnedsättningar ökat bland dem som får avslag 2016 jämfört med De psykiska funktionsnedsättningar som ökat mest är autism och autismliknande tillstånd. Aktstudien visar att bland personer med dessa funktionsnedsättningar är det vanligt att Försäkringskassan bedömer att hjälpbehovet till stor del består av motiveringsinsatser som inte kräver ingående kunskap om personen. Detta är sådant som inte ryms inom det som lagen avser med grundläggande behov. Ökad osäkerhet efter införandet av efterskottsutbetalning I oktober 2016 infördes efterskottsutbetalningar inom statlig assistansersättning. Det innebär att de utbetalningar som normalt hade gjorts i slutet av året försköts till efterföljande månader. Detta medförde en tydlig nedgång i oktober och november 2016, se diagram nedan. 17 Lagen specificerar att grundläggande behov är 1) personlig hygien, 2) måltider, 3) att klä av sig och på sig, 4) kommunicera med andra och 5) annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen. Det femte behovet gäller bara den som har en psykisk funktionsnedsättning. 18 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2017:8, Avslag inom assistansersättningen 33

34 Utgifter för statlig assistansersättning Miljoner kronor, månadsutfall januari 2016 till maj 2017, planerade utbetalningar juni 2017 Källa: Försäkringskassan. Som framgår av diagrammet har de månadsvisa utgifterna varit betydligt lägre efter införandet av efterskottsbetalning, undantaget maj Orsaken till den höga utgiften i maj förklaras till stor del av att Försäkringskassan har implementerat ett nytt IT-stöd för utredning och utbetalning av assistansersättning. I samband med övergången avslutades så många pågående utbetalningar som möjligt i det gamla systemet, detta för att underlätta handläggningen i det nya IT-stödet. För juni ser de planerade utbetalningarna återigen ut att bli lägre, det vill säga i nivå med innevarande års tidigare utfall (januari april 2017). Övergången till efterskottsutbetalningar har skapat nya rutiner kring redovisningen av utförd assistans, och efter införandet har de månadsvisa utgifterna som sagt varit lägre än tidigare. Det är hittills inte helt klarlagt vad som orsakat de lägre utgifterna, men förklaringen tycks ligga i uteblivna betalningar eftersom tidrapporter eller andra underlag saknats. Då det finns starka incitament att få ersättning för beviljad assistans, antas i prognosen att assistansanordnarnas förmåga att lämna korrekta uppgifter på sikt förbättras. Antagandet innebär att de månadsvisa utgifterna successivt återgår till ungefär samma nivå som före införandet av efterskottsutbetalning. Det råder emellertid mycket stor osäkerhet kring detta antagande, det kan inte uteslutas att de nya redovisningsrutinerna medför varaktigt lägre utgifter jämfört med tidigare. 34

35 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,7 +0,5 0,0 +0,1 +0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Till följd av något lägre utfall än väntat för antalet brukare justeras prognosen för antalet brukare ner med 0,3 procent för 2017 och med 0,4 procent för , vilket leder till lägre utgifter under prognosperioden. Samtidigt har antalet assistanstimmar per brukare ökat något snabbare än väntat. Ökningstakten för medeltimmarna har därför justerats upp svagt vilket höjer utgifterna. För perioden är effekten av en sänkt prognos för brukare starkare än effekten av fler timmar per brukare. För är det istället effekten av fler timmar per brukare som dominerar. Övrigt Vid införandet av ett nytt IT-stöd för utredning och utbetalning av assistansersättning intensifierades arbetet med att avsluta pågående utbetalningar i det gamla systemet. Detta ledde till en tillfällig ökning av antalet utbetalningar i maj. På grund av detta höjs prognosen med drygt 400 miljoner kronor för I december 2017 planerar Försäkringskassan övergå till efterskottsinbetalningar från kommunerna för utförd assistans. Tidigare har kommunernas inbetalningar skett i förskott. I och med övergången kommer inbetalningarna skjutas framåt i tiden. Detta leder till att den prognostiserade anslagsbelastningen höjs med 270 miljoner kronor 2017 och 180 miljoner kronor Effekten beräknas därefter att bli marginell. 35

36 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning De samlade utgifterna för utgiftsområde 10 har ökat årligen sedan 2013, men med en klart lägre ökningstakt under helåret 2016 jämfört med föregående år. Under det första fem månaderna 2017 har utgifterna sammantaget minskat något (2 procent) jämfört med Utgifterna beräknas fortsätta minska under , för att sedan öka något till Jämfört med föregående prognos, som lämnades i maj, har de samlade utgifterna sänkts för hela prognosperioden. Utgifterna beräknas bli 700 miljoner kronor lägre i år och 3,4 miljarder kronor lägre 2021, se tabell nedan. Sammanfattande tabell utgiftsområde 10 Miljarder kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 49,4 48,0 46,3 45,0 44,4 44,0 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 39,7 38,7 38,2 37,7 38,1 39,0 Övriga anslag exklusive förvaltning 8,2 8,2 8,1 8,1 8,0 8,0 Summa 97,3 94,8 92,7 90,8 90,6 91,0 Bedömning i föregående prognos 97,3 95,5 94,1 92,9 93,4 94,4 Differens 0,0-0,7-1,4-2,0-2,8-3,4 Sjukpenningtalet 10,8 10,3 10,0 9,8 9,6 9,5 Ohälsotalet 27,8 26,6 25,6 24,7 23,9 23,2 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av raderna med summan i tabellen. Nybeviljandet inom sjukersättning har minskat avsevärt sedan sommaren Flera faktorer har bidragit till minskningen. Nu verkar dock nedgången ha avstannat men nybeviljandet beräknas fortsätta att vara på en låg nivå, sett ur ett historiskt perspektiv. Under maj 2017 publicerades en rättslig granskning av sjukersättning, vars resultat visar att bristerna i beviljade ärenden kvarstår och att otillräckliga beslutsunderlag till dessa ärenden har ökat sedan den förgående kvalitetsuppföljningen. Granskningen har beaktats i prognosen och nybeviljandet av sjukersättning har sänkts i jämförelse med föregående prognos. Nybeviljandet av aktivitetsersättning väntas även det stabiliseras under prognosperioden. I slutet av 2016 slutfördes en rättslig granskning av nybeviljandet av aktivitetsersättning, vars generella slutsats är att Försäkringskassan har varit för generös i tillämpningen. Granskningen beaktades i majprognosen då prognosen för nybeviljandet sänktes. Trots det har de senaste utfallen varit lägre än prognos, vilket skulle kunna bero på en snabbare eller kraftigare effekt av åtgärderna efter granskningen än vad som bedömdes tidigare. Mot bakgrund av detta sänks prognosen för nybeviljade inom aktivitetsersättningen ytterligare något. I och med 36

37 den förväntade effekten av den rättsliga granskningens efterföljande åtgärder och regeländringen om att åringar kan beviljas hel sjukersättning, prognostiseras en minskning av antalet personer i aktivitetsersättning. Tillsammans bidrar ovan beskriva revideringar till ett färre antal personer med aktivitets- och sjukersättningar och därmed lägre utgifter under hela prognosperioden. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. prognostiseras bli lägre än vid föregående prognostillfälle i maj. Antalet startade sjukfall 19 beräknas nu bli något färre och deras förväntade varaktighet under det första sjukskrivningsåret något kortare. Dock fortsätter antalet långtidssjukskrivna (>2 år) att öka och de förväntas nu kvarstå allt längre i sjukskrivning. En starkt bidragande orsak till detta är det lägre nybeviljandet av sjukersättningar, beskrivet ovan. Utvecklingen det senaste året indikerar annars starkt att de åtgärder 20 som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget har haft effekt antalet sjukfall som avslutas vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter har ökat avsevärt, samtidigt som den tidigare snabba ökningen i inflödet har brutits. Detta har medfört att sjukpenningtalet, som ökat ihållande sedan 2011, planat ut och under de senaste fyra månaderna minskat något. Sjukpenningtalet beräknas fortsätta att minska i under hela prognosperioden. Sjukfrånvaron i Sverige har dock varierat betydligt över tid och den stora variationen är sannolikt ett komplext samspel mellan ett flertal olika faktorer. Prognoser för sjukfrånvarons utveckling blir därför väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Den aktuella prognosen om ett sjukpenningtal på 9,6 nettodagar år 2020 ska därför inte tolkas som att målet om 9,0 nettodagar inte kan uppnås. Förutsättningarna för att uppnå målet har förbättrats avsevärt sedan det aviserades i oktober Försäkringskassan bedömer dock fortsatt att förebyggande av 19 Med startade sjukfall, eller inflöde, avses i rapporten beviljade ansökningar om sjukpenning, där sjukfallslängden blir minst 30 dagar. 20 För beskrivning av åtgärderna, se bland annat: Regeringens åtgärdsprogram: Åtgärdsprogram för ökad ohälsa och minskad sjukfrånvaro Prop. 2016/17:1, Utgiftsområde 10 Försäkringskassan, Uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess, , Dnr

38 inflödet av nya sjukfall är en central komponent för att åstadkomma en tydlig nedgång i sjukpenningtalet. Ohälsotalet, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat svagt sedan sommaren 2016 och uppgick till 27,3 nettodagar i maj I föreliggande prognos beräknas ohälsotalet fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en historiskt låg nivå om 23,2 nettodagar år Likväl som för sjukpenningtalet råder det stor osäkerhet på långa prognoshorisonter. Både ohälsotalet och sjukpenningtalet har reviderats ner jämfört med föregående prognos, vilket beror på att färre nettodagar prognostiseras för både sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning. Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Källa: Försäkringskassan. Som framgår av diagrammet ovan har det skett en omfördelning mellan förmånerna som ingår i måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenning har ökat sedan 2010, medan aktivitets- och sjukersättningar har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer istället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. 38

39 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspennin g :1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning :1.15 Närståendepenning :1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning :1.5 Boendetillägg :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall :1.20 Arbetshjälpmedel m.m ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersättning, boendetillägg, närståendepenning samt arbetshjälpmedel m.m. 39

40 Dagersättning i form av sjukpenning, fler dagar med sjukpenning på normalnivå, rehabiliteringspenning och närståendepenning utgör cirka 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Dagersättning i form av sjukpenning på fortsättningsnivå och rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå utgör cirka 75 procent av den försäkrades SGI. Från och med den första januari 2008 ska SGI multipliceras med faktorn 0,97. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor som innebär att sjukpenningen blir något lägre än 80 respektive 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Syftet med faktorn var ursprungligen att minska statens utgifter för ohälsan. Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. 40

41 Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. Analys Utgifterna för sjukpenning ökade tidigare i snabb takt men ökningstakten trappades gradvis av under Hittills under 2017 (januari maj) har utgifterna minskat något, med 120 miljoner kronor (1 procent), jämfört med motsvarande period Utgifterna beräknas att utvecklas stabilt framöver, med en svag minskning 2017 och 2018 och sedan en efterföljande svag ökning. Sjukpenningutgifternas storlek bestäms i huvudsak av hur många som är sjukskrivna, vilket i sin tur beror på hur många sjukfall som startar samt hur långa sjukfallen blir. Dessa faktorer beskrivs mer utförligt nedan. Startade sjukfall Antalet startade sjukfall har sedan drygt ett år tillbaka legat på en stabil nivå efter att tidigare ha ökat i snabb takt. En bidragande orsak till att den tidigare ökningen brutits är sannolikt en högre avslagsandel vid initial ansökan om sjukpenning. Dessutom har arbetslösa personer startat betydligt färre sjukfall än tidigare. 21 Däremot har utvecklingen av startade sjukfall för den största gruppen sjukskrivna, anställda med sjuklön, förvisso trappats av men än så länge inte börjat minska. Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den tidigare uppgången, då dessa sjukfall ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser sammantaget. 22 Under 2016 fortsatte inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser att öka, men i en klart svagare takt än under den tidigare uppgången. Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser visar en större variation då de även minskade i en snabbare takt under åren före 2010, se diagram nedan. 21 Svar på regeringsuppdrag, Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 41

42 Inflöde, utfall och skattning Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser. Rullande 12-månaderssummering i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (höger) Anm: Inflödet rapporteras med eftersläpning om cirka 6 månader. Senaste utfall i diagrammet ovan är december 2016, För perioden januari maj 2017 skattas inflödet med hjälp av av en tidsserie över antalet inkomna ansökningar om sjukpenning. Källa: Försäkringskassan (MiDAS). Då antalet startade sjukfall rapporteras med eftersläpning använder Försäkringskassan indikatorer, som rapporteras utan eftersläpning, för att skatta den senaste tidens utveckling. Sedan årsskiftet 2016/2017 har både antalet inkomna ansökningar om sjukpenning och ersatta nettodagar i kortare fallängder minskat, jämfört med motsvarande period Sammantaget ger detta starka indikationer på att antalet startade sjukfall hittills under 2017 minskat något i årstakt. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret, ökade under med en särskilt accentuerad ökning under Ökningen sammanföll med att andelen genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjans bedömningspunkter gradvis minskade. 23 Under våren 2015 inledde därför Försäkringskassan ett arbete med att stärka sjukfallshandläggningen och andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan har därefter ökat, likaså andelen indrag i samband med nämnda bedömningspunkter. Försäkringskassans arbete med bedömningarna av arbetsförmågan har utvecklats ytterligare som en del i regeringens åtgärdsprogram 23 ISF 2015:5, Tidsgränserna i sjukförsäkringen och Socialförsäkringsrapport 2015:6, Sjukfrånvarons utveckling, delrapport

