Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Dnr

2 Innehåll Inledning... 4 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg :4 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnader för statlig assistansersättning Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning :1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen :7 Ersättning för höga sjuklönekostnader :1 Försäkringskassan Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn :1 Barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Adoptionsbidrag :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag

3 Bilaga 1 Sammanfattande tabell Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2015 och 2016 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 3

4 Inledning Prognoserna för i denna rapport är sammantaget lägre än de som lämnades i oktober Prognoserna för 2019 och 2020 är dock högre, främst på grund av att Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram en ny befolkningsprognos. Förändringar i makroekonomiska förutsättningar har också haft en höjande effekt på prognoserna för alla år utom Men sänkningen av prognosen 2016 beror framförallt på att det införs efterskottsbetalningar av assistansersättning från första oktober 2016, vilket leder till att utbetalningar och därmed utgifterna för oktober och november 2016 sjunker kraftigt. Inflöden 2015 och 2016 till sjukpenning och sjukersättning har sänkts och det minskar utgifterna för dessa förmåner alla år. Rehabiliteringsgarantin kommer att avvecklas 2017 enligt den nya överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting. I övrigt är förändringarna av förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde i de flesta fall små och synen på den underliggande utvecklingen har inte förändrats nämnvärt. Några av Försäkringskassans centralt prioriterade områden under 2016 är att minska sjuktalen i samhället samt motverka det brottsliga nyttjandet av assistansersättningen. Försäkringskassan har tilldelats 250 miljoner kronor extra för verksamhetsåret 2016 som ska användas till sjukförsäkringen. Försäkringskassan har arbetat särskilt med att förbättra bedömningen av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjan och kommer fortsätta att fokusera på detta område. Detta är beaktat i prognosen för sjukfallens varaktighet. Initiativet att minska det brottsliga nyttjandet av assistansersättningen innebär att Försäkringskassan nu tar ytterligare krafttag inom detta område. Det är svårt att beräkna effekten av detta, men initiativet bör innebära lägre utgifter för assistansersättningen på sikt. Initiativet är inte beaktat i nuvarande prognos. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för sakanslaget ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. En stor osäkerhetsfaktor är hur migrationen påverkar utgifterna. Migrationsverket höjde i oktober 2015 kraftigt sin prognos för antalet asylsökande till Sverige, samtidigt betonade de att utvecklingen framöver är mycket osäker. Med anledning av höjningen av prognosen tog SCB fram en ny befolkningsprognos. I föreliggande prognos utgår Försäkringskassan, i de flesta fall där befolkningsprognosen ingår, från SCB:s prognos från i slutet på oktober. Hur denna är beaktad 4

5 finns redovisat för varje anslag/anslagspost. I redovisningarna framgår att för vissa förmåner kommer den höjda befolkningsprognosen påverka sakanslagen en hel del och för andra mindre. Sammantaget innebär den höjda prognosen för migrationen successivt högre utgifter för sakanslagen, men ju längre fram i tiden desto osäkrare är det. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2016 ska Försäkringskassan senast den 20 januari 2016 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag förväntas bli 201 miljarder kronor 2015 och öka till 208 miljarder kronor Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till 238 miljarder kronor år 2020, se diagram ovan. 5

