Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner Årsplan 2007

Transkript

1 Budgetunderlag Del 2 Försäkringsförmåner Årsplan 2007 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 1 m v.1 1 t 1 t 1 s 1 t 1 f 1 s 1 o 1 l 1 m v.40 1 t 1 l 2 t 2 f 2 f 2 m v.14 2 o 2 l 2 m v.27 2 t 2 s 2 t 2 f 2 s 3 o 3 l 3 l 3 t 3 t 3 s 3 t 3 f 3 m v.36 3 o 3 l 3 m v.49 4 t 4 s 4 s 4 o 4 f 4 m v.23 4 o 4 l 4 t 4 t 4 s 4 t 5 f 5 m v.6 5 m v.10 5 t 5 l 5 t 5 t 5 s 5 o 5 f 5 m v.45 5 o 6 l 6 t 6 t 6 f 6 s 6 o 6 f 6 m v.32 6 t 6 l 6 t 6 t 7 s 7 o 7 o 7 l 7 m v.19 7 t 7 l 7 t 7 f 7 s 7 o 7 f 8 m v.2 8 t 8 t 8 s 8 t 8 f 8 s 8 o 8 l 8 m v.41 8 t 8 l 9 t 9 f 9 f 9 m v.15 9 o 9 l 9 m v.28 9 t 9 s 9 t 9 f 9 s 10 o 10 l 10 l 10 t 10 t 10 s 10 t 10 f 10 m v o 10 l 10 m v t 11 s 11 s 11 o 11 f 11 m v o 11 l 11 t 11 t 11 s 11 t 12 f 12 m v.7 12 m v t 12 l 12 t 12 t 12 s 12 o 12 f 12 m v o 13 l 13 t 13 t 13 f 13 s 13 o 13 f 13 m v t 13 l 13 t 13 t 14 s 14 o 14 o 14 l 14 m v t 14 l 14 t 14 f 14 s 14 o 14 f 15 m v.3 15 t 15 t 15 s 15 t 15 f 15 s 15 o 15 l 15 m v t 15 l 16 t 16 f 16 f 16 m v o 16 l 16 m v t 16 s 16 t 16 f 16 s 17 o 17 l 17 l 17 t 17 t 17 s 17 t 17 f 17 m v o 17 l 17 m v t 18 s 18 s 18 o 18 f 18 m v o 18 l 18 t 18 t 18 s 18 t 19 f 19 m v.8 19 m v t 19 l 19 t 19 t 19 s 19 o 19 f 19 m v o 20 l 20 t 20 t 20 f 20 s 20 o 20 f 20 m v t 20 l 20 t 20 t 21 s 21 o 21 o 21 l 21 m v t 21 l 21 t 21 f 21 s 21 o 21 f 22 m v.4 22 t 22 t 22 s 22 t 22 f 22 s 22 o 22 l 22 m v t 22 l 23 t 23 f 23 f 23 m v o 23 l 23 m v t 23 s 23 t 23 f 23 s 24 o 24 l 24 l 24 t 24 t 24 s 24 t 24 f 24 m v o 24 l 24 m v t 25 s 25 s 25 o 25 f 25 m v o 25 l 25 t 25 t 25 s 25 t 26 f 26 m v.9 26 m v t 26 l 26 t 26 t 26 s 26 o 26 f 26 m v o 27 l 27 t 27 t 27 f 27 s 27 o 27 f 27 m v t 27 l 27 t 27 t 28 s 28 o 28 o 28 l 28 m v t 28 l 28 t 28 f 28 s 28 o 28 f 29 m v.5 29 t 29 s 29 t 29 f 29 s 29 o 29 l 29 m v t 29 l 30 t 30 f 30 m v o 30 l 30 m v t 30 s 30 t 30 f 30 s 31 o 31 l 31 t 31 t 31 f 31 o 31 m v.1

2 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 5 Tandvårdsersättning 21 13:3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 29 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden 31 16:7 Bilstöd till personer med funktionshinder 39 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning 45 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 51 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar 87 19:4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 107 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten :1 Garantipension till ålderspension :2 Efterlevandepensioner till vuxna :3 Bostadstillägg till pensionärer :4 Äldreförsörjningsstöd 131 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 137 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn :1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :5 Barnpension och efterlevandestöd till barn :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :7 Pensionsrätt för barnår :8 Bostadsbidrag 199

3 Socialförsäkringens finansiering 205 Principer Försäkringskassans ställningstagande 205 Finansiering översikt 209 Sjukförsäkring med mera finansieringsutveckling 213 Arbetsskadeförsäkringen finansieringsutveckling 217 Inkomstgrundad ålderspension finansieringsutveckling 219 Efterlevandepensioneringen finansieringsutveckling 223 Föräldraförsäkringen finansieringsutveckling 225 Försäkring mot kostnader för sjuklön (småföretagsförsäkring) 227 Försäkring mot vissa semesterlönekostnader 229 Frivillig pensionsförsäkring 231 Frivillig yrkesskadeförsäkring 233 Övriga ersättningar och fonder 235 Bilaga 1 Utgifter m.m. för de olika förmånerna inom socialförsäkringen Bilaga 2 Månadsredovisning av prognoser för 2008 Bilaga 3 Jämförelse med den prognos som lämnades i januari 2008 Bilaga 4 Förteckning över kontaktpersoner Socialförsäkringens administration redovisas i Budgetunderlag , del 1

4 Inledning Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning I denna del presenteras underlag och förslag för statens medelsanvisningar för den allmänna försäkringen och övriga bidragssystem inom Försäkringskassans ansvarsområde som finansieras över statsbudgeten. Utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten redovisas i ett särskilt avsnitt. Inkomster och utgifter för försäkringar med specialdestinerade avgifter och försäkringar som finansieras från fonder redovisas i avsnittet Socialförsäkringens finansiering. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas utfall åren och prognoser för åren för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Miljarder kronor Övriga förmåner Ersättning vid arbetsoförmåga Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten De totala utgifterna förväntas öka under prognosperioden, från 428 miljarder kronor år 2007 till 520 miljarder kronor år Detta motsvarar en ökning med 21 procent i löpande priser. Främst är det utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som beräknas öka. Ökningen beräknas till 38 procent i löpande priser, från 189 miljarder kronor år 2007 till 261 miljarder kronor år För övriga förmåner, som finansieras med anslag inom statsbudgeten, beräknas utgifterna öka med 8 procent i löpande priser, från 239 miljarder kronor till 260 miljarder kronor, mellan åren 2007 och

5 Inledning Sammanställning av prognoserna för förmåner inom Försäkringskassans ansvarsområde: Mdr kr Mdr kr Mdr kr Mdr kr Mdr kr Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,9 0,9 1,5 Anslagna medel 243,9 243,1 Summa tillgängliga medel 243,0 242,2 Utfall, sakanslag 239,4 Prognos, sakanslag 242,6 250,8 253,5 259,5 Avvikelse från anslagna medel 4,5 0,5 Avvikelse från tillgängliga medel 3,6 0,4 Hemställan om tilläggsanslag 0,087 Hemställan om anslagsmedel 252,3 Indragning av anslagsmedel 4,3 1,2 Ingående överföringsbelopp till nästa år 0,9 1,5 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 188,7 202,7 221,9 241,1 260,7 Summa utgifter 428,1 445,3 472,7 494,6 520,2 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2007 är 243,9 miljarder kronor. Utfallet för år 2007 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) blev 239,4 miljarder kronor, vilket är 4,5 miljarder kronor, eller 1,8 procent, under anslagna medel. Därtill har 188,7 miljarder kronor betalats ut inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Totalt beräknas utfallet år 2007 därmed till 428,1 miljarder kronor. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2007 blev 4,3 miljarder kronor. Detta anslagssparande får enligt beslut i regleringsbrevet inte disponeras av Försäkringskassan år 2008, med undantag av anslaget Bidrag till internationella adoptioner. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2008 är 243,1 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2008 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 242,6 miljarder kronor. Detta är 0,5 miljarder kronor, eller 0,2 procent, lägre än anslagna medel. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 202,7 miljarder kronor betalas ut. Totalt beräknas utgifterna år 2008 till 445,3 miljarder kronor. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2008 beräknas till 1,2 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för år 2009 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 250,8 miljarder kronor. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 221,9 miljarder kronor betalas ut. Totalt beräknas utgifterna år 2009 därmed till 472,7 miljarder kronor. 4

6 Inledning Försäkringskassans förslag till anslagsnivåer för 2009 (exklusive förvaltningsanslag) är totalt 252,3 miljarder kronor, vilket är högre än den beräknade utgiften till följd av att anslagskrediter beräknas utnyttjas under Förslagsnivåer och anslagssparande I regleringsbrevet för 2008 anges för samtliga anslagsposter utom ett att inget anslagssparande får föras över från år Försäkringskassan har i beräkningarna antagit att inget anslagssparande får föras över mellan åren 2008 och Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2007 och 2008 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför både från år 2007 till 2008 och från år 2008 till För två anslagsposter visar utgiftsprognosen för år 2008 att de beräknade utgifterna överstiger högsta tillåtna anslagskredit. För anslaget Sjukvård i internationella förhållanden föreslår Försäkringskassan finansiering genom tilläggsanslag för år För anslagsposten rehabiliteringspenning föreslår Försäkringskassan att frågan om tilläggsanslag blir föremål för fortsatt bevakning då utvecklingen för anslagsposten bedöms som osäker. Försäkringskassans förslag till anslagsnivå för 2009 har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från Däremot påverkas anslagsförslaget av under år 2008 utnyttjad anslagskredit. Som en konsekvens av beräkningssättet kommer summan av Försäkringskassans anslagsförslag för år 2009 att överstiga summan av utgiftsprognoserna för året. Övriga förslag I avsnittet Socialförsäkringens finansiering redovisar Försäkringskassan sin principiella syn på hur olika socialförsäkringsförmåner bör finansieras. Försäkringskassan föreslår att föräldraförsäkringsavgiften och efterlevandepensionsavgiften tas bort, att havandeskapspenningen inte längre ska vara avgiftsfinansierad samt att sjukförsäkringsavgiften och arbetsskadeavgiften sänks. 5

7 Inledning Uppdrag I regleringsbrev för Försäkringskassan ( ) anges att myndigheten senast den 10 mars 2008 ska redovisa: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, Prognostiserat utfall för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 21 Sjukpenning, avseende samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet uppdelat på de olika verksamheterna (redovisas i anslagsuppföljningen den 9 maj), förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen av förbrukade medel ska vara uppdelad på försäkringsmedicinska utredningar, arbetslivsinriktade utredningar och aktiva rehabiliteringsåtgärder (redovisas i anslagsuppföljningen den 9 maj), prognostiserat utfall för 2008 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2008 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för I denna del av budgetunderlaget, som även är svar på ovanstående uppdrag, redovisas prognoser för åren över Försäkringskassans sakanslag inom utgiftsområdena 9, 10, 11, 12 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Varje utgiftsområde inleds med en sammanfattande historik och prognos. Utveckling av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 1. Månadsfördelad prognos för år 2008 redovisas i bilaga 2. I bilaga 3 redovisas en jämförelse mellan prognoserna i detta budgetunderlag och de prognoser som lämnades till regeringen i januari Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget som finns tillgängligt och har tillräckligt hög kvalitet. Eftersom en viss eftersläpning föreligger i statistiken innebär detta för föreliggande rapport att material för januari i största möjliga utsträckning har använts. Preliminära ekonomiska uppgifter för januari 2008 har dock inte varit tillgängliga förrän i mitten på februari innevarande år och har därför inte kunnat beaktas i beräkningarna. Det ekonomiska utfallet för år 2007 har beaktats för samtliga anslag. 6

8 Inledning Hänsyn har tagits till kända regeländringar och lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom det då inte finns underlag för beräkningar. De makroekonomiska antaganden om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som använts i beräkningarna anges i bilaga 1. Dessa antaganden har erhållits från Konjunkturinstitutet (KI) i mitten av januari Till beräkningarna har vidare SCB:s befolkningsprognos från år 2007 använts. Hur de olika makroekonomiska förutsättningarna påverkar utgifterna redovisas under respektive anslag. Där redovisas även hur förändrade antaganden kan påverka utgiftsprognoserna i olika riktning. Makroekonomiska förutsättningar, några kommentarer Den ekonomiska tillväxten i Sverige fortsätter men konjunkturtoppen har passerats och tillväxten bromsar in. Konjunkturinstitutets barometerindikator ger en bild av konjunkturläget som sammanfattar både företagens och hushållens syn på ekonomin. Denna indikator antog sitt största värde under de senaste åren, 116,7 i april 2007 och har därefter stegvis sänkts till 106,9 i december 2007 och 102,7 i januari Indikatorn kan tolkas så att svensk ekonomi från och med oktober 2006 till och med augusti 2007 var mycket starkare än normalt men att den sedan september 2007 endast är starkare än normalt. Konjunkturinstitutet bedömde i augusti 2007 att BNP tillväxten i Sverige skulle bli 3,5 procent 2007, 3,8 procent 2008 och 3,1 procent Viktiga antaganden bakom prognosen då var att den globala ekonomin väntades fortsätta att växa starkt och att turbulensen på finansmarknaderna skulle klinga av med små återverkningar på Sverige. Osäkerheten på de finansiella marknaderna, som inleddes med bolånekrisen sommaren 2007 i USA, har dock fortsatt. Den har resulterat i kreditförluster och minskat förtroende mellan aktörer på de finansiella marknaderna. Följden har blivit kreditåtstramningar som verkar dämpande på den reala ekonomin både i USA och i många andra länder främst inom OECD-området. De snabbväxande länderna i Asien, med Kina i spetsen, tycks däremot inte påverkas nämnvärt. I KI:s senaste prognos från 23 januari 2008, beräknas BNP-tillväxten för 2007 till 2,7 procent. Uppbromsningen från 4,4 procents tillväxt under 2006 beror på svagare exportutveckling och mindre expansiv penningpolitik. KI ger i rapporten 1 fortfarande uttryck för tämligen positiv syn på tillväxtförutsättningarna i svensk ekonomi under de kommande två åren men påpekar att nedåtriskerna dominerar. BNP antas växa med i genomsnitt 2,9 procent under 2008 och Konjunkturinstitutet: Konjunkturläget, januari

9 Inledning Några andra röster: Under senhösten 2007 har ekonomiska rapporter från Riksbanken 2 och SEB 3 redovisat lägre tillväxtprognoser för 2007, nämligen 2,6 respektive 3,3 procent, samt en tillväxt på mellan 2 och 2,5 procent för 2008 och Båda anser att bilden av den svenska ekonomin i början av 2008 är blandad med inslag som pekar i olika riktningar. Även Budgetpropositionen 4 för 2008 har en mer återhållsam bedömning och BNP tillväxten bedöms där bli 3,2 procent 2007 och 2008, 2,5 procent 2009 och 2,2 procent Ekonomiska tillväxttal på 3 till 4 procent varje år från och med 2004 har fått till följd att antalet sysselsatta från början av 2005 har ökat oavbrutet, totalt med nästan personer, varav under I absoluta tal har antalet sysselsatta nu nått samma nivå som innan den ekonomiska krisen i början av 1990-talet, cirka 4,5 miljoner sysselsatta. Denna ökningstakt kan komma att dämpas betydligt redan under 2008 och än mer under KI bedömer i sin senaste prognos att sysselsättningen kommer att öka med personer under 2008 och med under Trend för antal sysselsatta Riksbanken: Penningpolitisk uppföljning december SEB: Nordic Outlook, november Prop. 2007/08:1 Bilaga 2. Baseras på information som fanns fram till den 2 september

10 Inledning Trend för antal arbetslösa Antalet arbetslösa har under de senaste tre åren period minskat med cirka personer. Detta svarar mot att andelen arbetslösa i arbetskraften (16 64 år) reducerats med 1,5 procentenhet till 4,6 procent för året 2007 enligt den tidigare svenska definitionen. Den snabbt stigande sysselsättningen under 2007 har medfört att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden har ökat snabbt, trots att utbudet av arbetskraft har stimulerats. Arbetsgivare får svårare att hitta personal med rätt kompetens. Detta i kombination med att de avtalade löneökningarna i de centrala förhandlingarna blev förhållandevis höga, innebär att löneökningstakten per år blir mellan 1 och 2 procentenheter högre under jämfört med Timlöneökningen totalt bedöms av KI ligga på nivån 4,7 procent 2008 och 4,6 procent 2009, vilket kan jämföras med 3,1 procent Inflation och räntor Inflationstakten i termer av årlig förändring i konsumentprisindex, KPI, föll under loppet av 2003 från nivån 2,3 procent till den mycket låga nivån 0,4 procent Motsvarande siffror för den underliggande inflationen, KPIX 5, är 2,4 procent och 0,8 procent Den underliggande inflationen är större än KPI-inflationen som 5 Den underliggande inflationen, KPIX, är KPI exklusive hushållens räntekostnader för egnahem. Dessutom räknas direkta priseffekter av förändrade indirekta skatter och subventioner bort. 9

11 Inledning ett resultat av att Sverige under denna period har fallande marknadsräntor, vilket sänker hushållens räntekostnader. Konsumentprisernas förändring i årstakt Kort och lång ränta på årsbasis 10

12 Inledning Från hösten 2005 har ett omslag skett. Inflationstakt och marknadsräntor har börjat öka. Ökningen i konsumentpriserna blev speciellt kraftigt under november och december Bakom den snabba prisökningstakten under hösten 2007 finns en snabb prisökning på livsmedel och energi. Den underliggande inflationen tangerade i december Riksbankens 2-procentmål och om denna utveckling fortsätter har Riksbanken aviserat att den kan behöva höja sin styrränta, reporäntan, till 4,25 procent under första halvåret Reporäntan lämnades i december 2007 oförändrad på 4 procent. Behovet av höja reporäntan för att slå vakt om prisstabiliteten måste avvägas mot att en räntehöjning kan förstärka tendenser till en svagare konjunktur, vilket är ett dilemma för flertalet centralbanker inom OECD-området för närvarande. Konjunkturinstitutet bedömer att den milda avmattningen i Sverige tål att Riksbanken höjer vår styrränta, reporäntan, till 4,5 procent under senare delen av Detta väntas bidra till att dämpa resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och motverka att inflationsförväntningar byggs upp. Skulle tillväxtutsikterna försvagas, kan naturligtvis en lägre räntenivå bli aktuell. Tabellförklaringar Anslag och anslagsposter som inte är statlig ålderspensionsavgift Prognosavsnitten för varje anslag och anslagspost inleds med en tabell. Nedan beskrivs innehållet i dessa tabeller. Anslagsöversikt/Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kr. Ingående överföringsbelopp Anslag 11 Tillgängliga medel Utgifter utfall/prognos Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga medel 2007 A B C D E F 2008 G H J K L M N 3 O 1 P Q R S 2011 S Försäkringskassans förslag till anslag. Försäkringskassan föreslår tilläggsanslag 2008 för att täcka avvikelse från tillgängliga medel. I avvaktan på regeringsbeslut antas att inget anslagssparande från föregående år får disponeras. För år 2007 anges för varje anslag och anslagspost överföringsbelopp från år 2006 (A), anslagsbeloppets storlek (B), tillgängliga medel (dvs. summan av ingående överföringsbelopp och anslagsbeloppet) (C) och anslagsbelastning för hela året (D). Dessutom anges för årets över-/underskridande (E) och avvikelse från tillgängliga medel (F). Den anslagskredit som tagits i anspråk beaktas under kommande budgetår. Om kreditgränsen överskrids fordras ett särskilt regeringsbeslut. Om anslagskrediten inte syns att räcka kommenteras detta i texten. För anslagen kan tillgodoräknas ett anslagssparande om utgifterna blir lägre än tillgängliga medel.

13 Inledning För år 2008 anges för varje anslag och anslagspost överföringsbelopp (endast eventuellt utnyttjad anslagskredit) från år 2007 (G), anslagsbeloppets storlek enligt regleringsbrevet (H), tillgängliga medel (dvs. summan av ingående överföringsbelopp och anslagsbeloppet) (J) och en prognos för anslagsbelastningen detta år (K). Dessutom anges prognos för årets över-/underskridande (L) och avvikelse från tillgängliga medel (M). I de fall avvikelsen innebär att anslagskrediten beräknas överskridas föreslår Försäkringskassan ett tilläggsanslag till anslagsposten. För år 2009 anges för varje anslag och anslagspost beräknat överföringsbelopp (endast eventuell utnyttjad anslagskredit) från år 2008 (N), Försäkringskassans förslag till anslagsbelopp anges med fet stil (O), tillgängliga medel (dvs. summan av ingående överföringsbelopp och anslagsbeloppet) (P), och en prognos för anslagsbelastningen detta år (Q). Dessutom anges prognos för årets över-/underskridande (R). För år anges endast prognostiserad belastning (S). Anslagsposter som är statlig ålderspensionsavgift Prognosavsnitten för varje anslagspost inleds med en tabell. Nedan beskrivs innehållet i dessa tabeller. Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kr. Anslag (= tillgängliga medel = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år 2007 A 1 B 1 C 1 D 2008 E 1 F 1 G 1 H 2009 J 2 K L 2010 J K L 2011 J K L 1 2 Fastställd av riksdag eller regering. Försäkringskassans förslag till anslag. För år 2007 anges av riksdagen fastställd anslagsbelastning (A), preliminär avgift för detta år (B) och regleringsbelopp som avser år 2004 (C). Beloppet A är summan av beloppen B och C. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för 2007 (D). För år 2008 anges av riksdagen fastställd anslagsbelastning (E), preliminär avgift för detta år (F) och regleringsbelopp som avser år 2005 (G). Beloppet E är summan av beloppen F och G. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för 2008 (H). 12

14 Inledning För år anges Försäkringskassans beräknade anslagsbelastning (J) (anges med fet stil för år 2009 vilket är Försäkringskassans förslag till anslagsbelopp för detta år) och regleringsbelopp för tidigare år (K) samt prognostiserad avgift för respektive år (L). Beloppen J är summan av beloppen K och L för respektive år. Övriga kommentarer Ett anslag belastas ofta av flera olika förmåner. Utgifterna för de olika förmånerna är ofta av olika storleksordning. De olika förmånerna summeras i bilaga 1. Summeringen kan innebära att en förmån som kostar 10 miljarder kronor på ett år summeras ihop med en förmån som kostar någon miljon kronor. Någon avrundning sker inte vid dessa summeringar. För att inte talen i bilagan ska skilja sig för mycket från talen i anslagsöversikterna görs därför endast små avrundningar vid överföringen till texttabellerna. Därför kan ibland siffrorna i anslagsöversikterna se exakta ut trots att de är behäftade med viss osäkerhet. Sammanställning över sakanslagen Följande tabell visar en sammanställning över de sakanslag Försäkringskassan ansvarar för. Anslagsbeloppets storlek år 2008 jämförs med Försäkringskassans nya beräkningar av anslagsbelastning för detta år. Beräknade utgifter och Försäkringskassans anslagsförslag för år 2009 redovisas. Dessutom redovisas överföringsbeloppen från 2007 till 2008 och från 2008 till

15 Inledning Sammanställning över sakanslagen. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp från år 2007 Anslag enligt regleringsbrev år 2008 Tillgängliga medel år 2008 Beräknad utgift år 2008 Avvikelse från tillgängliga medel år 2008 Beräknat ingående överföringsbelopp från år ) Beräknade utgifter enligt Försäkringskassan år 2009 Försäkringskassans förslag till anslag år 2009 Utgiftsområde 9 Hälso, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m :3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :8 Sjukvård i internationella 2) förhållanden :7 Bilstöd till personer med funktionshinder :8 Kostnader för statlig assistansersättning Summa Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård Summa Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 20:1 Garantipension till ålderspension :2 Efterlevandepensioner till vuxna :3 Bostadstillägg till pensionärer :4 Äldreförsörjningsstöd Summa ) I avvaktan på regeringsbeslut antas att inget anslagssparande från föregående år får disponeras. 2) Försäkringskassan föreslår tilläggsanslag 2008 för att täcka avvikelse från tillgängliga medel. 14

16 Inledning Ingående överföringsbelopp från år 2007 Anslag enligt regleringsbrev år 2008 Tillgängliga medel år 2008 Beräknad utgift år 2008 Avvikelse från tillgängliga medel år 2008 Beräknat ingående överföringsbelopp från år ) Beräknade utgifter enligt Försäkringskassan år 2009 Försäkringskassans förslag till anslag år 2009 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 21:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :5 Barnpension och efterlevandestöd till barn :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :7 Pensionsrätt för barnår :8 Bostadsbidrag Summa Totalt ) I avvaktan på regeringsbeslut antas att inget anslagssparande från föregående år får disponeras. 15

17

18 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg I utgiftsområde 9 ingår bland annat de av Försäkringskassan administrerade förmånerna tandvårdsförsäkring, sjukvård i internationella förhållanden, bilstöd till handikappade och statlig assistansersättning. Försäkringsutgifterna i ett trettioårsperspektiv I nedanstående diagram visas utgifterna sedan 1982 för de förmåner som i dag ingår i utgiftsområde 9. Utgifter inom utgiftsområde 9, *, miljarder kronor i 2007 års priser 35,0 30,0 Bilstöd Assistansersättning Tandvårdsförsäkring Internationell vård** 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, * Prognos för åren ** data från 2002 Sedan förmånen assistansersättning infördes 1994 har den stadigt ökat i omfattning. I genomsnitt ökade utgifterna med omkring 16 procent om året mellan 1998 och Främst är det antalet personer som får förmånen som ökar. Mellan 1998 och 2007 ökade antal personer med i genomsnitt 7,5 procent per år, antal assistanstimmar per person och vecka med i genomsnitt 3,4 procent per år medan ersättningen per assistanstimme ökade med i genomsnitt 3,5 procent per år. År 2007 fick i genomsnitt personer per månad assistansersättning. År 2001 blev det möjligt för den som blivit berättigad till personlig assistans att behålla denna rätt även efter 65-årsdagen. Både utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden och för tandvård har varierat markant. I tandvårdsförsäkringens fall har detta till stor del 17

19 Hälsovård, sjukvård och social omsorg hängt samman med hur omfattande försäkringsskyddet varit under olika perioder. Faktorer som kan förväntas påverka den långsiktiga utvecklingen Ökningen av både antal personer med assistansersättning och statens utgifter för denna försäkring väntas under prognosperioden fortsätta stiga, om än i något långsammare takt än under den gångna femårsperioden. På medellång och lång sikt kan denna ökning delvis vara en effekt av ökade förväntningar på ett aktivt liv bland personer med olika sorters funktionshinder. Den fortsatta utgiftsutvecklingen beror emellertid som för alla förmåner främst på hur det framtida regelverket kommer att se ut. Assistanskommittén redovisade ett betänkande i november Kommitténs uppdrag var att göra en översyn av förmånen och analysera orsakerna till kostnadsutvecklingen samt föreslå åtgärder som kan förväntas dämpa och stabilisera denna. I betänkandet föreslås skärpt uppföljning och kontroll av vad assistansersättningen används till, att ställa anordnare av personlig assistens under tillsyn och att införa krav på tillstånd för företag och kooperativ som utför personlig assistens. Kommitténs arbete fortsätter med fokus på LSS. Regeringen har nyligen lagt en proposition ( Statligt tandvårdsstöd, Prop. 2007/08:49) avseende ändringar i tandvårdsförsäkringen. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli Det nya tandvårdsstödet har på övergripande nivå två mål: 1. att bibehålla en god tandhälsa hos individer med inga eller små tandvårdsbehov, samt 2. att möjliggöra för individer med stora tandvårdsbehov att få tandvård till en rimlig kostnad. Inriktningen är att införa ett statligt tandvårdsstöd för personer över 20 år. Stödet ska innehålla en tandvårdscheck som kan användas som delbetalning för abonnemangstandvård eller förebyggande tandvård hos valfri tandläkare vartannat år samt ett högkostnadsskydd som ersätter 50 procent av referensprisberäknade tandvårdskostnader mellan och kronor samt med 85 procent de kostnader som överstiger kronor 7. Det föreslagna statliga tandvårdsstödet ersätter dagens högkostnadsskydd för personer över 65 år. Försäkringskassan uppskattar att kostnaderna för tandvård åtminstone på kort sikt kommer att öka markant till följd av regeländringarna. Men, även om befolkningens tandhälsa, försäkringens regelverk och prisutvecklingen inom tandvården på kort sikt bestämmer kostnaden, är det på lite längre sikt 6 7 På den assistensberättigades uppdrag. God kvalitet i personlig assistens ändamålsenlig användning av assistensersättning, SOU 2005:100. Beloppsgränserna från SOU 2007:19 Friskare tänder till rimliga kostnader. 18

20 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterst tandhälsans utveckling som bestämmer kostnadsutvecklingen. Om den förebyggande tandvården blir effektivare bör ju kostnadsutvecklingen på längre sikt dämpas. Flera faktorer samspelar de närmaste åren för att omfattningen av förmånen vård i internationella förhållanden kan komma att öka. På längre sikt är förmodligen de främsta kostnadsdrivande faktorerna dels utvidgningen av Europeiska Unionen, som medför att gruppen av länder växer i vilka vård kan berättiga till ersättning, dels det ökande antalet äldre människor i Sverige. Fler äldre kommer att öka utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden främst genom att fler pensionärer bosätter sig utomlands, men även genom ökade utgifter för turistvård, eftersom äldre människor reser i större utsträckning än tidigare. 19