Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015"

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :4 Bilstöd till personer med funktionshinder :5 Kostnader för statlig assistansersättning Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård :1 Försäkringskassan Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2010 och 2011 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan senast den 28 oktober 2010 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapportens avsnitt om Föräldraförsäkring redovisas även regeringsuppdrag avseende prognos och utfall för jämställdhetsbonusen. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Diagrammet nedan visar prognoser för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde från och med år miljarder kronor år Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn De totala utgifterna beräknas minska från 188 miljarder kronor år 2009 till 180 miljarder år 2011 för att sedan i stort sett ligga kvar på denna nivå resten av prognosperioden. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 102 miljarder år 2009 till 74 miljarder år För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 24 miljarder år 2009 till 33 miljarder år Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 62 miljarder år 2009 till 75 miljarder år

4 I tabellen nedan finns en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Belopp i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,2 0,3 Anslagna medel 185,6 180,9 Summa tilldelade medel 185,4 180,6 Prognos, sakanslag 181,9 179,7 179,9 178,7 179,8 182,4 Avvikelse från anslagna medel +3,8 +1,2 Avvikelse från tilldelade medel +3,6 +0,9 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2010 är 185,6 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 181,9 miljarder kronor. Detta är 3,8 miljarder kronor, eller 2 procent, lägre än anslagna medel. I budgetpropositionen (2010/11:1) föreslås anslagna medel inom Försäkrings- kassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2011 till 180,9 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas nu till 179,7 miljarder kronor. Detta är 1,2 miljarder, eller 0,7 procent, lägre än förslaget till anslag. Behov av ytterligare medel för 2010 Av prognoserna framgår om tilldelade medel under 2010 beräknas ge ett anslags- bland annat detta. sparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2010 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag (utom för anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för För budgetåret 2010 beräknas följande anslagspost överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från Överskridande tilldelade av tillgängliga medel, medel, miljo ner kr miljoner kr 10-1:1.15 Närståendepenning 31,6 27,6 Försäkringskassan har vid två tillfällen under året hemställt om tilläggsanslag för denna anslagspost; i budgetunderlaget med 15 miljoner kronor och i augusti med 40 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om utökad anslagskredit för

5 De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades till regeringen i juli 2010 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jäm förelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande 76 10, Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar +7, Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift 30,0 +19,0 Övrigt 19,0 Ny prognos Differens i miljoner kronor ,0 Differens i procent 0,7 0,3 0,1 0,3 0,0 Prognoserna har sammantaget sänkts för hela prognosperioden. Jämfört med prognoserna i juli har förändringar av makroekonomiska antaganden höjt prognoserna för åren Prognoserna inom föräldraförsäkringen har höjts till följd av att Konjunkturinstitutet nu bedömer att timlöneökningen blir högre främst i slutet av prognosperioden. Antalet sysselsatta antas nu bli fler, vilket har haft en sänkande inverkan på prognoserna för bostadsbidrag. Förändringarna i volym och struktur har sammantaget sänkt prognoserna för hela prognosperioden. De första åren i perioden beror sänkningarna till största delen på minskade volymer i tandvårdsförsäkringen. För åren är det främst minskade volymer inom sjukförsäkringen som har orsakat sänkningen. Även för assistansersättning antas nu volymerna bli lägre i slutet av prognosperioden. Nya regeländringar som påverkat prognoserna är framför allt förslaget till höjda bostadsbidrag till barnfamiljer från år 2012, men också den nya möjligheten att få tillfällig föräldrapenning när ett barn avlidit. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 5

6 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljarder kronor Tandvårdsförmåner Smittbärarpenning Sjukvård i internationella förhållanden Bilstöd Assistansersättning Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas minska något mellan 2009 och 2010 för att åren därefter öka. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet antas minska kraftigt år 2010 och upphöra från år Sammantaget beräknas utgifterna uppgå till 5,2 miljarder kronor under 2010 och öka till 6,6 miljarder år Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgiften bli mycket lägre under åren Prognosen har justerats eftersom de senaste utfallen pekar på att tandvårdskonsumtionen kraftigt överskattats i tidigare prognoser. Det ska dock betonas att prognosen är osäker. Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer som beviljas assistansersättning beräknas fortsätta, men i något lägre takt än tidigare år. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och vecka beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 2 timmar per år. Antal brukare beräknas öka med i genomsnitt 230 per år. 6

7 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljarder kronor Sjukpenning och rehabilitering Aktivitets- och sjukersättningar Handikappersättningar Arbetsskadeersättningar Ersättning för kroppsskador Sjukskrivningsmiljarden Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitets- och sjukersättning åren 2010 och Med nu rådande förutsättningar är prognosen för sjukpenning att volymerna nu närmar sig en långsiktigt stabil nivå. Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 90 miljarder år 2009 till 79 miljarder år 2010 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 62 miljarder år Jämfört med prognosen i juli har prognoserna justerats ned med drygt en halv miljard kronor per år för Prognoserna inom ohälsoområdet är osäkra bland annat på grund av förändringarna i regelsystemet. Jämfört med prognosen i juli har framför allt utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenning höjts för år , med ca 300 miljoner kronor. För åren har prognosen däremot sänkts med motsvarande belopp. Orsaken är att personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av tidsgränserna i regelverket nu bedöms komma tillbaka med ny sjukskrivning tidigare än vad som antogs i föregående prognos. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan I december 2009 var det färre än personer i beståndet. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att försvinna och även antalet personer med sjukersättning tillsvidare beräknas minska dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. 7

