Varför går elever på lektioner?

Transkript

1 Varför går elever på lektioner? Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet 15 hp. Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstads universitet Författare: Eva Flemström Anna Ingelsson Kerstin Palm Kristina Sjölund Datum för inlämning

2 Sammanfattning Vi jobbar på en skola som under läsåret 2010/2011 arbetat med systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet. All personal har varit indelad i lärgrupper där vi fördjupat oss i olika dilemman. Vår grupp har arbetat med att ta reda på vad det är som gör att elever går på lektioner. Vi har använt oss av ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer. Vi har intervjuat 12 elever i årskurs 7-9 som alla har olika mycket närvaro på lektionerna. I vår undersökning kom vi fram till att motivation är den viktigaste orsaken till att vilja gå på lektioner. 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Bakgrund... 4 Forskningsfrågor... 4 Underlag för lärande... 6 Våra erfarenheter... 6 Metod... 6 Mönster och slutsatser... 6 Undersökning... 7 Urval... 7 Metod och genomförande... 7 Mönster och slutsatser... 8 Varför ser mönstret ut som det gör? Referenser

4 Bakgrund Vi arbetar på en skola, som heter Katrinelunds skola, där all personal under läsåret 2010/2011 fått möjligheten att i olika grupper fördjupa oss i vardagsdilemman i vårt arbete utifrån ett PBS-perspektiv (problembaserad skolutveckling) (Scherp, 2009). Syftet med vår skolas arbete har varit att öka måluppfyllelsen bland eleverna. Vi startade med att ha, vad Scherp (2005) kallar, lärande samtal i hela personalgruppen. Där fick vi tänka över och skriva ner två vardagsdilemman på post-it-lappar och med dem som utgångspunkt ha lärande samtal i tillfälliga grupper. Dessa lappar och vidhängande förklaringar, som växte fram under skapandet av föreställningskartor, grupperade sedan rektor och utvecklingspedagog i olika huvudgrupper. Vi fick sedan välja den grupp som passade för fortsatt arbete utifrån egen önskan om fördjupning. Vi valde en förstahands- och en andrahandsfråga, som vi ville jobba med. Rektor och utvecklingspedagog satte sedan ihop grupper efter intresseval. De försökte då skapa grupper på 6-7 personer för vidare arbete. Vi hade möjlighet att byta till annan grupp om gruppens ämne inte stämde med våra egna intentioner. Vår grupps huvudrubrik blev värdegrund/nolltollerans. Gruppen bestod då av rektor, utvecklingspedagog, fritidspedagog, textillärare, lärare i Internationella klassen och skolsköterska. Vid vår första lärgruppsträff gjorde vi ett lärande samtal om värdegrund/nolltollerans och frågan varför vi valde just den gruppen. Scherp (2005) skriver att genom lärande samtal kan man tydliggöra och formulera lärdomar i arbetslaget eller i skolan som helhet. Samtalet visade att vi hade många funderingar kring området värdegrund/ nolltolerans. Vi hade olika fokus på vad som kändes mest angeläget att titta närmare på och vi var inte helt eniga om vad det var vi skulle arbeta vidare med. Vi insåg också att vårt forskningsområde var mycket stort. Vi behövde smalna av vårt intresseområde och samtidigt hitta en fråga, som kändes angelägen, engagerande och forskningsbar för oss alla. Vi behövde också reda ut många begrepp, som vi använde oss av vid arbetet med värdegrund/ nolltolerans. Vi behövde reda ut begreppen för oss själva och för varandra (Folkesson, Rosendahl-Lehndahls, Lengsjö, Rönnerman, 2010). Efter flera lärgruppsmöten valde vi till slut frånvaron från lektionerna som intresseområde, eftersom vi i skolans datasystem över närvaro såg att vissa elever hade mycket hög frånvaro från lektioner. Vi fokuserade på varför frånvaron bland eleverna var hög. 20% av eleverna hade 20%-ig frånvaro eller mer och 8% av eleverna hade minst 30 %-ig frånvaro i mitten av höstterminen. Ett dilemma var att elever fanns i skolan men inte på lektionerna. Forskningsfrågor Under ämnet värdegrund/nolltollerans sökte vi en koppling till ökad måluppfyllelse som kunde vara forskningsbar. När vi såg att frånvaron bland många elever i skolan, både giltig och ogiltig, var stor valde vi elevfrånvaron som forskningsfråga. En förutsättning för att lyckas i skolan är att eleverna är närvarande på lektionerna. 4

5 Vi ville också försöka ta reda på om vi, som personal, skulle kunna hjälpa elever med låg närvaro att öka denna. Vi ville försöka förstå vad som kan påverka närvaron och varför vissa elever har speciellt hög frånvaro. Elever med hög frånvaro från lektioner riskerar att hamna utanför hela utbildningssystemet och det finns tydliga kopplingar mellan hög frånvaro och låg utbildningsnivå, riskfylld alkoholkonsumtion, drogproblem och kriminalitet (Springe, 2009). Vår rubrik blev då Vad är det som gör att eleverna väljer att delta (komma) på lektionerna/inte delta (komma) på lektioner. Vi valde att begränsa oss till närvaron i klassrummet, eftersom vi fortfarande försökte avgränsa vår forskning. Vi, som personal, tror oss också ha större möjlighet att påverka villkoren i klassrummet och därmed om eleven kommer eller inte. I skolan som helhet finns mycket annat som påverkar elevernas närvaro och konkurrerar om elevernas uppmärksamhet, till exempel elever från andra klasser, som man söker sig till eller också annat utanför skolan. Vi började se över vilken metod vi skulle använda för att få veta mera om vår fråga. Hur skulle elevers och pedagogers åsikter hjälpa oss att gå vidare. Hur skulle vi få reda på vad som verkligen styr om eleven kommer på lektionen eller inte. Tanken var då att göra en enkät som vi trodde var mest tidsbesparande och att eventuellt senare göra djupintervjuer om tid fanns. Så småningom tänkte vi om när det gällde enkät, bland annat för att vi hade svårigheter att hitta enkätfrågor, som vi visste var väsentliga för eleverna. Scherp (2009 s. 71) säger att det är svårt att konstruera enkätfrågor. Det kan uppstå oväntade svårigheter när man ska tolka, bearbeta och ställa samman uppgifterna Vi bestämde oss istället för att använda kvalitativa djupintervjuer med föreställningskartor med ett antal elever. Vi valde att göra det på grund av Att samtala med och tillsammans skapa en föreställningskarta är ett sätt att tydliggöra och förstå någon annans föreställningsvärld. Metoden har visat sig fördjupa samtalet samtidigt som den ger en helhetsbild av den intervjuades föreställningsvärld (Scherp, 2005 s. 64f). Staffan Larsson (1986) säger att det är viktigt att man blir förtrogen med de fenomen man vill analysera och ett sätt att bli det är att göra en kvalitativ intervju. I detta skede förändrades vår grupp då rektor och utvecklingspedagog lämnade gruppen, eftersom de även skulle arbeta i en kommunövergripande lärgrupp med fokus på nolltollerans (Folkesson, Rosendahl-Lehndahls, Lengsjö, Rönnerman, 2010). Rektor och utvecklingspedagog forskade vidare i den gruppen. Vid det laget hade vi också kommit fram till att vi ville ta bort den negativa delen i vår forskningsfråga, därför att vi ville lyfta fram och koncentrera våra lärdomar till det som är positivt med att gå på lektioner. Vi ville hitta orsaker till varför elever kommer på lektioner och dra lärdomar av det och förhoppningsvis senare i vårt dagliga arbete i klassrummet kunna förstärka dessa faktorer. Relationen mellan lärare/ pedagog och elev är grunden för det pedagogiska mötet. Det är den professionellas, det vill säga lärarens/ pedagogens uppgift att försöka förstå eleven och inte elevens uppgift att försöka förstå läraren/ pedagogen, skriver Springe ( 2009). Vår forskningsfråga blev nu Vad är det som gör att eleverna väljer att gå på lektionerna?. 5

6 Underlag för lärande Våra erfarenheter Scherp (2009) skriver att det är viktigt att ta reda på vilka lärdomar och erfarenheter, som redan finns, om det valda dilemmat bland medlemmarna i en lärgrupp innan man går vidare med dilemmat. Man behöver samla in ett underlag om den process som föregått resultaten, skriver Scherp (2009 s. 51). I den processen kan man för att fördjupa lärandet också söka svar hos t.ex. elever, föräldrar, andra lärare, styrdokumenten, Skolverket och i forskningen. (Tiller 2009) pratar i detta sammanhang om en lärandetrappa. Scherp (2009 s.52-53) skriver mera utförligt om detta. Vi funderade därför över sätt att skaffa oss underlag såsom enkäter, intervjuer och närvarostatistik. Metod För att få syn på vår lärgrupps erfarenheter gjorde vi ett lärande samtal, där frågan var: Vilka är våra erfarenheter av varför elever väljer att gå på lektioner?. Vi gjorde en gemensam föreställningskarta för att fånga detta. Vi fick skriva 3 post-it-lappar var och dela med oss av våra viktigaste erfarenheter om varför elever går på lektioner. Att göra en föreställningskarta skriver Scherp (2005) är ett bra sätt att synliggöra individers föreställningar och förståelse, ibland omedvetna, om ett visst fenomen. Mönster och slutsatser Vårt lärande samtal bidrog med följande utan inbördes rangordning: att gå i skolan är en självklarhet skolplikten ( Sveriges rikes lag) föräldramedvetenhet viktigt för framtida jobb viktigt att undervisningen är intressant, utmanande, nivåanpassad, nytänkande, kreativ och verklighetsbaserad med ledare som har ämneskompetens och förmågaa att bygga relationer viktigt att eleverna känner att det de gör är meningsfullt på något sätt och att de känner sig sedda (Partanen, 2009 s.77). tydliga instruktioner till elever struktur på lektionerna (Partanen, 2009). höga, rimliga förväntningar på eleverna (Partanen, 2009 s.51). skolan tror på att eleverna kan flexibel skolstart undervisning på rätt nivå eleverna känner sig förstådda krav hemifrån klasslärare med helhetsansvar för elever i högre åldrar stöttning (Gibbons, 2002). Förförståelse (Thurén, 2009). 6

7 Lärgruppen betonade olika faktorer för att närvaron skulle vara hög. Vi sökte i olika litteratur efter belägg för de olika aspekter, som kom fram i det lärande samtalet. Vi sökte mönster i de olika lärdomar vi hade. Vi såg att föräldrar är betydelsefulla och lärares erfarenheter och kunskaper är viktiga. Tydlighet, meningsfullhet och struktur på undervisningens utformning har betydelse liksom lärarens attityd till sina elever och omsorg om eleverna. Att elever känner sig förstådda och får jobba på en lagom svår nivå där eleverna får tänka för att förstå men är bekant med kontexten trodde vi bidrog till närvaron på lektionerna. När skolan ses som något naturligt och självklart för en bra framtid blir närvaron på lektioner viktig. Vi beslöt att behålla vår frågeställning Varför elever går på lektioner. Undersökning Urval De vi valde att intervjua är elever, som går i årskurs 7-9. De har alla olika närvarofrekvens på skolan. Hög närvaro, låg närvaro, låg närvaro som blivit hög och hög närvaro som blivit låg. Vi valde elever med olika närvarofrekvens därför att vi ville vi se om det fanns några likheter och skillnader i svar mellan dessa. Vi gjorde ett delvis subjektivt urval av intervjupersoner genom att låta våra arbetskollegor i varje arbetslag ge oss ett valfritt antal namn på elever som passade in under de kriterier vi önskat. Vi tog däremot inte hänsyn till vilken enhet/ vilket arbetslag eleverna tillhör i vårt resultat utan vi såg bara vinsten av att få så stort och olika underlag som möjligt gällande våra svar. Utifrån de namn vi fick från våra arbetskollegor delade vi upp 15 intervjupersoner mellan oss. Vi försökte att få så jämnt antal elever som möjligt ur varje närvarofrekvens. Vi hade alla haft en relation på något sätt till de elever vi intervjuade, utom till två. Vi valde elever att intervjua som vi kände att vi hade en bra relation till. Metod och genomförande Vi valde att använda oss av en kvalitativ intervju av elever med hjälp av föreställningskarta för att genom samtal kunna få en fördjupad förståelse av de svar vi fick (Scherp, 2009). Vi funderade också om tid fanns, att göra enstaka djupintervjuer med pedagoger. Frågan vi ställde var en så kallad ostrukturerad fråga (Bell, 2009). Från början planerade vi att göra en kvantitativ undersökning i form av en enkät, men på grund av tidsbrist och svårigheten att hitta de rätta frågorna för att få svar på vår frågeställning (Bell, 2009 s ) tyckte vi att den kvalitativa metoden passade bättre (Claesson, 2002, 2007). Vi hann heller inte göra djupintervjuer med pedagoger. Vår plan med detta var att senare göra en enkät i en större grupp elever. Vi skulle då använda oss av de frågor vi mejslat fram med hjälp av djupintervjuerna för att se allmängiltigheten i våra svar. Intervjun gick till så att vi bokade en tid med respektive elev. Vi beräknade att varje intervju skulle ta max 30min. Innan själva intervjun började var vi noga med att berätta om syftet med vår undersökning (Scherp, 2005 s.100) och (Bell 2009 s.157). Vi förklarade att det var för att få reda på elevers tankar om varför elever går på lektioner och förhoppningsvis lära oss mera om detta (Thurén, 2009). Då skulle vi kanske kunna få fler elever att gå på lektioner och i 7

8 förlängningen öka måluppfyllelsen. När vi hade ställt vår forskningsfråga, som också skrevs ner på ett stort papper (Vad är det som gör att du väljer att gå på lektioner?) fick eleven fundera så länge den ville och vi skrev ner svaren på papperet allt eftersom olika svar kom upp. Papperet, dvs. föreställningskartan, låg framför den intervjuade hela tiden. Beroende på de svar som kom upp ställdes förståelsefördjupande frågor. När vi hade gjort våra intervjuer skrev vi ner alla utsagor vi fått i ett vanligt worddokument. Genom att använda oss av Tabellmetoden (Scherp, 2009), kunde vi sedan kategorisera varje utsaga och sortera dessa utifrån vilken närvarofrekvens varje utsaga/svar hade. Vi hade ibland olika uppfattningar om under vilken kategori vissa svar passade bäst. Vissa utsagor var också omfattande och hade flera betydelser, vilket också orsakade problem för oss med kategoriseringen. Dessa fick då delas upp i flera kategorier, vilket löste det problemet. Vi bestämde att vi inte skulle ta med några dubbleringar, dvs. om vi tyckte någon utsaga gick att hänföra till två kategorier, valde vi den kategori som stämde bäst. Kategorierna vi så småningom fastnade för var: Framtid, motivation, kunskap, kompisar och lärare. När detta var klart kunde vi börja leta mönster i våra utsagor kopplade till elevernas närvarofrekvens. Några utsagor passade inte in i någon av våra kategorier och dem kallade vi nollor. Några placerades in under någon av de fem redan valda rubrikerna och de utsagor, som inte kunde föras in under andra kategorier blev skolplikt, alltså den svenska lagen. Mönster och slutsatser Lärgruppen har kommit fram till nedanstående resultat utifrån våra intervjuer. Tabell 1 visar hur många svar vi fått från respektive närvarogrupp i de olika utsagokategorierna. Tabell 2 visar den procentuella fördelningen av utsagorna i förhållande till det totala antalet utsagor i gruppen (bilaga 2). Tabell 1 Kategori utsagor Hög närvaro Låg närvaro Hög till Låg till antal svar antal svar låg hög Framtiden Motivation Kunskap Kompisar Lärare Skolplikt Utsagor totalt Närvarogrupp totalt antal svar

9 Tabell 2 Kategori Hög närvaro Låg närvaro Hög till låg Låg till hög Utsagor totalt utsagor Framtiden 28 % 4 % 17 % 31 % 22 % Motivation 30 % 46 % 33 % 23 % 33 % Kunskap 15 % 13 % 25 % 13 % 14 % Kompisar 9 % 19 % 8 % 5 % 11 % Lärare 11 % 17 % 17 % 28 % 17 % Skolplikt 7 % 2 % 0 % 0 % 4 % Fortsättningsvis kommer vi ibland att använda beteckningen: H = hög närvaro L = låg närvaro H-L = hög till låg L-H = låg till hög Högst antal svar har vi fått från kategorin motivation med 59 utsagor. Giota ( 2001) säger att Kunskap om elevers motivation är viktig att ha om man ska kunna bemöta och bedöma eleverna utifrån deras egna förutsättningar eller resurser. Näst största kategorin var framtiden som hade 39 utsagor. Motivation får nästan dubbelt så många utsagor som framtiden och mer än dubbelt så många som kategorierna kompisar, lärare och skolplikt. Både de med hög närvaro, låg närvaro och H-L har uppgett motivation som den viktigaste anledningen. De som gått från L-H har uppgett lärarna som näst största anledningen näst efter framtiden. Kategorin skolplikt verkade inte ha så stor betydelse. Endast 7 av 180 utsagor handlade om skolplikt. Största antalet utsagor från alla närvarogrupper kom från de med hög närvaro som hade 81 utsagor sammanlagt, alltså nästan dubbelt så många än de med låg närvaro som hade sammanlagt 48 utsagor. H-L hade 12 utsagor totalt och L-H 39st. Sett till antalet 3 intervjuade i kategorierna L och H-L har dessa lämnat många utsagor, närmare bestämt 60 av 180 totalt. De som hade förändrat sin närvaro gav nära nog 0 utsagor rörande kompisar. Genom våra intervjuer har vi kunnat se att de med hög närvaro tänker mer på hur skolarbetet påverkar deras framtid. Dessa elever är kanske helt enkelt mer motiverade för att de kan se sambandet mellan lärandet och framtida arbete. Giotas (2001) studie visar att elever som strävar mot mer långsiktiga mål såsom att gå i skolan och lära sig för att kunna välja olika utbildningar, yrken och jobb i framtiden är generellt sett mer framgångsrika i skolan över tid. Elever med låg närvaro har mycket lite framtidstankar och ser inte vikten av hur deras studier påverkar deras framtid. Giotas (2001) studie visar att elever som strävar efter mer kortsiktiga mål såsom att använda förvärvade kunskaper och färdigheter inom olika konkreta livssituationer är mindre framgångsrika i skolan över tid. Vår slutsats av denna undersökning och utifrån hela tabellens resultat är att motivationen är den största gemensamma nämnaren för tre av grupperna. För den fjärde gruppen var 9

10 framtiden och lärarna viktigast och sedan kom motivation. På andra plats i hela undersökningen näst motivation kom elevernas tankar på framtiden. Lärarens betydelse kom på tredje plats. Kompisar var en viktig anledning till att gå på lektioner bara för gruppen med låg närvaro. Skolplikt angavs bara av några elever som orsak. De med hög närvaro angav motivation och framtid som de två största anledningarna till lektionsnärvaro, de med låg närvaro uppgav motivation och kompisar och i gruppen hög till låg var motivation och kunskap viktigast. Gruppen låg till hög framhöll framtid och lärare som viktigast. Denna grupp skiljde sig från de andra grupperna genom att ange lärarna som viktig anledning till att gå på lektioner. Det behövs djupare och bredare forskning inom detta område för att kunna se säkrare resultat. Varför ser mönstret ut som det gör? De mönster som framkommit tydligast i vår undersökning är att motivation och framtidstro är starka skäl till varför man går på lektioner. De utsagor som hamnade under kategorin framtid är i princip enbart besvarade av elever med hög närvaro eller låg som blivit hög. En anledningen till detta är troligtvis att vi intervjuat 9 elever ur dessa två kategorier mot totalt 3 i de övriga två. Vi hade 3 bortfall från våra tilltänkta intervjukandidater som alla tillhörde grupperna L och H-L. Vi kan med detta dra slutsatsen att vårt resultat antagligen skulle sett annorlunda ut om vi haft lika många elever ur varje närvarogrupp. När vi analyserade utsagorna kunde vi hitta vissa mönster i de svar som gruppen L lämnat. De var till stora delar känslostyrda där det handlade om bekräftelse, att lyckas, lärarens bemötande, rättvisa och kompisar. En svårighet som dök upp i samband med att vi skulle dela upp intervjupersonerna mellan oss var huruvida det är bra att ha en relation till eleven eller inte. Om man har en nära relation till eleven man ska intervjua kan man få många och uttömmande svar men det kan också bli precis tvärtom. Har man eleven i undervisning och ska sätta betyg så kan det också påverka svaren vi får. En annan fråga vi också funderade över var om vi skulle vara en eller två lärare som intervjuade. Från elevens synpunkt och trygghet så ansåg vi det vara bäst att en person intervjuade. För vår del hade vi kunnat hjälpa varandra att ställa de förståelsefördjupande frågorna om vi varit två som intervjuat. Vi har alla olika erfarenhet utifrån vår lärarroll och att ställa förståelsefördjupande frågor. Det hade varit till vår fördel om vi hade hunnit träna på att ställa dessa förståelsefördjupade frågor till varandra innan intervjuerna. Vi upptäckte nämligen när vi skulle gå igenom alla föreställningskartor att vi gjort på två olika sätt. Tre av oss hade skrivit ner svaren direkt och två hade använt sig av post-it-lappar som eleven fick skriva på. Om detta har någon betydelse är svårt att säga. Det som däremot kan ha haft betydelse är hur olika fördjupande frågor vi ställt. Det visade sig nämligen att några av oss hade fått betydligt mer svar och fördjupningar på dessa. Hur öppen blev frågan egentligen? Hade vi hjälpt eleverna genom att ställa följdfrågor eller blev det ledande frågor istället? Vi hade inte klart för oss hur pass djupt vi ville gå och om vi kunde ställa hjälpfrågor till eleven. Skulle kategoriseringen blivit lättare om svaren varit korta? Hade vi då behövt göra fler fördjupande intervjuer? Gruppens sammansättning och lärprocessen kan i viss mån också påverkat vårt resultat. Som nämnt i bakgrunden tog det väldigt lång tid att hitta en gemensam forskningsbar fråga. Med 10

11 en sammansättning av rektor, specialpedagog, skolsköterska, textillärare, lärare i internationell klass samt en utvecklingspedagog visade det sig vara svårt. Vi hade två stora ämnen som vi alla hade olika fokus och intresse kring. Vi skulle också utgå från ett vardagsdilemma som vi kunde relatera till i vår under undervisning. En långdragen process kring detta gjorde att det många gånger kändes som vi inte hade tillräckligt med tid till resten av vårt arbete. Vi var också en liten sårbar grupp som vid ett lärgruppsmöte endast var 2 personer. Vid jämförelse mellan vår beprövade erfarenhet och vår undersökning ser vi följande: Synen på kompisars betydelse för om elever går på lektioner var olika bland oss i lärgruppen och i elevsvaren. I det lärande samtalet lärgruppen hade om våra erfarenheter nämnde vi inte kompisar alls. Däremot förekom kompisar i elevernas utsagor och speciellt då i gruppen med låg närvaro. Relativt sett till antalet utsagor i den gruppen förekom kompisar i 19% av utsagorna och det var då mer än dubbelt så ofta som för de andra kategorierna. Tyder detta på att gruppen med låg närvaro är mera kompisberoende än övriga kategorier? Om dessa elevers kompisar inte finns i klassrummet, söker sig dessa elever till kompisarna på en annan plats i så fall? Både intervjuade elever och lärgruppen betonade framtiden som en orsak för att närvara på lektioner. Bland intervjuade elever var det från gruppen L-H och H runt 30% av utsagorna som poängterade detta. Motivation var ju viktigt för elever i alla grupper, men speciellt viktigt var det för närvarogruppen L (46% av den gruppens utsagor). Lärgruppen hade också motivation som viktig orsak. I kategorin motivation förekommer en hel del utsagor, som vi betecknar som existensiella, känsloladdade utsagor. Inte minst gruppen L anger när det känns bra, som anledning att gå på lektioner (bilaga). Kunskap var viktigt för 13-15% av eleverna, utom för elever i närvarogruppen H-L, där 25% av gruppens utsagor handlade om kunskap. Lärgruppen hade också kunskap med som en viktig faktor för lektionsnärvaro. Lärarens betydelse för lektionsnärvaro betonades på flera sätt i lärgruppen. För gruppen H var det endast 11%, som angivit lärare som anledning till lektionsnärvaro. Av L och H-L angav 17% läraren som betydelsefull för närvaron. I gruppen L-H däremot var 28% av utsagorna inom kategorin lärare. Lärgruppen hade skolplikten som en orsak till att elever går på lektioner. Endast ett fåtal elevutsagor rörde skolplikten. Lärgruppen betonade också föräldrarnas betydelse, men föräldrar angavs bara i några av utsagorna från eleverna. Däremot kanske föräldrarnas betydelse ändå är stor för elever, men de har inte medvetenhet om föräldrarnas betydelse. Föräldrars inställning och attityd till sina barn har barnen/ eleverna ännu inte distans till och kan förstå vikten av. Lärgruppen har angett att gå i skolan är en självklarhet. Den orsaken kan vi inte hitta bland elevsvaren utifrån vår kategorisering. 11

12 När vi kategoriserat allt utom nollorna skulle det ha varit intressant att se mera på relationen mellan närvaron och kategorierna. Tyvärr hade vi lite tid till att studera detta närmare. Eftersom många svar handlade om motivation insåg vi att det skulle vara mycket intressant att titta närmare på motivationsgruppens arbete också. Tyvärr hade vi ingen tid till detta heller. Vi ville också titta mera på kategoriseringen utifrån närvaron, det vill säga se flera mönster i detta. 12

13 Referenser Bell, J. (2009). Introduktion till forskningsmetodik (4 uppl.). Malmö: Holmbergs AB. Claesson, S. (2002, 2007). Spår av teori i praktiken (2 upp.). Danmark: Narayana Press. Folkesson, L., Rosendahl Lehndahls, B., Längsjö, E., Rönnerman, K. (2010). Perspektiv på skolutveckling. Malmö: Holmbergs AB. Gibbons, P. (2007). Stärk språket, stärk lärandet. Göteborg: Elanders Sverige AB. Giota, J. (2002). Pedogogisk forskning i Sverige, årgång 7 nr.4: Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Göteborg: Göteborgs universitet. Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys- exemplet fenomenografi. Göteborg: Studentlitteratur AB Partanen, P. (2009). Från Vygotsky till lärande samtal. Lettland: Livonia Print. Scherp, H-Å. (2009). Att leda lärprocesser. Karlstad: Universitetstryckeriet. Scherp, H-Å. (2005). Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv. Karlstad: Universitetstryckeriet. Springe, K-A, (2009). Elevhälsa, Otillåten frånvaro-om hemmasittare, korridorvandrare och skolkare. Mölnlycke:Elanders Sverige AB Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2 upp.). Kina: Printing Malmö AB. Tiller, T. (2009). Aktionslärande: Forskande partnerskap i skolan. Egypten: Sahara printing. 13

14 Bilaga 1 Metod för datainsamling: Intervju med föreställningskarta Fråga: Vad är det som gör att du går på lektionerna? 0-? närvaro: 1. Framtid Hög till låg 2. Motivation Låg till hög 3. Kunskap Hög 4. Kompisar Låg 5. Lärare 6. Skolplikt Närvaro Kategori Utsaga H 1 För att få det lättare i framtiden, ej chock i gymnasiet H 1 Ett mål data H 1 För att få bra betyg H 1 Måste ha ett bra betyg strävan H 1 Komma in på gymnasium H 1 Teknik H 1 Ett klart mål H 1 En bra framtid H 1 En klar bild om framtiden H 1 Framtiden (jobb) H 1 Säkrare jobb i framtiden H 1 Möjligheter att studera vidare, gymnasiet, högskola H 1 För att man ska, för att det är viktigt H 1 Ta chansen nu annars måste jag göra det sen 14

15 H 1 Man behöver ju försörja sig H 1 Vill ha många möjligheter att välja H 1 Eftersom jag inte har någon talang så måste jag ta alla möjligheter H 1 Inget speciellt mål- måste ha många öppningar H 1 Jag vill öppna många dörrar H 1 Vill bli allmänbildad H 1 Få bra betyg H 1 Få ett jobb H 1 Komma in på gymnasiet H-L 1 Man kommer inte långt om man fuskar/ljuger H-L 1 Så att man kan bli något i framtiden L 1 Gymnasiet locker L 1 Vill klara sig L-H 1 Började i åk.8 att ha högre närvaro L-H 1 Vill få ett bra jobb L-H 1 Vill ha betyg för att komma in på den linje jag vill gå på L-H 1 Vill inte gå om L-H 1 Ha en framtid L-H 1 Inte gå IVIK L-H 1 Förbättra mig inför livet L-H 1 Vill ha jobb L-H 1 Egen försörjare L-H 1 Egna barn L-H 1 Min framtid ska bli bättre L-H 1 Frisör H 2 År 7 bryr sig inte År 8 mognaden större H 2 Om jag inte har något att göra så tänker jag mycket på vad som är jobbigt och då blir det en ond cirkel av ångest nervositet och rädsla. H 2 Jag inte vågar skolka. Jag att det är töntigt att skolka H 2 Haft det lätt för sig tidigare men kämpar mer H 2 Egna erfarenheter, gymnasiet, från vuxna, egen reseach?????????? 15

16 H 2 För att inte hamna efter H 2 Egna intressen H 2 Föräldrar viktiga H 2 Föräldrar inspirerar, sen jag var liten tipsar och informerar H 2 Vill vara sysselsatt H 2 Skolk ger extra jobb H 2 Ser inget positivt med att skolka H 2 Har inget behov att bryta en norm. H 2 Skolk är inte det rätta för mig H 2 Lyssnar H 2 Lär sig snabbare när ämnet är intressant. H 2 Viktigt att ha ett eget driv. H 2 Man kan lite av varje men kan alltid lära sig mer av eget intresse H 2 Inte så beroende av läraren H 2 Det är gratis, jag har chansen H 2 Vuxna engagerar sig- vill svara upp mot det H 2 Skolan är rolig H 2 Roligt att veta nya saker H 2 Vill hjälpa till att förändra världen H 2 Roligare med praktiska ämnen-det blir någotinte bara sitta och skriva H-L 2 Jag vill bevisa att jag har något i hjärnan H-L 2 När man inte får betyg ska man aldrig ge upp. H-L 2 Spännande lektioner, tex när vi arbetar tillsammans så får vi mer lust att lära H-L 2 Om jag visar vad jag går för kommer jag att få något stort av mamma om jag kommer in på gymnasiet L 2 Jag sover tidigt L 2 Kul ibland. Kul på slöjden, att sy kläder, jag bestämmer själv vad jag ska göra. L 2 Självklart är det bra att lära sig L 2 Jag vaknar i tid L 2 Vissa ämnen förstår jag bättre, då vill jag gå 16

17 L 2 Idrott är lätt L 2 Träslöjd är lätt L 2 Bild är lätt L 2 Modersmål är lätt ibland L 2 Jag går när jag gjort läxan L 2 Ibland har jag lust L 2 När jag är på bra humor L 2 När det inte är för mycket läxor/prov L 2 När jag känner att jag lyckas går jag dit. Det blir roligare och jag blir gladare L 2 Enskilt arbete bra när jag kan och vet vad jag vill. L 2 Måste nå målen L 2 Gillar att lyckas L 2 När man har nära skolan är det lättare att komma i tid L 2 När jag kommer i tid är det idé att komma till skolan L 2 När jag vaknar på bra humör kommer jag till skolan L 2 Gillar att fundera- det får jag göra mycket på So och No L 2 Drama bäst, då får man disskutera L-H 2 När man förstår så blir det roligare L-H 2 Engelska är jättesvårt men skolkar inte. Extra lärare såg behov. L-H 2 Bättre att vara på lektioner istället för att skolka. L-H 2 Pratar hemma mycket om skolk och varför jag skolkade. L-H 2 Efter samtal med föräldrar, mentor jobb förändrats ändrat tankesätt L-H 2 Förstår ej varför jag skolkade, hade mest roligt, bestämde det helt enkelt L-H 2 För att mina föräldrar säger det L-H 2 Vill lyssna på föräldrar L-H 2 Stöd varje dag. 17

18 H 3 Skolan ger kunskap H 3 Lära mig saker H 3 Nådde mål bara i årskurs 7 Bara att kämpa igenom H 3 Vissa ämnen mer intressant, matte kul H 3 Kunskap H 3 Göra läxor H 3 Man lär sig saker som är bra att veta H 3 Kunskap H 3 Veta nya saker H 3 Det finns så mycket som jag vill veta mer om H 3 Min värld är begränsad och jag vill lära mig mer om det som finns utanför. Jag vill se världen ur flera perspektiv H 3 Jag vill kunna relatera till det jag inte vet något om nu H-L 3 Viktigt att lära sig H-L 3 Att jag verkligen lär mig och inte fuskat mig igenom skolan H-L 3 Vi hjälper varandra vid samarbete. Grupparbete är ett bra sätt, det är bra som det är. L 3 Vill visa upp vad jag kan L 3 Man lär sig saker här. L 3 Går bara om jag orkar. L 3 SO enkelt, eftersom jag redan vet mycket, gillar att skriva uppsatser L 3 Engelska grupparbetet bra- bra resultat av jobbet L 3 Gillar utbildning L-H 3 De som kan mer kommer att jobba för de förstår och den dåliga gruppen kommer att prata och ha roligt och läraren ger dem IG. L-H 3 Göra olika saker som tex, grupparbete. Då har man någon som hjälper till (kompisar), då blir det bättre istället för att fråga lärarna. Det är svårare att förstå när man arbetar själv. 18

19 Nu har vi inte grupparbeten så ofta L-H 3 För att jag ska lära mig. L-H 3 Lägger mest tid på SO, olika religioner. Viktigt att alla får inblick i varandras. L-H 3 Matte är viktigt för pengar hanterar livet. H 4 Grupparbete- lär sig mycket om varandras nivåer. H 4 Kan hitta sysselsättning går bra med kompis. H 4 För att vara med kompisar H 4 Kompisarna är lektionerna H 4 Sociala livet är i skolan, är nöjd med det H 4 Lättare att ta in saker om man är allmänbildad ex.när man är ute och reser H 4 Träffa kompisar H-L 4 Det stör inte om det är skrik på lektionerna L 4 När kompisar är schyssta L 4 Roligt att vara i skolan för att träffa kompisar L 4 Det är lättare att få kontakt med kompisar i klassrummet L 4 Klassrummet en självklar/enkel mötesplats L 4 Kompisarna ger mig mer lust L 4 Samma tankar i huvudet i klassrummet L 4 Grupparbete bra ibland(samhörighet) L 4 När jag känner mig med i gruppen/klassen L 4 Vill komma när stämningen är bra med kompisarna L-H 4 Tryggare med alla elever+lärare positiv feedback L-H 4 Det händer då och då att jag inte får hjälp då frågar jag kompisar. Nu när jag går på många lektioner är det lättare att få hjälp. H 5 Bättre när det är lugnt i klassrummet-lättare att koncentrera sig då H 5 Lärare bör ha aktiviteter redan i år 7 om hur man tänker om framtiden? ta vara på intressen H 5 19

20 Vissa ämnen är intressanta, det beror helt på vilken lärare man har. H 5 Förmedlare viktig H 5 Kan förklara på mer än ett sätt. H 5 Viktigt att ha arbetsuppgifter. H 5 Bra förmedlare av kunskap är läraren H 5 Lärare som bryr sig vill jag ge respons på H 5 Få hjälp när man behöver hjälp H-L 5 Det räcker om man läraren visar en gång så förstår jag. H-L 5 Det är viktigt att lärarna ska vara lika mot alla elever. När någon kommer ny är det viktigt att den får tid. L 5 Jag vill känna mig säker på att jag förstår uppgiften L 5 Glada lärare L 5 Lärare som bryr sig om mig L 5 När jag förstår läraren L 5 Om läraren är schysst L 5 När en lärare förklara bra L 5 När läraren är snäll och låter en gå när man inte orkar mer L 5 Uppgifternas utformning L-H 5 Nivågruppering ska inte göras. Det känns inte bra att läraren har delat in oss i en bra och en dålig grupp. L-H 5 Om det ska vara grupparbeten så delas man in i små grupper, blandat med både duktiga och mindre duktiga elever så att alla hjälps åt. L-H 5 Det ska inte vara tvång att tex. Ta av sig mössan. Det kan ju vara så att man inte fixat håret, bättre med en valmöjlighet. Många går ut från lektionerna för att de inte vill ta av sig mössan och jackan, mest i D-enheten. Det vet jag. L-H 5 Lektionen ska inte vara tråkig, inte läsa hela 20

21 tiden, L-H 5 När jag inte fick hjälp så gick jag inte på de lektionerna. Lärarna gick bara till de duktiga eleverna. L-H 5 Läraren ska vara aktiv och inte skrika så mycket, vara lugn och rolig. Om man inte förstår så ska läraren kunna berätta vad saker innebär och betyder. L-H 5 Läraren ska gå runt och fråga om man vill ha hjälp L-H 5 Läraren sätter en stämpel på de eleverna som gör det ännu värre. Då vet läraren att de eleverna inte jobbar så mycket så då struntar läraren i dem. L-H 5 Läraren behöver vara mer bestämd (inte tvingande men bestämd) och se till att eleven gör nytta. L-H 5 Inte bra/viktigt om läraren ska bjuda på godis sånt L-H 5 Förr tänkte lärarna att det är ingen idé att hjälpa för han kommer ändå inte nästa lektion. H 6 Lite för att man måste H 6 Skolplikt (konsekvenser) H 6 Lag som måste följas H 6 Man måste gå i skolan H 6 Det finns en lag på det H 6 Man måste L 6 Jag går till skolan för att jag måste. 21

22 1 Framtid Bilaga 2 Hög närvaro 23 Låg närvaro 2 Låg-Hög 12 Hög Låg 2 2 Motivation Hög närvaro 24 Låg närvaro 22 Låg-Hög 9 Hög Låg 4 3 Kunskap Hög närvaro 12 Låg närvaro 6 Låg-Hög 5 Hög Låg 3 4 Kompisar Hög närvaro 7 Låg närvaro 9 Låg-Hög 2 Hög Låg 1 5 Lärare Hög närvaro 9 Låg närvaro 8 Låg-Hög 11 Hög Låg 2 6 Skolplikt Hög närvaro 6 Låg närvaro 1 Låg-Hög 0 Hög Låg 0 22

23 23