Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :4 Bilstöd till personer med funktionshinder :5 Kostnader för statlig assistansersättning...29 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..57 2:1 Försäkringskassan...59 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1:1 Garantipension till ålderspension :2 Efterlevandepensioner till vuxna :3 Bostadstillägg till pensionärer :4 Äldreförsörjningsstöd...71 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...73 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :5 Barnpension och efterlevandestöd till barn :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :7 Pensionsrätt för barnår :8 Bostadsbidrag Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2009 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 ska Försäkringskassan senast den 30 juli 2009 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapporten redovisas även två andra regeringsuppdrag. Prognos för balanstalet 2011 redovisas under avsnittet Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Prognos och utfall för jämställdhetsbonusen redovisas i avsnittet Föräldraförsäkring. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. miljarder kronor år Övriga förmåner Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Ekonomisk trygghet vid sjukdom o handikapp De totala utgifterna förväntas öka under prognosperioden, från 440 miljarder kronor år 2008 till 459 miljarder kronor år Främst är det utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som beräknas öka. Denna ökning beräknas till 16 procent, från 202 miljarder kronor år 2008 till 235 miljarder kronor år Utgifterna för ersättning vid arbetsoförmåga beräknas minska under hela prognosperioden, från 108 miljarder kronor 2008 till 81 miljarder kronor För övriga förmåner beräknas utgifterna öka från sammanlagt 129 miljarder 2008 till 143 miljarder kronor år

4 I tabellen nedan redovisas en sammanställning av prognoserna för förmåner inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Beloppen anges i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år +0,2 Anslagna medel 243,6 Summa tilldelade medel 243,7 Prognos, sakanslag 238,5 230,3 226,0 223,5 Avvikelse från anslagna medel +5,0 Avvikelse från tilldelade medel +5,2 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 220,9 225,0 224,9 235,1 Summa utgifter 459,4 455,3 450,9 458,6 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2009 är 243,6 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 238,5 miljarder kronor. Detta är 5,0 miljarder kronor, eller 2 procent, lägre än anslagna medel. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 220,9 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas utgifterna år 2009 därmed till 459,4 miljarder kronor. Behov av tilläggsanslag för 2009 Av prognoserna framgår om tilldelade medel under 2009 beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2009 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag (utom anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för För budgetåret 2009 beräknas följande anslagsposter överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från tilldelade medel, miljoner kr 9-1:7.1 Sjukvård i internationella förhållanden 124,6 100,8 10-1:1.15 Närståendepenning 8,4 5,1 11-1:4 Äldreförsörjningsstöd 34,1 10,4 12-1:8 Bostadsbidrag 406,6 250,9 Överskridande av tillgängliga medel miljoner kr I Budgetunderlaget , daterat , hemställde Försäkringskassan om tilläggsanslag för år 2009 för anslagsposterna Tillfällig föräldrapenning och Bostadsbidrag. I anslagsuppföljningen daterad 4

5 framgick att behov av tilläggsanslag kvarstod samt att även anslagsposterna Sjukvård i internationella förhållanden, Närståendepenning och Äldreförsörjningsstöd beräknades överskrida tillgängliga medel. Av beräkningarna i denna rapport framgår att behoven kvarstår utom för anslagsposten Tillfällig föräldrapenning. Bedömningen är nu att behoven också är något högre. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse till regeringen hemställa om tilläggsanslag för Det ska betonas att i prognosen för Tillfällig föräldrapenning ingår inte någon bedömning av utgifter som kan uppstå beroende på influensapandemin. I rapporten redovisas två alternativa scenarier för detta. Av dessa framgår att utgifterna för anslagsposten kan komma att bli avsevärt högre än i prognosen beroende på hur stora effekterna blir i Sverige. Försäkringskassan avser att följa utvecklingen noga och återkomma med hemställan om tilläggsanslag om det blir aktuellt. Av rapporten framgår vidare att anslaget 2:1 Försäkringskassan beräknas överskrida tillgängliga medel för Överskridandet beror huvudsakligen på ökande volymer av aktivitetsstöd, som höjt prognosen, ett kapitaltillskott till Kåpan Pensioner tillsammans med ett stort utnyttjande av anslagskrediten för Eventuell förändring för två anslag År 2010 bildas Pensionsmyndigheten. Då kommer flertalet av de efterlevandelivräntor som betalas ut enligt lagen om arbetsskadeförsäkring och lagen om statligt personskadeskydd och som Försäkringskassan för närvarande ansvarar för att istället administreras och betalas ut från Pensionsmyndigheten. Denna myndighet kommer också att betala ut begravningshjälp. Detta kan komma att påverka två anslag inom utgiftsområde 10; 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. och 1:5 Ersättning för kroppsskador. Om statsmakterna beslutar att Pensionsmyndigheten ska rekvirera medel från Försäkringskassan för att kunna betala ut efterlevandelivräntor och begravningshjälp blir det ingen förändring för anslagen. Ett alternativ är att ett nytt anslag skapas för efterlevandelivräntor och begravningshjälp och att Pensionsmyndigheten får ansvar för detta anslag. Om statsmakterna väljer detta alternativ minskar anslagsbehovet för de två anslagen. I respektive avsnitt redogörs för den beräknade utgiftsminskningen. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades till regeringen den 7 maj redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Prognoserna har sammantaget sänkts för alla år i prognosperioden. 5

6 Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande +20, Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift +36,0 +32,0 Övrigt +2, ,0 Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,1 0,2 1,1 1,5 Jämfört med prognoserna i maj har förändringar av makroekonomiska antaganden sammantaget sänkt prognoserna främst för åren Sänkningen beror främst på sänkningen av inkomstindex som har mycket stor inverkan på prognoserna för ålderspensionssystemet men även på prognoserna för övriga pensionsförmåner. De makroekonomiska antaganden som används i prognoserna hämtas främst från Konjunkturinstitutets prognoser från den 17 juni. I dessa bedöms nu att arbetslösheten blir högre. Detta har haft en höjande effekt på prognosen för bostadsbidrag. Förändringarna i volym och struktur har sammantaget haft en sänkande effekt på prognoserna för hela perioden. Störst är sänkningen på grund av volymjusteringar inom aktivitets- och sjukersättning, ålderspensionssystemet, sjukpenning, samt inom föräldraförsäkringen. Nya regeländringar har höjt prognoserna för åren 2010 och 2011 men sänkt prognoserna för Det är främst ändrade regler om beräkning av balanstalet inom ålderspensionssystemet, men även ändrade regler för närståendepenning. Under rubriken Övrigt redovisas förändringar av prognoserna för administrationskostnader och premiepensioner inom ålderspensionssystemet. I tabellen nedan redovisas en jämförelse med prognoserna som lämnades till regeringen den 7 maj för de förmåner som finansieras med anslag, dvs. ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ingår inte. 6

7 Jämförelse med föregående prognos, försäkringsförmåner med anslag. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande +20, Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar +9,0 +10,0 +10,0 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift +36,0 +32,0 Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,2 0,9 1,6 1,8 Prognosändringar inom olika försäkringsområden Prognoserna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten har sänkts för åren 2009, 2011 och 2012 men höjts för Beräkningarna grundas på regeringens förslag till nya regler för balanseringen i pensionssystemet. Kraftigast är sänkningen av prognosen för år 2012 med 3 miljarder kronor, som till hälften beror på det nya sättet att beräkna balanstalet. Balanseringen i pensionssystemet kommer att aktiveras år Det innebär att inkomst- och tilläggspensioner knyts till balansindex i stället för inkomstindex. Antalet pensionärer beräknas nu bli något färre än enligt föregående prognos. Orsaken är att fler personer tenderar att påbörja sitt pensionsuttag senare. Justeringen av prognoserna har inte förändrat den långsiktiga trenden av ökande utgifter för pensionssystemet. Utgifterna bedöms öka från 221 miljarder kronor år 2009 till 235 miljarder år Utgiftsökningen beror på ett ökat antal ålderspensionärer, att en allt större andel av pensionärerna har inkomstgrundad ålderspension och att medelpensionen ökar eftersom nytillkommande pensioner i genomsnitt är högre än pensionerna i beståndet. Prognoserna för sjukpenning har sänkts för hela prognosperioden. Sänkningen är omkring 800 miljoner kronor per år från år Orsaken till sänkningen är att antalet avslutade långa sjukfall har blivit större än väntat. Inflödet av nya sjukfall bedöms ligga kvar på samma låga nivå under resten av prognosperioden. Utgifterna för hela anslaget sjukpenning och rehabilitering beräknas minska från 23,3 miljarder kronor år 2009 till 20,5 miljarder år 2010, för att sedan ligga kvar på denna nivå under resten av prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning bedöms nu bli något färre än i föregående prognos. En anledning är att de långa sjukfallen nu är färre vilket medför att nybeviljandet blir lägre. Främsta orsaken till minsk- 7

8 ningen är dock att antalet personer, som efter tidsbegränsad ersättning övergår till sjukersättning tillsvidare, nu beräknas bli färre. Detta har haft en sänkande effekt på prognosen främst för åren 2011 och 2012 då sänkningen uppgår till omkring 2,5 miljarder kronor. Utgifterna för hela anslaget aktivitets- eller sjukersättning beräknas minska under prognosperioden, från drygt 73 miljarder kronor år 2009 till 55 miljarder år Antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning beräknas minska från i genomsnitt under 2009 till under år Antalet hushåll med bostadsbidrag väntas öka de närmaste åren som en följd av lågkonjunkturen. I jämförelse med föregående prognos bedömer nu Konjunkturinstitutet att arbetslösheten kommer att bli högre. Prognoserna för bostadsbidrag har av denna anledning höjts för hela prognosperioden. Utgiften för bostadsbidrag beräknas öka från 3,5 miljarder kronor år 2009 till omkring 4 miljarder för resten av prognosperioden. Prognoserna inom föräldraförsäkringen har sänkts för hela prognosperioden på grund av att utnyttjandet av förmånerna föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning har varit lägre under första halvåret än vad som tidigare antogs. Sänkningen av prognoserna inom föräldraförsäkringen har inte förändrat den rådande trenden att utgifterna ökar. Utgiften för föräldraförsäkringen beräknas öka från 31 miljarder kronor år 2009 till 35 miljarder år Det ska påpekas att i prognosen för tillfällig föräldrapenning ingår inte någon prognos för utgifter som kan uppstå beroende på influensapandemin. Anledningen till detta är den stora osäkerheten om hur stora effekterna blir i Sverige. Av de två alternativa scenarierna som redovisas i rapporten framgår att utgifterna för tillfällig föräldrapenning kan komma att bli avsevärt högre än i prognosen. Prognosen för sjukvård i internationella förhållanden är höjd för hela prognosperioden beroende på att utgiften för sjuk- och tandvårdsstjänster visar en tydligt ökande trend. Prognosen är därför höjd med drygt 20 miljoner kronor per år. Under årets första månader har ökningen av utgiften för ärenden där kunden gett sitt försäkringsbolag fullmakt att få ersättning utbetald till sig i kundens ställe varit betydande jämfört med samma period året innan. Även prognosen för pensionärsvård är höjd främst beroende på att två utbetalningar nu förväntas göras till Frankrike under innevarande år avseende vårdåren 2006 och 2007 och inte som tidigare prognostiserat enbart för vårdåret

9 Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoserna i Hermes. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, Prognostiserat utfall för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 21 Sjukpenning, avseende samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet uppdelat på de olika verksamheterna, förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade utredningar, prognostiserat utfall för 2009 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2009 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10, 11 och 12 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2009 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Försäkringskassan ska även lämna prognoser för balanstalet för Prognosen redovisas i avsnittet Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar (fördelat på kön) som kan komma att vara berättigade 9

10 till bonus, rapporteras. Uppdraget redovisas under rubriken Föräldrapenning i avsnittet Föräldraförsäkring. Prognoser ska lämnas för åren enligt följande: antal dagar som skulle kunna berättiga till jämställdhetsbonus antal berörda föräldrar med fördelning efter kön Vid varje prognostillfälle efter juni månad ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under innevarande år redovisas enligt följande: antal dagar som uppkommit baserat på fördelningen av föräldrapenningdagar mellan föräldrarna, samt antalet berörda föräldrar uppdelat efter kön Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för juni i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst juni 2009 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har oftast hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har SCB:s befolkningsprognos från 13 maj 2009 använts. Prognosförutsättningar från Konjunkturinstitutet Från KI:s prognos den 17 juni har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Prognosen för inkomstindex har dock justerats något i efterhand med anledning av nyare underlag. Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i budgetunderlaget beskrivs nedan. Det något lägre prisbasbeloppet för 2012 har marginellt sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, garantipension och vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Timlöneökningen beräknas nu bli något högre i slutet av perioden, vilket har haft en höjande effekt på prognoserna inom föräldraförsäkringen. Inkomstindex beräknas nu bli lägre. Som en följd har prognoserna för till exempel inkomstgrundade ålders- och efterlevandepensioner sänkts medan prognosen för bostadstillägg till pensionärer höjts. 10

11 Sysselsättningen antas nu bli lägre under hela prognosperioden, det har höjt prognoserna för bostadsbidrag. Den ekonomiska utvecklingen 1 Både i den svenska och i den internationella ekonomin har sommaren 2009 präglats av något motstridiga synpunkter på lågkonjunkturens fortsatta förlopp. Osäkerheten är givetvis stor om hur djup och långvarig den ingångna krisen kommer att bli. Det inledande nordamerikanska finansdebaclet hösten 2008 utlöste snabbt ett världsomspännande ras i tilltron till det ekonomiska systemets förmåga att alls fungera. Förtroendekraschen var troligen unik i historien genom sin globala samtidighet, i sin tur en följd av den högt uppdrivna kommunikationstekniska nivån och den nära nog fullständiga integrationen av världens finansiella marknader. Under våren 2009 skedde en stabilisering av stämningsläget, visserligen på en låg nivå. För Sveriges del kan noteras att Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget, har stigit något under de senaste månaderna. Den låg dock ännu i juni på en nivå som understiger vad som före finanskrisen någonsin uppmätts, sedan beräkningarna började redovisas Barometerindikatorn är en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Under den senaste högkonjunkturen kulminerade den redan sommaren Indikatorns variationer sammanfaller tidsmässigt mycket nära med kursförändringarna på Stockholmsbörsen möjligen är börsutvecklingen rentav ledande i förhållande till indikatorn. Även om det ekonomiska sentimentet således tycks ha förbättrats något möjligen som rekyl på den extrema dysterheten kring det senaste årsskiftet har de mer genomarbetade reala prognoserna från t.ex. Konjunkturinstitutet förändrats i pessimistisk riktning. Pandemin Pessimismen har på senaste tid spätts på av farhågorna för kommande svår influensapandemi, som skulle kunna förstärka den ekonomiska tillbakagången i världen liksom i Sverige. Uppgifter om ett par procentenheters ytterligare BNP-minskning i Europa har presenterats, men för Sveriges del begränsar sig Konjunkturinstitutet till en tänkbar negativ effekt på mellan 0,4 och 0,8 procentenheter. För Försäkringskassan skulle en omfattande influensavåg kunna ge upphov till stora merutgifter för främst tillfällig föräldrapenning samt därtill problem med den egna personalförsörjningen och handläggningstiderna. Se vidare andra relevanta delar av detta prognosdokument. 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 11

12 BNP-utveckling och arbetslöshet Redan frånsett eventuella effekter av influensan har Konjunkturinstitutet skruvat ned förväntningarna på den ekonomiska utvecklingen ytterligare. Reala BNP bedömdes i juni 2009 falla med 5,4 procent under 2009, vilket var 1,5 procentenheter sämre än vad som beräknades i mars. Särskilt exporten och näringslivets investeringar har reviderats ned kraftigt. En återgång till mycket begränsad tillväxt, med 0,8 procent, förutses för Sysselsättning och arbetslöshet påverkas vanligen först sent i konjunkturförloppet betecknade nog minskade arbetslösheten en aning ännu 2008, till i genomsnitt 6,1 procent. I maj och juni 2009 hade dock arbetslösheten växt till 9,0 respektive 9,8 procent. Det sistnämnda höga talet är delvis säsongsbetingat. Konjunkturinstitutet räknar med en fortsatt ökning till 11,5 procent i genomsnitt för 2010 och ytterligare en viss ökning till 11,7 procent för Först 2012 räknas med en svag förbättring av arbetsmarknadsläget. Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad 94 Sysselsättningsgrad Barometerindikator och börsindex Börsindex Barometerindikator Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av arbetskraften, dvs. 100 minus arbetslösheten. Prognoser för sysselsättningsgraden enligt Konjunkturinstitutets junirapport 2009, tekniska antaganden om börsindex enligt Försäkringskassan. Senaste månads utfall för Barometerindikatorn och börsindex är juni Den ekonomiska krisen och arbetslösheten drabbar olika grupper olika hårt. I riskzonen återfinns inte minst unga människor, ensamstående föräldrar och deras barn samt nyanlända invandrare till stor del alltså grupper som är förhållandevis starkt beroende av socialförsäkringsersättningar och bidrag. 12

13 Extra finanspolitiska stimulanser till bl.a. pensionärer I prognoserna har Konjunkturinstitutet inkalkylerat extra finanspolitiska stimulanser för 2010 och 2011, utöver den beslutade finanspolitiken. Stimulanserna innebär både skattesänkningar och ökade statsutgifter. Utan dessa tillkommande stimulanser beräknar Konjunkturinstitutet att BNP år 2010 skulle bli cirka 1 procentenhet lägre (dvs. en viss fortsatt BNP-minskning) och att sysselsättningen skulle bli nära 1 procentenhet lägre. Även utvecklingen 2011 skulle i båda dessa avseenden bli sämre. Det bör särskilt framhållas att de extra stimulanserna till inte oväsentlig del avser de allmänna pensionerna för år 2011 närmare hälften. Pensionärerna antas få kompensation för den automatiska balansering som beräknas ske 2010 och 2011, så att pensionärerna under dessa två år får inkomster som motsvarar 2009 års pensionsnivåer. Kompensationen väntas inte komma från pensionssystemet utan från staten. Permanent utslagning från arbetslivet? Bortsett från sådana extraordinära statliga ingrepp har det svenska pensionssystemet i flera avseenden en inbyggd följsamhet till den samhällsekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen. Pensionerna och de förvärvsarbetandes pensionsbehållningar skrivs i systemet upp med de förvärvarbetandes snittinkomster (som ligger till grund för systemets inkomstindex); de avgifter som står till buds för att finansiera pensionerna följer i stället summan av de förvärvsarbetandes inkomster. Om tillväxten i inkomstsumman understiger tillväxten i snittinkomsten uppstår ett glapp mellan tillväxten i systemets utgifter och dess avgiftsinkomster, vilket kan leda till att den automatiska balanseringen träder i kraft. Därför är den s.k. summasnittkvoten kvoten mellan inkomstsumma och snittinkomst av vital betydelse för pensionernas långsiktiga utveckling. Förändringen i summasnittkvoten är i själva verket liktydig med förändringen i antalet avgiftsbetalare, dvs. i princip förändringen i antalet sysselsatta i samhället. Dessa förändringstal kan visserligen skilja sig åt, beroende på att även bl.a. arbetslösa i viss mån är avgiftsbetalare, men sysselsättningen är särskilt i ett vidare ekonomiskt perspektiv av stor betydenhet för pensionssystemets politiska hållbarhet. Konjunkturinstitutet förutser nu en minskning i antalet sysselsatta med 7 procent fram till och med 2011 och befarar vad värre är att en del av denna nedgång kan medföra en permanent utslagning från arbetsmarknaden. Man drar paralleller till krisen på 1990-talet: Arbetslösheten hade före 1990-talskrisen inte överstigit 4,4 procent av arbetskraften. Efter denna kris har den aldrig understigit 5,7 procent. Det rör sig inte bara om risk för övergång till arbetslöshet i statistisk mening, utan också om risk för minskat arbetskraftsdeltagande över huvud taget. Bedömningen är att sysselsättningen varaktigt kommer att minska med personer, eller 1,9 procent av den arbetsföra befolkningen, till följd av den nu ingångna arbetsmarknadskrisen. Detta skulle inte bara 13

14 medföra bekymmer i pensionssystemet, utan även för andra socialförsäkringar och i de kommunala biståndsbudgetarna. Sysselsatta, arbetslösa och personer i arbetskraften Procent av befolkningen 85 I arbetskraften 80 Arbetslösa Sysselsatta Aktieavkastningen Även vid en ogynnsam utveckling av den s.k. summasnittkvoten (se ovan) kan en balansering i pensionssystemet undvikas om kapitalet i AP-fonderna är tillräckligt stort. Den samlade negativa avkastningen på mer än 20 procent i AP-fonderna under 2008 omintetgjorde denna möjlighet, varför en balansering i pensionssystemet sker år Balanseringen begränsas genom att ett riksdagsbeslut i höst väntas om att övergå till att använda tre års medeltal av AP-fondernas marknadsvärden vid balanstalets beräkning, i stället för enbart det senaste årets. Resultatet av regelförändringen blir dock med stor sannolikhet att det i gengäld blir en större negativ balanseringseffekt 2011 och 2012, jämfört med om reglerna inte hade ändrats. Över hälften av AP-fondernas kapital utgörs av aktier. Utvecklingen på fondbörserna i Sverige och andra länder har därför betydelse för pensionerna under de kommande åren. Variationerna i aktieavkastning på något eller några års sikt kan vara synnerligen betydande, vilket diskuterats mer utförligt i Orange Rapport, pensionssystemets årsredovisning för De förutsättningar om framtiden som redovisas nedan är inte att betrakta som prognoser, utan som tekniska antaganden som varit nödvändiga att göra. De flesta officiella prognosinstitut brukar avstå från att göra regelrätta prognoser för aktieavkastningen. 14

15 Osäkerheten om lågkonjunkturens fortsättning har lett till en famlande utveckling på Stockholmsbörsen. Hittills i år (21 juli 2009) har dock kurserna stigit med 27 procent. Särskilt kraftiga ryck uppåt skedde i maj och juli. Vad som är tillfälligheter och vad som är rekyler på det spektakulära fallet under andra halvåret 2008 går inte att avgöra. Här räknas försiktigtvis med en ganska obetydlig fortsatt uppgång under 2009, så att kursuppgången på Stockholmsbörsen under hela detta år stannar vid under 30 procent. På de internationella stora börserna framstår inte osäkerheten som mindre. I New York är Dow Jones börsindex hittills i år (21 juli 2009) ungefär oförändrat, medan teknikföretagen på Nasdaqbörsen uppvisat en ökning på 20 procent. I London och Paris ligger uppgångarna på blygsamma 3 procent, vilket kontrasterar mot t.ex. Moskvabörsens uppgång på 56 procent. Tokyobörsen har haft en uppgång på ungefär 9 procent. Dessa och andra skillnader speglar i stor utsträckning utvecklingen under andra halvåret Storleken på de uppåtgående rekylerna är i hög grad omvänt proportionella mot de tidigare registrerade nedgångarna. Mindre börser och börser i s.k. tillväxtekonomier är avgjort mer volatila än de stora och traditionstyngda. Till den förra kategorin kan i stort sett Stockholmsbörsen räknas. AP-fondernas aktieinnehav är till övervägande delar placerat på utländska börser. Dessa innehav kan mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen väntas få en betydligt lägre kursuppgång under 2009 än Stockholmsbörsen. I genomsnitt för aktieportföljerna har gjorts ett antagande om cirka 10 procents kursuppgång. Till den totala aktieavkastningen ska läggas några procentenheter i form av utdelningar. När det gäller utvecklingen under 2010 och följande år har det inte ansetts meningsfullt att göra skilda antaganden om börserna i Sverige och i utlandet. Under 2010 har som tekniskt antagande valts en kurstillväxt på 15 procent, vartill kommer utdelningar. Räntan på statsobligationer (5-åriga) antas successivt komma att stiga från knappt 3 procent 2009 till drygt 4 procent

16 Avkastningsindex för Stockholmsbörsen och för den globala aktiemarknaden December 1998 = 100 Anm. Avkastning inkl. utdelningar. Valutakurserna Jämförelser mellan aktieavkastningen på Stockholmsbörsen och utländska börser kompliceras av valutakursändringar. Kronan föll kraftigt i värde mot de viktigaste världsvalutorna under senare hälften av Från juni 2008 till slutet av 2008 steg euro med 16 procent mot kronan, USA-dollar med 30 procent och japanska yen med över 50 procent. Flera andra små valutor uppvisade en liknande utveckling. En gängse förklaring är att placerarna under finanskrisens värsta fas tydde sig till de stora valutorna, vilka uppfattades som säkrare och mer likvida. Ett undantag var dock brittiska pund, som liksom kronan försvagades. Kronfallet fortsatte till en bottennivå i februari 2009, varefter kronan tenderat att åter stärkas. Kronan anses av många bedömare undervärderad, och Konjunkturinstitutet räknar med en förstärkning under de närmaste åren till de ungefärliga nivåerna under

17 Kurs för euro och USA-dollar i svenska kronor December 1998 = 100 senaste värde: Proc. förändringar under loppet av åren: Kronor per dollar +19,9 8,0 4,4 4,4 Kronor per euro +15,4 3,2 5,4 5, Kronans nedgång under loppet av 2008 dämpade påtagligt de utländska börsfallen efter omräkning till svensk valuta. För AP-fondernas del var detta likafullt av begränsat värde, trots att merparten av aktieplaceringarna låg på utländska börser. Fonderna hade nämligen till stor del valutasäkrat tillgångarna valutaexponeringen var ganska liten, mellan 10 och 20 procent av de totala tillgångsportföljerna. Med en fortsatt så hög grad av valutasäkring saknas i stort sett anledning att beakta valutaförändringarnas betydelse för AP-fondernas framtida avkastning. Inflationen Den svenska inflationen har som i de flesta andra länder minskat kraftigt sedan Detta har skett trots att kronans fall (se ovan) normalt borde ha gett upphov till ganska betydande inflationsimpulser via höjda importpriser. En annan faktor som normalt borde ha verkat mer inflationsdrivande är att arbetskraftskostnaderna stigit påtagligt både 2008 och De centrala avtal som slöts år 2007 styr lönehöjningarna ännu för 2009, och de ingångna krisöverenskommelserna om sänkt månadslön i samband med reducerad arbetstid påverkar inte timlönerna och arbetskraftskostnaderna nedåt. Att inflationen (även exklusive effekter av sänkta räntor) trots dessa faktorer gått tillbaka så pass markant får tillskrivas den försvagning i konsumenternas efterfrågan som krisen föranlett. Företagen, inte minst industriföretagen, 17

18 har parerat kostnadsökningarna med sänkta vinstmarginaler. Vidare skedde en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna med 1 procentenhet den 1 januari Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år 5,0 Fastställda tal 4,0 exkl. ränteeff. 3, ,0 1,0 0,0-1,0-2, Konsumentprisindex (KPI), räknat från motsvarande månad föregående år, sjönk något i maj och juni Denna ansats till deflation bedöms av Konjunkturinstitutet bli kortvarig och bara bestå till och med november. Den beror helt och hållet på räntesänkningarnas effekter på hushållens utgifter, och dessa effekter måste snart upphöra räntorna kan knappast sjunka mycket ytterligare. Med början 2010 räknas med högre räntor, inledningsvis på längre löptider. Efterhand erhålls en uppdrivande effekt på KPI av höjda räntor. Räknat exklusive räntor fortsätter däremot inflationen att sjunka något. Bakom detta antagande ligger delvis den förutsedda förstärkningen av kronan, men också att lönehöjningarna väntas bli lägre och efterfrågetrycket fortsatt lågt. Härtill kommer att Konjunkturinstitutet har antagit en ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna med 1 procentenhet för år Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 2 har föreslagits sänkas år 2010 från kronor 2009 till kronor. Prisbas- 2 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, vårdbidrag, garantipensioner, äldreförsörjningsstöd och efterlevandestöd till barn; vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över respektive tak ( kr/mån för föräldrapenning och kr/mån för övriga). 18

19 beloppet 2010 bestäms av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före (som var 0,8 procent). Enligt samma beräkningsprincip prognostiseras prisbasbeloppet stiga igen under åren 2011 och 2012: kronor kronor kronor kronor Ungefär 1,5 miljoner personer har ersättningar som direkt styrs av prisbasbeloppet, varav hälften utgörs av ålderspensionärer med garantipension. Inflationen ingår enligt samma princip i pensionssystemets inkomstindex, vilket gör att bl.a. samtliga ålderspensionärer (1,8 miljoner) år 2010 påverkas negativt av 2009 års negativa juniinflation. Krisens effekter på Försäkringskassans verksamhet Några mer exakta bedömningar av krisens effekter på Försäkringskassans förvaltningskostnader inbegripet risken för ett omfattande influensautbrott har inte kunnat göras. Emellertid kommer, oavsett hur inflöden, bestånd och utflöden i socialförsäkringen påverkas, bl.a. den enskildes oro för sin ekonomiska situation att innebära ökat behov av stöd och rådgivning från Försäkringskassan. Därtill väntas komplexiteten i ärendena bli större för ett flertal viktiga förmåner. Vidare kommer Försäkringskassans uppgift att på ett rättssäkert sätt vara portvakt se till att endast de som är berättigade får ersättning att bli mer grannlaga och resurskrävande, om fler kommer att söka sin försörjning inom socialförsäkringen. Det finns också en risk att den ekonomiska krisens konsekvenser för den enskilde i vissa fall påverkar attityden till rätten till socialförsäkringen. Anledning finns därför att behålla, och kanske ytterligare höja, ambitionen vad gäller kvaliteten i ärendehandläggningen samt det övriga arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Den ekonomiska krisen påverkar också Försäkringskassans olika samarbetsparter, t.ex. sjukvården, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Det är tänkbart att deras egna svårigheter resulterar i minskat fokus på de grupper som berör Försäkringskassans ansvar. Möjligheterna för Försäkringskassan att fortsätta minska utanförskapet kan äventyras av att drivkrafterna förändras. Här åsyftas exempelvis möjligheterna för arbetsgivarna att medverka i processen att finna nya arbetsuppgifter och arbeten, svårigheter för andra myndigheter att delta i samverkan samt för vårdgivare att ge rehabilitering. 19

20 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Sedan 1:a juli 2008 har utgifterna för det nya tandvårdsstödet ökat snabbt i takt med att fler och fler personer gör sitt första besök under det nya regelverket. Den totala utgiften för det nya tandvårdsstödets första år blev dock något mindre än vad Försäkringskassan räknade med inför reformen. Med det preliminära utfallet för juni blir utgiften för perioden 1 juli juni 2009 cirka miljoner kronor. Under perioden 1 juli maj 2009 har cirka 3,8 miljoner personer i åldersgruppen 20 år eller äldre besökt tandvården åtminstone en gång. Detta motsvarar 54 procent av populationen den 31 december Försäkringskassan beräknar att utgifterna för det nya tandvårdsstödet kommer att fortsätta öka under i takt med att en större och större andel av befolkningen besöker tandläkaren och på så sätt startar en ersättningsperiod. Utgifterna förväntas att stabiliseras under Diagrammet nedan visar utfall och prognos för statens utgifter för det nya tandvårdsstödet. Utgifter för det nya tandvårdsstödet. Miljoner kr Utgifter, miljoner kr Utf all Prognos - jul- 08 jan- 09 jul- 09 jan- 10 jul- 10 jan- 11 jul- 11 jan- 12 jul- 12 Utgiftsprognosen för tandvårdsersättning och tandvårdsbidrag i det nya regelverket är i hög grad beroende av i vilken takt de individer som ännu inte besökt tandvården gör det. Det är relativt stora skillnader mellan olika 20

21 ålderskategorier vad gäller andelen personer som gjort ett besök någon gång under perioden. Diagrammet nedan visar utfall och prognos för andelen av olika åldersklasser som har/beräknas ha gjort minst ett besök hos tandvården under prognosperioden. Den lägsta andelen har åldersgruppen medan åldersklasserna har den högsta. Andelen av olika åldersklasser som har/beräknas ha gjort minst ett besök hos tandvården. (Populationen 31 dec 2008) år år år år år >=75 år juli -08 juli -09 juli -10 juli -11 juli -12 Utgifterna från det gamla tandvårdsstödet beräknas minska snabbt under prognosperioden även om utgifter för protetiska behandlingar för åldersgruppen 65+ väntas ligga kvar in på Tabellen nedan visar de prognostiserade utgifterna uppdelat på det gamla och nya tandvårdsstödet. Prognos för tandvårdsstödets olika delar. Beloppen anges i 1000-tal kronor Tandvårdsbidrag Tandvårdsersättning Protetik Övrigt gamla regler Summa Det finns stora osäkerheter i prognosen. Prognosen sträcker sig över 3,5 år och konsumtionen av tandvård med det nya regelverket har endast observerats under elva månader. Viktiga parametrar som är svåra att skatta med så kort observationsperiod är besöksfrekvenserna över tid samt i vilken takt individerna startar nya ersättningsperioder. I kommande prognoser kommer data över kompletta ersättningsperioder finnas tillgängliga vilket kan förbättra skattningarna av dessa. 21

22 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 4,0 +1,9 +5,1 +2,9 Volym- och strukturförändringar I denna prognos har individdata använts för utgifterna i det nya tandvårdsstödet. Denna nya modellering har medfört att de beräknade utgifterna för åren är högre än i den prognos som lämnades till regeringen i maj Se nedan under Förändring av prognosmodell för detaljer. Förändring av prognosmodell I denna prognos har detaljerad data från det nya tandvårdsstödet använts för första gången för att modellera utbetalningarna i det nya tandvårdsstödet. Prognosen för utgifterna från det nya tandvårdsstödet är gjord på följande sätt: 1. Från detaljerad besöksdata beräknas besöksfrekvenser för de individer som gjort minst ett besök under 1 juli maj Framtida startpunkter för ersättningsperioder beräknas. 2. Antal ersättningsperioder som startas för olika åldersklasser bland de individer som ännu inte gjort ett besök beräknas. 3. Utbetalningskurvor som en funktion av antal dagar från ersättningsperiodens början beräknas för olika åldersklasser och startveckor. Generellt har de individer som startat sin ersättningsperiod tidigt också haft en snabbare utveckling av utbetalningarna. 4. De skattade utbetalningskurvorna används tillsammans med de beräknade framtida startpunkterna för ersättningsperioder för att beräkna framtida utgifter för tandvårdsersättning och tandvårdsbidrag. 5. De totala utgifterna justeras med befolkningsutvecklingen samt inkomstutvecklingen. 22

23 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (= tillgängliga medel = anslagsbelastning) 777 ¹ Preliminär avgift 641 ¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 136 ¹ Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. Analys Det är oklart om influensapandemin kan komma att påverka utgiften för smittbärarpenning. Socialstyrelsen har inte ändrat sin prognos för utgiften och därmed ändras inte heller prognosen för den statliga ålderspensionsavgiften. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare +3 Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor 0,0 +3 0,0 Differens i procent 0,0 +0,5 0,0 Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Regleringsbeloppet avseende 2008 har justerats marginellt. 23

24 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Prognosen för 2009 innebär att tillgängliga medel beräknas överskridas. Försäkringskassan föreslår därför tilläggsanslag för år Se vidare inledningen och sammanställningen i bilaga 1. Analys Utgiften påverkas bland annat av i vilken utsträckning svenska medborgare kommer att vistas i andra EU/EES-länder eller Schweiz, samt antalet personer försäkrade utomlands som befinner sig i Sverige vid sjukdom. Det ökande antalet äldre människor kommer på sikt att få effekt på prognoserna för sjukvård i internationella förhållanden. Främst till följd av fler pensionärer som bosätter sig utomlands, men även i form av ökade utgifter för turistvård eftersom fler äldre människor reser i större utsträckning än tidigare. Men även mindre direkta faktorer som förändringar i människors benägenhet att resa på grund av exempelvis resetrender och ekonomiska förutsättningar påverkar utgifterna för förmånen. Detta avspeglas inte minst i prognosen för de nya EU-länderna, där det är svårt att uppskatta medlemskapets effekt på antal pensionärer som bosätter sig i dessa länder samt hur många turister som kommer att besöka desamma. Valutakursen påverkar utgiften, dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en svag svensk valuta kan resandeströmmarna från Sverige förväntas bli mindre, men resandeströmmarna till Sverige kan å andra sidan förväntas öka. I prognosen ingår inte någon prognos för utgifter som kan uppstå beroende på influensapandemin. Anledningen är den stora osäkerheten om hur omfattande pandemin blir samt när den inträffar. Prognoserna för Sjukvård i internationella förhållanden kommande år är som tidigare osäkra främst beroende på att det även fortsättningsvis är osäkert i vilken takt debiteringen av vården kommer att ske, men även på grund av det osäkra konjunkturläget. Utgiften kan avse kostnader för vård som blivit utförd flera år tidigare. Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. 24

25 Utfall och utgiftsprognoser i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Utfall Prognos Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Summa Enligt artiklarna 49 & 50 i EG-fördraget. Ingår under år 2004 i utfallet för konventionsvård med drygt 9 miljoner kronor. På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. Konventionsvård För konventionsvård förväntas kostnaden fortsätta öka under prognosperioden, med drygt åtta procent 2009 och med omkring fem procent per år I prognosen antas att volymerna kommer fortsätta att öka under prognosperioden och kostnaden har dessutom anpassats till de senaste årens inflation för hälso- och sjukvård i Sverige. Turistvård Vårdkostnaden för turister som söker vård i EU/EES-länder samt Schweiz beräknas främst baserat på storleken på de fakturor som hittills inkommit från dessa länder. I prognosen antas att volymerna kommer fortsätta att öka under prognosperioden och kostnaden har dessutom anpassats till ECB:s inflationsprognos från andra kvartalet Pensionärsvård Kostnadsprognosen för pensionärsvård ett år bygger på kunskap om hur många skuldmånader som senast blivit debiterat för ett helår i det vårdgivande landet multiplicerat med det senast fastställda schablonbeloppet. Schablonbeloppen antas öka med fem procent per år. I juni i år godkändes i Revisionskommittén nya schablonbelopp för ett flertal länder. De nya schablonbeloppen har ännu inte publicerats i Europeiska unionens officiella tidning och får således ännu inte användas vid återbetalning av vårdförmåner. Försäkringskassan har dock valt att använda dessa schablonbelopp i prognoserna för åren , eftersom en publicering väntas inom kort. Utgifterna för pensionärsvård följer inte de prognostiserade kostnaderna för densamma, främst beroende på eftersläpningar i debiteringen för vården. En förändring av utgiftsprognosen betyder alltså inte med nödvändighet att bedömningarna i kostnadsprognosen är förändrade. Kostnaden för pensionärsvård prognostiseras till 223 miljoner kronor 2009 och förväntas därefter öka med knappt fem procent per år. Men utgiften för 2009 beräknas bli 265 miljoner kronor. Generellt antas en utbetalning per land och år i prognosen, men i denna prognos beräknas till exempel Frankrike få betalt för både 2006 och

26 För att förenkla för både enskilda och socialförsäkringsadministrationerna i de olika europeiska länderna har en ny förordning tagits fram. Den nya förordningen 883/04 som antogs den 29 april 2004 kommer att ersätta den nuvarande förordningen 1408/71, den kan dock inte träda i kraft innan en ny tillämpningsförordning har beslutats som ska ersätta nuvarande tillämpningsförordning 574/72. En ny tillämpningsförordning kommer dock att träda i kraft 1 mars Införandet av dessa nya förordningar kommer dels att medföra förändringar i metodiken för beräkning av schablonbeloppen för vårdkostnader, dels att de återbetalningsregler som ska gälla mellan länderna förändras, exempelvis genom införande av ränta på sena betalningar. De nya återbetalningsreglerna kommer att påverka utgifterna för såväl pensionärsvården som turistvården. De förändringar som de nya förordningarna kan medföra har inte beaktats i denna prognos. Sjuk- och tandvårdstjänster Antalet ärenden avseende personer som fått vård i ett annat EU/EES-land och sedan sökt ersättning i efterhand med stöd av EG-fördragets artiklar 49 & 50 om fri rörlighet för tjänster har ökat kontinuerligt sedan införandet i början av Ersättning kan beviljas för både nödvändig och planerad vård. Utfallet per månad för sjuk- och tandvårdstjänster varierar kraftigt, men visar en tydligt ökande trend både avseende antal utbetalda ärenden och utbetalt medelbelopp. I ärenden om ersättning i efterhand för vårdkostnader i ett annat EU/EESland eller Schweiz, det vill säga sjuk- och tandvårdstjänster, kan en kund ge ett försäkringsbolag en fullmakt att få ersättning utbetald till sig i kundens ställe. I ett informationsmeddelande i april 2008 förtydligade Försäkringskassan vilka rutiner som gäller vid sådana försäkringsbolagsärenden. Under första halvåret har ökningen av utgiften för denna typ av ärenden varit betydande jämfört med samma period året innan. Rätten till ersättning för vårdkostnader i ett annat EES-land grundar sig på domstolspraxis. Förslag till direktiv om patientens rättigheter i gränsöverskridande hälso- och sjukvård har lagts fram av EU-kommissionen. Tillsammans med ny svensk lagstiftning kan det på sikt komma att påverka utgifterna för förmånen. Detta har dock inte beaktats i denna prognos. 26