8 Jämfört med i juli har prognosen för nybeviljade sjukersättningar sänkts, detta som en följd av de senaste månadernas utfall. Även prognosen för medelersättningen för sjukersättning har sänkts. Den sammantagna effekten innebär en sänkning av prognoserna för hela prognosperioden. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade sjukersättningar minskat och bedöms fortsätta att minska. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljarder kronor Allmänna barnbidrag Föräldraförsäkring Underhållsstöd Adoptionsbidrag Vårdbidrag Bostadsbidrag Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror dels på att antalet barn beräknas bli fler, dels på höjningen av flerbarnstilläggen. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 24 miljarder år 2010 till knappt 31 miljarder för Ökningen beror dels på att barnafödandet antas öka, dels på att för barn födda från och med 2002 har det lagstadgade antalet föräldrapenningdagar höjts från 450 till 480, samt på ökande timlöner. Prognosen har denna gång skrivits upp något främst som en följd av att timlöneökningen förväntas bli något högre. Även utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen beräknas öka under hela prognosperioden på grund av ökande antal barn och höjda timlöner. Från den 1 januari 2010 föreslås att tillfällig föräldrapenning ska kunna betalas ut i samband med att ett barn avlider, detta beräknas öka utgifterna med i genomsnitt 7 miljoner kronor per år. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgifterna för tillfällig 8

9 föräldrapenning bli något högre. Justeringen är en följd av det ökade uttaget av dagar med tillfällig föräldrapenning under Utgiften för bostadsbidrag förväntas år 2010 öka till 3,5 miljarder kronor men för år 2011 minska till 3,3 miljarder kronor. Regeringen har föreslagit att ersättningen till barnhushåll ska höjas från år Detta beräknas höja utgifterna med 700 miljoner kronor per år, utgifterna beräknas till knappt 3,8 miljarder kronor år I sin senaste prognos har Konjunkturinstitutet höjt sin prognos för sysselsättningen för hela prognosperioden. Detta har haft en sänkande effekt på prognosen för bostadsbidrag. Eftersom bostadsbidrag är en inkomstprövad förmån innebär en högre sysselsättningsgrad att färre hushåll blir berättigade till bostadsbidrag vilket resulterar i minskade utgifter. Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 3 Samverkansmedel uppdelat på de olika verksamheterna Förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden Prognostiserat utfall för 2010 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för åren 2010 och 2011 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. 9

10 Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus, rapporteras. Vid varje prognostillfälle ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2010 redovisas. Uppdraget redovisas under anslagsposten Föräldrapenning i avsnittet Föräldraförsäkring. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för september 2010 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst september 2010 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2010 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i juli beskrivs nedan. Prisbasbeloppet för 2012 beräknas bli kronor vilket är 100 kronor högre än i beräkningarna till juliprognosen. Det har höjt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. För år 2014 däremot antas prisbasbeloppet bli 100 kronor lägre än i föregående prognos vilket har haft den motsatta effekten på prognoserna. Sysselsättningen antas nu bli högre under hela prognosperioden. Det har haft en sänkande effekt på prognoserna för bostadsbidrag. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir något högre i början av prognosperioden. Detta har haft effekt på prognoserna för sjukpenning och föräldrapenning. Den ekonomiska utvecklingen 1 Det sker en successiv upprevidering av prognoserna för Sveriges ekonomiska tillväxt. Konjunkturinstitutets bedömning från september innebär att BNP växer med 4,3 procent 2010, en upprevidering med nära 2 procentenheter sedan ett 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 10

11 halvår tillbaka. I budgetpropositionen någon månad senare räknas med 4,9 procent. Lagerinvesteringar ger ett ovanligt starkt bidrag till tillväxten, en tillväxtfaktor som helt bortfaller under de närmast följande åren. Även utomlands ger lagerinvesteringarna ett betydande positivt bidrag till 2010 års tillväxt, vilket gör att den svenska exporten ökar mycket kraftigt. Av dessa skäl får Sverige en markant tillväxttopp För 2011 och framåt knyts förväntningarna om fortsatt god tillväxt i högre grad till en tilltagande ökning i hushållens konsumtionsefterfrågan. Utsikterna för tillväxten i omvärlden är osäkra, bl.a. beroende på den statsfinansiella oron på flera håll, både i Europa och USA. Oron hänger samman med den starkt expansiva finanspolitiken som vidtagits för att på kortare sikt hålla sysselsättningen uppe, men som förr eller senare måste läggas om i restriktiv riktning för att tillväxten på längre sikt ska kunna vidmakthållas. I detta ligger ett ekonomisk-politiskt dilemma och situationen är ömtålig. Problemet accentueras av den nästa unika situationen att ett det saknas utrymme för stimulans från det penningpolitiska hållet räntorna är nära noll och kan inte sänkas ytterligare. På sistone har tillkommit en nervositet beträffande den internationella valuta- och handelspolitiken, där Kina kritiseras av OECD-länderna för att hålla en valutakurs som försvårar deras export. BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet BNP-tillväxten i euroområdet väntas inte överstiga 2 procent före För USA:s del bedöms fortfarande tillväxten bli högre. Sverige står, med Konjunkturinstitutets prognoser, i särklass bland Västeuropas länder åren Det vore vanskligt att räkna med en sådan positiv skillnad under lång tid framöver. Det har tidigare funnits länder som haft ett antal ekonomiskt mycket lyckosamma år, och på så sätt dragit stor uppmärksamhet till sig. Hit hör bl.a. Spanien och Irland, vilka just nu hör till de mest problemtyngda länderna. Det allt bättre stämningsläget i Sverige signaleras av nästan alla kvalitativa indikatorer. Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget, hade i september 2010 nått upp till de högsta nivåer som noterats historiskt. Barometer- 11

12 indikatorn är liksom många andra konjunkturindikatorer en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Variationerna sammanfaller tidsmässigt mycket nära med utvecklingen på aktiebörsen. Arbetsmarknaden ligger normalt däremot sent i konjunkturcykeln, ibland flera år efter aktiemarknaden. Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av arbetskraften, dvs. 100 minus arbetslösheten. Prognoser för sysselsättningsgraden baserade på Konjunkturinstitutets junirapport Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är september Arbetsmarknaden Antalet sysselsatta sjönk under det stora krisåret 2009, men betydligt mindre än vad BNP gjorde. Detta var i huvudsak en spegling av att produktiviteten minskade, dvs. att de sysselsatta producerade mindre. En faktor som också kan ha inverkat är att produktionsfallen var särskilt markanta i industrin, där personalintensiteten är förhållandevis låg, således en sammansättningseffekt. Under 1990-talskrisen minskade tvärtom antalet sysselsatta mer än vad BNP sjönk. Produktiviteten sjönk inte alls, utan ökade i ganska normal takt efter dåvarande historiska erfarenheter, och takten i produktivitetstillväxten steg rentav under krisens lopp. En bidragande orsak till skillnaden gentemot den senast genomlidna krisen är att arbetsgivarna under 1990-talskrisen mötte mindre motstånd mot personalminskningar. Arbetslösheten ökade, men därtill kunde många anställda också förtidspensioneras på socialt och ekonomiskt acceptabla villkor. De lämnade då definitivt arbetskraften. Detta tog sig uttryck i att arbetskrafts- 12

13 deltagandet (dvs. arbetsutbudet i procent av befolkningen i den normalt förvärvsaktiva åldern) sjönk till en nivå från vilken den sedan inte repat sig. Sveriges BNP-gap och utvecklingen på arbetsmarknaden BNP-gapet är faktisk BNP i procent av potentiell BNP enligt Konjunkturinstitutet. Sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet är mätta i procent av befolkningen år. Arbetslösa är skillnaden mellan arbetskraft och sysselsättning. Att sysselsättningen inte föll så mycket under det senaste konjunkturbakslaget, dvs. att produktiviteten tog en större del av anpassningen till produktionsbortfallet, kan delvis ha berott på stramare regler och regeltillämpning i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna. Jobbskatteavdraget kan därtill ha ökat människors intresse för att hålla sig kvar på (eller söka sig till) arbetsmarknaden. Arbetsplatserna har tagit på sig en viss stimulanspolitisk anpassningsbörda som annars närmast hade fallit på staten. Genom att hushållen på detta sätt kunnat hålla inkomster och efterfrågan uppe bättre, kan dessutom krisens makroekonomiska effekter ha begränsats. Detta fenomen, som kallats labour hoarding, är inte en historisk nyhet: fram till 1980-talet var det vanligt att konjunkturvariationer ledde till liknande variationer i produktiviteten, och att sysselsättningsutvecklingen på så sätt blev stabilare. Konsekvensen är emellertid att företagen har ganska gott om arbetskraftsresurser att möta 2010 års konjunkturuppsving med. Trots den beräknade BNP-uppgången på 4,3 procent i volym, stannar ökningen i antalet sysselsatta vid 1,0 procent Arbetslösheten beräknas bli 8,5 procent av arbetskraften (marginellt högre än 2009). Först i och med 2013 väntas sysselsättningstillväxten tillta något. Ännu 2012 beräknas arbetslösheten ligga på 8,0 procent för att sedan successivt minska till 6,4 procent år