6 För alla tre utgiftsområdena inom Försäkringskassans ansvarsområde ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom assistansersättning (utgiftsområde 9), sjukpenning och rehabilitering m.m. (utgiftsområde 10), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). Enligt prognosen minskar också vissa utgifter framöver, och 2016 syns detta på utgiftsområde 9 där införandet av efterskottsbetalning av assistansersättning medför en tillfällig men kraftig minskning av utgiften, för övrigt påverkar minskningarna endast de totala utgifterna marginellt. Sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift. Belopp i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 3,0 2,1 1,6 Anslagna medel 196,7 202,7 213,2 Summa tilldelade medel 193,7 200,6 211,6 Utfall 194,2 Prognos 200,9 208,4 217,2 223,8 230,8 238,0 Avvikelse från anslagna medel 2,5 1,8 4,9 Avvikelse från tilldelade medel 0,5 0,2 3,2 Hemställan tilläggsanslag 0,3 ¹ Utfall. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2016 är 213,2 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under år 2015 beräknas vara 1,6 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2016 beräknas vara 211,6 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 208,4 miljarder kronor. Detta är 4,9 miljarder kronor lägre än anslagna medel och 3,2 miljarder kronor lägre än beräknade tilldelade medel. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa tilläggsanslag för 2016 om sammanlagt 0,3 miljarder kronor. Hemställan avser fem anslag/anslagsposter. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utveckla under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder kronor medan andra bara omfattar några miljoner kronor. Detta medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa alla utgiftsområden i ett diagram eftersom det ger en översiktlig bild. 6

7 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Inom utgiftsområde 9 är utgifterna för assistansersättningen det största sakanslaget. Statens utgifter för assistansersättning beräknas uppgå till 25,0 miljarder kronor 2015 för att sedan öka till 29,3 miljarder kronor 2020, se diagram ovan. Ökningen drivs av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Från 1 oktober 2016 inför Försäkringskassan efterskottsbetalning av assistansersättningen. De flesta mottagare av ersättningen berörs av detta och därför sjunker utgiften kraftigt under oktober och november Även utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2015 beräknas utgifterna uppgå till 5,3 miljarder kronor för att sedan öka till 6,6 miljarder kronor år Ökningen drivs främst av att referenspriserna höjs årligen medan beloppsgränserna är fasta. 7

8 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen0f1 inom sjukförsäkringen öka under prognosperioden, från 81,8 miljarder kronor år 2015 till 96,7 miljarder kronor år Ohälsotalet1F2 har ökat svagt sedan hösten 2013 och prognostiseras att fortsätta öka i svag takt till och med Eftersom befolkningen år används som nämnare i beräkningen av ohälsotalet innebär den höjda befolkningsprognosen att ohälsotalet kommer minska svagt för åren därefter. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas öka från 36,6 miljarder kronor år 2015 till 50,6 miljarder kronor år 2020, se diagram ovan. Inflödet av nya sjukfall har ökat sedan 2010 och beräknas fortsätta öka med något avtagande ökningstakter. Från och med 2018 beräknas nyinflödet öka i takt med utvecklingen av arbetskraften. Givet den 1 Aktivitets- och sjukersättning, sjukpenning och rehabiliteringspenning, inklusive utgifter för statlig ålderspensionsavgift. 2 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

9 historiska variationen råder det dock stor osäkerhet om nyinflödets utveckling på lång sikt. I oktoberprognosen genomfördes en större upprevidering av sjukfallens avslutssannolikhet under det första sjukskrivningsåret, då sjukfallens varaktighet visat på en klart dämpad ökning under 2015 jämfört med tidigare år. Den dämpade ökningen beror sannolikt på Försäkringskassans arbete med att förbättra kvalitén avseende bedömningar av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsätta att rikta fokus på detta område och prognosen för varaktighetens utveckling lämnas i princip oförändrad jämfört med oktoberprognosen. Den rådande utvecklingen med en högre andel psykiatriska diagnoser i inflödet och således även i det framtida beståndet av pågående sjukfall beräknas leda till en viss fortsatt ökning av sjukfallens genomsnittliga varaktighet under Därefter antas varaktigheten vara konstant på 2016 års nivå under resten av prognosperioden. Likväl som för nyinflödet är även prognosen för varaktigheten osäker, framför allt på längre tidshorisonter. Med de antaganden Försäkringskassan använder för prognoser på lång sikt blir sjukpenningtalet 12,4 dagar år 2020, vilket är betydligt högre än regeringens mål om 9 dagar. Osäkerheten på så lång sikt är dock mycket stor. Oktoberprognosen 2F3 innehöll en diskussion över alternativa utvecklingar för sjukpenningtalet, där vissa innebar måluppfyllelse. Även om sjukpenningtalet nu bedöms bli något lägre kvarstår i allt väsentligt analysen från oktober. Bedömningen är fortsatt att förebyggande av inflödet till sjukpenningförsäkringen är av central betydelse, framför allt med avseende på psykisk ohälsa. Försäkringskassan återkommer med en mer fördjupad analys av sjukpenningtalets utveckling vid nästa prognostillfälle i februari. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat de senaste åren och det sammanlagda beståndet förväntas fortsätta minska, men i en avtagande takt. Utvecklingen drivs av beståndet inom sjukersättning där en stor del av minskningen beror på att många personer som uppbär sjukersättning uppnår 65 års ålder. Beståndet inom aktivitetsersättning har däremot ökat de senaste åren och förväntas att öka även framöver. Utgifterna för anslaget aktivitets- och sjukersättning förväntas minska från 50,5 miljarder kronor 2015 till 49,8 miljarder kronor 2018 för att därefter öka till 52,1 miljarder kronor Utgiftsökningen förklaras bland annat av att prisbasbeloppet och därmed medelersättningen ökar. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska från 3,4 miljarder kronor 2015 till 2,7 miljarder kronor Det beror till stor del på att antalet tillkommande livräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 3 Försäkringskassan, Anslagsuppföljning , Dnr , sidan d0592e9bce6e/anslagsuppfoljning_2015_2019.pdf?mod=ajperes 9

10 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. För åren har en framskrivning av prognoserna för 2016 och 2017 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Inom föräldraförsäkringen är det främst att antalet barn i olika åldrar ökar, men också att timlönerna successivt blir högre, som medför att utgifterna förväntas stiga under hela prognosperioden. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och därmed förväntas utgiften för anslagsposten föräldrapenning att öka från 28,0 miljarder kronor år 2015 till 35,6 miljarder kronor för Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,3 miljarder kronor 2015 till 8,2 miljarder kronor Utgifterna för jämställdhetsbonus beräknas öka från 343 miljoner kronor 2015 till 360 miljoner kronor I budgetpropositionen (Prop. 2015/16:1) aviserar regeringen att den vill avskaffa jämställdhetsbonusen från och med I och med denna avisering prognostiseras endast utgiften fram till och med år Utgiften för 2017 avser utbetalningar gällande uttag av bonusgrundande dagar under slutet av Utgiften för barnbidrag förväntas öka från 25,8 miljarder kronor år 2015 till 29,9 miljarder kronor år 2020 till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Utgifterna för anslaget vårdbidrag antas öka från 3,5 miljarder kronor år 2015 till 5,2 miljarder kronor En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna

11 Utgifterna för anslaget bostadsbidrag beräknas bli 4,9 miljarder kronor Preliminära utbetalningar av bostadsbidrag har ökat de senaste åren, något som beror på de regeländringar som genomfördes 2012 och Utgifterna för bostadsbidrag väntas öka fram till och med 2017 varefter de väntas avta. Detta då de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att färre hushåll blir berättigade till bidraget och utgifterna sjunker. År 2020 beräknas utgifterna bli 4,7 miljarder kronor. Jämförelse med föregående prognos De mest väsentliga skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i oktober 2015 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent -0,5-1,8-0,5-0,1 0,5 1,3 Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift. Sammantaget har prognoserna sänkts för samtliga år förutom 2019 och 2020, jämfört med de prognoser som lämnades i oktober Utgifterna beräknas att bli 957 miljoner kronor lägre 2015 och miljoner kronor lägre 2016 än i föregående prognos. För 2020 är utgifterna i denna prognos miljoner kronor högre än i föregående prognos. Till denna prognos har SCB:s nya befolkningsprognos beaktats. Detta höjer främst prognoserna för barnbidrag och föräldraförsäkring, men även prognoserna för sjukpenning, handikappersättning och vårdbidrag. Införandet av efterskottsbetalningar inom assistansersättningen sänker kraftigt prognosen för 2016, men förändringen i periodisering av betalningar som detta innebär påverkar även jämförelserna resterande prognosperiod. Volym- och strukturförändringar sänker prognoserna för samtliga år. Dessa avser främst justeringar på grund av lägre inflöden till sjukpenning och sjukersättning än beräknat. Prognoserna påverkas också av ändrade makroekonomiska antaganden som sammantaget höjer prognoserna för hela prognosperioden förutom Den höjda prognosen för timlöneökningen höjer prognosen för bland annat 11

12 sjukpenningen och föräldraförsäkringen, och den höjda prognosen för prisbasbeloppet höjer prognosen för bland annat aktivitets- och sjukersättningen. Behov av ytterligare anslagsmedel för Försäkringskassan hemställde den 26 oktober 2015 om tilläggsanslag och utökad anslagskredit för sakanslagen för 2015 om sammanlagt 515 miljoner kronor. Hemställan avsåg fem anslag/anslagsposter där beräknade utgifter översteg den högsta tillåtna anslagskrediten. Samtliga prognoser har uppdaterats och utgifterna för år 2015 beräknas rymmas inom medgiven kredit för 2015 för samtliga anslag/anslagsposter. Slutgiltigt utfall för 2015 beräknas vara tillgängligt den 1 februari Utgifterna för 2015 i denna rapport är därmed fortfarande prognoser. Behov av ytterligare anslagsmedel för 2016 För fem anslag/anslagsposter beräknas utgifterna överskrida beräknade tillgängliga medel (beräknade tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit.) Då det ännu inte finns utfall för 2015 ökar osäkerheten i dessa prognoser. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag för 2016 om sammanlagt 322 miljoner kronor. För anslaget 9.4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning, inom utgiftsområde 9, prognostiseras medelsbehovet 2016 överskrida tilldelade medel med 84 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 71 miljoner kronor. Om inget ytterligare medel beviljas beräknas utbetalningar stoppas i september. För anslaget 10.1:1.5 Boendetillägg, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet 2016 överskrida tilldelade medel med 6 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 1 miljon kronor. För anslaget 10.1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet 2016 överskrida tilldelade medel med 5 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 3 miljoner kronor. För anslaget 10.1:6.1 Rehabiliteringsgarantin, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet 2016 överskrida tilldelade medel med 198 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 198 miljoner kronor. För anslagsposten 12.1:2.1 Jämställdhetsbonus, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 29 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 12 miljoner kronor. För ytterligare en anslagspost (Bostadstillägg till personer med aktivitetsoch sjukersättningar) är marginalen till högsta tillåtna anslagskredit förhållandevis liten.

13 Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2016 Belopp i tusental kronor Anslag/anslagspost Beräknade Ingående överföringsbelopp från 2015 Anslag år 2016 Prognos 2016 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 9 4:03 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :1.5 Boendetillägg :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 10 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin :2.1 Jämställdhetsbonus

14 Prognosunderlag RAPPORT Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för november 2015 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med november 2015 har beaktats för samtliga anslag. Detta innebär att helårsuppgifter för 2015 är prognos. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. De av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 27 oktober 2015 använts. Jämfört med befolkningsprognosen som publicerats i maj har antal barn 0-14 år sänkts 2015 och 2016 och höjts för åren Antal vuxna har sänkts 2015 och höjts Sänkningarna 2015 och 2016 är marginella och höjningarna 2020 motsvarar cirka 4 procent för både barn och vuxna. Från Konjunkturinstitutets (KI) prognos i december 2015 har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i oktober 2015 beskrivs nedan. Beräkningarna av prisbasbeloppet överensstämmer med beräkningarna till oktober 2015 förutom för 2020 då det beräknas bli högre. Det höjer prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är högre för alla år under prognosperioden förutom Detta har en höjande effekt på prognoserna för sjukpenning och inom föräldraförsäkringen. 14

15 Uppdrag RAPPORT Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2016 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas till Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2016 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller Fördjupad analys med särskilt fokus på förklaringsfaktorer som bidragit till utvecklingen av assistansersättningen. Indikatorer relaterade till detta ska utvecklas och inkorporeras löpande. I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2015 och 2016 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. 15

16 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ³ ³ ³ - Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ För åren har en framskrivning av prognoserna för tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ² Enligt regleringsbrevet. ³ Enligt budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 514 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 105 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och beräknade tilldelade medel men ryms inom medgiven anslagskredit. 16

17 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos² Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,4 +0,3 +0,3 +0,5 +0,8 +1,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² SCB har tagit fram en ny befolkningsprognos baserad på Migrationsverkets prognos från oktober. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets nya prognos innebär marginella justeringar av prognosen de närmsta åren och en något större justering i slutet av prognosperioden. Den ökade migrationen innebär att antalet sysselsatta beräknas bli fler och detta medför i sin tur att fler personer väntas besöka tandvården. Volym- och strukturförändringar Utfallet under oktober-december (preliminärt utfall för december) var något högre än prognosen som lämnades i oktober. Detta innebär en höjning av prognosen för 2015 som också påverkar resterande prognosperiod. Ny befolkningsprognos FASIT är inte uppdaterad med den befolkningsprognos som SCB tog fram i oktober. Effekten av ökad sysselsättning till följd av befolkningsökningen är dock medräknad då den kommer in i FASIT via Konjunkturinstitutets prognos. 17

18 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning RAPPORT Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ³ ³ ³ - Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ För åren har en framskrivning av prognoserna för tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ² Enligt regleringsbrevet. ³ Enligt budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 443 miljoner kronor, vilket är 169 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 476 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och beräknade tilldelade medel. 18

19 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos² Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -9,7-5,8-3,3-1,3-1,4-1,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² SCB har tagit fram en ny befolkningsprognos baserad på Migrationsverkets prognos från oktober. Volym- och strukturförändringar Sammantaget har prognosen sänkts med knappt 48 miljoner för 2015, 29 miljoner för 2016 och 16 miljoner kronor för Den resterande delen av prognosperioden har sänkts med 6 till 7 miljoner kronor per år. Sänkningen beror framför allt av att kostnadsansvarslagen3f4 fått större effekt tidigare än förväntat. Effekten av kostnadsansvarslagen prognostiseras skifta ner kostnaden för turistvård från och med Kostnaden förväntas därefter ha en svagt uppåtgående trend. 4 Den 1 oktober 2013 trädde en kostnadsansvarslag avseende patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets- och rådets direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. 19

20 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ³ ³ ³ - Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ För åren har en framskrivning av prognoserna för tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ² Enligt regleringsbrevet. ³ Enligt budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 280 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel men ryms inom medgiven anslagskredit. Utbetalningarna stoppades den 9 november vilket får till följd att utbetalningar om uppskattningsvis 30 miljoner kronor förskjutits till Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 338 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 84 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 71 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag om 84 miljoner kronor. Tillgängliga medel beräknas vara förbrukade i september. Om inte ytterligare medel tillförs anslaget kommer utbetalningarna då att stoppas. 20

21 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos² Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -9,9 +11,6 +1,7 +1,2 +1,1 +1,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² SCB har tagit fram en ny befolkningsprognos baserad på Migrationsverkets prognos från oktober. Volym- och strukturförändringar Den 9 november stoppades utbetalningarna av bilstöd till personer med funktionsnedsättning då tillgängliga medel var slut. Detta fick till följd att utbetalningar om uppskattningsvis 30 miljoner kronor förskjutits från 2015 till Antalet återbeviljade bilstöd var under 2015 fler än tidigare prognostiserats. Detta medför en höjning av prognosen för hela prognosperioden. 21

22 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ² ² ³ ³ ³ - Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ För åren har en framskrivning av prognoserna för tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ² Enligt regleringsbrevet. ³ Enligt budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 350 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 791 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Analys Utgiften för 2015 prognostiseras att bli miljoner kronor, vilket är en ökning med 5,2 procent jämfört med För 2016 prognostiseras utgiften att bli miljoner kronor, vilket är en minskning med 8,7 procent jämfört med Denna minskning beror på att Försäkringskassan inför efterskottsbetalning av assistansersättningen från den 1 oktober Cirka 90 procent av mottagarna av assistansersättning kommer att beröras av övergången till efterskottsbetalning. De resterande 10 procent av mottagarna, som då inte berörs av övergången, är de som får förhöjt timbelopp och/eller är egna arbetsgivare. För dessa mottagare pågår fortfarande en utredning. För beräkning av hur övergången till efterskottsbetalning påverkar utgiften för assistansersättningen har en uppskattning gjorts. Denna uppskattning består i att 10 procent av den ursprungliga prognostiserade utgiften per månad kommer att betalas ut i förskott. Till exempel, för assistans utförd i oktober 2016 betalas 10 procent av ersättningen ut i oktober Resterande 90 procent kommer istället att betalas ut i efterskott under november 2016, december 2016 och januari För att utbetalning för assistans utförd i oktober 2016 ska kunna ske i november 2016 behöver Försäkringskassan få in underlag innan den 5 november I beräkningarna antas att en tredjedel av 22

23 anordnarna/mottagarna kommer att kunna skicka in underlag innan 5 november. För att utbetalning ska kunna ske i december 2016, för assistans utförd i oktober 2016, behöver Försäkringskassan få in underlag innan den 5 december I prognosen antas att de resterande två tredjedelarna kommer att skicka in underlag innan den 5 december. I prognosen beräknas alltså att 30 procent av utgiften för assistans utförd i oktober 2016 betalas ut i november 2016 och 60 procent av utgiften för assistans utförd i oktober betalas ut i december Samma antagande och samma princip ligger till grund för beräkning av ersättningen för assistans utförd i november 2016 och månaderna framöver. Eftersom det i nuläget är svårt att veta hur snabbt anordnarna/mottagarna kommer skicka in underlag har prognoserna baserats på antaganden. Det är sannolikt att dessa antaganden behöver justeras framöver allteftersom information om hur det nya systemet med efterskottsbetalningar påverkar utbetalningarna kommer fram. Helårsutfallet visar att antalet brukare för 2015 är , vilket är en ökning med 0,9 procent jämfört med Helårsutfallet visar även att medeltimmarna för 2015 är 546,5 timmar per månad. Detta är en ökning med 2,5 procent jämfört med I regleringsbrevet för 2016 efterfrågas en fördjupad analys kopplad till prognoserna för assistansersättningen med särskilt fokus på förklaringsfaktorer som bidragit till utvecklingen av assistansersättningen. Indikatorer relaterade till detta ska utvecklas och inkorporeras löpande. Som ett första steg i arbetet med detta redovisas nedan i två tabeller ett antal indikatorer som följer upp förändringen av antalet brukare och av medeltimmar under kortare perioder. Antal brukare. Medelvärde uppdelat på kön och personkrets4f5 total kvinnor män personkrets 1 personkrets 2 personkrets 3 jul-sep okt-dec differens procent 0,0-0,1 0,0 0,4-1,7-0,3 Källa: Försäkringskassan I tabellen ovan presenteras medelvärdet för antalet brukare uppdelat på kön och personkrets under perioden juli till september samt perioden oktober till december. På sista raden i tabellen kan förändringen av antalet brukare mellan dessa perioder utläsas. Totalt sett har det inte skett någon större förändring av antalet brukare (0 procent), och även om man delar upp det på kön är förändringarna små. Däremot kan mer information hämtas om antalet brukare delas upp på personkrets. En jämförelse de båda perioderna emellan visar att det skett en ökning av antalet brukare inom personkrets 1 5 Personkretsindelningen är: Personkrets 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. 23

24 (0,4 procent). Samtidigt har det skett en minskning inom personkrets 2 och 3, där den procentuella minskningen är störst i personkrets 2 (-1,7 procent). I tabellen nedan redovisas på samma sätt hur medeltimmarna förändras över perioderna. Antal timmar per månad. Medelvärde uppdelat på kön och personkrets total kvinnor män personkrets 1 personkrets 2 personkrets 3 jul-sep 550,2 541,1 557,9 564,1 651,8 531,5 okt-dec 551,9 543,4 559,1 565,2 654,2 533,5 differens procent 0,3 0,4 0,2 0,2 0,4 0,4 Källa: Försäkringskassan I tabellen ovan kan utläsas att medeltimmarna har ökat med 0,3 procent från första perioden till andra perioden. Analyseras medeltimmarna uppdelat på kön och personkrets kan man se att medeltimmarna ökar mer för kvinnor (0,4 procent) än för män (0,2 procent). En ökning har skett av medeltimmarna i samtliga personkretsar, där medeltimmarna i personkrets 2 och 3 procentuellt sett ökar mest (0,4 procent). Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos² Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,7-12,8-0,7-0,6-0,5-0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² SCB har tagit fram en ny befolkningsprognos baserad på Migrationsverkets prognos från oktober. Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts med 0,7 procent då utgiften för statlig assistansersättning har varit lägre under slutet av 2015 än vad som prognostiserades i oktober. Detta främst på grund av att antalet brukare och medeltimmar har varit lägre inom personkrets 1, än vad som förväntades. 24

25 För 2016 sänks prognosen med 0,3 procentenheter till följd av att antalet brukare inom personkrets 1 har sänkts sedan förra prognosen. Prognosen har även sänkts för perioden , där antalet brukare och medeltimmar har justerats ned marginellt. Regelförändringar Införandet av efterskottsbetalningar från oktober 2016 leder till en sänkning av prognosen, jämfört med prognosen som lämnades i oktober. Den största sänkningen sker under 2016 då prognosen är sänkt med 12,8 procent, där 12,5 procentenheter av dessa beror på övergången till efterskottsbetalning. Även prognosen för perioden är sänkt, jämfört med förra prognosen, till följd av införandet av efterskottsbetalning. Detta beror på att utgiften för assistans utförd en viss månad förskjuts framåt i tiden och därför avser inte jämförelsen mellan nuvarande prognos och prognosen som lämnades i oktober utgifter för samma perioder. 25

26 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna för de större anslagsposterna inom sjukförsäkringen blev enligt preliminära utfall 82 miljarder kronor Utgifterna beräknas öka till 87 miljarder 2016, vilket innebär en sänkning med 500 miljoner kronor jämfört med prognosen som lämnades i oktober. Prognosen för 2017 revideras ner med 700 miljoner kronor och utgifterna beräknas nu uppgå till drygt 89 miljarder kronor. Utgifterna för sjukpenning har ökat sedan 2010, både på grund av att fler sjukfall startats och att sjukfallen blivit längre. Inflödet av nya sjukfall beräknas 5F6 fortsätta att öka med drygt 7 respektive 6 procent per år 2015 och 2016, därefter avtar ökningstakten mer tydligt. Prognosen för nyinflödet6f7 har justerats ner jämfört med föregående prognos, som sannolikt överskattade utvecklingen under det sista kvartalet Sjukfallens förväntade varaktighet behålls däremot i princip oförändrad jämfört med oktoberprognosen. Även utgifterna för sjuk- och aktivitetsersättning beräknas nu bli något lägre än vad som bedömdes i oktoberprognosen, vilket beror på ett förväntat lägre bestånd inom sjukersättningen. Beräknad anslagsbelastning inklusive statligålderspensionsavgift Miljarder kronor, löpande priser Aktivitets- och sjukersättningar 46,1 45,7 45,1 44,7 44,5 45,4 46,7 Sjukpenning 30,5 34,7 40,2 42,7 44,7 46,0 47,5 Rehabiliteringspenning 1,3 1,4 1,7 2,0 2,2 2,3 2,5 Summa 77,9 81,8 87,0 89,4 91,4 93,7 96,7 Bedömning i föregående prognos 77,9 82,0 87,5 90,1 92,2 94,5 96,3 Differens 0,0-0,3-0,5-0,7-0,8-0,8 0,4 Ungefärligt Sjukpenningtal 9,4 10,5 11,6 12,2 12,3 12,3 12,4 Ungefärligt Ohälsotal 27,3 28,0 28,2 28,2 27,8 27,4 27,2 Källa: Försäkringskassan I beräkningen av sjukpenningtalet används befolkningen år som nämnare. Eftersom SCB höjt befolkningsprognosen innebär det att sjukpenningtalet, allt annat lika, blir lägre. Befolkningsökningen ger en 6 Det saknas ännu detaljerad sjukfallsstatistik rörande nyinflödets utveckling för 2015 då statistiken eftersläpar med cirka 6 månader. Utvecklingen skattas därför med hjälp av antalet inkomna ansökningar om sjukpenning. 7 Med nyinflöde avses startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa och som ej är återvändare. Med återvändare avses sjukskrivna som har lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. Definitionerna används genomgående i sjukpenningsavsnittet. 26

27 sänkning av sjukpenningtalet om cirka 0,5 nettodagar år 2020, jämfört med föregående befolkningsprognos. Den nya befolkningsprognosen, som baseras på migrationsverkets huvudscenario från oktober 2015, bedöms vara väldigt osäker.7f8 Med de antaganden Försäkringskassan använder för prognoser på lång sikt blir sjukpenningtalet 12,4 dagar år 2020, vilket är betydligt högre än regeringens mål om 9 dagar. Osäkerheten på så lång sikt är dock mycket stor. Oktoberprognosen8F9 innehöll en diskussion över alternativa utvecklingar för sjukpenningtalet, där vissa innebar måluppfyllelse. Även om sjukpenningtalet nu bedöms bli något lägre kvarstår i allt väsentligt analysen från oktober. Bedömningen är fortsatt att förebyggande av inflödet till sjukpenningförsäkringen är av central betydelse, framför allt med avseende på psykisk ohälsa. Försäkringskassan återkommer med en mer fördjupad analys av sjukpenningtalets utveckling vid nästa prognostillfälle i februari. Den höjda befolkningsprognosen sänker även prognosen för ohälsotalet. Ohälsotalet sammanfattar frånvaron som täcks av sjukförsäkringen och har varierat påtagligt under 2000-talet, vilket visas i diagrammet nedan. Det var som högst i september 2003 (43,3) och som lägst i november 2013 (26,8). Sedan dess har ohälsotalet ökat svagt och det prognostiseras att fortsätta öka i svag takt fram till och med Därefter beräknas den prognostiserade befolkningsökningen ge ett svagt minskande ohälsotal. Likväl som för sjukpenningtalet råder det stor osäkerhet på långa prognoshorisonter. 8 Se Migrationsverket, Prognos , Dnr /Migrationsverkets+oktoberprognos+2015+P5-15.pdf 9 Försäkringskassan, Anslagsuppföljning , Dnr , sidan d0592e9bce6e/anslagsuppfoljning_2015_2019.pdf?mod=ajperes 27

28 Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Anm. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. Källa: Försäkringskassan Som framgår av diagrammet ovan sker det en omfördelning mellan förmånerna som ingår i måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenningen har ökat sedan 2010, medan aktivitets- och sjukersättningen har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer i stället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. Förändringarna i regelverket har hittills förklarat en stor del av den nuvarande uppgången i sjuk- och rehabiliteringspenningen. 9F10 10 För ett mer utförligt resonemang se: Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid samt Socialförsäkringsrapport 2014:18, Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2. 28

29 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspenning :1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning :1.15 Närståendepenning :1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning :1.5 Boendetillägg :1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall :1.20 Arbetshjälpmedel m.m Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 29