Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse
|
|
- Sven-Erik Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet 15 hp. Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstads universitet Författare Mikael Mansolahti Monika Pettersson Astrid Tinnerholm Sarah Thungström Examinator Hans-Åke Scherp
2 Bakgrund I Sundsvalls kommun har politikerna under läsåret 2010/2011 valt ut två skolor (Katrinelund och S:t Olofs skolan) som tillsammans med en skola i Gränna fått möjlighet att forska i sin egen verksamhet. Skolorna fick i uppdrag att inspireras av ett aktionsforskningstänkande. Detta skriver även Folkesson, Rosendahl, Längsjö och Rönnerman (2004) om. Vi klasslärare i språkgruppen på St:Olofskolan valde att inrikta vårt forsknings projekt mot förförståelse och läsförståelse, på grund av att vi har en hög andel av elever med annat modersmål än svenska på vår skola. Exakt siffra finns inte att tillgå, men ca sextiotre procent av elevantalet har annat modersmål än svenska. Vi diskuterade och kom fram till att alla elever har olika förförståelse beroende på olika bakgrund och var de befinner sig i sin språkutveckling. Vi kom fram till detta genom att elever har kommit olika långt i sin språkutveckling i svenska språket beroende på hur länge de har befunnit sig i Sverige. En annan viktig aspekt är i vilken omfattning de använt sig av det aktuella språket. Vi diskuterade också modersmålets betydelse för språkutvecklingen. Eftersom språkutvecklingen är en sådan betydande del av elevers framtid är arbetet med måluppfyllelse extra viktigt. Det var intressant för oss att se om vi här på skolan hade gemensamma metoder och arbetssätt. Fanns det likheter och skillnader i pedagogernas sätt att arbeta? Vi diskuterade om det är bra för skolan att ha ett gemensamt förhållningssätt beträffande språkutvecklande arbete. I vår grupp hade vi olika åsikter om detta. Ett problem med den beprövade erfarenheten är att medarbetare i skolan har olika förståelser av innebörden i skolans uppdrag och dessutom kommer de fram till olika slutsatser om hur man på bästa sätt kan förverkliga uppdraget. (Scherp 2005 s 50)I början av arbete framhöll några att en metod var att föredra, medan några ansåg att flera olika metoder var bättre. Genom läsa, skriva och räkna projektet fick vi möjlighet att göra ett studiebesök på Knutby skolan i Stockholm. Där fick vi en inblick i genre pedagogiken och fördelarna med ett helhetsperspektiv på språkutveckling. Genre pedagogiken innebär att man med hjälp av språket kan skapa betydelse i olika sammanhang och utifrån olika syften. Därigenom utvecklar eleverna både ämnesspråk och strategier så att de lättare kan förstå och skriva texter i olika genre (Johanssom Britt, Sandell Ring Annica 2010 s.14) På Knutby skolan startar det gemensamma arbetssättet redan i förskoleklass och fortsätter upp till årskurs sex. Knutby hade under tvåtusentio sjuttioen procent som klarade samtliga delprov i svenska på de nationella proven. Enligt Knutbyskolans hemsida är andelen elever med annat modersmål än svenska ca åttio procent ( Forskningsfråga Utifrån det stora området språkutveckling avgränsade vi oss till förförståelsen och dess betydelse för läsinlärning. Vi anser att de övriga delarna av språkutveckling är: ordförråd, läsutveckling, kommunicera, lyssna och skrivutveckling. Vår första problemformulering var: Vad uppfattar skolans pedagoger är viktigt för god språkutveckling? Efter lärande samtal och träffar med forsknings ledare ändrade vi vår forsknings fråga till följande: Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse? Vår nuvarande frågeställning är mer utvecklingsbar än den tidigare. Den föregående frågeställningen var för vid och svår att avgränsa. För att vara medskapande vid kunskapsbildningen inom ett område behöver man komma i kontakt med lärområdet i sin vardagsverksamhet så att man kan skaffa sig ett underlag för lärprocessen (Scherp. Att leda lärprocesser 2009). 2
3 Underlag för lärandet Våra erfarenheter Vårt underlag för lärandet är våra erfarenheter från arbetet med elever på skolor med samma struktur som St:Olofskolan (hög andel med andra språks elever). Där har vi sett att förförståelsen har stor betydelse för läsförståelsen. Vi har bland annat arbetat med bildstöd, dialoger, diskussioner där man ingående förklarar begrepp och ordens betydelse i ett tydligt sammanhang. Förförståelsen präglar vårt sätt att uppleva verkligheten. Ofta är förförståelsen omedveten. Vi socialiseras in i ett visst sätt att uppfatta omvärlden i barndomen (Thoren 2007 s. 62). Även Gibbons2010 nämner vikten av detta. Metod. Metoder vi har använt oss av är: Kiwi Gibbons Trulle Kiwi metoden är ett whole language material, vilket betyder att man börjar med att tala kring handlingen för att först skapa en förförståelse för bokens innehåll. Kiwi metoden är en läs och skrivinlärnings metod som ursprungligen kommer från Nya Zeeland. Metoden bygger dels på att känna igen ord istället för att ljuda orden. Ann-Marie Köhrling beskriver kiwi metoden som ett lärande förhållningssätt där man lär sig så mycket mer än bara läsinlärning (Kiwimetoden 2006). Gibbons är ett språk och kunskapsutvecklande arbetssätt som utgår från Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet Gibbons framhåller betydelsen att arbeta med bildstöd och även att integrera språkundervisningen i ämnena. Gibbons hänvisar även till genre baserad språkundervisning. Språket har olika specifika drag i olika sammanhang. Varje genre har sina särdrag som skiljer de från andra: en genre har ett specifikt syfte, en övergripande struktur, specifika språkliga drag och den delas av dem som ingår i den kulturen.(gibbons 2010 s.82) Trulle utgår från Bornholmsmodellen. Den innebär att man på ett lekfullt sätt utvecklar barnens språkliga medvetenhet i förskola och förskoleklass. (Hedström Hasse 2009) Mönster och slutsatser. Det mönster vi ser i ovanstående metoder är att samtliga anser att förförståelsen är viktig för läsförståelsen. Undersökning. Urval Vi valde ut ett antal pedagoger som undervisar i svenska och svenska som andra språk från förskoleklass upp till årskurs fem. Detta för att vi ville täcka in skolans samtliga årskurser. 3
4 Metod Vi valde enkät form för att det var en lämplig metod i förhållande till den tid vi hade till vårt förfogande. En intervju form hade varit mer tidskrävande och svårare att genomföra rent praktiskt, (Bell 2009). Vi gjorde en kvalitativ analys i enkät form där vi begärde in svaren skriftligt. Enkäten skickades ut via mail för att respondenterna skulle kunna svara vid ett lämpligt tillfälle. Vi gjorde en enkät med fyra frågor: 1. Vilken eller vilka metoder använder du för att utveckla elevers läsförståelse? 2. Hur tycker du att elevers förförståelse påverkar läsförståelsen? 3. På vilka sätt arbetar du med att främja detta? 4. Vilken eller vilka fördelar/nackdelar ser du med att arbeta på detta sätt? Resultat Vi har analyserat sex enkät svar av tio utskickade, det ger ett bortfall av 40%. Vi kategoriserade svaren utifrån viktnings modellen (H-Å Scherp 2005) I första frågan om vilket metod val pedagogen använder för att utveckla elevens läsförståelse, framkom tjugo svar i sju svarskategorier. Vår fråga var: Vilken eller vilka metoder använder du för att utveckla elevers läsförståelse? Sex lärare använder sig av samtal. Fem lärare använder sig av bild stöd. Fem lärare läser texter. En lärare utgår från Gibbons i undervisningen. En lärare använder sig av kropps språk. En lärare använder sig av spel. En lärare använder sig av glosor fråga Samtal Bildstöd Läsa texter Gibbons Kroppspråk Använda spel Glosor fråga 1 I andra frågan ville vi veta hur pedagogerna uppfattar hur elevernas förförståelse påverkar läsförståelsen. Frågan löd: Hur tycker du att elevers förförståelse påverkar läsförståelsen? Det var ett entydigt svar från samtliga tillfrågade pedagoger. Alla svarade att det var viktigt! 4
5 Tredje frågan löd: På vilka sätt arbetar du med att främja detta (förförståelsen)? Totalt fick vi arton svar som uppdelades i sex svarskategorier. Sex lärare använder sig av bild stöd. Fyra lärare använder sig av samtal. Tre lärare använder sig av läsning. Tre lärare använder sig av frågor. En lärare använder sig av skrivning. En lärare använder sig av att sätta in ord i sammanhang. fråga Bildstöd Samtal Läsning Frågor Skrivning Ord i sammanhang fråga 3 I fjärde frågan fick vi in elva svar. Frågan löd: vilken eller vilka fördelar/nackdelar ser du med att arbeta på detta sätt? Två lärare tyckte att arbetsmetoden (Gibbons) var tidskrävande. Två lärare tyckte att det bidrar till ett större ordförråd (bildstöd). En lärare menar att för stor gruppstorlek kunde påverka inlärning negativt. En lärare tyckte att likvärdiga uppgifter var positivt för att kunna nå många i en grupp. En lärare tyckte att självförtroendet byggs upp bättre (genom samtal). En lärare tyckte att delaktigheten blev större (genom samtal). En lärare tycker att det är en positiv effekt när eleverna lär sig av varandra (genom samtal). En lärare tycker att man utgår från elevernas vardag och verklighet (genom frågor) En lärare tycker att det är lättare att ta till sig en ny text (sätta in ord i rätt sammanhang). 5
6 fråga 4 2,5 2 1,5 1 0,5 fråga 4 0 Tidskrävande Skapar stort orförråd Negativa gruppstorlekar Likvärdiga uppgifter Självförtroendet Delaktighet Elever som lär av varandra Utgår från eleven Lättare att förstå nya texter Analys Tillförlitligheten i vår undersökning är inte så stor på grund av ett relativt litet underlag med få tillfrågade pedagoger. Urvalet på den undersökta skolan består totalt av tjugotvå undervisande pedagoger. Av dessa tjugotvå pedagoger valde vi ut de tio som arbetar med svensk undervisning. Bortfallet i enkät svaren var fyrtio procent. Vi tror att det till största del beror på tidspress för att kunna svara på enkäten. I samband med utskick av enkäten informerade vi om syftet med undersökningen. Trots påminnelse har vi inte fått in de resterande svaren. En analys av resultatet är att fråga nummer två var felformulerad så att svaren blev förutsägbara. Diskussion/ Reflektion över lärprocessen Det svar vi fick från enkäten visar att lärare tycker att förförståelse är viktigt för läsförståelsen. En farhåga tror vi är att när lärare besvarar enkäter av denna typ så kan man räkna med att det är som flertal svarar är mer eller mindre önsketänkande (Classon Silva 2007 s. 47). Vi anser att vår framtida undervisning bör bygga på ett gemensamt synsätt där alla arbetar utifrån ett arbetssätt där förförståelsen är i centrum. Utifrån vårt studiebesök i Knutby såg vi många fördelar med ett gemensamt arbetssätt för hela skolan. Genom att barnen tidigt får lära känna olika genre oavsett vilka lärare de än har, blir de trygga och väl förtrogna med formen i det svenska språket. Enligt Alleklev, Lindevall (2000) är ett likartat arbetssätt en av faktorerna för en framgångsrik språkutveckling. Vilket de visar i sin undersökning. Vi kan också se att strukturen på vår skola är liknade den på Knutby skolan och att förutsättningarna för ett fortsatt utvecklingsarbete finns. Det har varit oklart från början hur vi skulle lägga upp vårt arbete i lärgruppen och vilken frågeställning vi skulle arbeta med. Vår studiegrupp har endast varit fulltalig vid enstaka tillfällen. När vi väl hade fått till en fråga blev den ändrad både två och tre gånger, så i slutändan blev det inte ens den inriktning vi hade tänkt oss. 6
7 Man hade inte beaktat när vi startade det projektet hur det skulle se ut angående struktur och tid. Det visade sig att vardagen inte är organiserad utifrån idealet för praktiker som forskare. (Tiller Tom 2009 s. 109) Det var svårt att ordna vikarie frågan angående lästid. Vi tycker att det är ett dilemma att intresset att svara på frågor om språkinlärning inte är större än så här. Utifrån vår frågeformulering i fråga två kan vi nu se att vi borde ha formulerat den på ett annat sätt för att få ett mer uttömmande svar. Vi har inte gjort någon jämförelse av resultatet beträffande yrkeserfarenheter och antal år i yrket. En lärdom vi gjort i processen är att vi bör utveckla en helhets idé angående språkundervisningen på skolan. Man kan titta tillbaka på tidigare erfarenheter och utveckla dem, exempelvis att alla som jobbade på S.t Olofsskolan före 2009 har gått en kurs utifrån boken Stärk språket stärk lärandet.(gibbons 2010). Vi tänker att ett gemensamt arbetssätt gynnar elever med ett annat modersmål än svenska och att det i slutändan leder till en högre måluppfyllelse. 7
8 Referenslista Alleklev Birgitta, Lindvall Lisbeth,(2000) Listiga räven. En bok för alla AB. Bell Judith, (2009), Introduktion i forsknings pedagogiken. Holmbergs Malmö AB. Claesson Silwa, (2008). Spår av teorier i praktiken. Narayana press. Folkesson Lena, Lendahls Rosendahl Birgit, Längsjö Eva, Rönnerman Karin. (2004). Perspektiv på skolutveckling. Studentlitteratur AB. Gibbons Pauline. Stärk språket stärk lärandet. Hallgren och Fallgren Hedström Hasse. (2009). L som i läsa, M som i metod - om läsinlärning i förskoleklass och skola. Kristianstads bokförlag AB. Johanssom Britt, Sandell Ring Annica. (2010). Låt språket bära. Bulls Graphics Köhrling Ann-Mari (2006). Kiwimetoden. Scherp Hans-Åke. (2009). Att leda lärprocesser. Universitetstryckeriet i Karlstad. Scherp Hans-Åke. (2005). Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv. Universitetstryckeriet i Karlstad. Thurén Torsten. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB. Tiller Tom, (2009). Aktionslärande forskande partnerskap i skolan. Sahara Printing, Egypten. 8
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merKvalitétsredovisning 07/08
Kvalitétsredovisning 07/08 Presentation av skolan: Friskolan i Kärna är en fristående skola för så 1 9 och förskoleklass. Vid starten ht 2000 hade skolan 120 elever och är nu fullt utbyggd med 220 lever.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan
Utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR Läroplan för grundskolan Målområden Läroplan för förskolan Målområden Läroplan för gymnasieskola
Läs merFörvaltningsberättelse 2015
Barn- och utbildningsnämnden 1 (9) Förvaltningsberättelse 2015 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_buf@gotland.se Bankgiro 339-8328
Läs merSpråkplan. Skolområde Vivalla Lundby
Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merArbetar ämneslärare språkutvecklande?
Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merHans- Åke Scherp Docent i pedagogik
Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun
2015-12-18 Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så
Läs merIngela Elfström. Malmö 2014-02-11
Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs merKvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015
Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Läs merIT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling - med fokus på berättandet?
Karlstad Universitet Estetisk-filosofiska fakulteten Institutionen för utbildningsvetenskap Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet (15hp) IT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merTjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merSkönlitteratur i undervisningen för andraspråksinlärare
1 Skönlitteratur i undervisningen för andraspråksinlärare Helena Önnestam 2012 Uppsats högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk B 30 hp, VT 2012 Handledare: Ulrika Serrander Examinator:
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merVerksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola
KUMLA KOMMUN Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola Förutsättningar Barn antal, inskrivna i dag 58 st. Avdelningar- en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3, två syskonavdelningar
Läs merPolicy Verksamhetsförlagd utbildning VFU
Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad kommun Vfu Verksamhetsförlagd utbildning i Karlstad kommun Riksdagen tog beslut om en ny lärarutbildning den 25 oktober
Läs merLärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg
Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare
Läs merUtvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Läs merVägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut
Läs merUndervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi
EXAMENSARBETE Hösten 2009 Lärarutbildningen Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger Författare Emma Emanuelsson Anna
Läs merQualis Kvalitetssäkringssystem
Qualis Kvalitetssäkringssystem - Föräldrapresentation - Kvalitetsarbete med verkliga förbättringar Syftet med Qualis Tar hänsyn till helheten Tydlig bild av styrkor och förbättringsområden som underlag
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Ödenäs fritidshem består av en avdelning. Västergården samt barn från förskoleavdelningen Mellomgården.
Läs merKvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15
Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs merKyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) 2015-02-10 Kyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation - Förskolechef delas med Pinnhagens förskola 50/50. - Verksamheten
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merVindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling
Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merFrågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan
UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-18 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merÅsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsebro År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 34 33 3 Kommunbidrag
Läs merKVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Läs mer2012/2013 PÄRLANS FÖRSKOLEKLASS
Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 PÄRLANS FÖRSKOLEKLASS Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Läs merPaper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.
Läs merSvar på motion (MP) "Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer"
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Liselott Göth-Hallgren 2015-10-27 BUN 2015/0924 0480-45 30 06 Barn- och ungdomsnämnden Svar på motion (MP) "Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer"
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs mer2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Munspelets fritidshem Ansvarig: Eva Persson, rektor LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2014-15 Vår vision: Vi ger våra barn och elever trygghet så
Läs merUtredning angående utveckling av en inriktning mot yngre barns lärande i masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid LiU
1(5) Utredning angående utveckling av en inriktning mot yngre barns lärande i masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid LiU Bakgrund SUV fattade i maj 2015 beslut om att tillsätta
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merSammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6
Sammanfattning Rapport 2010:5 Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6 3 Sammanfattning I dag ställer samhället stora krav på att samtliga medborgare kan läsa, förstå och värdera
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola Rektor: Lisbeth Gustafsson Rektors telefonnummer: 035 13 75 08 Skolområde: Söder Datum: 20101020 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merKollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Läs merRAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
Läs merTALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Annsofie Falk 20150831 TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt
Läs merKvalitetsanalys 14/15. Ljungbackens förskola
Kvalitetsanalys 14/15 Ljungbackens förskola Innehållsförteckning Förutsättningar... 3 Resultatet av årets verksamhet... 4 Normer och värden... 4 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 9
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Inledning sidan 1 1.1 Sammanfattning sidan 1 1.2 Syfte sidan 1 1.3 Metod sidan 2 2. Faktabakgrund sidan 2 2.1 Fakta och historik sidan 2 2.2 Från Cola till Fanta sidan 2 2.3 För-
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun
Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:
Läs merSyftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG
2 Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG 3 Europeiska unionens nyckelkompetenser för livslångt lärande 1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt
Läs merArbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans
Läs merFörskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015
Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merLedarskap Utbildning & bildning Matematik
Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola 1-3 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Dalkjusans skola 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV
Läs merVi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt
Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt Utvärdering av nationella proven i år 5 genomförda under året 2006. Helene Jonsson Katrina Larsson 070904 Kort inledning På uppdrag av barn- och ungdomsutskottet
Läs merKyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Läs merCoachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Läs merDenna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.
Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merKvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)
Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi) Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs mer- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt
På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merResultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013
2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merVerksamhetsrapport förskolan 2013/14
Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.
Läs merProgrammets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy
Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Så här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun med systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Mars 2012 1 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 En
Läs merSpråkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17
Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN FÖR ALLA - ALLA FÖR EN Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merKvalitetsrapport för läsåret 2014/2015
Kvalitetsrapport för läsåret 2014/2015 Larsbergs förskola Lena Grundmark 2015-06-30 Struktur för kvalitetsrapport... 2 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 2 Året som gått Resultat och
Läs merBFL - Bedömning för lärande istället för av lärande
BFL - Bedömning för lärande istället för av lärande Formativ bedömning framåtsyftande och stödjande i syfte att Bekräfta, Uppmuntra, Ge respons för Lust, Vilja, Motivation Sju grupper Samtalsledare träffas
Läs merEnkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.
1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merAvdelningens verksamhetsplan 2016. Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola
Avdelnings verkssplan 2016 Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola www.skovde.se Skövde kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ansvarsområde och organisation... 4 3 Styrkort...
Läs mer