14 Till de angivna öppna arbetslöshetstalen kan läggas att Konjunkturinstitutet för 2010 räknar med att nära 8 procent av arbetskraften (alltså inte så långt ifrån den öppna arbetslösheten) kommer att finnas i arbetsmarknadspolitiska program, sysselsättningsprogram och utbildningsprogram. En del av dessa personer finns i arbetskraften som arbetslösa, däribland de som lämnar sjukförsäkringen och berörs av Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion. Aktieavkastningen och valutakurserna Avkastningen på finansiella placeringar har betydelse för de ekonomiska aktörernas förmögenhetsställning och därmed även för deras intresse att spendera pengar för realekonomiska syften. Även de disponibla inkomsterna påverkas direkt, inte minst för pensionärer, vilkas inkomster till en del är relaterade till kapitalavkastningen. Detta gäller numera också de allmänna pensionerna, där APfondernas avkastning via den automatiska s.k. balanseringen, har betydelse för de belopp som betalas ut. I förlängningen kan således, via variationer i den reala efterfrågan på varor och tjänster, kapitalavkastningen ha betydelse för bl.a. utvecklingen på arbetsmarknaden. Störst variationer i finansiella förmögenhetsvärden och avkastning finns normalt på aktiemarknaden. Under 2009 gav Stockholmsbörsen en avkastning (inkl. utdelningar) på över 50 procent. Hittills i år (till mitten av oktober 2010) har totalavkastningen varit nära 20 procent, varav en ökning i börsvärdena svarat för ca 16 procent. Förväntningarna om en stärkt växelkurs för kronan kan ha ökat det utländska intresset för att placera i Sverige, vilket medverkat till att driva upp de svenska börskurserna. Konjunkturinstitutet räknade i sin septemberrapport med en successiv kronförstärkning fram till utgången av år 2012, en förstärkning som i stort sett redan realiserats en dryg månad senare. På de internationella stora börserna har utvecklingen varit sämre. I New York steg Dow Jones börsindex under 2009 avsevärt mindre än Stockholmsbörsens index, och hittills under 2010 har uppgången begränsats till 6 procent. Inte någon av världens större börser har uppvisat ökningar på mer än 10 procent. 14

15 Avkastningsindex för Stockholmsbörsen och för den globala aktiemarknaden December 1998 = 100 Anm. Avkastning inkl. utdelningar. Senaste månad september Kronans förstärkning var betydande under 2009 och hittills under 2010, mot både dollar och euro. Följden av detta har blivit en dämpad avkastning i svenska kronor på sådana utländska placeringar som inte valutasäkrats. Under de första nio månaderna var den globala aktieavkastningen t.o.m. något negativ, mätt i kronor. 15

16 Kronans kurs mot US dollar och euro December 1998 = 100 Senaste månad september. Priser och löner Konsumentprisindex (KPI) beräknas av Konjunkturinstitutet i septemberprognosen stiga med 1,1 år Inflationstakten bedöms vara i tilltagande, och från och med år 2012 överstiga det långsiktiga penningpolitiska målet om 2 procent. Den tilltagande inflationen beror huvudsakligen åtminstone under de närmaste åren på ett antagande om successivt stigande räntor, vilket ökar hushållens bostadsutgifter. Höjd ränta har två effekter på inflationen, dels denna effekt uppåt via bostadsutgifterna, men också en motsatt effekt som verkar genom att den höjda räntan dämpar efterfrågan i ekonomin och därigenom begränsar inflationen. Den senare effekten antas vanligen vara den mest betydelsefulla, och utgör själva fundamentet för Riksbankens penningpolitik. Räknat exklusive räntornas effekt på bostadsutgifterna stiger inflationen mindre under de närmaste åren. Bakom detta antagande ligger delvis fortsatta genomslag nedåt på importpriserna av kronförstärkningen, men också antaganden om att efterfrågetrycket blir fortsatt rätt lågt och att lönehöjningarna blir lägre än tidigare. 16

17 Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år Det svaga arbetsmarknadsläget medför alltså att löneökningarna hålls tillbaka betydligt. Från och med 2010 gäller nya centrala avtal på nästan hela arbetsmarknaden. Dessa går i allmänhet ut första kvartalet Konjunkturinstitutet räknade i sin septemberprognos med att timlönerna i hela ekonomin ökar med 2,5 procent 2010 och 2011, och att en viss acceleration i löneökningarna kan komma att inledas Det bör påpekas att dessa tal avser de totala löneökningarna, även de som vanligen uppstår utöver de centrala avtalen (s.k. lokal lönebildning). Löneutvecklingen är det viktigaste inslaget i den reala delen av det inkomstindex som främst används i det allmänna pensionssystemet, men också inom socialförsäkringen, t.ex. på arbetsskadeområdet. Kopplingen mellan de procentuella ökningarna i inkomstindex och de ovan angivna löneökningarna är dock inte enkel. 17

18 Tabellen nedan ger en viss fördjupning (procentuella förändringar): Timlön, Timlön, Medel- Lön per KPI, Reallön 3 års medel- Inkomstkonj.stat. NR arbetstid person jun-jun (4) - (5) tal av (6), index (2)+(3) plus (5), nästa år (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) ,7 5,0 0, ,4 4,3 1,1 3,2 2,7 0, ,1 4,3 1,4 2,8 1,8 1, ,5 3,4 0,7 2,7 1,6 1,1 5, ,3 3,1 0,2 3,3 0,4 2,9 2,5 3, ,1 3,5 0,2 3,3 0,6 2,7 2,1 2, ,1 3,3 0,0 3,3 1,5 1,8 2,8 2, ,3 3,0 1,4 4,4 1,9 2,5 4,0 3, ,3 3,9 0,1 4,0 4,4 0,4 4,2 4, ,4 3,0 0,3 2,7 0,8 3,5 5,7 6, ,5 1,5 0,7 2,2 0,9 1,3 1,1 0, ,5 2,8 0,0 2,8 1,7 1,1 2,4 1, ,0 3,1 0,2 2,9 2,1 0,8 3,7 3, ,5 0,2 3,3 2,8 0,5 3,2 3, ,9 0,3 3,6 2,8 0,8 4,1 3, ,5 3,5 De nyss refererade löneökningarna avser timlönerna enligt SCB:s s.k. konjunkturlönestatistik. Vissa löneelement ingår inte, exempelvis bonusar och andra skattepliktiga ersättningar. Dessa ingår däremot i lönerna enligt Nationalräkenskaperna (NR) och även i de pensionsgrundade inkomsterna, som är den slutliga basen för beräkningen av inkomstindex. Minskade sådana löneelement kan förklara den ovanligt stora skillnad i timlöneökning som enligt tabellen beräknas för 2010 mellan konjunkturlönestatistiken och NR (den senare för jämförelsens skull justerad för att det normala antalet arbetstimmar under året varierar av kalendariska skäl). I samma riktning kan ha verkat avvecklandet i början av 2010 av krisavtalen om arbetstidsförkortning i industrin som slöts Många anställda fick arbetstiden sänkt mer än månadslönen, vilket tillfälligt höjde timlönen enligt NR för 2009, men detta påverkade inte konjunkturlönestatistiken. Inkomstindex ska avse inkomst per person, inte per timme. I tabellen justeras löneutvecklingen per timme för medelarbetstidens förändringar, vilket resulterar i kolumn (4). En justering till real utveckling görs med inflationen i juni året ifråga, räknat från juni föregående år (detta enligt pensionssystemets regler). Ett treårigt glidande medeltal av dessa reala löneökningar beräknas, varefter en återuppräkning till nominella termer sker med hjälp av inflationen under det sista av de tre åren. Resultatet blir i princip förändringen i inkomstindexets lönedel nästa år, kolumn (7). Förändringen i det slutliga totala inkomstindexet avviker i regel något från den beräknade förändringen i dess lönedel. Detta har flera orsaker. För det första ingår även andra komponenter än löner i inkomstindex: sjukersättningar, a-kasseersättningar, m.m. För det andra görs i efterhand justeringar i inkomstindex när definitiva inkomstberäkningar föreligger det nu fastställda inkomstindexet för 18

19 2011 innehåller exempelvis preliminära beräkningar för två av de bakomliggande åren, 2009 och Detta kan påverka periodiseringen av förändringarna. För det tredje baseras kolumn (7) och (8) i tabellen på olika statistiska underlag: den första på nationalräkenskaperna och den andra på statistiken över pensionsgrundande inkomster. Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 2 sänktes från kronor 2009 till kronor Förändringen bestämdes av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före, vilket innebar 0,8 procent. Med samma beräkningssätt prognostiseras prisbasbeloppet sedan stiga igen: kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor Ungefär 1,5 miljoner personer har ersättningar som styrs av prisbasbeloppet, varav hälften utgörs av ålderspensionärer med garantipension. 2 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, vårdbidrag, garantipensioner, äldreförsörjningsstöd och efterlevandestöd till barn; vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över respektive tak ( kr/mån för föräldrapenning och kr/mån för övriga). 19

20 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Regeringen aviserar i propositionen 2010/11:1 sin avsikt att under mandatperioden vidta särskilda åtgärder för patientgrupper som på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning har ökat behov av tandvård. För detta ändamål anslås 500 miljoner kronor per år fr.o.m I avvaktan på ett lagförslag har Försäkringskassan inte beaktat detta i denna prognos. Utgifterna för det nya tandvårdsstödet under perioden januari september 2010 blev miljoner kronor, vilket var 9 procent högre än motsvarande period föregående år. Under juli augusti sjönk dock utbetalningarna väsentligt, vilket ska ses som en säsongsmässig effekt av semestermånaderna då mycket lite tandvård utförs. Utfallet för september indikerar att tandvårdskonsumtionen åter ökar något efter sommartiden och beräknas sammantaget bli högre för hela 2010 än föregående år. Detta illustreras av figuren nedan som visar månadsutfall samt prognos för perioden Utfall och prognos för utgifter för det nya tandvårdsstödet. Belopp i 1000-tal kronor SEK Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Det nya stödet Utfall_2009 Det nya stödet Utfall_2010 Det nya stödet Prognos_

21 Under samma period minskade utgifterna för det gamla tandvårdsstödet med hela 90 procent jämfört med motsvarande period året innan och väntas fasas ut nästan helt redan nästa år. Utgifterna för tandvårdsersättningen, inklusive det gamla tandvårdsstödet blir sammanlagt lägre än föregående år då merparten av utgifterna från det gamla tandvårdsstödet försvinner under Försäkringskassan har i sina tidigare prognoser beräknat att utgifterna för det nya tandvårdsstödet skulle öka markant under 2010 och åren efter. Utgångspunkt i denna analys har varit ett antagande om att en större andel av befolkningen skulle starta nya ersättningsperioder samtidigt som konsumtionen av den typ av tandvård som är dyrast skulle bli betydligt högre. De senaste utfallen pekar emellertid på att utvecklingen av tandvårdskonsumtionen kraftigt överskattats i de tidigare prognoserna. Tandvårdsefterfrågan har inte ökat i den utsträckning som tidigare förutspåtts. Det kan finnas varierande förklaringar till detta, men en bidragande orsak är sannolikt den djupa lågkonjunkturen under åren och som starkt påverkat hushållens konsumtions- och sparbeteende. Enligt Konjunkturinstitutet var hushållens konsumtionsnivå som högst det fjärde kvartalet 2007, dvs. drygt åtta månader innan införandet av det nya tandvårdsstödet, och först det andra kvartalet 2010 nådde konsumtionen åter upp till denna nivå. Under perioden minskade hushållens konsumtionsutgifter i betydande utsträckning. De senaste utfallen för utbetald tandvårdsersättning samt analysen av tandvårdskonsumtionen under de senaste löpande 12-månadersperioderna motiverar en kraftig sänkning av prognosen 2010 och framåt. Prognosen för 2010 sänks med 15 procent jämfört med föregående prognos, vilket medför ett nivåskift nedåt för hela prognosbanan. Tandvårdskonsumtionen antas dock trendmässigt öka under hela prognosperioden, i takt med att ekonomin, och i synnerhet hushållens konsumtion, växlar upp under 2011 och åren efter. 21

22 Tabell nedan visar de prognostiserade utgifterna uppdelat på åldersgrupp. Åld. Kategori Allmänt tandvårdsbidrag Totalt Högkostnadsskydd Totalt Totalt/åldersgrupp Total utgift nya tandvårdsstödet Total utgift gamla tandvårdsstödet Anslagsbelastning Anm. P.g.a. avrundningar summeras inte alltid delarna till slutsumman Sedan införandet av det nya tandvårdsstödet, som trädde i kraft den 1 juli 2008, har något mer än 5,3 miljoner personer i åldersgruppen 20 år eller äldre gjort drygt 21 miljoner besök. Detta motsvarar cirka 73 procent av populationen per den 31 december I figuren nedan visas antalet besök per månad sedan det nya tandvårdsstödet infördes i juli

23 Antalet tandvårdsbesök per månad under perioden juli 2008 tom september Antal besök jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 jul-09 sep-09 nov-09 jan-10 mar-10 maj-10 jul-10 Det framgår av figuren ovan att antalet tandvårdsbesök inte har ökat avsevärt sedan det nya tandvårdsstödet infördes, vilket delvis kan förklaras av att det nya tandvårdsstödet trädde i kraft mitt i en lågkonjunktur. Av figuren kan det dock skönjas en svag ökande trend med en tydlig säsongseffekt under sommartiden då väldigt lite tandvård utförs. Osäkerhetsanalys Försäkringskassans aktuella prognoser för tandvårdsersättningen är behäftade med stor osäkerhet och är mycket känsliga för nivåförändringar och trender i historiska data. Detta kan till en del förklaras av att tandvårdsprognoser i dagsläget inte explicit skattar samband med makroekonomiska variabler såsom inkomster och i viss mån pris. Det nya tandvårdsstödet infördes i juli 2008 och det är först nu under 2010 som inkomstuppgifter från taxeringsåret 2008 finns tillgängliga. Detta ger möjlighet till en vidareutveckling av den nuvarande prognosmodellen. Försäkringskassan planerar under 2011 att utvidga sin modell till att omfatta en ansats som belyser hur individers efterfrågan på tandvård kan påverkas av förändringar i inkomst och pris. 23

24 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 14,8 11,0 7,5 3,8 0,4 Volym- och strukturförändringar I denna prognos antas antal patienter uppdelat på olika åldersgrupper i stort följa befolkningsutvecklingen. De senaste utfallen dels för antalet patienter och dels för tandvårdskonsumtionen har inneburit en marginell nedjustering av prognosen för antalet patienter samt en kraftig sänkning av prognosen vad gäller fördelningen av tandvårdskonsumtionen (mätt i det ersättningsgrundande beloppet), vilket i sin tur gör att de beräknade utgifterna under prognosperioden blir lägre jämfört med den prognos som lämnades till regeringen i juli :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 722 ¹ 483 ² Preliminär avgift 642 ¹ 514 Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 80 ¹ Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. Enligt förslag i budgetpropositionen. Analys Avgörande för utgiften är utbetalningarna av smittbärarpenning. Prognosen för detta görs av Socialstyrelsen, och de har gjort bedömningen att den bör sänkas 0,2 miljoner kronor per år från 5,2 miljoner till 5,0 miljoner kronor. 24

