Inspektion av OKG:s program för förebyggande underhåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inspektion av OKG:s program för förebyggande underhåll"

Transkript

1 OKG Aktiebolag Oskarshamn Tillsynsrapport Datum: Er referens: Diarienr: SSM Förrättningsdatum: Inspektera OKG Aktiebolag Ansvarig handläggare: Marcus Gustavsson Arbetsgrupp: Nicklas Ingvarsson, Yvonne Johansson, Adnan Kozarcanin Samråd: Anne Edland, Leif Karlsson Godkänt av: Lars Skånberg Inspektion av OKG:s program för förebyggande underhåll Sammanfattning Under mars 2015 genomförde Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) en inspektion rörande OKG Aktiebolags (OKG) program för förebyggande underhåll. OKG uppfyller inspekterade krav, men med vissa brister. De brister som identifierades var bl.a. att det inte alltid framgår hur använda metoder är validerade samt att det inte framgår hur komponenternas säkerhetsbetydelse beaktas på ett systematiskt sätt vid framtagning av underhållsinsatser. Det framgick också att personal som utför riskbedömning i samband med beredning av arbetsorder, ibland saknar kompetens för detta arbete. SSM har noterat att OKG påbörjat arbeten för att åtgärda flera av de identifierade bristerna. SSM förutsätter att även övriga identifierade brister omhändertas av OKG. Bakgrund Under mars 2014 genomförde SSM en verksamhetsbevakning riktad mot OKG:s underhållsverksamhet. Med utgång från i förväg utskickade frågor presenterade då OKG för SSM hur underhållsverksamheten var uppbyggd och organiserad. SSM sammanfattade sina observationer och slutsatser i en tillsynsrapport [1]. Årets inspektion rörande OKG:s program för förebyggande underhåll går djupare in på denna del av underhållsprogrammet. OKG var väl förberedda inför inspektionen som fungerade mycket väl. Underhåll av utrustning är en vital del av ett kärnkraftverks säkerhetsarbete. Om inte kraftverkets utrustning är tillförlitlig påverkar detta säkerheten. Därför är det viktigt att underhållsarbetet sköts på ett genomtänkt och strukturerat sätt, vare sig det gäller de tekniska aspekterna i form av att sätta in rätt åtgärder vid rätt tillfälle, eller den personella och administrativa delen av arbetet i form av ledning och styrning, organisation, kompetens, dokumentation samt kontroll av arbetsflöde. Syftet med underhållsarbetet är att motverka anläggningens degradering för att på så vis minimera risken för funktionsfel Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (14) hos viktig utrustning. Ett funktionsfel kan orsakas antingen av helt bortfall av utrustning eller genom att en utrustnings prestanda sjunker under ett kritiskt fördefinierat värde. För att minimera risken för bortfall av säkerhetsrelaterade funktioner i ett kärnkraftverk ska den utrustning som utför dessa funktioner täckas av ett program för förebyggande underhåll (FU). FU kan enligt Svensk standard delas in i Tillståndsbaserade eller Förutbestämda underhållsaktiviteter (TBU resp. FBU) [2]. Gemensamt för FU är att underhållsaktiviteter utförs innan en utrustning drabbas av funktionsfel. Då oacceptabel degradering eller funktionsfel upptäcks, övergår de förebyggande underhållsaktiviteterna i avhjälpande underhållsaktiviteter (AU). För att få bästa effekt av underhållprogrammet bör fokus läggas på förebyggande underhåll av utrustning kritisk för reaktorsäkerheten. En mängd, både nationella och internationella, guider finns för hur underhållsprogram för kärnkraftverk bör tas fram. Även om detaljeringsgraden mellan de olika ingående delarna skiljer sig är de relativt eniga om upplägget och följer i stort IAEA:s riktlinjer angivna i [3]. Gemensamt för de guider som finns för att ta fram ett adekvat underhållsprogram är att de generellt sett innehåller tre gemensamma steg: 1) Klassificering av utrustning baserad på säkerhetspåverkan; 2) Framtagning av underhållsåtgärder baserat på klassificering; och 3) Utvärdering och optimering av åtgärder och program. Enligt IAEA bör ett systematiskt angreppssätt för att ta fram ett underhållsprogram fokusera på följande steg (se [3]): Systematisk utvärdering av all utrustnings funktioner för att avgöra nödvändiga underhållsaktiviteter och relaterade krav Fokusera på ett förebyggande underhållsprogram med sikte på långsiktiga mål Tillförlitlighetsbaserat angreppssätt gällande underhåll Underhållsplanering baserad på övergripande målsättningar Syfte Denna inspektion syftar till att bedöma efterlevnaden av krav på hur OKG lägger upp, planerar, genomför och utvärderar sitt förebyggande underhåll samt hur detta dokumenteras. Inspektionen är en uppföljning av föregående års verksamhetsbevakning rörande OKG:s underhållsverksamhet (se [1]). Krav Krav rörande underhållsprogram för kärntekniska anläggningar återfinns i SSMFS 2008:1 [4]. SSM anger i 5 kap. 3 SSMFS 2008:1: Byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar av betydelse för säkerheten vid en anläggning ska fortlöpande kontrolleras och underhållas på ett sådant sätt att de uppfyller de säkerhetskrav som ställs. För detta ska det finnas program för underhåll, fortlöpande tillsyn och kontroll samt hantering av åldersrelaterade försämringar och skador. Programmen ska genomföras med metoder som är validerade för sina ändamål. Mät- och provningsutrustning ska hållas kalibrerad i enlighet med fastställda instruktioner. Programmen ska vara dokumenterade samt ses över och uppdateras mot bakgrund av vunna erfarenheter och utvecklingen inom vetenskap och teknik.

3 Sida 3 (14) Fortsättningsvis står det i 5 kap. 3 a och 3 b SSMFS 2008:1: För att säkerställa att underhåll samt fortlöpande tillsyn och kontroll genomförs enligt de säkerhetskrav som ställs, ska fastställda dokumenterade rutiner finnas för arbetsberedning samt styrning och kontroll av åtgärdernas genomförande. Innan anläggningsdelar och anordningar enligt 3 tas i drift efter underhållsåtgärder eller andra ingrepp, ska en funktionskontroll göras för att verifiera anläggningens driftklarhet. Funktionskontrollen ska avspegla de förhållanden som förväntas råda då den berörda säkerhetsfunktionen behöver utnyttjas. Om fullständig funktionskontroll inte är möjlig eller rimlig ska det innan drifttagningen finnas en analys som visar att tillräcklig verifiering av säkerhetsfunktionen föreligger trots den begränsade möjligheten till funktionskontroll. Och i Allmänna råd till 5 kap. 3 SSMFS 2008:1 står det: Ett förebyggande underhåll med god säkerhet och kvalitet kräver omfattande analyser av komponenternas tillförlitlighet, något som bör göras med hjälp av underhållsstatistik samt en god övervakning av komponenternas tillstånd under drift och återkommande kontroll. Här kan lämpligen även erfarenheter från samma komponenttyper vid andra motsvarande anläggningar utnyttjas. För vidare vägledning rörande underhåll av kärntekniska anläggningar hänvisar SSMFS 2008:1 även till IAEA Safety Guide NS-G-2.6 [3]. I 5 kap. 2 SSMFS 2008:1 anges att: Tillståndshavaren ska fastställa instruktioner för de åtgärder som ska vidtas vid en anläggning under normaldrift, vid driftstörningar och sådana haverier som är beaktade i anläggningens konstruktion. Instruktionerna och riktlinjerna ska vara ändamålsenliga, dokumenterade och hållas aktuella. Berörd personal ska vara väl förtrogen med instruktionerna och riktlinjerna. I Allmänna råd till 5 kap. 2 SSMFS 2008:1 anger SSM att: Underhållet av anläggningen bör också styras av ändamålsenliga instruktioner i den utsträckning som behövs med hänsyn till säkerheten. På ett övergripande plan beaktades även grundläggande säkerhetsbestämmelser rörande organisation, ledning och styrning i 2 kap. 8-9 SSMFS 2008:1 vid inspektionen.

4 Sida 4 (14) Observationer Allmänt Den terminologi som används inom OKG:s underhållsverksamhet baseras på definitioner enligt SS-EN 13306:2010 [2]. Som tillägg till detta används termen underhållsinsats för att beskriva en specifik åtgärd mot ett objekt (ofta beskriven i OKG:s underhållsystem ODU), medan termen underhållsåtgärd används för att beskriva byte av en komponent till en komponent med snarlik funktion och egenskap (ung. komponentbyte). I sin inledande presentation berättade OKG att de har utlyst 50 nya tjänster inom underhållsavdelningen (U), de flesta inom enheten för mekaniskt underhåll (UM). Ungefär hälften av dessa tjänster förväntas gå till konsulter som i dagsläget redan är involverade i verksamheten genom bl.a. PLEX, medan hälften förväntas bli nyanställa. Vid de intervjuer som genomfördes under inspektionen framkom att samarbete rörande underhåll förekommer mellan blocken Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2, och för att undvika en stor reservdelsflora försöker dessa block hitta liknande lösningar vid t.ex. förändringar i anläggningarna. Även om arbetssätt på dessa block är likartat verkar samarbetet mellan dem personbundet. I den faktagranskning som OKG skickade till SSM [5] påpekar OKG att rutiner, samarbete, erfarenhetsåterföring och reservdelshantering finns mellan OKG:s samtliga anläggningar. I samband med utvecklingsresan har underhåll fått en tydligare plats vilket ses som mycket positivt av de som arbetar med underhåll. Det har tidigare funnits en känsla av att man på U har arbetat lite i skymundan men att man nu belyser underhålls roll på ett annat sätt vilket uppskattas. OKG:s framtida planer rörande underhåll Avdelning U berättade under sin presentation att de strävar mot en underhållsstrategi med tydlig kravställning vilken ska följas upp med målstyrning och nyckeltal. Vid tillfället för inspektionen beskrev sig U vara mitt i denna omställning till målstyrning. En del som presenterades i U:s utvecklade arbetssätt var att underhållsingenjörer och tekniker, för att kunna fokusera bättre på arbetet, i framtiden skulle delas upp och antingen arbeta operativt (med dagligt underhåll) eller med långsiktlig utveckling av FU-programet (på 2-3 års sikt). Dessutom vill U i framtiden resurssamla fackspecialister till att utföra omvärldsbevakning och stödja övriga underhållsingenjörer. För att det nya arbetssättet ska få bästa effekt önskar U omorganisera avdelningen, men dessa planer är i nuläget inte fastlagda. I den nya underhållsorganisationen skulle också U bli mer blockbunden och fokusera mer på deras olika prioriteringar och behov. Enligt U finns en förändringsrapport framtagen och denna kommer att genomgå primär säkerhetsgranskning (PSG) inom kort. Då inspektionen genomfördes arbetade i realiteten de intervjuade underhållsingenjörerna fortfarande både med operativa och lånsiktiga frågor parallellt. Det framkom här att det operativa ofta prioriterades över det långsiktiga.

5 Sida 5 (14) Framtagning av förebyggande underhåll Nuläge Under den verksamhetsbevakning rörande OKG:s underhållsverksamhet som SSM genomförde mars 2014 beskrev OKG att framtagning av FU-planer främst baseras på leverantörers rekommendationer, ibland med kompletteringar från interna och externa erfarenheter, analyser och myndighetskrav (se [1]). Denna bild förstärktes genom OKG:s inledande presentation under 2015 års inspektion, då även underhållstrategisk målstyrning, åldershanteringsprojektet, underhållsklassning och anpassning till revisionsstrategi nämndes som bidragande grunder till FU-planer. SSM noterade att ingen tydlig koppling fanns mellan FU-planer registrerade i ODU och utrustningens funktion och betydelse för säkerheten. I OKG:s faktagranskning bekräftades detta, men det påpekades också ska det att ett utvecklingsarbete pågår rörande denna punkt [5]. OKG:s underhållsplaner finns registrerade i underhålls- och arbetsordersystemet ODU, vilket på begäran presenterades för SSM. Detta system är kopplat till anläggningsregistret och har också koppling till databasen för reservdelar. Registrering, ändring eller borttagning av underhållsinsatser i ODU ska följa OKG:s instruktion för detta (se [6]). SSM noterade att det i ODU inte fanns någon tydlig koppling till användande av t.ex. standarder, analyser eller erfarenheter som grund för FU-planer. Som en del i arbetet med att skapa en tydlig kravbild för OKG:s underhåll pågår arbete med att klassificera all utrustning baserat på dess betydelse för säkerhet (F-S1 - F-S3) och tillgänglighet (F-T1 - F-T3). För detta arbete har OKG tagit fram en arbetsmetodik beskriven i [7]. Denna klassificering ska då den har implementerats i verksamheten utgöra underlag för upplägg av FU (se även [1]). Vid tillfälle för inspektionen var klassificeringen utifrån utrustningens betydelse för säkerheten klar och införd i ODU, för alla tre blocken (dock inte för den utrustning som berörs av PLEX). Klassificeringen utifrån utrustningens betydelse för tillgänglighet sades vara genomförd för O1, men ännu inte införd i ODU. När klassificering av all utrustning är klar ska enligt instruktionen [7] alla säkerhetsklassade objekt (F-S1 - F-S2) värderas för huruvida FU finns eller ska läggas upp. Då det beslutas att FU inte ska läggas upp ska detta motiveras i en rapport. När klassificeringen blir implementerad är det tänkt att den ska följas upp efter revisionsavställning (RA) varje år. Vid fråga från SSM kunde ingen tidsplan för implementering av denna underhållsklassning presenteras. U inser att information om klassningen behöver spridas i organisationen, vilket inte har gjorts hittills. Då ny utrustning ska installeras i en anläggning ska en representant från U ingå i projektet, för att bevaka U:s intressen i val och utformning av ny utrustning. Denna underhållsrepresentant utgår från en framtagen kravmatris för underhållsmässighet. Underhållsrepresentantens medverkan i projekt följer dock inte någon rutin varför granskning blir personberoende och varierar mellan olika projekt. Enligt U hjälper även Enheten för organisationsutveckling (HO) till i MTO-frågor. Det framkom vid intervjuer att U inte haft tillräcklig bemanning för att kunna vara med i PLEX från början. Under intervjuer framkom det att tillståndsbaserat underhåll endast används i begränsad omfattning på utrustning som t.ex. turbinen där onlinemätningar av vibrationer görs, större transformatorer där oljeprover och on-line gasmätning (med larm) används. Vid rondning i anläggningarna utförs även vibrationsmätningar på annan roterande utrustning.

6 Sida 6 (14) Framtida planer För att slå fast vilka underhållsinsatser som ska utföras för vilken utrustning presenterade OKG planer på att ta fram 22 s.k. kravdokument, vilka ska beskriva gemensam kravbild och förhållningssätt för olika komponenttyper. Dessa dokument ska således beskriva de underhållsinsatser som ska utföras på aktuell komponenttyp kopplat till underhållsklass, i syfte att förebygga att funktionsfel inträffar. Enligt OKG:s presentation ska fyra sådana dokument (Backventiler, Motormanövrerade ventiler, Pneumatiskt manövrerade ventiler och Strömriktare) färdigställas under OKG:s faktagransking av SSM:s observationer pekade på att även befintligt FU på säkerhetsklassade delobjekt ska kvalitetssäkras mot dessa kravdokument under 2015 [5]. OKG sade att kraven främst baseras på leverantörers rekommendationer, kompletterat med från interna och externa erfarenheter. Vid SSM:s granskning av erhållet kravdokument för motormanövrerade ventiler (MOV) [8], framstod det otydligt vad kraven baserades på eftersom dessa inte refererades. I samma dokument anges dock att det ska finnas tydliga acceptanskriterier för mätningar vilka ska redovisas som ett fönster där accepterade värden på parametrar redovisas (se [8]). U berättade också att arbete pågår med att knyta underhållskrav direkt mot delobjekt i ODU (i likhet med tekniska data i Konstruktionsdatabasen). Som exempel på andra dokument vilka i framtiden kommer att påverka underhållsplanerna nämndes Artikelgruppsrapporter (AGR), Ageing management program (AMP) och Ageing management review (AMR), d.v.s. de rapporter som tas fram i samband med åldershanteringsprojektet. Eftersom SSM redan tidigare under 2015 hade genomfört en inspektion mot OKG:s åldershaneringsprogram (se [9]) granskades inte denna dokumentation närmare. Intervjuade underhållsingenjörer ansåg att många nya erfarenheter hade kommit fram genom åldershanteringsprogrammet, särskilt rörande t.ex. polymera material. Enligt U ska samtliga FU-poster säkras mot erfarenheter från AMPdokumenten under Tekniska instruktioner OKG:s instruktion [10] beskriver de olika typer av tekniska instruktioner som används vid underhållsarbeten i OKG:s anläggningar. Instruktionen beskriver tre typer av tekniska instruktioner: 1) Leverantörsmanualer (inkl. ritningar); 2) Underhållsinstruktioner och 3) Arbetsorder med teknisk beskrivning. OKG:s huvudsakliga tekniska instruktion för FU-insatser är den Leverantörsmanual som ska levereras med inköpt utrustning. Denna är ett styrande dokument vid arbetsinsatser och ska finnas på plats vid arbetsinsatser. Enligt intervjuade underhållsingenjörer ska referens till gällande Leverantörsmanual finnas i den FU-post som finns registrerad i ODU. I samband med granskning av FU-insatser ska även manualen granskas [10]. Underhållsinstruktioner ska upprättas då underhållsinsatsen är styrd av STF kap. 4, då manualer saknas, eller då innehållet i leverantörsmanualen har kompletterats eller ändrats. Underhållsinstruktioner används även för att detaljerat beskriva arbetsmoment inom reaktorunderhåll [10]. I Underhållsinstruktioner anges acceptanskriterier vid behov, i t.ex. protokoll. Då interna eller externa erfarenheter påverkar FU-insatser görs även ändringar i underhållsinstruktioner. Detta förfaringssätt var väl känt bland de intervjuade vilka på fråga svarade att motiven till ändringarna sällan dokumenteras. Enligt OKG:s instruktion ska Arbetsorder med teknisk beskrivning användas då andra former av tekniska instruktioner saknas [10].

7 Sida 7 (14) Närmast verksamhetsansvarig chef ansvarar för att aktuell revision av instruktioner används. Om teknisk instruktion saknas vid underhållsarbete i OKG:s anläggningar ska arbetet avbrytas [10]. Det framkom även vid intervjuer att i de fall felaktigheter i FUposten upptäcks uppdaterar berörd underhållsingenjör FU- posten i ODU. Planering av förebyggande underhåll OKG:s inledande presentation slog fast att en riskvärdering ska göras inför varje arbetsinsats. Denna består i dels en riskvärdering i samband med beredning av arbetet (RISK) och dels i en Pre Job Briefing (PJB) i nära anslutning till arbetets genomförande (se nedan). RISK måste alltid beaktas och fyllas i då en arbetsorder bereds. En textmall för denna riskvärdering finns i OKG:s dokumentationssystem Oden (M238). Resultat från den gjorda riskbedömningen kan dokumenteras antingen i ODU eller i Oden. Enligt OKG:s instruktion för detta ansvarar sedan beredaren för att informationen delges vid PJB för arbetet [11]. För vissa FU-poster finns färdigifyllda riskvärderingar, vilka dock ska kontrolleras under beredningen. Intervjuade berättade att det inom el- och I&C-underhåll är vanligt förekommande att de ingenjörer som bereder arbeten även är med att utföra arbetsinsatserna. Efter detta sköter samma underhållsingenjör även avrapportering och historikföring av arbetsinsatsen. Det finns en spärr i ODU som innebär att en annan person måste godkänna den gjorda beredningen. Vid intervju med UE framkom det att det finns tydliga gränssnitt mellan olika operativa underhållsgrupper rörande ansvar för utrustning. Samarbete mellan olika grupper involverade i underhållsarbeten brukar fungera bra. Underhållsingenjörer uttrycker osäkerhet i hur samarbetet fungerar vid beredning av de arbetsinsatser där flera fackkompetenser berörs. UM berättade att UE normalt brukar söka i ODU för att se vilka arbetsorder som inbegriper elavgränsningar. Denna sökning brukar också kompletteras med personlig kontakt via telefon. Ingen av de intervjuade redogjorde för att de använde sig av genomgång av tidigare underhållshistorik (avrapporteringar i ODU) vid beredning av arbete. Utförande av förebyggande underhåll PJB Enligt OKG:s instruktion för Arbetsgenomgång/PJB (se [12]), ska PJB alltid genomföras innan ett arbete utförs. På SSM:s fråga förtydligade OKG att PJB ibland även kallas Arbetsgenomgång. SSM noterade att båda dessa uttryck används i OKG:s instruktioner för PJB (se [12]). Enligt instruktionen ska beredare eller arbetsansvarig hålla i PJB och arbete får inte påbörjas innan PJB har genomförts. En annan av OKG:s instruktioner lägger dock till att även annan personal med den kompetens och erfarenhet som erfordras kan hålla en Arbetsgenomgång ( [13], ). Flera underhållsingenjörer tryckte vid intervjuer också på vikten av en PJB då förutsättningarna i anläggningen kan ha förändrats sedan RISK genomfördes under beredningen av arbetet. Trots detta visade det sig under intervjuerna att PJB inte alltid genomförs. OKG har inga rutiner för att dokumentera Arbetsgenomgång/PJB men mottagare ska signera en checklista i arbetsordern att de erhållit informationen [12]. Vid PJB ska även nödvändig teknisk dokumentation

8 Sida 8 (14) överlämnas till den personal som ska utföra arbetet. Beredare av arbetet ansvarar för detta [11]. FMM Den rutin som hanterar FMM (Foreign Material Management) inom underhållsverksamheten är OKG:s instruktion för renhetskrav vid arbete i processystem [14]. Denna instruktion gäller för ingrepp i alla processystem d.v.s. alla ingående system i anläggningarna. ( [14], avsnitt 2.3.7). Instruktionen trycker på vikten av renhetskontroll vid införsel av material, noggrann planering, statuskontroll vid öppnande av system, renhet vid utförande samt erfarenhetsåterföring. Vid arbete i anläggningen ska det alltid vara rent och ordning och reda på arbetsplatsen. Utförande personal förväntas löpande utföra renhetskontroller (2.7.5). Avtätningar finns att hämtas i aktivt förråd och vissa anvisade platser (skyddshuvar/skyddslock). Efter avslutat arbete ska grovsanering och egenkontroll utföras. En slutkontroll innan tillslutning ska göras av arbetsansvarig tillsammans med Rent system-gruppen, vilka utgörs av entreprenörer. Slutkontrollen protokollförs och protokollen sparas i pärmar. UM berättade att de försöker få dessa protokoll överförda till en digital databas, då de inser vikten av att fler ska kunna få tillgång till denna information. Ingen rutin finns för detta arbete. Trots att ovan nämnda instruktion gäller alla system visade intervjuer på att instruktionen sällan beaktas vid annat än mekaniskt underhåll. I de underhållsinstruktioner som används vid mekaniskt underhåll finns information om vilka avtätningar som ska göras. I viss mån försöker även övrig underhållspersonal hålla ordning och reda på arbetsplatsen, men de arbetar inte enligt instruktionen. Det ansågs att det var relativt enkelt att få tag i de avtätningar som var avsedda för ändamålet, men vissa upplevde också att det gick bra att täta med annat material som fanns till hands (t.ex. plast och tejp). Trots att flera av de intervjuade upplevde att en oberoende kontroll av renheten på arbetsplatsen var bra upplevde de att de entreprenörer som arbetade inom Rent system-gruppen inte håller tillräckligt hög kvalitet. Vid intervjuer framkom det att det vid bygg-, el- och I&C-underhåll sällan vidtas åtgärder för att upprätthålla ett rent system, då dessa operativa grupper relativt sällan tycker sig ha behov av detta. När SSM ställde frågor kring FMM ansåg dessa grupper att de inte hade behov av att vidta några praktiska åtgärder för att minska risken för att få in oönskade föremål i systemen, eftersom de sällan öppnar rörsystem. Driftklarhetsverifiering Driftklarhetsverifiering (DKV) efter avslutade underhållsinsatser ska följa OKG:s instruktion för Objektsprov (se [15]). Enligt denna ska ett s.k. Objektsprov normalt alltid genomföras för att säkerställa en komponents status och funktion efter utförda underhållsinsatser. För verifiering av funktion efter en anläggningsändring hänvisas istället till OKG:s instruktion Resultat från genomfört Objektsprov ska alltid dokumenteras i avrapportering av arbetsinsatsen. Genomförandet, vilket inbegriper både funktions- och läckagekontroll, ska följa instruktion för Objektsprov, provning enligt underhållsinstruktion eller provning enligt arbetsorder [15]. Instruktion för Objektsprov innehåller tio bilagor med protokoll för vad son ska kontrolleras för olika komponenttyper. Enlig instruktionen är det ansvarig underhållsingenjör/tekniker som ansvarar för provningen [15].

9 Sida 9 (14) SSM noterade att det Objektsprov som genomförs efter avslutade underhållsinsatser i realiteten ofta leds av produktionsenheterna (Px) med U som medhjälpare. Vid intervjuer med U:s personal framkom att ansvarsfördelningen mellan Px och U ibland kan vara oklar då Px ofta manövrerar utrustningen men U förväntas ha hand om själva provet. Driftklarhetsverifiering av utrustning styrs ofta av Px:s driftinstruktioner. Vid fråga svarade de intervjuade att de är osäkra på provomfattningen då det är möjligt att Px kontrollerar t.ex. anslutande system. Omgivande utrustning i arbetsplatsens närområde kontrolleras vanligtvis inte. Då anläggningsändringar har gjorts för I&C-utrustning brukar anslutande system kontrolleras, enligt uppgift från intervjuade. PJD Enligt intervjuade genomförs Post-Job Debriefing (PJD) sällan enligt den instruktion som beskriver detta genomförande (se [16]). Inom UM kommer däremot ofta arbetsansvarig till den systemansvarige underhållsingenjörens kontor för att lämna avrapporteringen, varpå de samtalar om vad som gick bra eller dåligt och huruvida den genomförda PJB:n var tillräcklig. Normalt dokumenteras detta inte, men om något viktigt kommer fram i samtalet lägger underhållsingenjören in detta i avrapporteringen (i ODU). Det hände också att en PJD även dokumenterades i Oden. UM upplevde att mer tid till eftertanke och reflektion vore önskvärt efter större arbetsinsatser som t.ex. revisionsavställningar. Avrapportering Efter genomförda underhållsinsatser avrapporteras arbetet i ODU. De intervjuade berättade att vid avslutat mek-underhåll lämnas oftast en avrapportering (protokoll i pappers-form) till ansvarig underhållsingenjör vilken sedan skriver in avrapporteringen i ODU. På detta sätt uppgav intervjuade att avrapporteringarna får ett mer enhetligt språk. Intervjuade underhållsingenjörer hade insett vikten av detta då de själva upplever att tidigare avrapporteringar brister i kvalitet, både gällande språkbruk och omfattning. Information om åtdragningsmoment och vilka ID-märkta momentnycklar som använts vid arbetsinsatserna dokumenteras i avrapporteringen. För el- och I&C-underhåll skrivs avrapporteringen direkt i ODU. Ansvarig underhållsingenjör godkänner själv avrapporteringen och överför den till historik i ODU. Av de intervjuer som genomfördes framkom att inga rutiner finns för att dokumentera utrustningens skick då arbetsinsatser inleds. Om stora avvikelser eller skador på utrustningen noteras ska detta felanmälas. Kalibrering av utrustning Under intervjuerna framgick det att kalibrering av all mätutrustning som används i OKG:s underhållsarbete går genom den s.k. Kalibreringsgruppen (USK). Det mesta av mätutrustningen kan kontrolleras på OKG och för viss utrustning kan även kalibrering utföras. Det förekommer även att mätutrustning skickas iväg för kalibrering. Kalibrerad utrustning är ID-märkt och USK för historik över kalibrerad utrustning. Vilka mätinstruments som använts vid olika arbetsinsatser dokumenteras i avrapporteringar av arbetsorder i ODU. Vid intervjuer framkom det att en testrigg finns för kontroll av momentnycklar. OKG har dock ingen rutin för att denna ska användas vid in- eller utlämning av nycklar. Acceptanskriterier för mätningar, vilka baseras på SAR, finns registrerade i Dokumint och i denna mjukvaran historikförs även uppmätta mätvärden.

10 Sida 10 (14) UM såg inte att det fanns någon kontroll av de instrument och verktyg som användes inom PLEX. Utvärdering av och återkoppling till förebyggande underhåll De utvärderingar av FU-poster som OKG nämnde under sin inledande presentation var: Erfarenheter av slutförda underhållsinsatser Resultat från tillståndsövervakning och prov enligt STF kap 4 Erfarenheter efter åtgärdad felanmälan Erfarenheter från t.ex. OKG-ERF, Nord-ERF, Numex, tvärfunktionell erfarenhetsåterföring både inom och utom OKG Utbyten eller nya komponenter i samband med t.ex. anläggningsändringar Förändrade myndighetskrav Uppdaterade AMR- och AMP-dokumentation, d.v.s. åtgärder för åldringsmekanismer Uppdaterade Övergripande krav Resultat från tillståndsövervakning För utvärdering av underhållsprogram nämndes: Utvärderas och uppdateras kontinuerligt av underhållsingenjörer med stöd av bland annat specialister Trend- och RCM-analyser Anläggningsrapporter Systemstatusrapporter Det framkom vid intervjuer att även om delar av den utvärdering och återkoppling som beskrivs ovan utfördes, så genomfördes den sällan systematiskt. Få former av de utvärderingar som utfördes av U följde fastlagda rutiner. Systemstatusrapporter produceras av Px och U levererar data i form av t.ex. anläggningsstatusrapporter, vilka bl.a. grundar sig på genomgång av underhållsstatistik rörande feltrender och reservdelsläge. Framtagning av anläggningsstatusrapporter styrs av OKG:s instruktion En rapportmall för årlig utvärdering av underhållsverksamhetens förebyggande underhåll på säkerhetsklassade delobjekt togs fram 2012 [17] men denna har ännu inte använts i verksamheten. Enligt U har denna rapportmall tagits fram i förebyggande syfte då de sett kommande behov av denna uppföljning efter att nya arbetsformer har implementerats. OKG uppgav i faktagranskningen efter inspektionen att de just då för första gången använde rutinerna på O2 för de omfattande förändringar som sker i samband med projekt PLEX [5]. De utvärderingar av FU-insatser eller trendanalyser som genomförs, görs i dagsläget på eget initiativ från engagerade underhållsingenjörer och fackspecialister. På initiativ från dessa används t.ex. AU-statistikför bedömning och planering av framtida FU-insatser. Intervjuade underhållsingenjörer uppgav att få analyser görs. Då resultat från trendanalyser eller erfarenheter leder till ett förändrat FU ska, enligt OKG:s instruktioner för detta, en avvikelserapport skrivas [6] och [18]. OKG:s faktagranskning av SSM:s observationer förtydligar att detta rör avvikelser mot leverantörers rekommendationer, med syfte att säkerställa komponent-, konstruktions- och funktionskrav [5]. En avvikelserapport ska innehålla information om föreslagen

11 Sida 11 (14) förändring, beskriva bakgrund och motivering samt innehålla hänvisningar till vilka dokument, underhållsinstruktioner, FU-poster eller styckeslistor som berörs. Sakgranskning av avvikelserapport ska utföras av U enligt OKG:s instruktion samt av sakkunnig inom avdelningen TE eller TM. Även om avvikelserapporten enligt instruktionen [18] ska innehålla en länk till berörda FU-poster i ODU, finns ingen tydlig koppling tillbaka från FU-posten. Det går således inte att se i ODU om FU-posten blivit förändrad eller vad den visade informationen grundar sig på. OKG har valt att utföra RCM-analyser (Reliability Centered Maintenance) som en metod för att utvärdera det befintliga underhållet av anläggningen. Enligt intervjuade har inga RCM-analyser gjorts de senaste två åren. De intervjuade uttryckte att samarbete i form av erfarenhetsutbyte mellan blocken är begränsat eftersom att anläggningarna är olika varandra. Intervjuade underhållsingenjörer hade inte stor erfarenhet av direkt erfarenhetsutbyte med externa källor, då detta normalt sköttes av fackspeciallister. Dessa fackspecialister förmedlar sedan kunskap direkt ut i organisationen (via mejl, personlig kontakt eller morgonmöten), eller via OKG:s interna erfarenhetsåterföringsgrupp. På UM förmedlas relevanta erfarenheter av chef vid varje morgonmöte. Erfarenheter meddelades också berörd personal via mejl. Viss form av direkt erfarenhets- och kunskapsutbyte fick underhållsingenjörerna i kontakt med entreprenörer, leverantörer av utrustning och i samband med vissa kurser då de kunde träffa personal från RAB eller FKA. Kompetens Inom I&C-området ansåg OKG:s underhållsingenjörer att det inte fanns några problem med singelkompetenser, då personal vid behov kan lånas från något annat block (O1-O3). Vid intervju uttrycktes dock att singelkompetenser förekommer i vissa fall inom området för elunderhåll. Det påpekades att det ska finnas ersättare men för närvarande är inte detta någon som är självgående utan resursen utnyttjas endast i nödsituationer. På byggunderhåll uttrycktes att fler resurser skulle behövas då det förekommer att frågeställningar dyker upp som ligger utanför teknikers och ingenjörers kompetensområde så som belastningsfrågor. Enligt OKG:s inledande presentation ansvarar respektive chef för att hens personal innehar rätt kompetens. SSM tog på plats del av OKG:s kompetenssäkringssystem för den egna personalen, vilket beskriver krav för befattningen, krav för individen samt befintlig kompetens för individen. I detta framgår skillnaden mellan krav och nuvarande kompetens för individen. Dessa data dokumenteras i programvaran/databasen Platå, vilken administreras av OKG:s utbildningsavdelning. Enligt uppgift från OKG registreras även entreprenörer i denna databas. Både chefer och medarbetare har tillgång till programvaran. Det framgick vid intervjuer att Platå upplevdes för svårhanterat för att vara användbart, varför det sällan används. När det gäller entreprenörernas kompetens framgick det under intervjuerna att det är respektive gruppchef som ansvarar för detta. Ett tillvägagångssätt som exemplifierades vid SSM:s intervju, var att företag med ett stort antal inhyrd personal av praktiska skäl själva står för kompetenssäkringen varpå de intygar till OKG att personalen är tillräckligt kompetent. I de fall då inhyrd personal arbetar en längre tid på OKG tittar OKG också på den inhyrda personalens CV. De intervjuade uppgav att de alltid blev positivt bemötta när de ville gå en kurs eller utbildning. De uppfattade inte att det fanns något speciellt utbildningsprogram att följa förutom de inledande grundutbildningarna.

12 Sida 12 (14) Det framkom vid intervjuer att OKG:s personal känner att den egna kompetensen inte alltid räcker till för att på ett fullgott sätt fylla i riskvärderingen vid beredning av arbetsorder. Riskbedömningen genomförs ändå efter bästa förmåga då värderingen är tvingande fält vid beredning av arbetsorder. De intervjuade tyckte att arbetsmiljöingenjörer var bättre anpassade för att göra dessa bedömningar men upplevde att de inte fick gehör för detta från den närmaste ledningen. På plats på OKG gjorde SSM stickprov avseende kompetensbedömning för befattningarna underhållstekniker och underhållsingenjör och tog också del av OKG:s utbildningsprogram för underhållsingenjör [19]. I dessa dokument framgick inte att det finns kompetens- eller kunskapskrav angående riskbedömningar. Vid intervjuer framkom att under normaldrift av anläggningarna, är personalen svenskspråkig varför språket inte ställer till med några problem. I anslutning till revisionsavställningar anländer dock en stor mängd entreprenörer varav alla inte är svenskspråkiga. U:s personal anser att detta kan fungera när det gäller en och annan ickesvenskspråkig specialist, men upplever problem då språkförbristningar förekommer vid grundläggande arbetsinsatser såsom ställningsbygge, sanering och isolering. U berättade om erfarenheter av att språkförbristningar inneburit att ställningar blivit byggda på fel ställen och fel utrustning avisolerats. Enligt OKG:s rutiner ska arbetsledare vara svenskspråkig men i realiteten är inte detta alltid fallet då arbetsledare ibland delegerar uppgifter. Bedömning av kravuppfyllnad 5 kap. 3 SSMFS 2008:1 Baserat på den dokumentation som granskats och på de presentationer och intervjuer som SSM tog del av under inspektionen mars 2015 bedömer SSM att OKG uppfyller kraven rörande program för underhåll i 5 kap. 3 SSMFS 2008:1, genom att: OKG har ett implementerat program för förebyggande underhåll som täcker de administrativa och tekniska delarna av underhållsarbetet. OKG:s program för förebyggande underhåll är dokumenterat (i ODU och Oden). OKG:s program för förebyggande underhåll uppdateras mot vunna erfarenheter. SSM bedömer dock att den förebyggande delen av OKG:s underhållsprogram har följande brister: Det framgår inte alltid hur använda metoder är validerade. Tydlig koppling mellan FU-planer och bakomliggande grunder (t.ex. standarder eller erfarenheter) saknas. Det framgår inte att komponenternas säkerhetsbetydelse beaktas på ett systematiskt sätt vid framtagning av underhållshållsinsatser. Uppdatering av programmet för förebyggande underhåll genomförs inte systematiskt. De analyser som genomförs och den erfarenhetsåterföring som finns fungerar tack vare engagerade experter och underhållsingenjörer eftersom uppsatta rutiner ofta saknas. Personal uppger att kompetens ibland saknas för att utföra riskbedömning vid beredning (se även 2 kap. 9 SSMFS 2008:1, punkt 5). 5 kap. 3 a SSMFS 2008:1 Baserat på den dokumentation som granskats och på de presentationer och intervjuer som SSM tog del av under inspektionen mars 2015 bedömer SSM att OKG uppfyller kraven i 5 kap. 3 a SSMFS 2008:1, genom att:

13 Sida 13 (14) OKG har fastställda dokumenterade rutiner för styrning av arbetsberedning. OKG har ett administrativt arbetsordersystem (i ODU) för styrning av arbete i anläggningarna. Följande brister har framkommit: OKG frångår sina instruktioner genom att arbetsgenomgång/pjb inte alltid genomförs. 5 kap. 3 b SSMFS 2008:1 Baserat på den dokumentation som granskats och på de presentationer och intervjuer som SSM tog del av under inspektionen mars 2015 bedömer SSM att OKG uppfyller kraven i 5 kap. 3 b SSMFS 2008:1, genom att: Funktionsprov genomförs efter utförda underhållsinsatser. Följande brister har framkommit: Anslutande system och utrustning kring arbetsplatsen, som kan ha påverkats av arbetet, kontrolleras inte alltid vid funktionsprov. Ansvarsfördelning mellan U och Px vid funktionsprov inte alltid är tydlig. Fastställda acceptanskriterier finns inte alltid framtagna för funktionsprovning. 5 kap. 2 SSMFS 2008:1 Baserat på den dokumentation som granskats och på de presentationer och intervjuer som SSM tog del av under inspektionen mars 2015 bedömer SSM att OKG uppfyller kraven i 5 kap. 2 SSMFS 2008:1, genom att: Fastställda instruktioner finns för de åtgärder som vidtas i anläggningen. Följande brist har framkommit: Den instruktion som OKG har för att hantera renhetskrav vid underhållsarbete följs sällan vid underhåll av el- och I&C-utrustning. Samlad bedömning av kravuppfyllnad Baserat på de dokument som granskats och den information som delgivits SSM genom OKG:s presentationer och genom de intervjuer som genomförts, bedömer SSM att OKG med vissa brister uppfyller de krav rörande förebyggande underhållsprogram som anges i 5 kap. 3, 3a och 3b, SSMFS 2008:1. Brister identifierades också rörande 2 kap. 9 SSMFS 2008:1, punkt 5, då OKG:s personal ibland utförde uppgifter som de kände att de inte hade kompetens för att utföra, samt rörande 5 kap. 2, då OKG:s personal inte alltid följer de instruktioner som finns för underhållsarbetet. I de presentationer och svar som OKG har delgivit SSM framgår det att OKG själva har identifierat en del av de brister som SSM observerat och arbetar för att komma till rätta med dessa. Bland dessa brister kan nämnas systematiskt sätt vid framtagning av underhållshållsinsatser baserat på utrustningens betydelse för säkerheten, spårbarhet i dokumentation. SSM förutsätter att även de andra brister som identifierats kommer att omhändertas av OKG.

14 Sida 14 (14) Referenser [1] SSM , Verksamhetsbevakning riktad mot underhållsverksamheten på OKG, [2] Svensk standard, SS-EN 13306:2010,Underhåll terminologi, Utgåva 2, Svensk standard, [3] IAEA, IAEA Safety Guide NS-G-2.6, Maintenance, Surveillance and In-service Inspection in Nuclear Power Plants, Wien: IAEA, [4] SSMFS 2008:1, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i kärntekniska anläggningar, Stockholm: SSM, [5] SSM , OKG AB - Oskarshamn 1, 2 och 3 - Faktagranskning av SSM Observationer från inspektion FU-program på OKG, OKG, [6] , Oskarshamnsverket - Registrera, ändra och ta bort planerade åtgärder i OKGs drift- och underhållssystem, utgåva 7, OKG, [7] , Arbetsmetodik för säkerhet- och tillgänglighetsklassning av delobjekt i OKGs anläggningar, utgåva 2, OKG, [8] , Strategi för förebyggande underhåll - Motormanövrerade kil- och sätesventiler samt vridspjällsventiler (MOV), utgåva 1, OKG, [9] SSM , Inspektionsrapport, åldershantering vid OKG 2015, SSM, [10] , Oskarshamnsverket - Tekniska instruktioner inom underhållsverksamheten, utgåva 7, OKG, [11] , Oskarshamnsverket - Riskbedömning/Risk inför åtgärd i OKGs anläggningar, utgåva 5, OKG, [12] , Oskarhamnsverket - Arbetsgenomgång/Pre-Job-Briefing, utgåva 4, OKG, [13] , Oskarshamnsverket - Riktlinjer för att genomföra åtgärder i anläggningarna, utgåva 5, OKG, [14] , Renhetskrav vid arbete i processystem inom OKGs anläggningar, utgåva 4, [15] , Oskarshamnsverket - Objektprov, utgåva 6, OKG, [16] , Oskarshamnsverket - Erfarenhetsåterföring/Post-Job Debriefing, utgåva 5, OKG, [17] , Oskarshamnsverket - Årlig uppföljning av underhållsverksamhetens förebyggande underhåll på säkerhetsklassade delobjekt, utgåva 1, OKG, [18] , Vägval och hantering av åtgärder, förändringar och utbyten i samband med förebyggande- och avhjälpande underhåll., utgåva 2, OKG, [19] OKG-UHING, Utbildningsprogram Underhållsingenjör - Status: Ofullständig,

Inspektionsrapport avvikelsehantering Ringhals 1-4

Inspektionsrapport avvikelsehantering Ringhals 1-4 TILLSYNSRAPPORT 2011-05-02 Process: Inspektion Vår referens: Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals AB Förrättningsdatum: 2011-02-08 2011-02-09 Arbetsgrupp: Karoline Gotlén KD, Per-Olof Hägg KD

Läs mer

OKG inspektion - inställningar till säkerhetshöjande

OKG inspektion - inställningar till säkerhetshöjande TILLSYNSRAPPORT 2011-06-21 Process: Inspektera Vår referens: SSM2011-451-6 Tillståndshavare: OKG Aktiebolag Objekt: OKG Förrättningsdatum: 2011-04-12 Arbetsgrupp: Cecilia Wahlund, Klas Idehaag, Per Chaikiat

Läs mer

Föreläggande om ny helhetsbedömning av Oskarshamn 1

Föreläggande om ny helhetsbedömning av Oskarshamn 1 Dokumentstatus: Godkänt OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2015-07-07 Er referens: 2011-23518, 2014-10416 Diarienr: SSM2012-1889 Handläggare: Charlotte Lager Telefon: + 46 8 799 4491 Föreläggande

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar Organisation, ledning och styrning, säkerhetskultur Krav kring organisation Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet 13 Den som

Läs mer

Inspektion avseende aktuellt ledningssystem i enlighet med föreläggande

Inspektion avseende aktuellt ledningssystem i enlighet med föreläggande Tillsynsrapport Datum: 2014-12-04 Er referens: - Diarienr: SSM2014-211 Förrättningsdatum: 2014-11-05 Inspektera AB SVAFO Ansvarig handläggare: Cecilia Wahlund Arbetsgrupp: Cecilia Wahlund KM, Eric Häggblom

Läs mer

Inspektion av bemanning av nyckelfunktioner på. Studsvik Nuclear AB. Tillsynsrapport

Inspektion av bemanning av nyckelfunktioner på. Studsvik Nuclear AB. Tillsynsrapport Tillsynsrapport Datum: 2013-10-30 Er referens: Diarienr: SSM2013-3590 Förrättningsdatum: 2013-09-17 Inspektera Studsvik Nuclear AB Ansvarig handläggare: Anna Bärjegård Arbetsgrupp: Anna Bärjegård, Emil

Läs mer

Inspektion av internrevisionsverksamheten på Svensk Kärnbränslehantering AB

Inspektion av internrevisionsverksamheten på Svensk Kärnbränslehantering AB Tillsynsrapport Datum: 2013-10-14 Er referens: Diarienr: SSM2013-2683 Förrättningsdatum: 2013-09-06 Inspektera SKB Ansvarig handläggare: Cecilia Wahlund Arbetsgrupp: Cecilia Wahlund KM och Elisabet Höge

Läs mer

Föreläggande om genomförande av åtgärder avseende driften av SKB:s kärntekniska anläggningar Clab och SFR

Föreläggande om genomförande av åtgärder avseende driften av SKB:s kärntekniska anläggningar Clab och SFR Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2014-04-06 Diarienr: SSM2013-5903 Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Föreläggande om genomförande av åtgärder

Läs mer

Nisch och Yrkeskategori Bilaga 2

Nisch och Yrkeskategori Bilaga 2 E05 - Isolering (AL) är den person som arbetsleder genomförandet av specifika arbeten med en eller flera arbetsansvariga. AL har bl.a. till uppgift att: - Utse arbetsansvariga och bemanna arbeten i samverkan

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3 Sida: 1/5 OKG Aktiebolag 572 8 Oskarshamn BESLUT Vårt datum: 2009-09-10 Vår referens: SSM 2009/2089 Er referens: 2009-24916 Ert datum: 2009-08-1 Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar

Läs mer

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

Effektivisering av det förebyggande underhållet

Effektivisering av det förebyggande underhållet Effektivisering av det förebyggande underhållet Vi har härmed nöjet att presentera följande beskrivning av utbildningsinsatser i Effektivisering av det förebyggande underhållet. Bakgrund Utbildningen är

Läs mer

Granskningsrapport OKG:s svar på föreläggande om genomförande av åtgärder samt särskilda villkor för drift avseende Oskarshamn 1-3

Granskningsrapport OKG:s svar på föreläggande om genomförande av åtgärder samt särskilda villkor för drift avseende Oskarshamn 1-3 OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Tillsynsrapport Datum: 2013-10-02 Er referens: Diarienr: SSM2012-5780 Granska i tillsyn OKG Aktiebolag Ansvarig handläggare: Lars Axelsson, Anna Bärjegård, Karoline Gotlén

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

SMoKD 44.001 Besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon

SMoKD 44.001 Besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon Giltig från: 2011-01-01 Giltig till: Tillsvidare Version Datum Beskrivning Handläggare 01 2010-03-30 Ruta att infogas i dokumenthuvudet i SMoKF Björn Fura 02 2010-07-18 Reviderad version enligt Transportstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet

Riktlinjer för kvalitet NHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NF SAMRÅD N, D, IK DATUM VÅR BETECKNING 2009-11-04 TR12-14 TEKNISK RIKTLINJE REVISION B SvK405, v2.0, 2009-06-04 Riktlinjer för kvalitet TEKNISK RIKTLINJE 2009-11-04 TR12-14 REV

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Säkerhetsledning. Ringhals AB 2006-08-28

Säkerhetsledning. Ringhals AB 2006-08-28 Säkerhetsledning 1 Säkerhetsledning Vad är det? 2 Syftet med denna presentation Informera chefer och medarbetare om hur säkerhetsledning inom Ringhals tillämpas Kan även användas för att: visa för omgivning

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Inspektion av internrevisionsverksamheten vid OKG Aktiebolag

Inspektion av internrevisionsverksamheten vid OKG Aktiebolag Tillsynsrapport Vårt datum: 2012-12-18 Er referens: Diarienr: SSM2012-1681 Förrättningsdatum: 2012-11-06 Inspektera OKG Aktiebolag Ansvarig handläggare: Anna Bärjegård Arbetsgrupp: Anna Bärjegård, Markus

Läs mer

Inspektion av Forsmarks hantering av tillstånd för arbete i anläggningen

Inspektion av Forsmarks hantering av tillstånd för arbete i anläggningen Tillsynsrapport Datum: 2014-01-21 Er referens: Diarienr: SSM2013-279 Förrättningsdatum: 2013-11-07 Inspektera Forsmarks Kraftgrupp AB Ansvarig handläggare: Markus Forsberg Arbetsgrupp: Petra Hansson, Klas

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Driftsäkerhetsaspekter i Projekt

Driftsäkerhetsaspekter i Projekt Driftsäkerhetsaspekter i Projekt Underhållskrav vid upphandling av ny utrustning i Forsmark Ett praktikfall Christer Olsson Senior Consultant, Maintenance and Project Management MIDROC ENGINEERING AB 1

Läs mer

TILLSYNSKOMMUNIKATION

TILLSYNSKOMMUNIKATION TILLSYNSKOMMUNIKATION DESS OLIKA FASER OCH BEHOV AV VERIFIKAT SSM s forskningsdagar 23-24 oktober 2013 Anna Borg Anna Borg, BorgA Konsult AB, Helsingborg Civ.Ing Teknisk Fysik Studier i ekonomi, psykologi,

Läs mer

Björn Brickstad, Bo Liwång, Lovisa Wallin

Björn Brickstad, Bo Liwång, Lovisa Wallin Sida: 1/20 GRANSKNINGSRAPPORT Datum: 2011-06-23 Vår referens: SSM 2010-4615 Tillståndshavare: Forsmarks Kraftgrupp AB Objekt: Forsmark 1, 2 och 3 Granskningsgrupp: Björn Brickstad, Bo Liwång, Lovisa Wallin

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Revisionsrapport

Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Revisionsrapport Revisionsrapport Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner vid Kostnämnden Landstinget Västmanland Charlotta Fardelius Bert Hedberg Viveca Karlsson 31 maj 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

OKG:s tillämpning av processen vid anläggningsändringar

OKG:s tillämpning av processen vid anläggningsändringar Sida: 1/26 INSPEKTIONSRAPPORT Datum: 2011-07-12 Vår referens: SSM 2011-228 Objekt: OKG Inspektionsdatum: 2011-02-28--2011-03-04 Dokumentnummer: 8 Deltagare: Yvonne Johansson, KM., Stefan Sördal, KD., Josephine

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Avbrott i bredbandstelefonitjänst

Avbrott i bredbandstelefonitjänst BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-10-17 Dnr: 12-9626 37 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 073-644 56 04 karin.lodin@pts.se Avbrott i bredbandstelefonitjänst Saken Tillsyn enligt 7 kap. 1

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Inspektionsrapport - Hantering av skyddstillstånd och arbetstillstånd på OKG Aktiebolag

Inspektionsrapport - Hantering av skyddstillstånd och arbetstillstånd på OKG Aktiebolag TILLSYNSRAPPORT 2012-02-27 Process: Inspektera Vår referens: Tillståndshavare: OKG Aktiebolag Objekt: Oskarshamnsverket Förrättningsdatum: 14-16/12 2011 Arbetsgrupp: Nils Addo KA, Johan Enkvist KM, Stefan

Läs mer

Inspektion av slutna radioaktiva strålkällors hantering inom Ringhalsanläggningen

Inspektion av slutna radioaktiva strålkällors hantering inom Ringhalsanläggningen TILLSYNSRAPPORT 2011-08-30 Process: Inspektera Vår referens: SSM2011-1144-4 Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhalsanläggningen Förrättningsdatum: 2011-05-18 Arbetsgrupp: Nils Addo KD, Charlotte

Läs mer

Beslut om att Oskarshamn 2 får återtas i effektdrift

Beslut om att Oskarshamn 2 får återtas i effektdrift OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2012-12-21 Er referens: 2012-30287 Diarienr: SSM2012-5663 Handläggare: Tage Eriksson Telefon: +46 8 799 4322 Beslut om att Oskarshamn 2 får återtas i

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB! Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en

Läs mer

Förebyggande Underhåll

Förebyggande Underhåll Förebyggande Underhåll Inverkan av dålig anläggningseffektivitet 100% 26% Förluster 74% Tidstillgänglighet Anläggningsutnyttjande Kvalitetsutbyte 94% 85% 93% Anläggningens kapacitet Anläggningens produktion

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson Revisionsrapport Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner vid Kostnämnden Landstinget Västmanland Inger Hansén Viveca Karlsson 18 mars 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

K V A L I T E T S S Y S T E M

K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 1/11 100 037 05 2013-12-10/JJ Roland Holmgren K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.0 INLEDNING 3 4.1 FÖRETAGSLEDNINGENS ANSVAR 3 4.1.1 Kvalitetspolicy

Läs mer

Godkännande av OKG Aktiebolags redovisning avseende driftklarhet, verifiering och validering av Oskarshamn 1:s reaktorskyddssystem

Godkännande av OKG Aktiebolags redovisning avseende driftklarhet, verifiering och validering av Oskarshamn 1:s reaktorskyddssystem OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2014-01-03 Er referens: 2013-08295 Diarienr: SSM2013-2363 Handläggare: Björn Gustafsson Telefon: +46 8 799 4026 Godkännande av OKG Aktiebolags redovisning

Läs mer

En övergripande presentation

En övergripande presentation En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på

Läs mer

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka strand Beslut Datum: 2015-06-24 Handläggare: Michael Egan Telefonnr: 08 799 43 14 Diarienr: SSM2015-2076 Er referens: M 1333-11 Aktbilaga

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

SCA Ortviken. IFS för operatörer. Christer Byström Driftsäkerhet

SCA Ortviken. IFS för operatörer. Christer Byström Driftsäkerhet SCA Ortviken IFS för operatörer Christer Byström Driftsäkerhet Underhåll terminologi Planerad arbetsorder Utförs inom 3 dygn Oplanerad arbetsorder Utförs inom 3 timmar Utförs inom 24 timmar Underhåll =

Läs mer

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE. Förvaltningsrätten bifaller Strålsäkerhetsmyndighetens ansökan och

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE. Förvaltningsrätten bifaller Strålsäkerhetsmyndighetens ansökan och FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M I S T O C K H O L M 2015-04-23 Allmänna avdelningen Meddelad i Enhet 12 Stockholm Mål nr 15899-14 Sida 1 (3) SÖKANDE Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm M O T P A R T Praktikertjänst

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. MSBFS 2011:8 Grundförutsättningar Ackreditering av certifieringsorgan för certifiering

Läs mer

ÄNDRINGSPROCESS LÄNSTEKNIK

ÄNDRINGSPROCESS LÄNSTEKNIK 2015-03-13 1(10) ÄNDRINGSPROCESS LÄNSTEKNIK 2015-03-13 2(10) Innehållsförteckning 1. Ändringsprocessen inom Länsteknik... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Trigger... 3 1.3. Resultat... 3 1.4. Inflöde till ändringsprocessen...

Läs mer

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000. Datum Företagsutveckling 2000 AB Vår ref. 00-11-16 Lars Hålén Er ref. Bilaga A 14 OFFERT / UPPDRAG NR: 046X Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Läs mer

Granskningsrapport Datum: 2011-05-27 Vår referens: SSM 2011/1821 Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals 2

Granskningsrapport Datum: 2011-05-27 Vår referens: SSM 2011/1821 Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals 2 Sida: 1/13 Granskningsrapport Datum: 2011-05-27 Vår referens: SSM 2011/1821 Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals 2 Granskningsgrupp: Tomas Almberger, Tage Eriksson Författare: Tomas Almberger,

Läs mer

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Lena Kecklund 1 2014-03-16 Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Medicinsk fysik och teknik Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Medicinsk fysik och teknik Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Medicinsk fysik och teknik Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Kunderfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 4 Tillgänglighet...

Läs mer

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att 2001-03-01 Utgåva 1 Sida 1 (5) DRIFT OCH UNDERHÅLL, ALLMÄN INFORMATION Allmänt Allmänt om underhållsberedning Verksamhet för materielunderhåll bedrivs i materielprocessens samtliga faser. Planläggning

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

SSG Säkerhetskonferens 2008. Ringhals AB. Stefan Carlsson. Utvecklingsingenjör på skyddsenheten för operativt skyddsarbete (specialområde: utbildning)

SSG Säkerhetskonferens 2008. Ringhals AB. Stefan Carlsson. Utvecklingsingenjör på skyddsenheten för operativt skyddsarbete (specialområde: utbildning) SSG Säkerhetskonferens 2008 Ringhals AB Stefan Carlsson Utvecklingsingenjör på skyddsenheten för operativt skyddsarbete (specialområde: utbildning) Arbeta säkert Förutsättningar för att få arbeta på Ringhals

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Modernt Underhåll. Utbildning i. Drift Underhåll och produktion. Säkrare och effektivare processer genom utveckling av underhållsverksamheten

Modernt Underhåll. Utbildning i. Drift Underhåll och produktion. Säkrare och effektivare processer genom utveckling av underhållsverksamheten Utbildning i Modernt Underhåll Drift Underhåll och produktion Säkrare och effektivare processer genom utveckling av underhållsverksamheten www.mainsys.se Drift i all ära, men din kompetens behöver också

Läs mer

Kartläggning av underhållsledning i processindustrier

Kartläggning av underhållsledning i processindustrier Kartläggning av underhållsledning i processindustrier (johan.johansson@liu.se) Doktorand Avdelningen för produktionsekonomi Linköping Universitet +46 (0)13 28 2378 Martin Rudberg (martin.rudberg@liu.se)

Läs mer

NYCKELTAL FÖR EFFEKTIVARE UNDERHÅLL

NYCKELTAL FÖR EFFEKTIVARE UNDERHÅLL inbjudan till konferens i Stockholm den 2-3 februari 2011 TALARE FRÅN Sapa Heat Transfer AB Thomas Strid Maintenance Manager Volvo CE Marcus Bengtsson Underhållstekniker Tekn.dr Maintenance Management

Läs mer

Building Automation. Prisma. Översiktsdokumentation. Basfunktionerna inklusive Arbetsorder, Utrustningshantering, Fastighet och Diverseregister

Building Automation. Prisma. Översiktsdokumentation. Basfunktionerna inklusive Arbetsorder, Utrustningshantering, Fastighet och Diverseregister Prisma Översiktsdokumentation Basfunktionerna inklusive Arbetsorder, Utrustningshantering, Fastighet och Diverseregister Innehåll 1. ARBETSORDER... 3 1.1 Flöde...3 1.2 Arbetsorder, allmänt...4 2. UTRUSTNINGSHANTERING...

Läs mer

Utgåva Ändringsnot Datum. 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30.

Utgåva Ändringsnot Datum. 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30. Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30. 2012-06-20 2/12 Innehåll 1 Allmänt... 4 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Sammanfattning. I detta kapitel beskrivs översiktligt hur underhållsarbetet organiseras och genomförs vid Höganäs.

Sammanfattning. I detta kapitel beskrivs översiktligt hur underhållsarbetet organiseras och genomförs vid Höganäs. Sammanfattning I detta kapitel beskrivs översiktligt hur underhållsarbetet organiseras och genomförs vid Höganäs. Innehåll 1 Översiktlig beskrivning av underhållsarbetet... 1 2 Miljökritisk utrustning

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving Underhåll av fastigheter Söderhamns kommun Revisionsrapport 2010-12-12 Lennart Elfving 1. Inledning/bakgrund I kommunens balansräkning utgörs en stor del av tillgångsmassans värde av fastigheter. Det är

Läs mer

Underhållssystem. Lättanvänt Kraftfullt Flexibelt

Underhållssystem. Lättanvänt Kraftfullt Flexibelt Underhållssystem Så hjälper Rejus Maintenance er till ett bättre underhåll Från avhjälpande till förebyggande underhåll på kortast tid Att säkerställa maximal tillgänglighet och driftsäkerhet på era maskiner

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Underhållssystem Vad är det?

Underhållssystem Vad är det? Underhållssystem Vad är det? Grunderna Vi avser här en programvara som installerats på en dator, eller i ett nätverk med flera datorer, lokalt hos er eller på en fjärr-dator/server, kanske som en hyrtjänst.

Läs mer

Systemsäkerhetsverksamhet

Systemsäkerhetsverksamhet 1 Systemsäkerhetsverksamhet Systemsäkerhet definieras som Egenskapen hos ett system att inte orsaka person-, egendoms-, eller miljöskada. Här ställs krav på den systemsäkerhetsverksamhet som leverantören

Läs mer

GRUNDORSAKSANALYS RCA

GRUNDORSAKSANALYS RCA GRUNDORSAKSANALYS RCA RCA (Root Cause Analysis) handlar om att hitta händelsens underliggande orsaker. Metoden används för att kartlägga händelseförloppet vid en eller flera händelser. Det kan beröra både

Läs mer

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. 2 Förord Denna vägledning är upprättad inför det seminarium om riskhantering som äger rum den 18 april 2007 i Länsstyrelsen lokaler. Seminariet vänder

Läs mer

Projekteringsprocessen

Projekteringsprocessen Skapat av (org) Dokumentdatum Version Vectura 2010-09-14 0.1 Ev. dokumentid Antal sidor Antal bilagor 13 3 Fastställt av, (org) Trafikverket Dokumenttitel Projekteringsprocessen Toppdokument Projekteringsprocessen

Läs mer

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter 1 Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Statens Servicecenter granskat den interna styrning och kontroll i myndighetens

Läs mer

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt Skolinspektionens processorienterade arbetssätt 1 Bakgrund och syfte Skolinspektionen har beslutat att införa ett processorienterat arbetssätt i syfte att höja verksamhetens effektivitet och kvalitet och

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Inspektion av OKG kravhantering, PLEX

Inspektion av OKG kravhantering, PLEX TILLSYNSRAPPORT 2011-05-25 Process: Granska i tillsyn Vår referens: Tillståndshavare: OKG Aktiebolag Objekt: OKG AB Förrättningsdatum: 2010-09-(15-17) Filnamn: 508202 27.0 Arbetsgrupp: Jan Gällsjö KD,

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Tekniska nämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Sammanfattning

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer