Hur kan matematikundervisningen vara utformad för att främja elevernas matematikutveckling?
|
|
- Gösta Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur kan matematikundervisningen vara utformad för att främja elevernas matematikutveckling? Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet 15 hp. Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstads universitet Christine Jangebrand Agneta Sillman Karlsson Katrin Lingensjö Siw Nygren Ulla-Britt Sjöstedt Carolina Strömberg Examinator: Hans-Åke Scherp
2 Bakgrund På skolan finns det en grupp som har börjat jobba med att utveckla matematiken med stöd av ett kommunövergripande läsa-skriva-räkna projekt. Det var därför naturligt att det skulle finnas en matematikgrupp på skolan när den blev en modellskola. Vi fick träffas i små grupper för att belysa vad vi tyckte var dilemman på skolan. Utifrån allas tankar gjordes lärgrupper där alla fick göra ett första- och andrahandsval. Därefter samlades vi sex personer i en lärgrupp kring matematik. Fyra stycken av oss jobbade vid start i förskoleklass, en arbetar i årskurs 3 och en arbetar med matematik i fyran och femman. Vid första lärgruppsmötet gjorde vi ett lärandesamtal utifrån en tankekarta kring vårt val av lärområde. Vi är alla intresserade av att höja måluppfyllelsen på skolan. Vidare upptäckte vi att alla i gruppen var intresserade av att skapa en röd tråd och en gemensam grund i matematik på skolan. Vi hade också tankar kring hur vi kan göra för att utveckla det laborativa arbetet på skolan. Vi pratade om att matteboken lätt styr undervisningen för mycket. Tankar som också kom upp och som vi samtalade kring var hur man tidigt kan sätta in åtgärder för att stötta elevers matematiska utveckling. Övriga reflektioner var hur vi ökar elevernas lust att lära kring matematik och hur vi möter nyanlända barn och följer upp deras matematikkunskaper i samband med deras bristande språkförståelse. En fråga vi också ställde oss är om en matteverkstad kan ge en tydlig bas för matteutveckling och skapa lust att lära. Lärprocess- val av forskningsfråga Bell (2009) beskriver svårigheten med att välja ämne och inriktning inom ett forskningsområde. Hon skriver att många inriktar sig utan att ha tagit sig tid till diskussion och reflektion. Vidare menar hon att det är lätt att hamna i en vilja att få snabba resultat, hon påpekar vikten av det långsiktiga arbetet för att få en förändring av vår förståelse. Vi upptäckte ganska snabbt denna svårighet i vår lärprocess. När vi tittar tillbaka ser vi att vi kunde ha utvecklat de frågor vi hade från början och satt oss in i dem mera och fördjupat oss i de frågorna i vårt vardagsarbete. Vid nästföljande träff diskuterade vi den låga måluppfyllelsen som skolan och övriga skolor i kommunen har och vad vi tror att det beror på. Vi var eniga om att orsakerna kan bero på att vi saknar helhetssyn, jobbar för mycket i matteboken och pratar för lite matematik med barnen. Vi menar också att det kan bero på att vi inte ger eleverna tillräckligt med tid att befästa kunskaperna. Till viss del kan det också bero på språkförbristningar då vi har många barn av utländsk härkomst. Vi ställer oss också frågor kring hur familjernas inställning kring matematik påverkar eleverna och om vi har för lite laborativ matematik. Vid nästa träff diskuterade vi hur elevernas motivation och uppfattning kring matematik påverkas av att jobba laborativt respektive i matteboken. Genom ett lärandesamtal resonerade vi kring vad ett laborativt arbetssätt är för oss. Vi enades om att det är att göra det abstrakta mer konkret, problemlösning, experiment, hypoteser och undersökande arbetssätt samt att koppla vardagsproblem till mattespråk. En reflektion vi gjorde var att vi kanske inte är tillräckligt tydliga med att påvisa att till exempel duka och att dela en apelsin är matematik. Vi ställde oss också frågan om vi förenklar det matematiska språket genom att exempelvis säga ring istället för cirkel. En annan reflektion är om det finns för låga förväntningar på barnens matematiska förmågor.
3 Vi upplevde att det skulle vara svårt att genomföra en jämförande undersökning med vår nuvarande forskningsfråga då vi är en f-5- skola. Vi funderade till exempel på att göra en undersökning kring elevernas förståelse för likhetstecknet men ansåg att det skulle bli svårt att jämföra resultaten. När vi träffades gången därpå diskuterade vi hur vi tror att eleverna tänker kring matematik. Vi är ense om att vi tror att eleverna anser att matematik är matteboken, siffror, ramsräkning, antal, mätning, problemlösning, abstrakt, svårt, enkelt och något som man bara gör på lektionerna. Utifrån vad vi tror att eleverna anser att matematik är ville vi undersöka om den bilden stämmer. Scherp (2009) skriver om vikten av att forskningsfrågan är forskningsbar och förankrad i vardagsarbetet. Det är något som vi har tyckt varit väldigt viktigt och det har medfört att vi förändrat vår forskningsfråga många gånger. Vi ville att frågan skulle vara forskningsbar och ge utveckling i vårt arbete. Vi insåg att det skulle vara en fråga med låg utvecklingspotential och ändrade det till att undersöka hur vi kan arbeta för att eleverna ska uppleva nyttan av matematik i vardagen. Vi pratade vidare om att vi måste minska vår problemformulering och hade därefter ett lärandesamtal om vad vi tror att eleverna behöver för att se nyttan av matte i vardagen. Vi kom fram till hur viktigt det är att prata matematik, att ha praktiska övningar, en tydlig inledning med återkoppling, vardagsnära övningar, ämnesövergripande arbetssätt, problemlösning och ge eleverna verktyg att kunna använda hjälpmedel i olika situationer. Vi bestämde oss för att använda viktningsmodellen utifrån vårt lärandesamtal. När vi hade viktat upptäckte vi att vi egentligen inte svarat på den ursprungliga frågan och bestämde därför att ändra frågeformuleringen till: Hur kan matematikundervisningen vara utformad för att främja elevernas matematikutveckling? Forskningsfråga När vi började var vi inne på att ta reda på varför vi tror att skolan har så låg måluppfyllelse när det gäller matematik. Då vi insåg att det var ett alltför stort område försökte vi ändra vår frågeställning så att den skulle bli forskningsbar. I våra lärandesamtal pendlade vi mellan flera olika frågeställningar som mynnade ut i den slutgiltiga frågeställningen: Hur kan matematikundervisningen vara utformad för att främja elevernas matematikutveckling?
4 Underlag för lärandet I våra första lärandesamtal samlade vi våra tidigare erfarenheter. Folkesson m.fl. (2004) betonar att det som är betydelsefullt när verksamheten ska utformas är pedagogernas kunskaper och erfarenheter. Vidare menar hon att många saker i undervisning och organisation bör ifrågasättas för utveckling av skolan och dess pedagoger. Några av de mönster vi kunde se var att matteboken styr undervisningen och att individuellt arbete dominerar undervisningen. Matteresultaten på skolan och nationellt är och har varit låga. Vi saknar en röd tråd i undervisningen på skolan. I vår lärgrupp kom vi fram till att en lättillgänglig matteverkstad skulle kunna vara ett komplement för att tydliggöra undervisningen på ett bra sätt. Vi diskuterade också hur vi ska kunna nå de elever som anländer under de senare skolåren utan tidigare känd skolgång, och med stora brister i svenska språket. Vår erfarenhet är att barn i stor utsträckning likställer matematik med arbete i matteboken. För att vidga underlaget på vår forskningsfråga intervjuade vi ungefär två elever per klass och ställde vår forskningsfråga till 8 av våra kollegor. Vår tanke var att först göra en enkät som eleverna skulle svara på men vi upptäckte snabbt att det var svårt att formulera en enkät som passar både elever i förskoleklass såväl som årskurs fem. Vi bestämde då att koncentrera oss på intervjuer. Vi intervjuade både pojkar och flickor med svensk och utländsk härkomst. I lärgruppen valde vi att göra en viktningsmodell av våra tankar om vad eleverna behöver vara med om för att se nyttan med matematiken i vardagen. Reliabilitet och validitet Thurén (2009) beskriver reliabilitet som undersökningens tillförlitlighet. För att en rapport ska ha en god reliabilitet måste mätningarna vara korrekt utförda och ett tillräckligt stort antal mätningar vara gjorda. Vi har intervjuat 22 elever (av cirka 250) och 8 pedagoger (av cirka 30) fick svara på en frågeställning. Orsaken till att vi valde ett så begränsat antal elever var helt enkelt tidsbrist. Vi har i efterhand ångrat att vi inte utformade en enkät som kunde ha besvarats av alla elever på skolan, och vi är införstådda med att det begränsade antalet påverkar undersökningens reliabilitet. Validitet är enligt Thurén (2009) hur pass väl forskningsfrågan och undersökningen stämmer överens. Har man undersökt det man vill undersöka? En av de frågor vi ställde till eleverna vid intervjun var svår för dem att svara på. Det är svårt för en elev att svara på hur man lär sig bäst då vi inte aktivt har arbetat med exempelvis lärstilar på vår skola. Vår frågeställning i vårt eget lärandesamtal: Vad behöver eleverna för att se nyttan av matematiken i vardagen? blev inte riktigt vad vi hade tänkt undersöka. Den frågan vi egentligen besvarade var: Vad behöver eleverna vara med om för att nå en god matematisk utveckling? Etiska regler Bell (2009) nämner konfidentialitet och anonymitet som viktiga etiska riktlinjer vid vetenskapliga undersökningar. I de metoder vi använt i vår undersökning har vår ambition varit att följa de etiska riktlinjer som finns. Alla i vår undersökning är anonyma, såväl lärare som elever. Genom att presentera våra resultat i tabellform har svaren blivit avkodade. Alla har frivilligt deltagit i undersökningen och fått information om syftet med den.
5 Intervju Bell (2009) berättar om det komplexa med intervjuer där det tar lång tid att utföra en intervju och resulterar i färre deltagare. Hon säger vidare att det är svårt att analysera intervjuer så att se de blir objektiva. Den som intervjuar tolkar oftast in utifrån sin egen förståelse. Vi har genomfört en ostrukturerad intervju där några frågor varit förutbestämda och där vi även har lämnat utrymme för öppna frågor till varje informant. Enkät Bell (2009) säger att det är viktigt att veta hur man får reda på den information man söker innan man bestämmer sig för vilken metod man ska använda. Vi var osäkra på vilken metod som passade vår undersökning bäst där vi ville få information från våra kollegor. Tidsbegränsning gjorde att vi beslutade oss för enkätform med en öppen fråga. Bell skriver att öppna frågor ger en mängd information som också kan vara svårt att sortera.
6 Resultat Enkätundersökning Claesson (2007) skriver om olika teorier kring elevers lärande och framhåller att det är viktigt att veta som pedagog vilka teorier som påverkar dennes undervisning och förhållningssätt. Den barnsyn pedagogen har genomsyrar undervisningen. Claesson framhåller att det finns många influenser till hur vi tänker och gör som uppfostran, lärare, lärarutbildning, litteratur och andra kurser. Det kan även vara olika ramfaktorer som påverkar att en pedagog gör på ett annat sätt än sin övertygelse. Hon visar i sina vardagsobservationer på att lärare många gånger har en tanke om hur och varför undervisningen ska ske men att den inte så ofta efterlevs. Vi frågade 8 lärare på skolan som arbetar med matematik i respektive grupper från förskoleklass till år 5 om vad de tror gynnar en matematisk utveckling. Utifrån detta har vi sammanställt deras svar i tabellmetoden. Resultatet blev 9 olika utsagor som lärarna anser gynna den matematiska utvecklingen. Den första utsagan är engagerade pedagoger med ämneskunskaper i matematik där en röd tråd och tydliga mål är centralt. Pedagogerna anser också att det är viktigt med utvärdering, återkoppling och uppföljning av varje elev. Den andra utsagan är begrepp, pedagogerna anser att det är viktigt med en grundläggande begreppsuppfattning, begreppsförståelse, och undervisning utanför matteboken. Den tredje utsagan är vardagsmatte, vardagsnära uppgifter med diskussioner och samtal utanför matteboken ger en god utveckling anser pedagogerna. Den fjärde utsagan är konkret material där praktisk matte ger en bra förståelse. Den femte utsagan är att prata matte, eleverna bör få undervisning utanför matteboken med bland annat mattesagor. Den sjätte utsagan är elevinflytande och att det viktigaste är att ha lyhördhet för barnens tankar och idéer. Den sjunde utsagan är grundläggande kunskaper i matematik som t.ex. taluppfattning, tiokamraterna, positionssystemet och träna att se mönster. Den åttonde utsagan är lustfyllt lärande där eleverna ska få använda alla sina sinnen i matteundervisningen, leka och ha roligt. Den nionde utsagan är resterande svar som inte gick att placera in i övriga utsagor. Som exempelvis arbetsro, tid till att tänka, inre motivation dvs. att se nyttan med matematiken. Se bilaga 1 Skattning utifrån föregående enkätfråga Resultatet i skattningen visar att de flesta pedagoger som deltagit skattar sig själva relativt högt. Exempelvis kan vi se att vi har många pedagoger som anser sig vara engagerade och kunniga. Andra områden som är högt skattade är: begreppsförståelse, arbetsro, tid att tänka, konkret material och positionssystemet. Lågt skattade områden är: leka matte, prata matte, mattespel på datorn, väl utarbetad arbetsgång och problemlösning. Se bilaga 1
7 Barnintervju 22 barn deltog av dessa ansåg 14 barn varav 8 pojkar och 6 flickor att när man jobbar med matte så är det i matteboken. 13 elever varav 8 pojkar och 5 flickor anser också att de lär sig bäst via matteboken. Fyra pojkar menar att man jobbar praktiskt med matte under lektionerna. 1 pojke och 1 flicka menar också att de lär sig bäst av att arbeta praktiskt. 2 flickor menar att de lär sig bäst genom att få enskild undervisning av läraren men ingen har svarat att de gör så på lektionerna. 4 flickor har svarat att man arbetar med mattespel på lektionerna men ingen ansåg att de lär sig matte bäst med hjälp av spel. Hur lär du dig matematik bäst? Antal elever 5 4 Flickor Pojkar Mattebok Läxor Praktisk matte Enskilt med läraren Genomgång helklass Samarbete elever Mattelekar Problemlösning Arbetsro Prov Räknesagor Lätta uppgifter Laborationer Utsagor Vad gör ni när ni jobbar med matematik? Antal elever 5 4 Flickor Pojkar Matteboken Läxor Praktisk matte Mattefilm Genomgång helklass Mattespel Mattelekar Problemlösning Begreppsarbete Prov Mattesagor Arbetsuppgifter Experiment Utsagor
8 Analys Ca 66 % av eleverna i undersökningen anser att de använder matteboken när de arbetar med matematik och att de även lär sig matematik bäst genom matteboken. Däremot var det ingen av lärarna som ansåg att matteboken gynnar den matematiska utvecklingen. Detta blir intressant då alla lärare mer eller mindre använder en mattebok i sin undervisning. Även om matteboken kan vara ett stöd och en metod för att förankra och repetera så kan vi se utifrån vår undersökning att den får styra för mycket. Vad beror detta på? Vi tror att det kan bero på att det är en trygghet för läraren att utgå från en bok samt att det beror på tidsbrist att planera upp praktiska lektioner. Vi tror även att det behövs eftertanke och nytänkande för att utveckla sin undervisning och sina arbetssätt. Att barnen tror att de lär sig bäst genom arbete med mattebok är egentligen inte konstigt om det är det vi förmedlar. Vi tror även att det var en svår fråga till eleverna om hur de lär sig bäst. Vi behöver arbeta mer medvetet med elevernas reflektioner över sitt eget lärande. Det hade varit intressant att få fram om bästa sättet att lära sig, skiljer sig åt eller om lektionsupplägget varierar beroende på barnens ålder. Vi kan se en tydlig skillnad i vad pedagogerna tror gynnar en god matematisk utveckling och hur eleverna tror att de lär sig matematik bäst. När det gäller frågan om hur eleverna lär sig matematik bäst kan man se att matteboken är klart överrepresenterad. Pedagogerna har i sin tur skattat sig som medel (5-6) vad det gäller arbete utanför matteboken. När man frågar eleverna vad de arbetar med under matematiklektionerna får man även här svaret matteboken. Man kan dock se att det finns en lite större variation bland svaren.
9 Diskussion: Svårigheter i processen En svårighet för oss var att efter en lång arbetsdag kunna hålla fokus på vårt arbete i lärgruppen. Ett genomgående problem under hela tiden var tidsbristen till att planera och genomföra vårt projekt. Det var svårt att hitta en gemensam forskningsfråga då vi är en f-5 skola. Vi hade problem att hitta en frågeställning som passade alla åldrar. När vi träffades i lärgruppen hade alla en inställning av att vi skulle utveckla matematiken på vår skola och öka måluppfyllelsen. Vi tänkte att vi skulle kunna göra detta under läsåret och det var inte en möjlighet utifrån de förutsättningar vi fick. Genom att vi hade storslagna planer så var vår första fråga väldigt omfattande och bred. Vi anser att ifall vi hade fått mer lästid i början av projektet och läst in oss på vad systemetisk kunskapsutveckling innebar hade vår förförståelse varit annorlunda av vårt arbete i lärgruppen. Vi har varit intresserade av många olika forskningsfrågor och det har gjort det svårt för oss att begränsa oss. Vi skulle ha ägnat mer tid från början och satt oss in i våra dilemman på skolan som vi kunde se i våra klasser och utifrån dem haft lärande samtal och observerat i klassrummet. Vi borde även ha lagt ner mer tid på vår fråga som vi hade i början av arbetet med att få en undersökningsbar fråga. Vi tror även att det är en del av lärprocessen att tänka i nya banor utifrån lärande samtalen och då blir det förändringar av frågan. Då frågan inte varit tydlig nog för alla och förståelsen varit olika så fastnade gruppen och kom inte vidare utan nya frågeställningar diskuterades. Eftersom det varit olika handledare har informationen varit olika och vi har fått många synpunkter som inte alltid varit samstämda, och det har gjort oss osäkra i vår process. Gruppen har varit instabil då vi varit många och det ofta varit någon som fattas. Den feedback vi har fått har vi tolkat på olika sätt och inte alltid förankrat hos alla i gruppen. När vi i våra lärandesamtal har diskuterat våra funderingar kring matematik har vi vid flera tillfällen gått för fort fram utan att se till att vi alla har samma uppfattning om vårt dilemma. Dessa svårigheter har bidragit till att forskningsfrågan förändrats under tidens gång. Vi tror att om alla i gruppen hade jobbat inom samma arbetslag hade det varit enklare att arbeta med våra lärdomar i ämnet, i vardagsarbetet. Då underlaget för undersökningen är litet är det svårt att dra några säkra slutsatser av resultatet, det skulle ha varit intressant att se om mönstret upprepande sig i en större undersökning. Frågeställningen i enkäten var så pass öppen att det blev svårt att dra några säkra slutsatser när pedagogerna skattade sina svar. Det är svårt att veta tillförlitligheten i deras svar då de skattat sig själva så högt. Risken finns att de har påverkats av att vi jobbar på samma skola och det är dessutom svårt att vara självkritisk. Ett annat problem var att hitta mätbara frågor, tydliga och begränsade frågeställningar som är lätta för barnen att förstå i barnintervjuerna. Framtida forskning Vi vill fortsätta undersöka hur vi pedagoger kan påverka elevernas inställning till matematik. Vi vill också se huruvida en matematikverkstad kan förändra elevernas syn på matematik. Det skulle även vara intressant att ta reda på varför eleverna anser att matteboken är det viktigaste verktyget för att lära sig matematik och hur det kan komma sig att elevernas och pedagogernas svar skiljer sig så markant. Ett utvecklingsområde är att få en gemensam syn på vad som gynnar en god matematisk utveckling och vad vi faktiskt gör i undervisningen. Det skulle vara givande att få utöka underlaget av vår undersökning för att se om det ger samma resultat.
10 Källförteckning Bell, J. (2009). Introduktion till forskningsmetodik, (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB Claesson, S. (2002,2007). Spår av teorier i praktiken, (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Folkesson, L., Lendahls Rosendahl, B., Längsjö, E., Rönnerman, K. (2004). Perspektiv på skolutveckling, (8:e uppl.). Lund: Studentlitteraratur AB Scherp, H-Å. (2005). Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv. Karlstad. Scherp, H-Å. (2009). Att leda lärprocesser. Karlstad. Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2:a uppl.). Malmö: Liber AB.
11 Bilaga 1 Kategori Utsaga Skattning 1 Engagerade och kunniga lärare 1 Engagerad lärare som kan 8 ämnet 1 God insikt i skolverkets 8 kursplaner 1 Tydliga mål för eleverna, 7 lärarna och föräldrarna 1 Röd tråd i undervisningen, grov 8 planering 1 Utvärdering, återkoppling och 6 dokumentation i elevens utveckling. 1 Varierande arbetssätt 8 1 Engagerade pedagoger med 9 ämneskunskaper i matematik. 1 Väl utarbetad arbetsgång 2 1 Lagom utmanande uppgifter 7 1 Utbildade och engagerade 6 pedagoger 1 Uppföljning av varje elev och 4 dess kunskaper. 2 Begrepp 2 Begreppsförståelse 9 2 Klargöra begrepp 8 2 Språkförståelse 10 2 Grundläggande 5 begreppsuppfattning hos eleverna. 2 Matematiska begrepp. 8 2 Begrepp 5 2 Begreppsförståelse 6 3 Vardagsmatte 3 Dagligt mattetänk 6 3 Arbete med problemlösning 2 3 Vardagsnära matematik 8 3 Vardagsnära uppgifter med 7
12 diskussioner och samtal 4 Undervisning utanför 5 matteboken 4 Arbete utanför matteboken, 6 t.ex. pussel och mattespel 4 Konkret material 4 Konkret material 8 4 Praktisk matte 6 4 Konkret material 8 4 Arbete med geometriska figurer 6 4 Konkret material 9 4 Tillgång till konkret material. 4 4 Praktisk matte med konkret 8 material 4 Konkret material 8 5 Undervisning utanför 6 matteboken 5 Prata matte 5 Mattesagor 6 5 Prata matte 4 6 Elevinflytande 6 Elevinflytande 8 6 Lyhördhet för barnens tankar 8 och idéer. 7 Olika matematiska metoder 8 7 Grundläggande kunskaper i matematik, t ex taluppfattning, metoder 7 Femkamraterna 10 7 Tiokamraterna 10 7 Positionssystemet (ental, tiotal, 10 hundratal) 7 Träna att se mönster 8 8 Lustfyllt lärande 8 Använda alla sinnen i 8 matteundervisningen 8 Leka matte. 2 8 Leka fram matematik 8 8 Lustfyllt lärande 8 9 Övrigt
13 9 Arbetsro 10 9 Tid att tänka 10 9 Eleverna ska se nyttan av att 6 kunna matematik. Inre motivation. 9 Mattespel på datorn 2 9 Ämnesintegration, se hur 8 matematiken hänger ihop. 9 Trygghet- våga prova sina lösningar 7
14
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Christine Jangebrand Katrin Lingensjö Siw Nygren Ulla-Britt Sjöstedt Bakgrund: Våra lärdomar från lärgruppsarbetet
Läs merbjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
Läs merIT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling - med fokus på berättandet?
Karlstad Universitet Estetisk-filosofiska fakulteten Institutionen för utbildningsvetenskap Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet (15hp) IT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling
Läs merVad finns det för skäl att lämna matteboken? Vad gör man då istället?
Estetisk-filosofiska fakulteten Pedagogik Anna Björck, Anna Bylund, Elisabeth Collin, Jens Edler, Pia Hansson, Per Lundholm Vad finns det för skäl att lämna matteboken? Vad gör man då istället? Systematisk
Läs merPaper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs merModell- /forskarskolorna i Sundsvall. Lust att lära läsåret 2011-2012
Modell- /forskarskolorna i Sundsvall Lust att lära läsåret 2011-2012 Inledning Giota Joanna (2002) har i sin forskning kommit fram till att de duktiga eleverna klarar av att vara både inre och yttre motiverade
Läs merMatematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Läs merKvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators
Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merElevers lust att lära
Lärgruppen Lust att lära 2011-12-17 Karlstad universitet kau.se Elevers lust att lära Säg inte att jag är dum Jag kan vifta med mina två öron, kan du? Ser jag trött ut? Min inre motivation driver mig framåt.
Läs merLPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Läs merHur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse
Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet 15 hp. Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstads universitet Författare Mikael
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merPlan för matematikutvecklingen
Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att
Läs merMatematikutveckling i förskoleklassen
Glittmark, Magnusson, Olsson & Terner Matematikutveckling i förskoleklassen Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun
Läs merkan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Läs merMotivation för matematik
Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 6: Matematikängslan och motivation Motivation för matematik Karolina Muhrman och Joakim Samuelsson,
Läs merGruppdiskussionen hösten 2011
Gruppdiskussionen hösten 2011 I gruppen om ca 5-10 deltagaren diskuterades följande: Som pedagogisk ledare, vad är kvalité i matematikundervisning? Hur ser mina lärare på kvalité? Hur kan jag som pedagogisk
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merPå Nydalaskolan i Malmö har varje klass minst tre lektioner matematik
Jessica Håkansson Bedömningsarbete på Nydalaskolan Genom ett strukturerat arbete med Bedömningsstöd i taluppfattning görs eleverna i hög grad delaktiga i sitt matematiklärande. Författaren beskriver också
Läs merVälkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet
Välkomna! Närträff 9 februari 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Dagplanering 9 februari - 17 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merTänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16
Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Sammanfattning av lärares synpunkter 1. På vilket sätt är lärarguiden ett stöd för undervisningen om tal och räkning? Det finns en tydlig
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merHammarbacksskolan RO Resultatuppföljning
Läsåret 2013/2014 Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning Innehållsförteckning Vårt rektorsområde...3 Verksamhetsidé...3 Vision...3 Prioriterade mål läsåret 2013-2014 med kommentarer 4 Hammarbacksskolans
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merAtt arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan. Cecilia Eriksson
Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan Cecilia Eriksson 2017-01-09 1 Följ med på en resa från en idé om fördjupningsgrupper, till samarbete mellan speciallärare och lärare, till elevhälsa
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs
Läs merMatematik är ett ämne som många människor, både barn och vuxna
Mikaela Thorén Motivation för matematik Författaren ger här en bild av vilka faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära matematik. Artikeln bygger på författarens examensarbete som belönades
Läs merNOKflex. Smartare matematikundervisning
NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merVISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Läs merDigitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport förskola
Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport förskola Denna systematiska översikt sammanställer forskning om digitala lärresurser för att utveckla barns och elevers kunskaper i matematik.
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merLokal planering i matematik
2007-05-16 Lokal planering i matematik gemensam för Ölmbrotorps skola, Ervalla skola, Hovstaskolan, Lillåns södra skola, Lillåns norra skola och Lillåns skola 7-9 2007-05-16 1 Bakgrund Detta är ett dokument
Läs merNär vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper
Florenda Gallos Cronberg & Truls Cronberg Två perspektiv på att utveckla algebraiska uttryck Svenska elever påstås ha svårt med mönstertänkande. Eller är det så att de inte får lärarledd undervisning i
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Flickor som mår allt sämre och pojkar som uppnår sämre resultat än flickor. Många elever har anpassningar eller särskilda åtgärder. Barn i behov av särskilt stöd. Vilka
Läs merPrata matematik vägen till förståelse
Prata matematik vägen till förståelse Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpeneskolan, Skövde Stefan Löfwall Karlstads universitet Algebra, Filipstad Att prata mer matematik är en sak som genomsyrat hela
Läs merUnderlag för kvalitetsarbete inom matematik Krungårdsskolan Åk 1-6 sept 2009-juni MÅL: a. Läroplansmål Mål att sträva mot
Utvärdering 21 juni 2010 Underlag för kvalitetsarbete inom matematik Krungårdsskolan Åk 1-6 sept 2009-juni 2010 1. MÅL: a. Läroplansmål Mål att sträva mot * Utvecklar intresset för matematik samt tilltro
Läs merVad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning
Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska
Läs merKVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
Läs merKvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)
Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan
Läs merPedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.
Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 4 Sammanfattning av läsåret 2017/18 4 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merLära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby
Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet
Läs merMatematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson
Matematiklyftet Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling 2008 Angelina Briggner och Jenny Sonesson Innehållsförteckning Introduktion sid 2 Resultat sid 3 Sammanfattning sid 8 Introduktion Under
Läs merSammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010
Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller
Läs merFRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Läs merObservationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):
1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:
Läs merAddition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta
LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter
Läs merKvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fågelås skola i Gate Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Den lässatsning vi startade gav en större
Läs merSammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Läs merKunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola
2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2009/10
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10 Strands förskolor och skola Sammanfattning Analys av och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten Åtgärder för förbättring 2. SAMMANFATTNING Strands förskolor och
Läs merDigitala och webbaserade hjälpmedel vid matematiksvårigheter för att stimulera till bättre studieresultat
Digitala och webbaserade hjälpmedel vid matematiksvårigheter för att stimulera till bättre studieresultat Vad säger forskningen om att ta till digitala hjälpmedel vid matematiksvårigheter och när är det
Läs merVad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor
Per Fagerström. (PPP) Vad gör du här? Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor Din mentala packning Hur är din förståelse? Vad är din utgångspunkt? Det bästa är att veta vad man letar
Läs merHur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet
Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För
Läs merLokal verksamhetsplan BUF
Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling
Läs merSammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Sid 1 (7) Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6MN040 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med
Läs merVerksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en
Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merKvalitetsrapport. Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 6 3. Enhetens
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merMatematik i Härjedalen
Matematik i Härjedalen 2009-2011 Härjedalens kommun! 9 kommunala förskolor, ca 400 barn! 4 fristående förskolor, ca 50 barn! 9 grundskolor, ca 950 elever! (1 friskola, 5 elever)! 1 gymnasieskola, ca 250
Läs merÖvergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18
2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt
Läs merEtt år med satsningar på matematik
Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra
Läs merFörskoleområde Trångsund 2016
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet
Läs merIUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1
IUP skriftliga omdömen årskurs 1-6 020502 Sid 1 Sid 2 Lokal pedagogisk planering Ska utföras av lärare, gärna i arbetslag eller ämneslag ex. på parallellplaneringarna. Ska ligga som grund för den enskilde
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15
Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merLärande bedömning. Anders Jönsson
Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merMatematikutveckling med stöd av alternativa verktyg
Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska
Läs merPlan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda
Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda Syfte med screening Resultaten av screeningarna skall ses som avstämningar som ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del 1: Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merAvstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2015/2016 FSO Kompassen 1.Förvaltningens åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merKristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17
Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som
Läs merVariation i matematikundervisningen
Stefan Löfwall Karlstads universitet Variation i matematikundervisningen Idag diskuterar man mycket behovet av att variera matematikundervisningen. Inte minst betonas detta i Skolverkets rapport Lusten
Läs merMatematik. - en handlingsplan för grundskolan
Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god
Läs merEva Mettävainio, lågstadielärare undervisar på Smedskolan (F-3) i Pajala.
455 b Matematikinlärning med miniräknare Eva Mettävainio, lågstadielärare undervisar på Smedskolan (F-3) i Pajala. Miniräknaren ska användas i skolan, det står i vår kursplan för matematik (Utbildningsdepartementet,
Läs merDigitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola
Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola Denna systematiska översikt sammanställer forskning om digitala lärresurser för att utveckla barns och elevers kunskaper i matematik. Forskningen
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera,
Läs merTaluppfattning 0-100
Taluppfattning 0-100 Med tiotalsövergångar Systematisk genomgång av talområden Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie med strukturerade kartläggnings-
Läs merMax18skolan årskurs 4-6. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merUnder åren deltog jag i Matematiklyftet för förskoleklass. Då
Åsa Boman Superhjältar och vänskap Genom temaarbeten går det att skapa gott arbetsklimat och samtidigt arbeta ämnesintegrerat. Här beskriver en lärare dels ett tema om superhjältar och dels hur en planerad
Läs merStudenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 18-05-22 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs mer