25 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare 0,0 0, Övrigt Differens mot förslag i budgetpropositionen +19 Ny prognos Differens i 1000-tal kronor 0, Differens i procent 0,0 4,8 10,4 7,8 Volym- och strukturförändringar Förändringen beror på att Socialstyrelsen ändrat sin prognos för smittbärarpenning. Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Justerat för att ta hänsyn till Socialstyrelsens prognos för smittbärarpenning samt anslaget för :7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Flera faktorer påverkar säkerheten i prognosen. De mest påtagliga av dessa är administrativa. Exempelvis fastställs de genomsnittliga kostnaderna för pensionärer med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det finns även en fortsatt osäkerhet i debiteringstakten av såväl turist- som pensionärsvård. Utgifterna för anslaget följer således inte kostnaderna. En förändring av utgiftsprognosen betyder därför inte nödvändigtvis att bedömningarna i de bakomliggande kostnadsprognoserna är förändrade. Införandet av förordning 883/2004 och dess tillämpningsförordning, förordning 987/2009, medför dock en ökad förutsägbarhet i form av tydliga tidsfrister för introduktion och reglering av fordringar. Förordning 987/2009 innehåller även en möjlighet att kräva ränta på sena betalningar. De förändringar som kan komma att påverka anslaget med anledning av införandet av de nya förordningarna finns 25

26 beskrivna i Försäkringskassans anslagsuppföljning för åren från 18 januari Utgiften påverkas även av konjunkturen och människors benägenhet att resa, flytta och arbeta inom Europa. Även det ökande antalet äldre kommer på sikt att få effekt på prognoserna. Främst till följd av fler pensionärer som bosätter sig utomlands, men även i form av ökade utgifter för turistvård eftersom fler äldre människor reser i större utsträckning Valutakursen påverkar utgiften, dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en relativt stark svensk valuta gentemot de flesta europeiska valutor, kan resandeströmmarna från Sverige antas bli större, medan resandeströmmarna till Sverige kan antas minska. I prognosen har använts en eurokurs på 9,55 SEK enligt Konjunkturinstitutets EUR-prognos för En sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika delarna inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden presenteras nedan. Utfall för och utgiftsprognoser för i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Summa Konventionsvård För konventionsvård förväntas kostnaden och utgifterna fortsätta öka under prognosperioden med lite drygt tre procent årligen, för resten av prognosperioden är ökningen cirka fyra procent årligen. Prognosen har anpassats till de senaste årens inflation för hälso- och sjukvård i Sverige. Turistvård Utgiften för turistvård beräknas bli högre än tidigare prognostiserat för hela prognosperioden. Det beror främst på en ändring av Försäkringskassans tillämpning avseende ersättning i efterhand för nödvändig vård. Ändringen har medfört en utgiftsförskjutning från ersättningsområde Sjuk och tandvårdstjänster till ersättningsområde Turistvård. Mer information finns under rubriken Sjuk- och tandvårdstjänster. Under de tre första kvartalen 2010 har Försäkringskassan tagit emot ett större antal fakturor än tidigare från andra medlemsländer. Antalet inkomna fakturor antas bli högre än normalt även under Det ökade antalet inkomna fakturor antas bero på de antagna reglerna om återbetalning i Administrativa kommission- 26

27 ens beslut S7 3 (punkt III.1), Fordringar som gäller återbetalning på grundval av faktiska utgifter som tagits upp i borgenärsmedlemsstatens bokföring före den 1 maj 2010 ska omfattas av de finansiella bestämmelserna i förordning (EEG) nr 574/72. Dessa fordringar ska lämnas till förbindelseorganet i gäldernärsmedlemsstaten senast den 31 december 2011). Pensionärsvård Kostnadsprognosen för ett år bygger på kunskap om hur många skuldmånader som senast blivit debiterat för ett helår i det vårdgivande landet multiplicerat med den genomsnittliga kostnaden. Den beräknade genomsnittliga kostnaden antas öka med i snitt 4 procent per år. Generellt antas en utbetalning per land och år i prognosen, ändringarna av prognosen för pensionärsvård beror på två saker: valuta, framför allt förändringen av förstärkningen av kronan gentemot euron samt nya skuldmånader. Sjuk- och tandvårdtjänster Utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster har minskat på grund av två ändringar av Försäkringskassans tillämpning avseende ersättning i efterhand för nödvändig vård som har getts i ett annat EU/EES-land. Från våren 2010 ersätts nödvändig vård som har getts hos allmänna vårdgivare endast med stöd av förordning 987/2009. Den ändrade tillämpningen har medfört en utgiftsförskjutning från ersättningsområde Sjuk- och tandvårdstjänster till ersättningsområde Turistvård. Utgiftsförskjutningen är knappt 25 miljoner kronor under år År 2011 beräknas utgiftsförskjutningen till knappt 51 miljoner kronor. För de efterföljande åren har utgiftsförskjutningen skrivs upp med en volymfaktor samt ECB:s inflationsprognos. Från och med mitten av september ersätts inga ärenden avseende nödvändig vård med stöd av EUF-fördraget. Bakgrunden till ändringen är dom C-211/08 från EU-domstolen. I domen fastslår EU-domstolen att det inte finns någon skyldighet för ett land att betala ersättning för nödvändig vård som getts i ett annat EU/EES-land med stöd av artikel 56 i EUFfördraget. Den nya tillämpningen innebär att Försäkringskassan inte längre ersätter nödvändig vård som har getts hos privata vårdgivare i ett annat EU/EES-land. Ersättning för nödvändig vård hos allmänna vårdgivare kan dock även fortsättningsvis betalas ut med stöd av förordning 987/2009. Förändringen innebär en beräknad minskning av utgiftsprognosen för sjuk- och tandvårdstjänster med 31 miljoner kronor under År 2011 beräknas minskningen till 74 miljoner kronor. För de efterföljande åren har minskningen justerats med en volymfaktor samt ECB:s inflationsprognos. Ändringarna av Försäkringskassans tillämpning innebär att ersättningsområdet Sjuk- och tandvårdstjänster fr.o.m. mitten av september endast avser ersättning i efterhand för planerad vård med stöd av artikel 56 och 57 i EUF-fördraget. 3 Administrativa kommissionens beslut nr S7 av den 22 december 2009 om övergången från förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 till förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 och om tillämpningen av återbetalningsförfarandena. 27