43 och under 2016 registrerades den högsta nivån indrag sedan Utvecklingen ser ut att ha fortsatt inledningsvis under 2017 en allt större andel sjukfall avslutas nu under det första sjukskrivningsåret. Att fler sjukfall avslutas gäller generellt för hela det första sjukskrivningsåret, men särskilt tydlig är effekten vid rehabiliteringskedjans 180-dagarsbedömning, se diagrammet nedan. Sjukfallens varaktighet Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under tredje kvartalet respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Källa: Försäkringskassan Ovanstående diagram visar även att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre än övriga diagnoser sammantaget, samt att sjukfall som startas av arbetslösa överlag blir längre än för sysselsatta. Inflödets sammansättning har således stor betydelse för den samlade utvecklingen av sjukfallens varaktighet. Samtidigt som kvarståendesannolikheterna har minskat under det första sjukskrivningsåret har de ökat för sjukfall som är längre än 2 år. Den ökande varaktigheten i de långa sjukfallen beror sannolikt på färre övergångar till sjukersättning. En annan möjlig förklaring är en högre andel sjukfall med psykiatriska diagnoser i dessa fallängder. I samspel med borttagandet av den bortre tidsgränsen leder detta till en markant ökning av andelen långa sjukfall i sjukfallsbeståndet. Pågående sjukfall Effekten av ett stabiliserat inflöde samt arbetet med att stärka sjukfallshandläggningen är synlig i antalet pågående sjukfall i fallängdskategorier upp till 1 års sjukskrivning. Antalet sjukfall i dessa fallängder var i januari 2017 cirka 9 procent färre än vid motsvarande tidpunkt Däremot ökar antalet långa sjukfall kraftigt, vilket medför en sammanlagd ökning om cirka sjukfall (1,5 procent) jämfört med 2016, se diagram nedan. 24 Svar på regeringsuppdrag, Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

44 Pågående sjukfall efter sjukfallslängd i januari respektive år Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade Källa: Försäkringskassan (MiDAS). Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 46 procent i januari I januari 2016 var motsvarande andel 44 procent och jämfört med 2015 har andelen vuxit med 5 procentenheter. Andelen växer generellt över fallängdskategorierna på grund av det historiskt höga inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa sjukfall har. Fallängdskategorierna dagar respektive 1 2,5 år har de högsta andelarna sjukfall med psykiatriska diagnoser (51 respektive 52 procent). Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har ökat väsentligt sedan 2016, vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättningsdagar avskaffades 1 februari Förändringar i regelverket medför dock att jämförelser över tid försvåras. En stor majoritet av de som tidigare lämnade försäkringen på grund av uppnådd maxtid återvände sedermera till sjukskrivning och startade ett nytt sjukfall. Under det gamla regelverket med en bortre tidsgräns överskattades därför antalet korta sjukfall i sjukfallsstatistiken, medan antalet långa sjukfall underskattades markant. Efter korrigeringar för detta framgår dels att antalet långa sjukfall i dagsläget är fler än vad som visas i diagrammet (drygt istället för knappt ), dels att ökningen av de långa sjukfallen inleddes redan under 2013 och inte i samband med att tidsgränsen togs bort. 25 I diagrammet nedan visas en jämförelse över antalet ersatta nettodagar under januari maj de tre senaste åren, uppdelat på fallängd. Effekten av en utveckling med successivt minskande varaktighet och ett stabiliserat inflöde kan observeras i 25 Försäkringskassan, Fler individer fast i långa sjukskrivningar, Korta analyser 2017:2 44

45 antalet ersatta nettodagar i fallängder upp till 2 år, där de utbetalda nettodagarna är färre 2017 än under motsvarande period Sammantaget minskade nettodagarna med omkring 5 procent under de första fem månaderna 2017 jämfört med 2016, en utveckling som står i stark kontrast till de senaste årens kraftiga ökningar (exempelvis ökade antalet ersatta nettodagar under jan maj 2016 jämfört med motsvarande period 2015 med omkring 6 procent). Ersatta nettodagar efter sjukfallslängd, jan maj respektive år Tusental Källa: Försäkringskassan. Likväl som för pågående sjukfall ökar nettodagarna kraftigt i fallängder över 2 års sjukskrivning. Detta beror i huvudsak på borttagande av den bortre tidsgränsen. Det finns även andra faktorer som bidrar till ökningen: färre utbyten till sjukersättning, en högre andel psykiatriska diagnoser och ett högt historiskt inflöde som senare blivit långa sjukfall. Prognos över sjukfallsbeståndet Sedan hösten 2015 har inflödet av nya sjukfall legat på en stabil nivå. Inflödet har aldrig tidigare visat en så lång period av stabilitet, utan har historiskt alltid antingen ökat eller minskat i en snabb takt. De senaste månadernas utveckling av inkomna sjukpenningansökningar samt ersatta nettodagar i kortare fallängder indikerar att inflödet börjat minska, varför helårsinflödet för 2017 och 2018 nu prognostiseras minska med omkring 1 procent per år, där minskningen är något starkare under innevarande år. Därefter antas inflödet utvecklas i takt med arbetskraften (knappt 1 procents ökning årligen). I denna prognos används Konjunkturinstitutets prognos från juni 2017 för den framtida arbetskraften. Inflödets stora historiska variation har inga tydliga förklaringsfaktorer såsom folkhälsa, demografi eller konjunkturläge, varför betydande osäkerhet föreligger i prognosen för inflödets utveckling. 45

46 Varaktigheten för sjukfall som är kortare än 1 år beräknas minska i år jämfört med 2016, för att därefter vara konstant. Särskilt tydlig är minskningen vid rehabiliteringskedjans 180-dagarsbedömning. För de långa sjukfallen, de som är längre än två år, beräknas dock sannolikheten att kvarstå i sjukskrivning att öka något jämfört med föregående år och sedan vara konstant under prognosperioden. Ökningen beror till stor del på färre förväntade övergångar till sjukersättning. Sammantaget medför utvecklingen av inflöde och varaktighet en stabilisering av antalet pågående sjukfall, se diagram nedan. Pågående sjukfall uppdelat efter sjukfallslängd Glidande 12-månadersmedelvärden, tusental Källa: Försäkringskassan. Effekten av borttagandet av tidsgränsen i sjukförsäkringen syns även i ovanstående diagram, som visar att avskaffandet leder till en omfördelning mellan sjukfallslängder inom sjukfallsbeståndet. Eftersom sjukfall som tidigare avslutas vid tidsgränsen inte längre kommer att återvända utan istället i större utsträckning fortsätta att pågå som längre sjukfall, kommer antalet korta sjukfall minska och antalet långa öka. Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron så att regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. Sjukpenningtalet ökade tidigare i snabb takt, men stabiliserades under andra halvåret 2016 på omkring 10,8 nettodagar. Sjukpenningtalet har under de senaste 4 månaderna minskat, och minskningen beräknas fortgå under hela prognosperioden. Utvecklingen under 2016 och hittills under 2017 indikerar starkt att de åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget har 46

47 haft effekt betydligt fler sjukfall avslutas vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter samtidigt som den tidigare snabba ökningen av inflödet brutits. Försäkringskassan har i tidigare analyser 26 identifierat inflödet som en central faktor vid vändpunkter i sjukfrånvaron. Den senaste tidens stabilisering av inflödet är en bidragande orsak till utplaningen i sjukpenningtalet, men den huvudsakliga anledningen är att fler sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret. Även om inflödet av arbetslösa minskat under föregående år, måste det även startas färre sjukfall av sysselsatta för att det sammanlagda inflödet ska minska tydligt. För att belysa hur stor potentiell påverkan ett minskat inflöde beräknas få på sjukpenningtalet visas, i diagrammet nedan, en alternativ utveckling som innebär att målet uppnås. I den alternativa utvecklingen minskar inflödet med i genomsnitt 5 procent årligen under 2017 och 2018, en minskningstakt som i relation till inflödets historiska variation inte är anmärkningsvärt snabb, därefter ökar inflödet i takt med arbetskraften. Sjukpenningtalet Huvudscenario samt en alternativ utveckling som innebär måluppfyllelse Källa: Försäkringskassan. Den alternativa utvecklingen ovan beräknas medföra en utgiftsminskning på omkring 400 miljoner kronor 2017 och drygt 8 miljarder kronor ackumulerat under hela prognosperioden, jämfört med huvudscenariot. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet och i synnerhet inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser är en nyckelfaktor för en tydlig nedgång i 26 Försäkringskassan, Anslagsuppföljning , Dnr

48 sjukpenningtalet. Möjligen kan socialstyrelsens uppdaterade rekommendationer rörande psykiatriska diagnoser, som trädde i kraft den sista januari 2017, komma att få en sänkande effekt på inflödet för denna grupp. 27 Dock beaktas inte detta i prognosen på grund av att eftersläpningen i sjukfallsstatistiken medför att ingen uppföljning av rekommendationernas effekt har kunnat utföras ännu. En annan faktor som i dagsläget motverkar en tydlig minskning av sjukpenningtalet är utvecklingen bland de långa sjukfallen, som ökar kraftigt. Den kraftiga ökningen av de riktigt långa sjukfallen är ett återkommande mönster i svensk sjukfrånvaro; perioder av ett ökande antal startade sjukfall har sammanfallit med att sjukfallen blivit längre, vilket med viss fördröjning medfört en accelererande ökning av antalet långa sjukfall. Att hitta vägar för förhöjd återgång till arbete bland personer med riktigt långa sjukfall skulle ytterligare förbättra förutsättningarna för att uppnå målet. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,5-2,1-2,5-2,7-2,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner något mot bakgrund av de senaste månadernas utfall. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från sjukpenning. Förändringen påverkar dock inte det totala anslaget eftersom anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. 27 Socialstyrelsen

49 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för sjukpenning. Volym- och strukturförändringar Majprognosen överskattade utfallen för april och maj med 49 miljoner kronor (0,9 procent). Utvecklingen hittills under 2017 indikerar ett minskat inflöde och antalet startade sjukfall prognostiseras nu bli något färre jämfört med majprognosen. Även sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret förväntas bli kortare, främst genom en förhöjd återgång i arbete i samband med rehabiliteringskedjans 180-dagarsbedömning. Däremot beräknas varaktigheten för sjukfall som är längre än 2 år att öka på grund av färre övergångar till sjukersättning. Sammantaget innebär revideringarna att prognosen sänks för samtliga år under prognosperioden. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 680 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 49

50 Bakgrundsfakta Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. Analys De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras att minska under 2017 för att därefter öka under På längre sikt beräknas utgifterna att öka svagt. Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning har under en lång tid generellt följt den som råder för sjukpenning. Detta samband tycks dock ha brutits under 2016 då utgifterna för rehabiliteringspenning minskade i motsats till de ökande utgifterna för sjukpenning. Utgifterna för rehabiliteringspenning minskade under 2016 med drygt 3 procent jämfört med Minskningen har förstärkts under de första fem månaderna 2017, där utgifterna blev 26 procent lägre än motsvarande period De relativt låga utgifterna hittills under 2017 beror till stor del på att andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har minskat. Sannolikt har den förändrade tillämpningen som infördes under hösten 2016 bidragit till utvecklingen. Den nya tillämpningen beror på en förtydligande tolkning av 31 kap. 8 Socialförsäkringsbalken som innebär att rehabiliteringspenning enbart kan betalas ut i den omfattning som den arbetslivsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning om hen haft helt nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid. Den försäkrade får nu bara rehabiliteringspenning för den tid som hen deltar i en åtgärd, medan resterande del av dagen ersätts med sjukpenning förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda. Detta innebär, allt annat lika, ökade sjukpenningutgifter och minskade utgifter för rehabiliteringspenning. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur stor påverkan den förändrade tillämpningen får och det råder således stor osäkerhet över hur andelen rehabiliteringspenning kommer att utvecklas framöver. Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) generellt minskat under 2016 jämfört med För 2016 var den genomsnittliga andelen 4 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 3,6 procent. Den nya tillämpningen väntas nå full effekt under 2017 varför den genomsnittliga andelen av anslagsbelastningen för helåret 2017 prognostiseras minska till knappt 3 procent. På längre sikt förväntas dock andelen öka något då antalet långa 50

51 sjukfall ökar. Rehabiliteringspenning har länge varit en vanligare ersättningsform vid längre sjukfall. Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månadsdata Källa: Försäkringskassan. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -3,6-5,1-5,5-5,7-5,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 51

52 Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner något mot bakgrund av de senaste månadernas utfall. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från sjukpenning. Anslagsposten sjukpenning höjs med motsvarande belopp. Ändrade makroekonomiska antaganden Se sjukpenningsavsnittet. Volym- och strukturförändringar Se sjukpenningsavsnittet. 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 172 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Till nära anhörig räknas anhörig eller personer som den vårdade personen har nära relationer med. Antalet ersättningsdagar är från år 2010 högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i upp till 240 dagar. 52

53 Analys Utgifterna för närståendepenning beräknas öka under prognosperioden, från 172 miljoner kronor i år till 183 miljoner kronor år Under perioden januari maj 2017 blev utgifterna för närståendepenning cirka 6 miljoner kronor (9 procent) högre jämfört med motsvarande period Antalet utbetalda nettodagar blev (8 procent) fler. För helåret 2017 beräknas utgifterna öka med cirka 9 miljoner kronor (6 procent). Under 2016 minskade de årliga utgifterna för första gången sedan Utgiftsminskningen beror i första hand på att färre svårt sjuka individer har vårdats av en närstående, se tabell nedan. Ett färre antal sjuka sänkte följaktligen även antalet vårdare som ersatts med närståendepenning under 2016 jämfört med Som framgår av nedanstående tabell har antalet nettodagar per sjuk inte påverkats nämnvärt av nedgången av antalet vårdare. Antal sjuka och antal vårdare År Antal sjuka Antal vårdare Nettodagar Nettodagar per sjuk , , , , , , , , ,3 Källa: Försäkringskassan. Mot bakgrund av de fem senaste utfallen, som varit högre än motsvarande period 2015 och 2016, så bedöms utgiftsminskningen endast beröra Den tidigare tydligt ökande trenden prognostiserats fortsätta under 2017 och resterande del av prognosperioden. 53

54 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,6-1,5-1,5-1,5-1,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Då föregående prognos överskattade utgifterna för april och maj har prognosen justerats ner marginellt 2017 och Från och med 2019 skrivs prognosen fram med den årliga ökningstakten för antalet personer i befolkningen över 60 år. Ökningstakterna har hämtats från SCB:s aprilprognos. Sänkningen av prognosen på kort sikt leder därmed även till en sänkt prognos på längre sikt. 54

55 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 118 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 19 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 14 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 19 miljoner kronor. Bakgrundsfakta De försäkrade som uppnått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning eller har fått aktivitetsersättning men fyllt 30 år kan även få ett boendetillägg utbetalt. Boendetillägget betalas ut som ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. Boendetillägget kan uppgå till högst kronor per år till en ogift försäkrad och med högst kronor per år till en gift försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med kronor till hushåll med ett barn, kronor till hushåll med två barn och kronor till hushåll med tre eller flera barn. Analys Prognosen som lämnades i maj underskattade utfallen för april och maj med drygt 8 procent. Främst underskattades inflödet då andelen personer med sjukpenning i särskilda fall (se nästa avsnitt) som också beviljades boendetillägg blev högre än väntat. Efter justering av prognosen för utfall blir effekten en procentuell höjning i linje med prognosfelet för innevarande år. För 2017 beräknas utgifterna till 55

56 118 miljoner kronor vilket kommer öka till 124 miljoner kronor Utgifterna kommer sedan att öka år till år för hela prognosperioden med en takt på mellan 5 till 8 procent. Antalet personer som får boendetillägg beräknas nu till att i december 2017 uppgå till drygt På längre sikt får utfallsjusteringarna av inflödet stor effekt och i december 2021 beräknas knappt personer få boendetillägg. Detta är en kraftig höjning från beräkningar i tidigare prognoser. Dock visar de historiska utfallen på en förstärkt samvariation mellan boendetillägg och sjukpenning i särskilda fall. I denna prognos ligger därför antalsprognosen i de två förmånerna närmare varandra, vilket föranleder den kraftiga höjningen av antalsprognosen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +8,6 +13,4 +21,6 +28,0 +32,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen från maj var för låg. En utfalljustering ger en höjd prognos för innevarande år med 8,6 procent eller drygt 9 miljoner kronor. Justeringen för utfallet accentueras under prognosperioden och 2021 ökar utgifterna med drygt 32 procent. Medelersättningen har justerats upp något vilket också höjer prognosen, dock är den effekten jämfört med antalsprognosen relativt marginell. 56

57 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 93 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 17 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 21 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Den som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och inte har någon SGI eller den som har en SGI under kronor, kan ha rätt till sjukpenning i särskilda fall. Det gäller om den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som en sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Det gäller även om den försäkrade har fått aktivitetsersättning men från och med den 1 januari 2013 inte har rätt till sådan ersättning på grund av att han eller hon fyller 30 år. Med högst antal månader menas att den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna i 18 månader helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna för en kortare period än 18 månader men till och med december Dagersättning i form av sjukpenning i särskilda fall betalas ut med högst 160 kr per dag. 57

58 Analys Utgifterna 2017 beräknas bli drygt 93 miljoner, vilken är en 25 procentig ökning jämfört med 2016, då utgifterna var 74 miljoner. Utgifterna prognostiseras att öka under hela prognosperioden, men med en avtagande takt. Då genomsnittlig ersättning har varit i princip konstant förklaras ökningen av utgifterna av att allt fler personer får ersättningen. Antalet personer med sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall har ökat sedan 2014 och beräknas att fortsätta öka. I juli 2017 uppskattas antalet personer som uppbär ersättning vara knappt De beräknas sedan öka till i december 2017 och sedan personer december Utflödet från förmånen är litet då sannolikheten att kvarstå inom förmånen är hög. Därmed är det variationen i inflödet till förmånen som mest påverkar utgifterna. Effekten av förändrat inflöde får en ackumulerad effekt över tid på grund av den höga sannolikheten att kvarstå inom förmånen. Numer utgörs inflödet av personer som haft aktivitetsersättning och fyllt 30. Denna grupp förväntas öka något de kommande åren vilket medför en ökning i inflödet och därmed utgifterna. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,7 +4,6 +6,1 +7,3 +8,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för april och maj underskattades av föregående prognos med 2 procent. Det kan bero på att inflödet till förmånen var något högre än vad som tidigare prognostiserats. Antalet personer skattas med utfall av nettodagar och utgifter, då det finns eftersläpningar i sjukfallsstatistiken på upp till 6 månader. Justerat för de senaste utfallen blir prognosen marginellt höjd i år och effekten ackumuleras över prognosperioden givet den höga kvarståendesannolikheten. 58

59 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 255 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 78 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 86 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Bidrag till arbetshjälpmedel är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta att arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med bidrag till arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Bidrag till arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd, det vill säga personer som har en anställning och fullt arbetsförmögna kan få bidrag till arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma. Det är också den vanligaste anledningen till att Försäkringskassan beviljar bidrag till arbetshjälpmedel idag. Analys Utfallen i april och maj blev lägre än prognosen som lämnades i maj. En orsak kan vara att antalet ärenden som rör utbyte av hörseltekniska hjälpmedel varit lägre än väntat. Bedömningen är att sådana ärenden ökar senare i år och att det inte förändrar årsprognosen. Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för resor i samband med FMU förblir låga i enlighet med förbrukningen 2016, se tabell nedan. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och 59

60 Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. För 2017 beräknas utgifterna för Bidrag till arbetshjälpmedel öka till 160 miljoner kronor. Ökningen beror på de hörseltekniska hjälpmedel som måste bytas ut. 28 Därefter förväntas utgifterna minska under 2018 för att sedan öka igen till följd av den generella prisutvecklingen och av en utveckling mot mer avancerade hjälpmedel. Utgifterna för posten Övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Sammantaget förväntas utgifterna minska från 255 miljoner kronor år 2017 till 168 miljoner kronor för 2018 för att därefter successivt öka till 183 miljoner kronor Fördelning av utgifter Tusental kronor FMU Bidrag till arbetshjälpmedel Övrigt Totalt Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnen för 2016 med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan. Osäkerhetsanalys En osäkerhet i prognosen är hur många personer som har hörselteknisk utrustning som måste bytas ut. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Post- och Telestyrelsen fattade beslut 1 juli 2016 om att frekvens för trådlösa mikrofoner och hörseltekniska hjälpmedel ska ändras från och med 1 januari Beslutet innebar att ett stort antal hörseltekniska hjälpmedel inte skulle vara tillåtna att använda från och med 1 januari Men den 31 oktober 2016 fattade Post- och Telestyrelsen ett nytt beslut som innebär att de hörselhjälpmedel det rör sig om får användas till 31 december

61 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar :2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar :2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 573 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 61

62 Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas aktivitets- och sjukersättningar inklusive en statlig ålderspensionsavgift, bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar samt kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar. Anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostar utgifterna för dessa förmåner i sin helhet. En socialavgift, sjukförsäkringsavgiften, finansierar de inkomstrelaterade delarna av aktivitets- och sjukersättningen medan resterande del finansieras av allmänna skattemedel. Aktivitets- och sjukersättningar Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt 3 år i taget. Aktivitetsersättningen kan beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Försäkrade i åldrarna år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Från och med den 1 mars 2017 kan även åringar ha rätt till hel sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels bestå av personer som har beslut enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya regelverket som gäller från och med den 1 juli De som omfattas av det gamla regelverket har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättningar kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Från och med 1 juli 2017 höjs garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättningens inkomstrelaterade del. Analys Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar förväntas att minska under hela prognosperioden. Även antalet personer inom förmånen förväntas att minska under motsvarande period. Det är antalet personer som uppbär sjukersättning som driver minskningen. Under perioden förväntas de minska med cirka 4 procent per år. Inom aktivitetsersättningen förväntas antalet personer däremot ligga på en i princip konstant nivå under perioden. 62

63 Sjukersättning Antalet personer med sjukersättning har successivt minskat sedan 2006 och förväntas fortsätta att minska under prognosperioden. Sedan 2006 har antalet i det närmaste halverats och i maj 2017 var det cirka personer som hade sjukersättning. I december 2017 förväntas det vara drygt stycken för att sedan fortsätta minska till i december 2021, se diagram nedan. Att antalet personer minskar under hela prognosperioden beror främst på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att nybeviljandet av sjukersättning är lågt i förhållande till utflödet. Antal personer med sjukersättning Tusental Källa: Försäkringskassan. Nybeviljandet av sjukersättning har minskat betydligt de senaste åren, från cirka personer 2014 till under Minskningen prognostiseras fortsätta under 2017 då ungefär personer beräknas nybeviljas sjukersättning. Därefter förväntas antalet nybeviljanden stabiliseras runt 2017 års nivå, se diagram nedan Nybeviljandet delas upp i tre kategorier. Utbytesärenden är ärenden där Försäkringskassan initierar ett utbyte av sjukpenning till sjukersättning. Ansökan sjukfall är ärenden där den försäkrade ansöker om sjukersättning under pågående period med sjukpenning. Ansökan utifrån är ansökningar från personer som när de blir beviljande sjukersättning inte har sjukpenning. 63

64 Nybeviljande av sjukersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental Källa: Försäkringskassan. En förklaring till de två senaste årens minskning av antalet nybeviljanden inom sjukersättning är att avslagsandelarna succesivt har ökat. Då avslagsandelarna ökat från strax över 50 procent under 2015 till närmare 80 procent under början av 2017, utan lagändringar eller förändrad rättspraxis, bedöms en mer korrekt tillämpning vara den viktigaste orsaken till att fler ärenden avslås. Denna förändring beror delvis på de åtgärder som vidtagits efter att Försäkringskassan under 2015 genomförde en granskning av den rättsliga kvalitén inom sjukersättningsärenden. 30 Uppföljningen visade att utredningen var otillräcklig i nästan en fjärdedel av ärendena, och i 42 procent av de tillräckligt utredda ärendena bedömdes den försäkrade inte ha rätt till sjukersättning. Ett antal åtgärder vidtogs efter detta, inbegripande både kompetensutveckling och förtydligad försäkringsstyrning, i syfte att kvalitén skulle höjas. Detta framstår som den viktigaste orsaken till att avslagsandelen avseende sjukersättningsärenden har blivit allt högre. Ytterligare en förklaring till de ökande avslagsandelarna och därmed det minskande nybeviljandet är att handläggningen av sjukersättningsärenden under 2015 omorganiserades och koncentrerades till en avdelning inom Försäkringskassan. Minskningen av nybeviljandet under 2015 kan främst hänföras till det andra halvåret och förefaller ha påverkats av denna omorganisation. I en 30 Rättslig uppföljning 2015:4, Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden 64

65 nyligen publicerad rapport 31 konstateras att ungefär en fjärdedel av den ökade andelen avslag mellan 2014 och 2015 kan härröras till att de handläggare som i den nya organisationen har fortsatt att hantera ansökningar om sjukersättning hade en högre andel avslag redan under Sammantaget innebär detta att ökningen av avslagen förklaras både av de åtgärder som vidtagits efter granskningen och av den omorganisation som trädde i kraft efter årsskiftet 2014/15. En ytterligare faktor som har bidragit till det lägre nybeviljandet är att den bortre tidsgränsen i sjukpenning togs bort 1 februari 2016, vilken tidigare var en naturlig tidpunkt för att initiera en övergång från sjukpenning till sjukersättning. Borttagandet ledde därmed till att övergångarna från sjukpenning till sjukersättning minskade ytterligare då många istället kvarstod inom sjukpenning. I maj 2017 publicerade Försäkringskassan en ny granskning av den rättsliga kvalitén i beslut om sjukersättning tagna under juni september Granskningen använde samma metod som den föregående rättsliga granskningen, som genomfördes på beslut tagna under januari september Den nya granskningen fann att 96 procent av de ärenden som avslagits var tillräckligt utredda och av dessa ansågs i stort sett samtliga beslut riktiga. Beträffande de ärenden som beviljats sjukersättning ansåg granskarna att närmare en tredjedel inte var tillräckligt utredda. Av de beviljade ärendena som däremot ansågs tillräckligt utredda fann granskarna att arbetsförmågan i 37 procent av fallen inte var stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. 33 De vanligaste orsakerna till skillnaderna i bedömningen var att granskarna ansåg att arbetsförmågan inte var nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden och att arbetslivsinriktad rehabilitering ansågs kunna förbättra arbetsförmågan. Sammanfattningsvis visar den nya granskningen att de ärenden som avslagits i hög grad varit tillräckligt utredda och lett till ett riktigt beslut. Gällande de ärenden som däremot beviljats sjukersättning ansågs bristerna som uppmärksammats i den föregående kvalitetsuppföljningen kvarstå samt att bristerna inom utredningen ökat. Som beskrivits ovan ökade andelen avslag efter genomförandet av den förra rättsliga granskningen. Det är sannolikt att granskningen och de efterföljande åtgärderna bidragit till högre avslagsandelar. Mot bakgrund av detta bedöms det även sannolikt att de åtgärder som planeras vidtas till följd av den nya granskningen kommer att ha en sänkande effekt på nybeviljandet inom sjukersättning. Eftersom det nu finns en upparbetad process för denna typ av kompetenshöjande åtgärder förväntas effekten komma tidigare än vid den 31 PM 2017:3, Mera likformighet och högre rättslig kvalitet en sammanfattande analys av likformigheten i handläggningen av sjukersättning 32 Rättslig uppföljning 2017:3, Sjukersättning Rättslig kvalitetsuppföljning 33 Skillnaden mellan granskningarnas andelar, 37 respektive 42 procent, ansågs inte signifikanta 65

66 föregående granskningen. Av dessa orsaker sänks prognosen för nybeviljandet under hela prognosperioden. Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning bedöms öka något mellan 2016 och 2017 på grund av att garantiersättningen höjs med 0,05 prisbasbelopp 1 juli Detta leder även till en ökning mellan 2017 och För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. Aktivitetsersättning I kontrast till sjukersättning har antalet personer inom aktivitetsersättning ökat under många år. Det finns dock anledning att tro på ett mer stabilt antal de kommande åren. För det första är det från och med 1 mars 2017 möjligt att beviljas hel sjukersättning från och med 19 års ålder. På grund av detta antas därför närmare personer som nu uppbär aktivitetsersättning istället att ansöka om och beviljas sjukersättning. Denna övergång antas ske kontinuerligt under en treårsperiod och påverkar varken det samlade antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar eller utgifterna eftersom ersättningen till den försäkrade är lika stor oavsett i vilken förmån personen befinner sig i. Försäkringskassan vill dock betona osäkerheten i detta antagande då det inte är helt klarlagt exakt vilka som är aktuella för en övergång. Det går därför inte heller att precisera när i tiden övergångarna väntas ske och det kan mycket väl bli så att övergångar sker med ett annat mönster än ett konstant antal varje månad. Den andra anledningen till att ökningen av antalet personer inom aktivitetsersättning prognostiseras att dämpas är den rättsliga kvalitetsuppföljning som gjordes i slutet av Granskningen undersökte den rättsliga kvaliteten i ärenden där Försäkringskassan beviljade aktivitetsersättning på grund av att den försäkrade bedömdes ha nedsatt arbetsförmåga. Det var den försäkrades första beslut om nedsatt arbetsförmåga som granskades, personen kunde emellertid haft aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång tidigare. Resultaten visade att det finns en betydande förbättringspotential när det gäller utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning gällande nedsatt arbetsförmåga. Närmare en tredjedel av ärendena bedömdes vara bristfälligt utredda och av de ärenden där utredningen var tillräcklig bedömdes besluten som tveksamma i nästan hälften av fallen. I de fall granskarna inte instämde i ett beslut handlade det oftast om att beslutet ansågs alltför generöst, antingen för att den försäkrade inte alls uppfyllde villkoren för aktivitetsersättning eller att en kortare ersättningsperiod eller lägre ersättningsnivå borde ha beviljats. Likt den rättsliga granskningen av sjukersättning som genomfördes föreslås därför bland annat en rad kompetenshöjande åtgärder. Då besluten ansågs alltför generösa antas att åtgärderna resulterar i högre avslagsandelar. Sedan 34 Rättslig uppföljning 2016:6, Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga 66

67 granskningen publicerades har andelen avslag ökat från 37 till strax över 54 procent. Om detta är en effekt av den rättsliga granskningen är i nuläget svårt att avgöra. I prognosen antas fortsatt att avslagen kommer öka svagt för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Hur stor den faktiska effekten blir på nybeviljandet är dock väldigt osäkert. Nybeviljandet prognostiseras att minska under 2017 för att därefter stabiliseras på en nivå runt nybeviljanden per år. Som diagrammet nedan visar förväntas utvecklingen i både förlängd skolgång och nedsatt arbetsförmåga vara i stort sett konstant från och med Prognosen för nybeviljandets utveckling är dock osäker, framför allt på längre sikt. Nybeviljande av aktivitetsersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental Källa: Försäkringskassan. Sammanfattningsvis prognostiseras antalet personer med aktivitetsersättning till cirka i december Mellan åren 2017 och 2019 prognostiseras antalet minska svagt till följd av övergångarna till sjukersättning i kombination med att inflödet stabiliseras. På lång sikt förväntas samtliga personer med aktivitetsersättning som egentligen har rätt till hel sjukersättning ha övergått till sjukersättning och antalet personer väntas därför öka något igen från och med I slutet av 2021 antas antalet personer vara ungefär , se diagrammet nedan. 67

68 Antal personer med aktivitetsersättning Tusental Källa: Försäkringskassan. Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitetsersättning bedöms öka mellan 2016 och 2017 på grund av höjningen av garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp som träder i kraft 1 juli Detta leder även till en ökning mellan 2017 och Därefter antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant över prognosperioden. 68

69 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,4-1,4-2,4-4,0-5,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppet har höjts för perioden Då medelersättningen baseras på prisbasbeloppet leder en höjning av det till en högre utgiftsprognos för anslagsposten. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallet för april och maj med cirka 42 miljoner kronor (0,7 procent). Den största anledningen till prognosfelet var att nybeviljandet av både aktivitets- och sjukersättning var lägre än vad som tidigare prognostiserats. Nybeviljandet av aktivitetsersättning sänks därför över hela prognosperioden, framför allt med avseende på nedsatt arbetsförmåga. Det låga nybeviljandet inom sjukersättning de senaste månaderna i kombination med den förväntade effekten av den nya rättsliga granskningens efterföljande åtgärder sänker även prognosen för nybeviljandet av sjukersättning, framför allt med avseende på utbytesärenden. 69

70 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 169 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 155 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Den 1 januari 2017 höjdes högsta möjliga ersättningen från 93 till 95 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger kronor för den som är ogift och kronor för den som är gift. Samtidigt höjdes den skäliga levnadsnivån vid beräkning av särskilt bostadstillägg till motsvarande nivå som för ålderspensionärer, vilket innebär en höjning från 1,3546 till 1,473 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och från 1,1446 till 1,204 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. Analys En överväldigande majoritet av de personer som har bostadstillägg har också sjukersättning. Vid en jämförelse mellan de fem första månaderna under 2017 och motsvarande period 2016 syns en minskning i antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg. Dock har minskningen mattas av och bedömningen är att antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg kommer att stabiliseras på drygt personer under prognosperioden. Antalet personer med sjukersättning prognostiseras att minska (se avsnitt aktivitets-och sjukersättning), 70

71 dock har andelen med sjukersättning som också uppbär bostadstillägg ökat och förväntas att fortsätta öka, se diagram nedan. Andelar av antalet med aktivitets- och sjukersättningar som har bostadstillägg Procent Källa: Försäkringskassan. Ökningstakten för andelen personer med aktivitetsersättning som har bostadstillägg har mattats av sedan I föreliggande prognos beräknas andelen att plana ut kring procent under prognosperioden. Dock beräknas antalet personer med aktivitetsersättning att minska något vilket medför marginellt lägre utgifter. Den promemoria som föreslår en skattesänkning för personer med aktivitets- och sjukersättning kan komma att påverka bostadstillägget. 35 Dock är detta förslag inte beslutat och har inte beaktats i prognosen. 35 Regeringen: Fi 2017/01367/S1 71

72 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,3-0,8-1,4-1,5-2,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för prisbasbeloppet vilket sänker prognosen för bostadstillägg. I samma prognos har konjunkturinstitutet reviderat ner ökningstakten för boendekostnader under 2017 och 2018, något som också har en sänkande effekt på prognosen. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallen för april och maj med drygt 13 miljoner kronor (1,6 procent). En justering av prognosen baserat på de senaste utfallen ger därför en marginell höjning för Höjningen motverkas dock av att prognosen för antal personer i aktivitets- och sjukersättningar sänks för perioden Sammantaget höjs prognosen för 2017 och sänks för åren

73 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 33 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 3 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 4 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Från anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Analys Utgifterna för april och maj var sammantaget högre än vad som beräknades i föregående prognos. Dock var inte prognosfelen samstämmiga vilket gör det svårt att dra några definitiva slutsatser för helårsutfallet. Utgifterna 2017 beräknas att vara i nivå med Antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar beräknas att minska under prognosperioden, vilket medför att även utgifterna för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar förväntas sjunka något år till år. 73

74 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,8 +0,5-0,7-2,1-3,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen 2017 och 2018, vilket sänker prognosen för hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Utfallsjusteringen ger en höjande effekt under 2017 vilket i sin tur höjer prognosen på längre sikt. Effekten av den nedreviderade prognosen för antal personer i aktivitets- och sjukersättningar har däremot en sänkande påverkan på prognosen. Sammantaget leder detta till att prognosen höjs för och sänks från och med

75 1:3 Handikappersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Handikappersättning kan beviljas för vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen fyller 19 år. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 år får behålla ersättningen även efter att de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet för år räknat. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. Analys Utfallen i april och maj blev något lägre än prognosen som lämnades till regeringen i maj. En förklaring kan vara att de antaganden som tidigare användes antalsprognosen medfört överskattningar. Nu har dessa antaganden ändrats, se avsnittet förändring av prognosmodell längre ner. Antalet handikappersättningar har ökat stadigt sedan 2011 och detta förväntas fortsätta i ungefär samma omfattning de kommande åren. Störst, räknat i procent, är ökningen på den lägsta ersättningsnivån. Ökningen av den lägsta nivån 75

76 förklaras både av att befolkningen ökar och av att nivåns andel av det totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsökningen är dock förhållandevis liten, se diagram och tabell nedan. Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Källa: Försäkringskassan. Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer Nivå December 2016 December 2021 Förändring i procent 36 % ,7 53 % ,3 69 % ,7 Totalt ,6 Källa: Försäkringskasan. Antalet handikappersättningar ökade trendmässigt fram till Utvecklingen förklaras delvis av förändringar i befolkningens åldersmässiga sammansättning, men också av att handikappersättning blev allt vanligare i de flesta åldersgrupper både bland kvinnor och bland män. Under 2003 avstannade ökningen av antalet mottagare av handikappersättning. Den 1 januari 2003 höjdes den nedre åldersgränsen för handikappersättning från 16 år till 19 år, vilket medförde att inflödet till förmånen minskade. De nya åldersreglerna nådde full effekt mot slutet av 2006, men ökningen 36 i antalet 36 Antalsökningen för exempelvis december 2016 mäts som skillnaden i antal mellan december 2015 och december 2016 (rullande 12). 76

77 ersättningar var 2013 uppe på ungefär samma nivåer som före Sedan början av 2014 har ökningen avtagit och är nu på ungefär samma nivå som början på Årlig förändring av antal mottagare av handikappersättning Källa:Försäkringskassan. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusentals kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,5-0,9-1,1-1,6-1,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat upp prognosen för prisbasbeloppet för åren Detta medför en höjning i prognosen för åren

78 Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet handikappersättningar har sänkts över prognosperioden. Det beror på att antaganden om hur andelar i befolkningen med handikappersättningar utvecklats över prognosperioden ändrats, se stycket nedan. En mindre nedjustering i prognosen för hela perioden har också gjorts på grund av utfall under året. Sammantaget leder volym- och strukturförändringarna till en sänkning av prognosen för hela prognosperioden. Förändring av prognosmodell Antagandet om utvecklingen av antalet handikappersättningar har ändrats. Nu antas andelarna av befolkningen med handikappersättning över prognosperioden förändras med skillnaden mellan åren 2015 och Denna prognosmodell användes före oktober Den modell som användes i förra prognosen infördes oktober 2013 till följd av att det skett en ökning av antalet mottagare med handikappersättning. Mellan oktober 2012 och oktober 2013 ökade antalet mottagare med drygt personer. Nu är utvecklingen av antalet mottagare mer plan det vill säga mer som utvecklingen framtill ungefär i mitten på 2012 och därför används den gamla modellen som är mer i linje med den nuvarande utvecklingen. 37 En mer detaljerad redogörelse av modellen ges i Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren , , Försäkringskassan, Dnr (se not 13 sidan 62). 78

79 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta :4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 54 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 79

80 Bakgrundsfakta Från anslagsposten Arbetsskadelivränta bekostas arbetsskadeersättningar som beviljas enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande äldre lagar. De förmåner som kan beviljas är egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. En försäkrad kan ha rätt till livränta om han eller hon har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan indexeras med ett särskilt tal som påverkas av både KPI juni-juni och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor och arbetsskadesjukpenning. Affärsverk och bolagiserade före detta affärsverk finansierar själva vissa arbetsskadelivräntor till följd av att de tidigare hade självrisk för arbetsskadeersättningar. De betalar dock inga ålderspensionsavgifter för dessa livräntor. Detta bekostades till och med 2008 i stället från en särskild anslagspost Vissa övriga ålderspensionsavgifter. Från och med 2009 redovisas dessa avgifter i samma anslagspost som övriga statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor. Anslaget belastas med dessa utgifter i sin helhet. Det finns en socialavgift för arbetsskadeförsäkringen. Anslagsposterna 1:4.4 och 1:4.5 kan anses vara finansierade från denna avgift. Analys Utgifterna för arbetsskadelivränta har minskat över tid och förväntas att fortsätta minska över prognosperioden. År 2017 beräknas utgifterna ha minskat med 3,8 procent jämfört med 2016, från knappt 2,9 till 2,8 miljarder kronor. År 2018 prognostiseras utgifterna till 2,7 miljarder kronor, vilken innebär en minskning med 4 procent från 2017 års utgiftsnivå. Utgifterna beräknas sedan fortsätta minska, men minskningstakten förväntas avta under perioden , se diagrammet nedan. 80

81 Utgifter för arbetsskadeersättningar Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan. Egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning är den största utgiftsposten inom anslaget och motsvarar 85 procent av utgifterna. Utfallet för januari maj 2017 blev 1 miljard kronor, vilket är 3,6 procent lägre än samma period Minskningstakten för de fem första månaderna 2017 har varit betydligt lägre jämfört med motsvarande period tidigare år och under 2017 beräknas utgifterna minska med 3,4 procent jämfört med 2016, från knappt 2,5 till 2,4 miljarder kronor. År 2018 prognostiseras utgifterna till 2,3 miljarder kronor, vilket är en minskning med 3,8 procent jämfört med Utgifterna beräknas sedan att fortsätta minska, men minskningstakten förväntas avta till följd av ett ökande indexeringstal. Egenlivränta enligt äldre lagstiftning står för cirka 11 procent av utgifterna från anslaget. Utgifterna för egenlivränta enligt äldre lagstiftning beräknas minska med 7,3 procent mellan 2016 och 2017, från 314 miljoner kronor till 291 miljoner kronor. Under perioden förväntas utgifterna fortsätta att minska, men med en avtagande minskningstakt, från omkring 7 till 5 procent. Utgifterna för övriga ersättningar, som begravningskostnader, efterlevandelivräntor, sjukpenning, sjukvård utomlands och tandvård, prognostiseras till 121 miljoner kronor år 2017, vilket motsvarar en minskning med 2,6 procent jämfört med Utgifterna för dessa ersättningar beräknas fortsätta minska till och med 2020 och stabiliseras runt 117 miljoner kronor. Från och med den 1 juli 2017 höjs garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen med 0,05 prisbasbelopp. För den som är berättigad både livränta och aktivitets- eller sjukersättning ska dessa samordnas. Höjningen av 81

82 garantiersättningen kan därför få en sänkande effekt på prognosen, men ändringen har inte beaktats i prognosen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,5 +0,7 +1,0 +1,0 +1,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Egenlivräntorna enligt gällande regelverk indexeras med hjälp av ett särskilt indexeringstal som baseras på prisbasbeloppet och inkomstindex. Egenlivräntor enligt äldre regelverk är indexerade med prisbasbeloppet. Övriga ersättningar inom anslaget antas också följa prisbasbeloppets utveckling. Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för prisbasbeloppet för åren , vilket höjer prognosen för arbetsskadelivräntor. Volym- och strukturförändringar Utfallet för arbetsskadelivräntor blev något högre under april och maj än vad som tidigare prognostiserats. Prognosen har därför utfallsjusterats, vilket medför en höjning av prognosen för samtliga år under prognosperioden. 82

83 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 33,7 miljoner kronor, vilket är 1,25 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 83

84 Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till (i) dem som är totalförsvarspliktiga, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter, (ii) dem som medverkar i räddningstjänst samt (iii) dem som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ersättningarna inom det statliga personskadeskyddet finansieras helt med statliga medel. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Båda regleras i socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet lämnas ersättningen som överstiger arbetsskadeersättningen från denna. Den överskjutande delen belastas anslaget för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Analys Utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet har minskat över tid och förväntas att fortsätta minska under prognosperioden. De totala utgifterna för anslaget beräknas att minska med 2,4 procent under 2017 jämfört med 2016, från 34,5 till 33,7 miljoner kronor. Utgifterna inom anslaget domineras av utgifterna för äldre skador, vilka står för cirka två tredjedelar av de totala utgifterna. År 2017 prognostiseras utgifterna till 22,1 miljoner kronor, vilket är 3,7 procent lägre än år Därefter beräknas utgifterna att fortsätta minska med 5,2 procent årligen till och med Egenlivräntorna enligt nuvarande regelverk utgör omkring 30 procent av utgifterna inom förmånen. Under 2017 beräknas utgifterna för egenlivräntor enligt gällande regelverk till 10,5 miljoner och förväntas sedan att minska med 2,8 procent årligen under prognosperioden. Även utgifterna för skadeståndslivräntor beräknas fortsätta att minska från knappt 1,2 miljoner kronor 2016 till 1,1 miljon kronor Minskningstakten beräknas till drygt 7 procent årligen under resterande del av prognosperioden. Från och med den 1 juli 2017 höjs garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen med 0,05 prisbasbelopp. För den som är berättigad både livränta och aktivitets- eller sjukersättning ska dessa samordnas. Höjningen kan därför få en sänkande effekt på prognosen, men ändringen har inte beaktats i prognosen. 84

85 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,0 +2,7 +3,4 +4,1 +4,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för de två största utgiftsposterna inom anslaget, äldre skador samt egenlivräntor enligt nuvarande regelverk, och underskattade utgifterna för skadeståndslivräntor. Sammantaget leder detta till att prognosen för 2017 har justerats upp med 2 procent. Utfallsjusteringen medför att den sammanlagda prognosen höjs under hela prognosperioden. 85

86 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:6.1 Rehabiliteringsgaranti n :6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund :6.4 Medicinsk service :6.5 Rehabiliteringsinsatse r i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlingen :6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess :6.8 Arbetsplatsnära stöd :6.9 Försäkringsmedicinsk a utredningar :6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 86

87 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning om rehabiliteringsinsatser (FINSAM) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett eller flera landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Analys Anslaget har belastats med ungefär 151 miljoner kronor under årets första fem månader. Det är ungefär 8 miljoner kronor lägre jämfört med samma period förra året. Utfallet i maj blev ungefär 12 miljoner kronor lägre än prognosen. Anslaget beräknas ändå förbrukas i sin helhet under Bedömningen är också att anslaget kommer att förbrukas i sin helhet för åren

88 Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj :6.4 Medicinsk service Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Medicinsk service är från och med 2017 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen efter förslag i Prop. 2016/17. Tidigare finansierades Medicinsk service av anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården. Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk service. Med medicinsk service avses undersökning och analys inom laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi som utgör ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga. Analys Anslagsbelastningen under årets första fem månader är ungefär 53 miljoner kronor. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet för åren

89 Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj :6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom ett utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov tidigare ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. Analys Anslagsbelastningen under årets första fem månader blev ungefär 206 miljoner kronor. Det är ungefär 23 miljoner kronor lägre jämfört med samma period förra året. Utfallen för april och maj avviker från förra prognosen. I april var utfallet ungefär 16 miljoner kronor högre än prognosen och i maj 58 miljoner kronor lägre 89

90 än prognosen. En förklaring till det betydligt lägre utfallet i maj är försenade rekvisitioner från Arbetsförmedlingen. Anslaget beräknas ändå förbrukas i sin helhet för år 2017 och även på längre sikt ( ). Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj :6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 100 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivare kan sedan 2014 få statligt bidrag för köp av utredande insatser för en arbetstagare som har eller riskerar att få en nedsatt arbetsförmåga, så kallat arbetsplatsnära stöd. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall genom att stödja arbetsgivare för halva det belopp som denne betalat för en arbetsplatsnära stödinsats, dock med högst kronor för varje sådan insats. 90

91 I Ds 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete finns förslag att det arbetsplatsnära stödet bör utvidgas och även omfatta planering, genomförande och uppföljning. Det finns också förslag att stödinsatsen ska benämnas arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Ett annat förslag är att det högsta belopp för stöd är kronor per arbetstagare och att arbetsgivare får högst kronor per kalenderår. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i prognosen. Analys Anslagsbelastningen under årets första fem månader var ungefär 40 miljoner kronor. Det är ungefär 14 miljoner kronor mer än motsvarande period förra året. Anslaget beräknas att förbrukas i sin helhet för Även för åren är bedömningen att anslaget förbrukas i sin helhet. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj :6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 270 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 91

92 Bakgrundsfakta I oktober 2016 slöts en överenskommelse för perioden 1 november 2016 till 31 december 2017 (föregående överenskommelse gällde fram till och med 31 oktober 2016): Försäkringsmedicinska utredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för perioden 1 november 2016 till 31 december. Det framgår i överenskommelsen att pilotverksamheten för aktivitetsförmågeutredningar avslutas 31 oktober 2016 och att utredningsformen permanentas så att alla landsting från och med 1 november även ska kunna välja aktivitetsförmågeutredning. Överenskommelsen omfattar 41,5 miljoner kronor för 2016 och 250 miljoner kronor för Analys Utfallet i maj är ungefär 18 miljoner kronor högre än prognosen som lämnades i maj. Försäkringskassan kan konstatera att behovet av försäkringsmedicinska utredningar sedan 2015 successivt har ökat, vilket volymprognoserna indikerar. Detta bedömer Försäkringskassan är en följd av att inflödet till sjukförsäkringen och senare också att sjukfallslängderna har ökat. Försäkringskassan prognostiserar därför att anslagsbelastningen för 2017 ökar till 270 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor högre än prognosen som lämnades i maj. Försäkringskassan har, utifrån det ursprungliga anslaget på 250 miljoner kronor, skickat en begäran om tilläggsanslag på 40 miljoner kronor. Då Försäkringskassan endast kan beställa och få genomförda försäkringsmedicinska utredningar som motsvarar ett totalt anslagsbehov på 270 miljoner kronor har en reviderad begäran på 20 miljoner kronor skickats in den 26 juni. Landstingen och regionerna har lämnat uppgift om att de har kapacitet att genomföra minst utredningar under perioden juni-december och därmed finns det förutsättningar för landstingen att leverera beställda utredningar inom den tid som anges i överenskomna rutiner. Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 270 miljoner kronor och för åren beräknas anslagsbelastningen bli 300 miljoner kronor årligen. 92

93 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2017 höjs med 20 miljoner kronor (se analysavsnittet ovan). 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad

94 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta I december 2015 slöts en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för verksamhetsåret Till skillnad från föregående avtal finns ingen rörlig del. En annan skillnad är att avtalet omfattar 1,5 miljarder och inte en miljard som tidigare. Utgifterna som avses i avtalet finansierades av anslagsposterna Bidrag till hälso- och sjukvården och Rehabiliteringsgarantin. I december 2016 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåren med utbetalningar under åren Analys Nedan redovisas de utbetalningar som betalats till landstingen under 2017 enligt avtalet för verksamhetsåret Se En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 för redogörelse av avtalet Se En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för en närmare redogörelse av avtalet. 94

95 Utfall för villkor 1 5 under 2016 (med utbetalning till landstingen 2017) Tusental kronor Villkor Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Villkor 1: En jämställd process Villkor 2: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin ,5 Villkor 3: Funktion för koordinering: ,2 Villkor 4: Villkor 5: Grundnivå Utökad nivå Särskild stimulans ,1 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta Utökat elektroniskt informationsutbyte , Totalt ,3 Under perioden januari-maj 2017 har 113 miljoner kronor betalats ut till SKL varav den största delen (81 miljoner kronor) rör villkor 5, Utökat elektroniskt informationsutbyte. Under samma villkor har 14 miljoner kronor betalats till Socialstyrelsen. Försäkringskassan har under samma period för villkor 5 förbrukat ungefär 17 miljoner kronor. Under samma period gjordes en utbetalning på 500 miljoner kronor till landstingen enligt avtalet som slöts i december 2016 (villkor 2 Funktion för koordinering). Nedan redovisas fördelningen av medlen inom ramen för överenskommelsen för verksamhetsåren 2017 och 2018 (med utbetalningar ). För år 2017 beräknas anslagsbelastningen bli miljoner kronor. För åren bedöms anslaget förbrukas i sin helhet det vill säga miljoner per år. 95

96 Fördelning av medlen inom ramen för överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess med utbetalningar under Tusental kronor Villkor 1: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Villkor 2: Funktion för koordinering Villkor 3: Villkor 4: Villkor 5: Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta Utökat elektroniskt informationsutbyte Landstingen SKL Försäkringskassan Socialstyrelsen Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning Utvecklingsinsatser: SKL Försäkringskassan Samordning och stöd (SKL): Forskning: Uppföljning och utvärdering: Totalt Osäkerhetsanalys Det finns en osäkerhet vad gäller landstingens fullföljande av de fastställda kriterierna i villkoren. Varje villkor bedöms enskilt och om något landsting inte uppfyller kraven för det specifika villkoret minskas anslagsbelastningen. 96

97 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Under villkor 4 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta kunde maximalt 50 miljoner kronor betalas ut till landstingen 2017 men utbetalningen blev lägre; ungefär 11 miljoner kronor betalades ut till landstingen. Prognosen för 2017 sänks därför med 39 miljoner kronor. 97

98 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 901 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 51 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 91 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjuklönekostnader infördes den 1 januari Anslagsposten ersatte Högkostnadsskydd för arbetsgivare som var under anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. och är till skillnad från högkostnadsskyddet ett eget anslag. Ersättningen är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Försäkringskassan får uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader från Skatteverket och beräknar ersättningen. Skatteverket krediterar beloppen på arbetsgivarnas skattekonton och Försäkringskassan betalar därefter ersättningen till Skatteverket. En mer detaljerad redogörelse av förmånen ges i budgetpropositionen för Analys Utfallet i april blev ungefär 2 miljoner kronor lägre än prognosen och utfallet i maj blev ungefär 3 miljoner kronor lägre än prognosen. Orsakerna till prognosavvikelserna förklaras av återkrav på ungefär 2 miljoner kronor i april och 3 miljoner i maj. 98

99 Den årliga beräkningen av ersättningen för 2016 med utbetalning 2017 har genomförts. Beräkningen baseras på uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader och lönekostnader för hela Resultatet blev att ersättningen uppgår till ungefär 891 miljoner kronor. Ett antal ärenden har dock av olika skäl inte kunnat tas med i beräkningen, bland annat ärenden där det saknas uppgift om arbetsgivares adress. Bedömningen är att dessa ärenden senare i år kommer att genera utbetalningar på 6 miljoner kronor. Förskottsbetalningarna bedöms bli 4 miljoner kronor i år. Anslagsbelastningen bedöms sammantaget bli 901 miljoner kronor för Även för åren bedöms anslagsbelastningen bli 901 miljoner kronor årligen. Osäkerhetsanalys Det är osäkert hur mycket de ärenden som inte kunnat hanteras i den årliga beräkningen kommer att generera i utbetalningar. Prognosen är också osäker då det bara finns ett årsutfall. En tredje osäkerhet i prognosen är storleken på återkraven, som gör att anslagsbelastningen blir mindre. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj

100 2:1 Förvaltningsmedel Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 158 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 38 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys I denna prognos ingår följande poster: 100

101 Prognospost i mnkr Kommentar Nya reformer som regeringen har angivit i budgetproposition Ökad ambitionsnivå inom assistansersättningen för att förbättra kvaliteten i handläggningen och förstärka kontrollerna för att förhindra brottslighet. Nya förmåner omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Volymökningar för omprövnings- och överklagandeärenden. Dessa ärenden har ökat markant under 2016 och vi ser en fortsatt ökning även kommande år. Ökade volymer inom flertalet förmåner med anledning av flera nyanlända. Regeringen har beslutat om ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i samhälls- och arbetslivet fr.o.m. den 1 januari Detta innebär ökade kostnader för myndigheten. 5 12,2 12,2 12,2 12,2 Inga justeringar är gjorda Inga justeringar är gjorda 9, Kostnaden har ändrats sedan förra prognosen. Nu ingår endast myndighetens nedskrivningskostnad Inga justeringar är gjorda Justeringar gjorda pga. av volymerna inte ökar i den omfattning som tidigare prognostiserats Justerade belopp som överensstämmer med aktuell kommunicerad kalkyl inkl. myndighetens nedskrivningskostnader. Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning I tidigare lämnad prognos ingick Försäkringskassans uppskattade kostnader för regeringens förslag om att ersätta vårdbidrag och handikappersättning med de två nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Arbetet med att eventuellt ersätta förmånerna är en lång och omfattande process varför Försäkringskassan vid årsskiftet 2016/2017 startade upp ett genomförandeprojekt. Myndigheten har nu stoppat projektet och tillgången skrivs ner till en kostnad om 9,5 miljoner kronor, då regeringen inte har fattat beslut om reformen och vi därmed inte kan fortsätta att utveckla IT-stödet. Eftersom fortsatt oklarhet råder kring dessa förmåner har vi valt att exkludera framtida kostnader i denna prognos. 40 SA-nivåhöjning garantiersättning, höjning av inkomstgränser inom bostadsbidrag, höjning av flerbarnstillägget, höjning av adoptionsbidraget, höjning av underhållsstödet för äldre barn, bidrag till växelvis boende, avskaffande av underhållsstöd vid växelvis boende, sänkt utvecklingsersättning för unga, en prövotid för studier med bibehållen AE, hel sjukersättning från 19 år. 101

102 Ökade volymer inom flertalet förmåner med anledning av flera nyanlända Försäkringskassan har tidigare gjort uppskattningar och beräkningar om hur den ökade mängden nyanlända och därmed den ökade befolkningen påverkar mängden ärenden inom socialförsäkringen och Försäkringskassans verksamhet. Främst gäller det ökade volymer av ärenden inom förmånerna EUfamiljeförmåner, barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd utland och försäkringstillhörighet samt etableringsförmåner (etableringstillägg och bostadsersättning). Då vi ser att volymerna inom alla aktuella förmåner inte ökar i den omfattning som tidigare prognostiserats justeras kostnaderna ner för åren 2017 och åren framåt. Nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i samhälls- och arbetslivet Regeringen har beslutat om ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i samhälls- och arbetslivet. För Försäkringskassan innebär det att ansvaret för handläggning av Etableringsersättning flyttas över från Arbetsförmedlingen från och med den 1 januari Kostnader för myndigheten för övertagandet från Arbetsförmedlingen och anpassning till nytt regelverk är inkluderad i denna prognos enligt aktuell kalkyl för åren 2017 och framåt. För år 2017 ingår också en kostnad på 58 miljoner kronor för nedskrivning av de delar av IT-stödet som inte stödjer det nya regelverket. Övrigt Eventuellt ökade kostnader för reformer inom Försäkringskassans ansvarsområde som inte har aviserats i budgetpropositionen 2017 eller tydliggjorts på annat sätt finns inte med i prognosen. Exempel på kostnader som inte ingår i lämnad prognos är förslagen på ändringar gällande sjukersättning, aktivitetsersättning och bostadstillägg. Vidare har vi inte i prognosen tagit med eventuellt ökade kostnader som kan uppkomma för Försäkringskassan kring regeringens proposition Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationer (prop. 2016/17:58). Konsekvenser Myndigheten kan finansiera de nya förmånerna, kostnader för nedskrivningar och ökade volymer enlig ovan genom att utnyttja anslagskrediten med ca 38 miljoner kronor för år Kostnader för ett eventuellt införande av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning är, som beskrivits ovan, exkluderade i prognosen. Detta får till följd att vi får annan finansiell bild än tidigare. Först år 2019 överskrids anslagskrediten under rådande förutsättningar. Myndighetens ekonomiska mål är att ha en ekonomi i balans, som innebär att vi finansierar vår löpande verksamhet utan att utnyttja anslagskrediten. Prognosen visar att målet inte kommer att uppfyllas och orsaken är att myndigheten inte har finansiering för övertagandet av Etablerings-ersättningen, ökade administrationskostnader med anledning av volymökningar för omprövnings- och 102

103 överklagandeärenden samt ökad befolkningsmängd. Vidare bedömer vi att behovet för att nå målen inom assistansområdet kräver ytterligare insatser och resurser än de 30 miljoner kronor som har tilldelats. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusentals kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,1-1,4-1,1-1,3-1,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändring Beräknade kostnader för ökade volymer inom flertalet förmåner med anledning av flera nyanlända har justerats ned för 2017 med 50 miljoner kronor samt med 39 miljoner kronor för 2018 och framåt. Övrigt Kostnaderna för införande av de nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning har nedjusterats till noll för samtliga år förutom för Den prognostiserade kostnaden var 29 miljoner kronor för 2017, nu uppgår den till 9,5 miljoner kronor och avser bara nedskrivningskostnader. Tillkommande kostnader vid övertagande av handläggningen av Etableringsersättning från Arbetsförmedlingen och anpassning till nytt regelverk har justerats från 29 miljoner kronor till 32 miljoner kronor för 2017 enligt aktuell kalkyl. För 2017 ingår också 58 miljoner kronor i nedskrivningskostnader. För åren 2018 och framåt ingår kostnader enligt aktuell kalkyl. 103

104 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 01:01 Allmänt barnbidrag :02 Flerbarnstillägg :03 Förlängt barnbidrag :04 Tilläggsbelopp vid familjeförmån ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Från och med den 1 januari 2017 delades anslaget Barnbidrag upp i fyra anslagsposter. Anslagsposterna summeras sedan till en prognos för hela anslaget. 1:1 Allmänt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad

105 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta År 2017 är allmänt barnbidrag kronor per barn och månad. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Analys Allmänt barnbidrag står för närmare 90 procent av utgifterna för hela anslaget Barnbidrag. Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år. Antalet barn beräknas öka varje år under hela prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos. Utgifterna för allmänt barnbidrag beräknas till 23,6 miljarder kronor för 2017 vilket motsvarar en ökning med 2,3 procent jämfört med förra året. På längre sikt förväntas utgifterna öka i takt med att antalet barn i befolkningen ökar. År 2021 beräknas utgifterna bli 25,3 miljarder kronor för anslagsposten. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna för det allmänna barnbidraget har under april maj varit 0,2 procent lägre än tidigare prognostiserat. Detta beror troligtvis på att befolkningsprognosen överskattade antalet barn. Anslagsposten har utfallsjusterats med det belopp som underskred prognosen. 105

106 1:2 Flerbarnstillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 21 miljoner kronor. Bakgrundsfakta En förälder som har allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget höjdes från och med 1 januari 2017 med 126 kronor per månad för det tredje barnet. Flerbarnstillägget är 150 kronor per månad andra barnet, 580 kronor för det tredje barnet, kronor för det fjärde barnet. Från och med det femte barnet lämnas kronor för varje ytterligare barn. Analys Antalet barn som är berättigade till flerbarnstillägg förväntas öka i och med att antalet barn i befolkningen ökar. Detta medför också en förväntad ökning i utgifterna för flerbarnstillägget. Hittills i år (januari maj) har utgifterna varit 11,6 procent högre än samma period Prognosen för 2017 beräknas bli cirka 12,5 procent högre än utfallet för Ökningen i utgifterna beror till stor del på att flerbarnstillägget höjdes från och med den 1 januari 2017 för det tredje barnet. Utgifterna prognostiseras till 3,4 miljarder kronor 2017 och förväntas öka till 3,6 miljarder

107 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,4 +0,4 +0,4 +0,4 +0,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna för flerbarnstillägget har under april maj varit 0,2 procent högre än prognosen. Prognosen har utfallsjusterats med 0,4 procent för innevarande år och på längre sikt. 1:3 Förlängt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad

108 Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 222 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med det kvartal barnet fyller 16 år kan föräldern få så kallat förlängt barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande. Det finns ingen övre åldersgräns för rätten till förlängt barnbidrag. Bidraget betalas ut till och med den månad barnet slutför utbildningen eller avbryter studierna. Förlängt barnbidrag betalas ut månadsvis och beloppet är detsamma som för allmänt barnbidrag, det vill säga kronor per barn i månaden. Analys De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första och största gruppen är de som fyller 16 år och är födda under det första kvartalet. Dessa barn växlar från att få allmänt barnbidrag till att få förlängt barnbidrag tills de går ut grundskolan. Den andra gruppen består av ungdomar och unga vuxna som av olika skäl går kvar i grundskolan, majoriteten av dem är i åldern år. Hittills i år har utgifterna varit 1,7 procent högre än samma period Prognosen för 2017 beräknas bli 222 miljoner kronor, en ökning som är något lägre (1 procent) än det man hittills har sett. På längre sikt förväntas utgifterna öka till 248 miljoner kronor år

109 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,2 +1,5 +1,5 +1,5 +1,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för april maj har varit något lägre (0,5 procent) än prognosen. Det har lett till en utfallsjustering där prognosen sänks med 0,2 procent för innevarande år. De tillkomna utfallen har gjort att den genomsnittliga andelen 16-åringar som får förlängt barnbidrag har blivit något högre i förhållande till samtliga som får bidraget. Den högre andelen påverkar utgifterna på längre sikt. Prognosen höjs därför med 1,5 procent för åren

110 1:4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 15,3 miljoner kronor, vilket är 1,7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Anslaget Barnbidrag bekostar tilläggsbeloppet vid EU-familjeförmåner som Försäkringskassan i vissa fall ska betala ut. De familjeförmåner som omfattas av förordningen (EG) nr 883/2004 är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. Analys Utgifterna för tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner har under årets första fem månader varit 12,7 procent lägre än motsvarande period Utgiften för denna anslagspost har en svag korrelation med antalet barn i befolkningen och har haft stora historiska variationer. Prognosen lämnas därför konstant på 15,3 miljoner kronor per år, osäkerheten är dock stor. 110

111 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -8,7-8,7-8,7-8,7-8,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utgifterna för tilläggsbeloppet vid familjeförmåner har under april maj varit 22,5 procent ( kronor) lägre än prognosen. Prognosen sänks med 8,7 procent för innevarande år och på längre sikt. 111

112 1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:2.9 Föräldrapenning :2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning :2.11 Tillfällig föräldrapenning :2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning :2.12 Graviditetspenning :2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning :2.1 Jämställdhetsbonus ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 112

113 1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 324 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under upp till 480 dagar. Från och med den 1 januari 2012 har föräldrarna även möjlighet att vara föräldralediga samtidigt med föräldrapenning i 30 dagar under barnets första levnadsår. För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan eller till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrapenning för adoptivbarn kan tas ut tills barnet har fyllt 10 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn har föräldrarna rätt till hälften av de 480 föräldrapenningdagarna. För barn födda före 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern, utom 60 reserverade dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med 1 januari 2016 är det 90 dagar som ej kan avstås. 113

114 Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, lägsta-, grund och sjukpenningnivå. Av de 480 föräldrapenningdagarna kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. Grundnivån uppgår till 250 kronor per dag och lämnas om föräldern saknar sjukpenninggrundande inkomst, har en låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor. Ersättning på sjukpenningnivån baseras på förälderns sjukpenninggrundande inkomst och har ett tak på 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Analys Utgifterna för föräldrapenningen och det totala antalet uttagna dagar har ökat årligen under 2000-talet och beräknas att fortsätta öka under hela prognosperioden. Hittills i år (januari maj) har de totala utgifterna varit 4,3 procent (480 miljoner kronor) högre än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror på att medelersättningen per dag varit högre än förra året, vilket i sin tur beror på att föräldrar som tar ut SGI-dagar har högre inkomster. Utgifterna beräknas uppgå till drygt 30 miljarder kronor i år, en ökning på 3 procent jämfört med År 2021 beräknas utgifterna ha ökat till drygt 35 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig ökningstakt på 3,7 procent per år. Föräldrapenningdagar Totala antalet uttagna föräldrapenningdagar förväntas bli 53,7 miljoner dagar under 2017, en ökning på 0,6 procent jämfört med För 2018 beräknas antalet till 54 miljoner föräldrapenningdagar och ökar successivt till 56,4 miljoner dagar år Ökningen i antalet dagar drivs framför allt av fler barn i befolkningen. 114

115 Antal nettodagar uppdelat på ersättningsnivå Miljontal Källa: Försäkringkassan. De tre olika ersättningsnivåerna för föräldrapenningdagarna är lägsta-, grund- och sjukpenningnivå (SGI). Majoriteten av de uttagna dagarna är på SGI-nivå, se fördelningen av dagar uppdelat på ersättningsnivå i diagrammet ovan. Under 2017 beräknas uttaget av antalet på lägstanivå till 8,1 miljoner dagar, på grundnivå till 9,1 miljoner dagar och på SGI-nivå till 36,4 miljoner dagar. På längre sikt ökar dagarna på lägsta- och SGI-nivå medan antalet dagar på grundnivå kommer minska till en nivå på ungefär 8,7 miljoner dagar över prognosperioden. Minskningen av antalet grundnivådagar förklaras av den regeländring som infördes den 1 juli 2017, mer om detta längre ned. 115

116 Antalet nettodagar 2017 uppdelat på ersättningsnivå och kön Miljoner dagar Källa: Försäkringskassan. Diagrammet ovan visar antalet nettodagar för 2017 uppdelat i de olika ersättningsnivåerna och kön. För 2017 beräknas männen ta ut 15 miljoner föräldrapenningdagar, vilket motsvarar 27,9 procent av det totala antalet nettodagar. Det är en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med året innan. Männens uttag av föräldrapenningdagar beräknas öka successivt till 17,3 miljoner dagar och motsvarar en andel på cirka 30 procent år Bedömningen bygger på att männens uttag fortsätter att öka i samma takt som tidigare. Medelersättning Utgifterna inom föräldrapenningen drivs, förutom antalet barn, även av medelersättningen per dag. Ersättningsnivån för lägsta- och grundnivån är fast på 180 respektive 250 kronor per dag. När det kommer till ersättning på sjukpenningnivå varierar den beroende på tidigare inkomster. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor, som har en lägre medelersättning än män. När män i större utsträckning tar ut föräldrapenning ökar därmed även utgifterna. Under 2016 var medelersättningen för kvinnor på SGI-nivå under högsta ersättningsnivån 631 kronor per dag, motsvarande siffra för männen var 718 kronor per dag. 116

117 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,9-0,9-0,9-0,8-0,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen för , vilket sänker prognosen för hela prognosperioden. Den sänkta timlöneökningen medför att medelersättningen för SGI-dagar under högsta nivån har sänkts. Samtidigt höjde Konjunkturinstitutet prisbasbeloppet för samtliga år under prognosperioden. Det medför att antagandet om medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån för dessa år har höjts. Förändringarna i Konjunkturinstitutets prognos medför sammantaget en sänkning av prognosen för föräldrapenning. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallen för april och maj med sammantaget 54 miljoner kronor (1 procent). Detta medför en sänkning av prognosen med 166 miljoner kronor för innevarande år och med i genomsnitt 76 miljoner per år på längre sikt. Anledningen till att utfallet varit lägre än väntat förklaras bland annat av att antalet uttagna nettodagar varit lägre än väntat, särskilt bland kvinnor. Regelförändringar Från och med den 1 juli 2017 infördes begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn (prop. 2016/17:154). Förenklat innebär regeländringen att barn som bosätts i Sverige under sitt andra levnadsår får 200 föräldrapenningdagar istället för 480 dagar som gällde under tidigare regelverk. För barn som bosätts efter sitt andra levnadsår begränsas antalet till 100 dagar. 117

118 De nya reglerna beräknas framför allt att påverka utgifterna för antalet föräldrapenningdagar på grundnivå. Utgifterna beräknas till att minska med 95 miljoner kronor för innevarande år. På längre sikt väntas utgifterna att minska med i genomsnitt 194 miljoner kronor per år och antalet föräldrapenningdagar minska med i genomsnitt dagar. Beräkningarna för hur regeländringen påverkar utgifterna och antalet föräldrapenningdagar är mycket osäkra, men är i någorlunda linje med den utgiftssänkning som presenteras i propositionen (2016/17:154) på längre sikt. 118

119 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 53 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda sjukt barn under 12 år (i vissa fall 16 år) har rätt till tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen kan också ges när barnets ordinarie vårdare är sjuk. 41 Dessutom kan ersättning betalas ut vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård och vid vårdbehov som uppstår när barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn. 41 Ordinarie vårdare är den som brukar ta hand om barnet när föräldern arbetar. Det kan till exempel vara en annan förälder, dagbarnvårdare eller en släkting. 119

120 Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut 60 dagar per barn och år. När dessa dagar är förbrukade kan ersättning betalas ut under ytterligare 60 dagar, dock inte för dagar som avser ordinarie vårdares sjukdom. Föräldrar till allvarligt sjuka barn har möjlighet att använda ett obegränsat antal dagar. Tillfällig föräldrapenning för allvarligt sjukt barn gäller för barn som inte fyllt 18 år. Föräldern kan överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning till en annan försäkrad person som istället för föräldern avstår från sitt förvärvsarbete både i samband med sjukdom hos barnet och dess ordinarie vårdare. Föräldrar med barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn som fyllt 16 men inte 21 år (i vissa fall 23 år). Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan också få tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar för ett barn som inte fyllt 16 år. Ersättningen betalas ut för högst 10 kontaktdagar per år från barnets födelse till dess att barnet fyller 16 år. I samband med barns födelse har den förälder som inte föder barnet rätt till 10 dagars ersättning när hen avstår från arbete. Vid adoption har föräldrarna rätt till fem dagar vardera om de inte kommer överens om annat. Från och med 1 januari 2010 infördes en ny ersättning som ska förbättra ensamstående föräldrars situation Utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning. Förmånen innebär att Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad som avstår från förvärvsarbete får ersättning för att istället för föräldern vårda ett barn som inte har fyllt 3 år. Det gäller när den ensamstående föräldern på grund av sin sjukdom inte kan vårda barnet och utges under maximalt 120 dagar per barn och år. Från 1 januari 2011 infördes en ersättning inom tillfällig föräldrapenning för föräldrar vars barn dör. Ersättningen ska kunna betalas ut under 10 dagar per förälder när ett barn under 18 år avlider. Flera föräldrar kan använda ersättningen samtidigt då de avstår från förvärvsarbete. Vid årsskiftet 2014 ändrades reglerna för uttag av förmånen. Regeländringen innebär att tidsperioden för att ta ut tillfällig föräldrapenning när ett barn har avlidit förlängs till 90:e dagen efter barnets död Ersättningsnivån för tillfällig föräldrapenning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. 42 Ersättningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels omfattning. Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för anslaget bekostas från en egen anslagspost. Analys Utgifterna inom tillfällig föräldrapenning drivs av antalet barn i olika åldrar och ersättningsnivån per dag. Prognosen för antalet barn hämtas från SCB:s befolkningsprognos och för att prognostisera medelersättningen används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. 42 Multiplicerad med omräkningsfaktorn 0,

121 Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning har ökat kontinuerligt under de senaste åren. Uttaget av antalet dagar förväntas bli knappt 7,3 miljoner i år och öka till 7,4 miljoner år Sammantaget beräknas dagarna öka med 6,3 procent från i år till Ökningen beror framför allt på att antalet födda barn ökar från cirka i år till år 2021 samt att antalet barn 0 12 år bedöms öka från knappt 1,57 miljoner år 2017 till 1,66 miljoner barn år Allt enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. Under de fem första månaderna i år betalades drygt miljoner kronor ut i tillfällig föräldrapenning. Det är drygt 31 miljoner kronor mer än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror delvis på att medelersättningen under de fem första månaderna 2017 var högre än motsvarande period år En annan förklaring är att fler dagar (11 000) med tillfällig föräldrapenning har betalats ut. Antalet nettodagar i samband med vård av barn (VAB) beräknas bli knappt 6,4 miljoner, vilket är fler än Ökningen förklaras av att det finns fler barn (0 12 år) i befolkningen i år jämfört med förra året. För åren 2018 och framåt antas antalet nettodagar följa utvecklingen av antalet barn i åldern 0 12 år. Antalet nettodagar för VAB beräknas öka från knappt 6,4 miljoner dagar år 2017 till cirka 6,8 miljoner dagar år Antalet nettodagar i samband med barns födelse eller adoption utgör 12,2 procent av totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning och beräknas följa befolkningsutvecklingen. Dessa dagar beräknas att öka från dagar i år till dagar år Antalet nettodagar i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS har skrivits fram med den genomsnittliga ökningstakten över de tre senaste åren. Dessa dagar beräknas fortsätta öka från dagar i år till dagar år Antalet nettodagar i samband med att ett barn har avlidit beräknas följa utvecklingen av antal döda barn 0 18 år i befolkningen. Dagarna beräknas att öka från i år till dagar år

122 Antal nettodagar inom tillfällig föräldrapenning fördelade på olika dagtyper Miljontal Källa: Försäkringskassan. Antalet utbetalda nettodagar i samband med VAB utgör 87,5 procent av det totala antalet nettodagar inom prognosen för tillfällig föräldrapenning. Utgifterna för nettodagar i samband med vård av barn inom tillfällig föräldrapenning drivs bland annat av antal barn som föds, antal barn 0 12 år och i hög grad av intensiteten i säsongsinfluensan. Influensaintensiteten och luftvägsinfektioner hos barn är den största osäkerheten i beräkningen av antalet nettodagar i samband med vård av barn. Benägenheten hos föräldrarna att använda förmånen samt befolkningsprognosen är också källor till osäkerhet. Medelersättning per olika typer av dagar Utgifterna för tillfällig föräldrapenning beror också på ersättningsnivån för de uttagna dagarna. Medelersättningen för samtliga dagtyper har skrivits fram utifrån Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen och prisbasbeloppet. Den totala medelersättningen per dag under 2017 beräknas till 937 kronor. Därefter beräknas den att öka successivt till kronor per dag år I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av tillfälliga föräldrapenningdagar under perioden

123 Medelersättning för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar Kronor Källa: Försäkringskassan. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,6-0,8-0,7-0,7-0,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 123

124 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen för åren Detta har en sänkande effekt på medelersättningen för hela prognosperioden. Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för prisbasbeloppet för åren Detta har en höjande effekt för medelersättningen för åren Den sammanlagda konsekvensen av förändringarna i prisbasbeloppet och timlöneökningen blir en sänkning av utgiftsprognosen för hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallen för april och maj med sammantaget 61 miljoner kronor. Detta då antalet dagar i samband med vård av barn (VAB) och antalet dagar i samband med barns födelse eller adoption blev färre än beräknat. Dessa dagar justeras nu ned något, vilket medför en sänkning av utgifterna för hela prognosperioden. 124

125 1:2.12 Graviditetspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 621 miljoner kronor, vilket är 79 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Blivande mödrar, som under graviditeten på grund av arbetets karaktär inte kan fortsätta sitt vanliga arbete och inte heller kan omplaceras, kan ha rätt till graviditetspenning. Detta gäller även för de kvinnor som inte har möjlighet att fortsätta sitt vanliga arbete på grund av risker för fosterskador i arbetsmiljön och inte heller har möjlighet att omplaceras till ett annat arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Graviditetspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete ges tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade förlossningen men längst till och med den elfte dagen före barnets beräknade födelse. Detta medför att förmånen betalas ut för högst 50 dagar per kvinna. För de kvinnor som är förhindrade att fortsätta sitt arbete på grund av risker i arbetsmiljön betalas ersättning ut för alla dagar under den tid de inte kan arbeta, dock längst till och med den elfte dagen före beräknad förlossning. Ersättningsnivån för graviditetspenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Den kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Inkomsttaket för graviditetspenning uppgår till 7,5 prisbasbelopp. Analys Utgifterna för graviditetspenning har hittills i år varit 262 miljoner kronor. Detta är en minskning med 9 miljoner kronor (3 procent) jämfört med motsvarande 125

126 period förra året. Det har hittills i år varit 360 kvinnor färre (3 procent) som nyttjat försäkringen, vilket är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna minskat. Under 2015 fick 17,2 procent av kvinnorna som sökte graviditetspenning avslag. Avslagsandelen sjönk till 12,2 procent under 2016 till följd av en dom som möjliggjorde att fler kvinnor beviljades graviditetspenning. Hittills i år har avslagsandelen varit 1 procentenhet högre än motsvarande period förra året, vilket delvis kan förklara det lägre antalet kvinnor som tagit del av förmånen. För 2017 förväntas nettodagarna att vara drygt en miljon och antalet kvinnor som får graviditetspenning , båda en minskning jämfört med På längre sikt antas nettodagarna och antalet kvinnor öka i takt med antalet födda barn enligt Statistiska centralbyråns befolkningsprognos. Detta leder till att utgifterna beräknas att bli 621 miljoner kronor för 2017 och successivt öka till 765 miljoner kronor år Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -3,7-3,9-3,9-3,9-3,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen för , vilket sänker prognosen för graviditetspenning. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallen under april och maj med sammantaget 10,9 miljoner kronor (9 procent). Det medför en sänkning av prognosen för 2017 med 3,7 procent, vilket motsvarar 23,7 miljoner kronor. Prognosen sänks med 3,9 procent per år på längre sikt. 126

127 1:2.1 Jämställdhetsbonus Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 27 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den 15 december 2016 fattade Riksdagen beslut om att lagen om jämställdhetsbonus upphävs. Detta innebär att lagen upphörde att gälla från och med 1 januari Jämställdhetsbonus syftade till att verka som ett incitament för föräldrar att fördela uttaget av föräldrapenningdagarna mer jämlikt. För att vara berättigad till jämställdhetsbonus måste föräldrarna haft gemensam vårdnad om barnet, men behövde inte vara gifta eller sammanboende. De 90 reserverade dagarna som varje förälder får var inte grund för jämställdhetsbonus. Inte heller dagar med lägsta nivå eller dagar med samtida uttag (dubbeldagar) är bonusgrundande. När en föräldrapenningdag som var bonusgrundande togs ut betalades 50 kronor ut till vardera föräldern. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen betalades totalt kronor ut. Analys Den 15 december 2016 fattade Riksdagen beslut om att lagen om jämställdhetsbonus upphävs. Detta innebär att lagen upphörde att gälla från och med 1 januari I och med detta prognostiseras endast utgifterna fram till och med år 2017, där utgifterna för 2017 består av utbetalningar som avser de dagar som genererades under år

128 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Med anledning av utfallet hittills har prognosen justerats upp för år

129 1:3 Underhållsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 136 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 73 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Anslaget för underhållsstöd består av fullt underhållsstöd, underhållsstöd vid växelvist boende, utfyllnadsbidrag och förlängt underhållsstöd. Underhållsstöd betalas ut för barn med särlevande föräldrar där den bidragsskyldige av olika anledningar inte betalar underhållsbidrag eller betalar ett belopp som är lägre än nivån för underhållsstödet. Det kan betalas ut som fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag och som underhållsstöd vid växelvist boende. Detta gäller även om föräldrarna har gemensam vårdnad. Underhållsstöd betalas också ut för barn där en förälder ensam adopterat barnet eller när faderskapet inte är fastställt och modern medverkar till att det blir fastställt. Underhållsstöd betalas ut för barn under 18 år och förlängt underhållsstöd betalas ut för studerande ungdomar från 18 år till och med juni det år då de fyller 20 år. 129

130 Om barnet eller ungdomen har inkomster över kronor per år reduceras underhållsstödet. När underhållsstöd betalas ut som fullt underhållsstöd ska den bidragsskyldige föräldern återbetala en beräknad del av underhållsstödet till staten. Betalningsskyldigheten beräknas på inkomster enligt den senaste taxeringen. Ett grundavdrag på kronor görs och utifrån överskottet beräknas ett procenttal som även bestäms utifrån den bidragsskyldiges samtliga barn under 18 år (vid studier 20 år). Det gäller även de barn som bor hos den bidragsskyldige föräldern. Betalningsskyldigheten omprövas årligen mot inkomsten enligt den senaste taxeringen. Betalningsbeloppet per månad och barn kan i dagsläget inte överstiga kronor. Om en bidragsskyldig förälder bor utomlands eller bor i Sverige men arbetar eller har inkomst från annat land, ska som regel ett avtal eller en dom om underhållsbidrag ligga till grund för återbetalning av underhållsstödet. En bidragsskyldig förälder kan under vissa förutsättningar få anstånd med betalningen. Detta sker med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden. Försäkringskassan tar även hänsyn till andra tillgångar, utöver lön, vid prövning om anstånd. Det gäller tillgångar som med någorlunda lätthet kan omsättas, till exempel aktier och andra värdepapper. Så snart den bidragsskyldiges anstånd löper ut ska skulden återbetalas i rimlig takt. Den bidragsskyldige ska då månadsvis betala en tolftedel av 1,5 gånger det fastställda betalningsbeloppet. Det får dock inte överstiga vad den bidragsskyldiges behöver för sitt eget uppehälle. Från och med den 1 april 2016 ska ränta inte längre betalas på skuld som den bidragsskyldiga föräldern har fått anstånd med. Analys Utgiftsprognosen för underhållsstöd styrs av antalet barn med underhållsstöd, hur mycket pengar Försäkringskassan betalar ut samt hur mycket som betalas in till Försäkringskassan. Inbetalningarna kommer dels direkt från bidragsskyldiga och dels från Kronofogden. Historiskt sett har antalet barn med underhållsstöd minskat från år till år. Antalet barn med underhållsstöd under de fem första månaderna 2017 var 4 procent färre än motsvarande period I prognosen beräknas antalet barn med underhållsstöd att minska med 3,3 procent under 2017 jämfört med Det totala antalet barn med underhållstöd förväntas bli i år och minska till år Minskningen antas framför allt bero på att fler föräldrar kommer sköta underhållsbidraget själva utan Försäkringskassans inblandning. Den 1 april 2016 skedde flera förändringar i förmånen. Försäkringskassan fick dels ett utökat uppdrag från regeringen att genom stöd och råd hjälpa föräldrar att själva komma överens om underhållsbidrag till sitt eller sina barn. Regeringen gjorde också en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte längre ska betala ut något underhållsstöd om en underhållsskyldig förälder har betalat in rätt belopp, i rätt tid, under minst sex månader. Meningen är att föräldrarna ska sköta underhållet själva om de inte kan visa på särskilda skäl. Om inte betalningarna 130

131 fungerar som de ska kan den förälder som barnet bor hos återigen ansöka om underhållsstöd. Försäkringskassan har kontaktat berörda föräldrar och informerat om detta. Knappt (av cirka ) 43 boföräldrar berörs av indraget underhållsstöd. Den 10 oktober 2016 gick de första informationsbreven ut till separerade föräldrar som betalat underhållsstöd till Försäkringskassan i rätt tid under minst sex månader. I brevet informerades föräldrarna om att de fortsättningsvis förväntades sköta underhållsbetalningarna på egen hand, utan Försäkringskassan som mellanhand. Att antalet barn har minskat så kraftig under de fem första månaderna 2017 kan förklaras av regeländringarna. Utöver en minskning av antalet barn i underhållssystemet förväntas också en minskning av debiterat och inbetalt belopp från bidragsskyldiga under Utvecklingen därefter är mer osäker eftersom det inte går att förutse hur de familjer som lämnat förmånen efter sex månader kommer att ansöka om underhållsstöd igen. Det genomsnittliga utbetalningsbeloppet per barn och månad har ökat trendmässigt sedan År 2016 ökade det kraftigt eftersom beloppet höjdes från och med september Utbetalningsbeloppet förväntas fortsätta öka från i genomsnitt kronor i månaden 2017 till kronor i månaden Det debiterade beloppet hos bidragsskyldiga beräknas öka från miljoner kronor år 2017 till miljoner kronor år Faktorer som påverkar det debiterade beloppet är utvecklingen av de bidragsskyldigas årsinkomst och hur många barn den bidragsskyldiga har. Utvecklingen av inkomsten påverkar det debiterade beloppet hos bidragsskyldiga och därmed också inbetalningens storlek. I prognosen för beräknas inbetalningsgraden av det debiterade beloppet från bidragsskyldiga bli 69 procent över hela prognosperioden. Bidragsskyldigas inbetalning av skulder till Kronofogden beräknas öka från 294 miljoner kronor år 2017 till 318 miljoner kronor år Sammantaget beräknas utgiften för underhållsstödet minska under perioden Detta beror främst på att antalet barn inom underhållsstödssystemet minskar, bland annat till följd av regelförändringarna. Planerade regeländringar I Regeringens proposition 2016/17:216 Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar föreslås att underhållsstödet ska höjas med 150 kronor per månad för barn som är 15 år eller äldre. Underhållsstöd ska därmed vara kronor i månaden till och med den månad då barnet fyller 15 år och sedan öka till kronor i månaden från och med månaden efter att barnet har fyllt 15 år. 43 September 2016 var personer boföräldrar. 131

132 Beräkningen av underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag vid växelvist boende ska utgå från samma belopp. Det föreslås också att det belopp som den bidragsskyldige får förbehålla sig för egna levnadskostnader (grundavdraget) ska höjas från till kronor samt att det inkomstbelopp för barns inkomster som inte påverkar underhållsstödets storlek ska höjas från kronor till kronor per år. I proposition föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd och betalningsskyldighet från och med februari Lagförslagen i denna proposition har inte beaktats i den lagda prognosen. Enligt propositionen innebär förslagen en ökning av statens kostnader för underhållsstödsanslaget. Utgifterna beräknas öka med cirka 246 miljoner kronor 2018, och därefter med 228 miljoner kronor årligen. Dessa belopp är inte inkluderat i den lagda prognosen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,4-0,4-0,4-0,4-0,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Sedan föregående prognos, som lämnades i maj, gör nya utfall att antal barn per månad, utbetalning per barn och månad, debiterat belopp och inbetalningsgrad behöver justeras. Antal barn per år och inbetalt belopp per barn och månad har varit lägre än förväntat och justeras därför ned för samtliga år med drygt 200 barn per år respektive 5 kronor per månad. Nya utfall under de fem första månaderna visar att debiterat belopp från bidragsskyldiga också har varit lägre samtidigt som inbetalningsgraden varit något högre än vad som förväntades och därför har båda 132

133 dessa justerats. Det debiterade beloppet som justeras ned har till skillnad från inbetalningsgrad, antalet barn och inbetalt belopp per barn och månad en höjande effekt på utgifterna. Den effekt som justeringen av debiterat belopp har på utgifterna är emellertid lägre än effekten av justeringen av antal barn, inbetalningsgraden och inbetalt belopp per barn och månad. Därför leder de ovan nämnda justeringarna till att de totala utgifterna justeras ned för samtliga år. 133

134 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli 16 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas bidrag till kostnader för internationella adoptioner. Bidraget avser adoptioner av barn, yngre än 10 år, som inte är svenska medborgare och som inte är bosatta i Sverige när föräldrarna får dem i sin vård. Internationella adoptioner regleras av svensk lagstiftning och internationella konventioner. För att få adoptera måste det finnas ett medgivande från den lokala Socialnämnden. Ansökan om bidrag ska göras inom ett år från den tidpunkt då adoptionen blev giltig i Sverige. Det är också först när adoptionen blivit gällande i Sverige som bidrag kan betalas ut. En höjning av bidraget från kronor till kronor per barn tillämpas för föräldrar som har fått barnet i sin vård den 1 januari 2017 eller senare. Analys Utfallet för januari maj i år var 4,6 miljoner kronor, vilket är 18 procent lägre än motsvarande period föregående år. Utgiftsminskningen beror på ett minskat antal adoptioner. Under de 5 första månaderna 2017 betalades knappt 100 bidrag ut. Jämfört med motsvarande period 2016 har antalet bidrag minskat med cirka 30 procent. Den framtida utvecklingen av antal adoptioner är osäker. En ökad välfärd och skärpta krav kring adoptioner i ursprungsländerna har troligtvis en 134

135 minskande effekt på antalet internationella adoptioner. Under prognosperioden förväntas omkring 250 bidrag betalas ut per år. Andelen bidrag på kronor har ökat successivt och förväntas vara 100 procent från och med juli Utgifterna för anslaget prognostiseras därför att öka från 16 miljoner kronor 2017 till 19 miljoner kronor 2018 för att därefter stabilisera sig på 19 miljoner under resten av prognosperioden. Ökningen mellan 2017 och 2018 förklaras helt av att samtliga bidrag som betalas ut under 2018 kommer att vara på den högre nivån. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -19,3-20,5-20,5-20,5-20,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2017 har sänkts med anledning av att antalet utbetalda bidrag varit lägre än väntat. Höjningen av bidraget har hittills inte haft någon ökande effekt på antalet adoptioner. 135

136 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Hela anslaget Därav 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2016¹ ² 2020² 2021² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2017:BP18:1. Hämtad Anslagsbelastningen för 2017 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 77 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 23 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 136

137 Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas vårdbidrag till föräldrar med hemmavarande barn eller ungdomar som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidrag betalas ut som längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Vårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån motsvarar 250 procent av prisbasbeloppet. Till familjer med flera barn med funktionsnedsättning kan högre belopp än helt vårdbidrag betalas ut. Vårdbidrag som betalas ut med beaktande av tillsyn och vård är både skattepliktigt och pensionsgrundande. Av vårdbidraget kan en viss del utbetalas som ersättning för merkostnader och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas ut utöver helt vårdbidrag. Vårdbidrag kan även betalas ut med beaktande av enbart merkostnader och kan då bestämmas till 62,5 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Ersättning för merkostnader är skattefri och därmed inte pensionsgrundande. För barn som vistas på institution, till exempel sjukhus, hem för vård eller boende, särskilda ungdomshem eller vårdhem, kan ferievårdbidrag betalas ut för den tid barnet vistas hemma. Vårdbidraget kan även betalas ut för högst 12 månader till förälder för barn som vårdas på sjukhus/institution om föräldern i betydande omfattning regelbundet behöver närvara som en del i behandlingen. Statlig assistansersättning kan i vissa fall betalas ut samtidigt med vårdbidrag. Beslutet om vårdbidrag omprövas dock i samband med beslut om assistansersättning. Även tillfällig föräldrapenning kan i vissa fall betalas ut samtidigt med vårdbidraget. Från en egen anslagspost bekostas statlig ålderspensionsavgift för skattepliktigt vårdbidrag. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. Analys Utgifterna för årets fem första månader var miljoner kronor, en ökning med nästan 6 procent jämfört med samma period Dock är ökningstakten lägre än mellan 2016/2015 och 2015/2014. Andelen barn i de lägre åldrarna för vilka vårdbidrag utbetalas har de senaste åren legat relativt konstant. Dock finns det en svag ökning av andelen yngre pojkar som uppbär vårdbidrag och andelen beräknas fortsätta öka svagt över prognosperioden. I de högre åldrarna har andelen barn för vilka vårdbidrag utbetalas ökat under lång tid, framförallt för pojkar. Denna utveckling bedöms fortgå under hela 137

138 prognosperioden. En förklaring är att antalet barn som diagnostiserats med psykiatriska sjukdomar och syndrom har ökat. 44 Andelen barn som vårdbidrag avser fördelade på åldersgrupp och kön Procent Källa: Försäkringskassan. Utgifterna förväntas öka under hela prognosperioden, se diagram nedan. Förutom att andelen barn med diagnoser ökar förväntas också antalet barn i åldrarna 0-19 år bli fler under prognosperioden. Något som också bidrar till ökningen är den förväntade ökningen av prisbasbeloppet. Dessa tre faktorer bidrar alla till utgifterna för vårdbidrag beräknas öka årligen under hela prognosperioden. 44 Se Socialförsäkringsrapport 2012:8 Vårdbidrag: Utvecklingen fram till i dag och försörjningssituationen i morgon 138

139 Utgifter för anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn Miljarder kronor Källa: Försäkringskassan. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2020¹ 2021¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,4-0,1 +0,1-0,2 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 139