28 Antalet ärenden avseende personer som fått planerad vård i annat EU/EES-land och sedan sökt ersättning i efterhand ökade mellan införandet i början av 2004 till 2006 men har sedan planat ut. I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2010 Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 1,6 3,5 4,2 5,0 5,2 Ändrade makroekonomiska antaganden Valutaförändringar står för en stor del av de makroekonomiska förändringarna, men även schablonbeloppen för Pensionärsvården har fluktuerat en hel del. En förändring av KPI föranleder sänkning av prognosen. Volym- och strukturförändringar Turistvården stod för den enskilt största ökningen medan Sjuk- och tandvårdstjänster stod för den största minskningen. Dessa volymförändringar beskrivs under rubriken Sjuk- och tandvårdstjänster. 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionshinder är beroende av antalet grundbidragsärenden, antal anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Hittills under 2010 har antalet grundbidragsärenden ökat med 64 stycken (8 procent) jämfört med motsvarande period Antalet anpassningsärenden har ökat med 177 stycken (13 procent) jämfört med motsvarande period 2009, men antalet anskaffningsärenden har däremot minskat med 37 stycken (18 procent) jämfört med motsvarande period Antalet grundbidragsärenden har justerats ned jämfört med föregående anslagsuppföljning, detta på grund av utfallet hittills i år. 28

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018

Budgetunderlag 2016 2018 Budgetunderlag 2016 2018 Del 2 Försäkringsförmåner Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost

Läs mer

Budgetunderlag 2014 2016

Budgetunderlag 2014 2016 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet. Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges.

BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet. Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. Den ekonomiska utvecklingen 1 Tillväxten i Sverige blev 5,6 procent under 2010 och låg därmed i västvärldens absoluta toppklass. Man får gå till de stora tillväxtekonomierna, däribland Kina och Indien,

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Rapport 2015-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Budgetunderlag 2010-02-24 Dnr/ref. VER 2010-29 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten redovisa utgiftsprognoser

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Skattekontot och intäktsräntan

Skattekontot och intäktsräntan PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2016-04-07 S2016/01578/SF Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Avgiften till. Europeiska unionen

Avgiften till. Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2013 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2015 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda

Läs mer

AVVIKELSEANALYS. Enheten för analys 2005-05-02 64647-2005

AVVIKELSEANALYS. Enheten för analys 2005-05-02 64647-2005 Jämförelse mellan prognoser för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2005 och 2006 lämnade i budgetunderlaget den 17 februari 2005 och i kvartalsuppföljningen den 2 maj 2005. 1 Innehåll

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2015-06-25 S2015/04530/RS (delvis) Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv Förord Det finns goda möjligheter att

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 :.6 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning... 8 :.7

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober Den statliga budgetprocessen januari februari mars april maj juli juni augusti september november december oktober Produktion: Finansdepartementet Tryckt hos Davidsons Tryckeri AB, mars 2008 Artikelnr:

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolag på bräcklig grund tillväxt men fortsatt svag lönsamhet Unionens Bolagsindikator september 2014 2 Börsbolagen som helhet har en rad svaga år i ryggen. Omsättningen har legat still 2012-2013 medan

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde

Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde Innehåll Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2008 2023 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

8 Konsekvenser av utredningens förslag

8 Konsekvenser av utredningens förslag 8 Konsekvenser av utredningens förslag 8.1 Konsekvenser för individen En av utredningens principiella utgångspunkter är att det är individens behov som ska styra insatsernas och lönestödens utformning.

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering 1 . 2 Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1 Linköpings kommun Finansrapport april 2016 Bilaga 1 2 Innehållsförteckning Finansrapport för kommunen per den 30 april Sid Inledning 3 Koncernen Likvida medel 3 Bolagens upplåning samt kommunal borgen

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur

Läs mer

Avgifter och skatter 2015

Avgifter och skatter 2015 2014-11-13 Avgifter och skatter 2015 I detta Arbetsgivarverket informerar redovisas de genomsnittliga avgifter och skatter som statliga myndigheter och andra arbetsgivare, som omfattas av Arbetsgivarverkets

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 25 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - IFO-index föll för andra

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2014 Rapportserie 2014:1 Arbetsgivarverket Konjunkturbarometern

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1 Statsupplåning Prognos och analys 212:1 SAMMANFATTNING 1 BUDGETBALANS TROTS SVAG KONJUNKTUR 2 Svensk ekonomi bromsar in 2 Svagare konjunktur gör avtryck i statsfinanserna 3 Budgetsaldot och statens finansiella

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer