Elevers lust att lära
|
|
- Emma Göransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärgruppen Lust att lära Karlstad universitet kau.se Elevers lust att lära Säg inte att jag är dum Jag kan vifta med mina två öron, kan du? Ser jag trött ut? Min inre motivation driver mig framåt. Åsa Hallberg Siw Gamvik Patrik Högström Lotta Forsberg Kerstin Lundberg Barbro Edström Farima Yaghmaei Karlstad universitet 15 p
2 Inledning-Bakgrund Läsåret 2010/2011 fick två skolor i Sundsvall förmånen att delta i ett samarbete, där man med handledning från forskare vid Karlstads Universitet, utvecklingspedagoger och skolledning, gavs möjligheten att forska i sin egen vardag. Arbetsnamnet blev Sundsvalls modellskolor. St:Olofsskolan är en av två. Katrinelundsskolan är den andra. På St:Olofsskolan går elever från förskoleklass upp till år 5 samt grundsärskolan år 1-5. Katrinelundsskolan har elever från år 7-9. Båda skolorna har en stor del elever med invandrarbakgrund. Under kursintroduktionen skulle pedagogerna välja olika områden som intresserade dem. Ambitionen var att St:Olofsskolans pedagoger tillsammans med Katrinelundskolans pedagoger skulle skapa lärgrupper utifrån intressen. Dessa lärgrupper skulle sedan fokusera på ett gemensamt intresseområde. Samarbetet med Katrinelunds lärgrupper och St:Olofsskolans lärgrupper blev aldrig av, utan det skapades lärgrupper på vardera skola. Däremot kunde vi delge varandra våra tankar på nätet via gemensamma ikoner. På våra skolor valde forskare, skolledare och lärare att forska tillsammans. Detta utgör det tredje paradigmet som Tiller (2009, s.104) talar om när han säger att lära i vardagen representerar en helt ny form eller ett nytt paradigm. Skolans vardag är inte anpassade för forskande aktiviteter. Den ensamme läraren i sitt klassrum präglar fortfarande bilden även om arbetslagsutvecklingen har stark vind i seglen, speciellt i Sverige. Det första paradigmet beskriver forskare som befinner sig långt från sitt forskarfält. Man undviker noga att påverka personer eller situationer, handgripligen eller andligen. I det andra paradigmet har forskarna antagit ett inifrånperspektiv eller forskar inifrån fältet (Tiller, 2009, s.12). Lärgruppens samlade intresseområden gavs arbetsnamnet, Utveckla elevaktivt/elevorienterat arbetssätt?/hur få inifrånmotiverade elever? Detta var en för omfattandefråga och behövde smalnas av, med tanke på den tid vi hade till förfogande för undersökningen. Lärgruppen arbetade utifrån modellen lärsamtal där gruppen försökte definiera vad som var centrala begrepp för oss, samt utkristallisera begrepp som skulle leda vidare till lärgruppens problemformulering/forskningsfråga. Detta visar Sherp på (2009, s.49) i sin bok, Att leda lärprocesser, på när han säger att, Hur man definierar problemet blir avgörande för den fortsatta lärprocessen. Olika definitioner kring ett och samma problemområde leder till att man sätter sökarljuset på olika saker, vilket gör att man skaffar sig olika typer av underlag, som sedan leder fram till olika slutsatser och lärdomar. Eftersom den första fasen i lärprocessen, problemdefinitionen, är så viktig bör man ägna mycket tid till att sätta in problemet i ett större sammanhang och att avgränsa problemet såväl i omfång som till det man själv har möjlighet att påverka. Frågan är således avgörande för vilket svar man kommer fram till. Genom en felaktig ställd fråga kan man komma fram till ett felaktigt svar. Någon har uttryckt det som If war is the answer you have put the wrong question. Till en början i gruppens lärprocess var frågorna följande; Hur ser eleven på sitt eget lärande? Hur ser pedagogers arbetssätt ut? Vad driver respektive inte driver
3 elever att gå i skolan? Dessa frågeställningar synliggjorde för oss, att många olika faktorer påverkar vår och elevers motivation. Vidare gick funderingar till vilka faktorer som styr inre- respektive yttre motivation. Yttre motivation kan vara t e x prov, läxor, betyg, belöningar, stimuli och respons. Inre motivation kan vara när eleven har lust, nyfikenhet och inre kreativitet (Hugo, 2011, Pedagogiska magasinet). Inre- och yttre motivation var stora frågor som vi talade om i lärgruppen. Även om vi i samtal använder oss av samma begrepp så kan innebörden skilja sig åt på ett avgörande sätt., beroende på om man sätter in begreppet i en inifrån- respektive utifrån helhet (Sherp, 2009 s,45). samt PBS tar sin utgångspunkt i medarbetarnas inre motivation framför yttre hotivation i form av kontroll och inspektion. Det innebär att man bygger upp en ansvarskultur framför lydnadskultur Sherp (2005 s. 42). Gruppen använde sig av lärandesamtal i PBS- form, vilket handlar om att tillsammans fördjupa förståelsen av de problem/dilemman som man stöter på i vardagen, när man försöker förverkliga det gemensamma uppdraget. PBS står för problembaserad skolutveckling. (Lärledarutbildning, 2011). Genom lärandesamtal bröt lärgruppen ner sina tankar och förställningar kring hur pedagogerna tror att elever tänker och lär sig i skolan. Vi funderade även kring vilka faktorer som påverkade elevers motivation. Lärgruppens erfarenheter hur vi trodde att elever lär sig, berodde på Arbetsmiljö - elevens och pedagogens fysiska och psykiska arbetsmiljö. Kulturell miljö elevers olika bakgrund kan ha en inverkan på hur motiverad man är till att lära i skolan. Traditioner kan styra. Kompisar - påverkar den enskilda elevens motivation i skolan. Arbetssätt i skolan ett varierat arbetssätt kan påverka elevers vilja att lära i skolan. Samhällsstruktur och förväntningar samhällets förväntningar och attityder till elevens skolgång t e x. mamma, pappa, lärare, vänner, etc., kan påverka elevers vilja att lära i skolan. Intresse / egen nytta att elever kan se nyttan med att gå i skolan och koppla det till framtida behov. Lagar skollagen, skolplikten. Pedagogers arbets- förhållningssätt, (relationer/trygghet). Verksamhetens olika åldrar. Vi försökte kartlägga vad som är inifrånmotivation och vad som är utifrånmotivation. Giota (2002) har kommit fram till att de duktiga eleverna klarar av att både vara inre och yttre motiverade samtidigt, men för svagare elever riskerar den inre motivationen att dö om kraven på prestation blir för starka. Yttre motiverade elever behöver ofta beröm eller belöningar från lärare och föräldrar för att lära sig. I en skola där man främst arbetar med barnens yttre motivation,
4 riskerar att slå ut de som inte lever upp till skolans kriterier för lärande och de som saknar stöd hemifrån. En inifrånmotiverad elev känns igen då eleven arbetar för sin egen skull och arbetet skapar glädje hos eleven, utan krav på belöning. Eleven aktiverar sig utifrån sitt eget intresse och beteendet sker utifrån eget val. Elever känner sig heller inte att vara tvungen att göra något som de själva inte valt. Forskningsfrågor Vår första rubrik på fråga var Utveckla ett elevaktivt arbetssätt? Hur få inifrånmotiverade elever? Forskningsfrågorna var för stora och grep över ett för stort område, till en början. Vi insåg efter handledning att vi var tvungna att begränsa oss, med tanke på den tid vi hade att genomföra undersökningen. Hur pass omfattande datainsamlingen blir beror ju på den tid man har till förfogande. Tidsfaktorn kommer att begränsa den utsträckning i vilken man kan kontrollera sina resultat Bell (2009, S. 115). Giota (2002, s.281) menar att definiera elevers motivation samt elevers motivation att lära i skolan är den av de svåraste uppgifterna inom bl.a. pedagogiken, eftersom begreppet motivation blivit behandlade på så många olika sätt. Giota (2002, s.288), skriver att skolverket har fått kritik för att deras enkätundersökningar av elevers inställning och attityder till skolan, inte har tagit hänsyn till ett tydligt elevperspektiv, när de tittat på elevers inställning till skolan. Lärgruppen vill däremot ta hänsyn till detta genom att formulera en öppen frågeställning, som fokuseras på eleven i intervjuerna. Det var även viktigt för oss att få tillgång till flexibilitet som intervjufrågor innebär, vilket Bell talar om (2009, s.158). Vi valde att använda oss av en enkel formulering i vår frågeställning, eftersom vi menade att barnen är i låga åldrar och från grundsärskolan, samt i stor utsträckning, har svenska som andra språk. Det är viktigt att de förstår vad vi frågar dem om. Dessa tankar leder till vår forskningsfråga som lyder: Vad är det som får elever att känna lust att lära i skolan? Vår intervjufråga lyder: Vad är det som gör att du får lust att lära i skolan? Intervjufrågan är inifrånmotiverad. En inifrån motiverad fråga stämmer väl överens med läroplanens(lpo-94)intentioner om ett lustfyllt lärande. Genomförande / Undersökning Lärgruppen valde att ställa en intervjufråga med fördjupande frågor enligt PBS samtalsmodell. Samtalsmodellen syftar till, att genom en fråga som rubrik, få veta vad den intervjuade tycker, med hjälp av fördjupande frågor. Lärgruppen valde att intervjua 35 elever. Larsson (2010, s.31) beskriver att inom fenomenografiska undersökningar har antalet oftast varit mellan Urvalet har varit subjektivt då vår ambition var att handplocka elever med varierad bakgrund och ålder. Syftet var att få reda på hur eleven föreställer sig sin om-
5 värld. Den fenomenografiska ansatsen som har intervjuer som bas är syftet detsamma, Larsson (2010, s.26). Tillvägagångssätt Frågorna ställdes på olika sätt p.g.a. elevernas kunskaper, bakgrund och ålder. De yngsta barnen kan inte skriva själva och de har även behov av ledande frågor. De äldre eleverna kan lättare berätta om sina åsikter. I år 1 ställdes forskningsfrågan muntligt och intervjuaren dokumenterade svaren. I år 1 till 5 i grundsärskolan användes samma tillvägagångssätt. I år 2, 3, och 4 valde gruppen att ställa intervjufrågan till eleven och eleven fick skriva enkla svar på post-it lappar. Intervjuaren ställde därefter fördjupande frågor som intervjuaren samtidigt dokumenterade. Det grundläggande förhållningssättet i en intervju med föreställningskarta bör vara att man som samtalsledare inte förstår någonting av det man vill förstå, eller tror sig ha förstått dvs. fortsätt att fråga (Scherp, 2009, s.68). Resultat Alla elever uttryckte någon gång under intervjuerna olika ämnesområden t ex matematik, svenska, idrott som svar på frågan lust att lära. Via följdfrågor fick vi elevsvar som kategoriserades under nio rubriker. * Rubriken GLAD kännetecknas av Jag blir glad av att gå till skolan för jag själv vill, jag vill för jag tycker många saker i skolan är roligt. Läraren ska vara glad och ge beröm. * Rubriken ROLIGT och KUL kännetecknas av Det är roligt/kul med svenska, matte, bild, idrott, musik. * Rubriken MOTIVERAD kännetecknas av Det som gör att jag får lust att lära i skolan är att man lär sig nya saker som man får nytta av i framtiden.. Det är viktigt att lära sig nya saker. * Rubriken INTRESSE kännetecknas av När man är ute och pratar om det lär jag mig mer. Jag gillar djur. * Rubriken PEDAGOGER kännetecknas av När min lärare lyssnar på mig, då arbetar jag mycket bättre. Min lärare lyssnar och förklara på ett sätt så man förstår. * Rubriken ARBETSMILJÖ kännetecknas av Det måste vara lugnt i klassrummet, då går det mycket bättre att lära sig.
6 * Rubriken KOMPISAR kännetecknas av Bra kompisar dom är snälla för dom respekterar mig. * Rubriken ELEVINFLYTANDE kännetecknas av När man får vara med och bestämma vad man ska arbeta med, då är det roligt att arbeta. * Rubriken ÖVRIGT kännetecknas av Maten på skolan är god. Jag blir mätt och orkar jobba. Utifrån de elevsvar vi fått kan vi se ett mönster som visar att elever har behov av bekräftelse, här och nu. Ett fåtal elever ser nyttan av sitt lärande och sina kunskaper, kopplat till framtida behov. Elever betonar pedagogens förhållningssätt som betydelse för deras lust att lära. Egna intressen påverkar lusten att lära. Ett sätt att se på relation mellan teori och praktik är att det är praktiken som är giltig, att det är i klassrummets här och nu som läraren skapar sin egen teori, Vilket kan vara viktigt att lyfta, när elevsvaren fokuserar på här och nu situationer som leder till ökad motivation (Claeson, 2007). Det som sticker ut är svar som hör till de basala behoven. Detta visar rubriken övrigt på. Diskussion När vi analyserar materialet såg vi, att det vi trodde inför vår undersökning om pedagogens förhållningssätt var av betydelse för elevers lärande, överensstämde med elevsvaren. För lärgruppen var pedagogens förhållningssätt kopplat till relationer och trygghet och för eleverna var det viktigt att läraren var glad och kunde förklara på ett bra sätt. En viktig faktor var att pedagogernas samlade erfarenheter utgick från vad vi trodde påverkade elevers både yttre- och inre motivation. Eleverna fick dock en inifrånmotiverad fråga, vilket innebär att vår samlade erfarenhet inte direkt kan jämföras med elevsvaren. Vi kan däremot se mönster och tolka dessa. En annan tolkning av vår undersökning är att det var pedagoger som hade en relation till eleverna, som även genomförde intervjuerna. Vi misstänker att reabiliteten i undersökningen är låg eftersom intervjusituationen inte varit lika för alla (Thurén, 2007 s.26). Vår undersökning är liten och kan bara ge oss en antydan om vad som styr elevers motivation på vår skola. Uttalanden som vi går i skolan för att lära oss, för att kunna i framtiden, man lär sig nya saker som man får nytta av i framtiden, tyder på en meningsfullhet och att vissa elever har en inre drivkraft. Gruppens lärprocess En erfarenhet som diskuterades var att pedagogerna har upplevt att elever är omotiverade i skolan. Frågorna var, vilka faktorer är det som styr de elever som är omotiverade respektive motiverade i skolan. Vad driver elever i deras lärande? Hur tänker elever kring sitt lärande?
7 Gruppen reflekterade över att det var många faktorer som påverkade yttre- och inre motivation. Att pedagogers förhållningssätt var viktigt i ett elevorienterat förhållningssätt. För att synliggöra de egna tankarna, kring motivation, valde vi att skriva loggbok. Gruppens process fram till problemformuleringen upplevdes lång med många tankar och tankevurpor. Eftersom lärgruppen hade möjlighet att fokusera på de elever som ingår i undervisningen på vår egen skola, sågs möjligheten att välja ett område, där vi kände att frågan låg i vår egen påverkanssfär. Varför vill en del elever och varför vill inte andra, viljan att lära sig är naturlig och att motivationen kommer inifrån, vi föds med den. Bästa lärandet uppstår när vi ser meningsfulla sammanhang, Gärdenfors (2011). Ett mönster som vi har sett under våra träffar är att vi återkommit till inre och yttre motivation. Det har varit svårt att särskilja under processens gång och vi har gärna stannat i diskussionen kring inre motivation. Svårigheter/Insikter Svårigheten var att vi inte var tillräckligt tydliga mot varandra när vi formulerade våra tankar kring hur vi skulle genomföra intervjuerna. För några var det naturligt att användas sig av PBS-samtalsmodell med eleverna, medan andra såg sig i en intervjusituation som Bell (2009, s ) beskriver. En fråga i taget skall ställas, inga ledande frågor och inga värderande frågor och att göra ett urval av de som skall intervjuas. Flera av oss använde ledande frågor för att elevernas svar skulle leda till ett svar på forskningsfrågan. Utan, till viss del, ledande frågor, riskerade vi att inte få några svar alls. Vi insåg inte från början att frågan var ställd utifrån ett inifrånperspektiv. Intervjufrågan var kopplad till inifrånmotivation. Om intervjufrågan var ställd lite annorlunda hade vi kunnat koppla till yttre och inre motivation Vi kan se i svaren att yttre faktorer är av stor betydelse för motivationen i skolan. Lärgruppen fokuserade inte tillräckligt mycket på intervjumetoder. En lärdom är att vi borde ha genomfört en eller flera pilotintervjuer innan vi ställde vår intervjufråga till eleverna. (Bell, 2009, kapitel 9). När vi ser tillbaka på vår systematiska kunskapsbildning kan vi se att forskningsfrågan var relevant för våra elever på St:Olofsskolan. Vår lärdom är att skapa lust för eleverna i vardagsarbetet, där vi tillsammans hinner med att reflektera och utvärdera det arbete som vi gjort. Sammanfattning I modellskolearbetet deltog olika yrkesgrupper som vid lärsammankomsterna kunde delge varandra sina samlade erfarenheter. Vi har skapat en större förståelse för barnens hela skoldag och för varandras olika professioner.
8 Vi styrs av krav, förväntningar, från skola och samhälle. Viktiga aspekter för motivation är det pedagogiska mötet mellan pedagog elev samt förväntningar, som ställs på oss från olika håll i samhället. Nästa steg i processen är frågan; Hur kan jag som pedagog i det vardagliga arbetet motivera eleverna så att de styrs av egen drivkraft dvs. inifrånmotivation, utifrån ett lustfyllt lärande? Eleverna själva tycks vara motiverade av här och nu situationen och jag som pedagog på vår skola, skall göra deras vardag så lärande och glädjefull som möjligt, så att alla har möjlighet att nå så höga mål som de kan. Siw Gamvik Patrik Högström Lotta Forsberg Åsa Hallberg Kerstin Lundberg Barbro Edström Farima Yaghmaei
9 Källförteckning Bell, J. (2009). Introduktion till forskningsmetodik, (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB Claesson, S. (2002,2007). Spår av teorier i praktiken, (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Folkesson, L., Lendahls Rosendahl, B., Längsjö, E., Rönnerman, K. (2004). Perspektiv på skolutveckling, (8:e uppl.). Lund: Studentlitteraratur AB Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling, en litteraturöversikt. Pedagogisk forskning i Sverige 2002 årg. 7 nr 4 s Gärdenfors, P. (2011). Stimulera den livslåga lusten att lära. Fritidspedagogen nr: 2, Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur AB. Lärledarutbildning, fördjupning, dag 3 och 4, april Sundsvall Hugo. M. (2011) När skolans lärande saknar mening, Pedagogiska magasinet, nr:2. Sherp, H-Å. (2005). Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv. Karlstad. Sherp, H-Å. (2009). Att leda lärprocesser. Karlstad. Tiller, T. (2009). Aktionslärande, Forskande partnerskap i skolan. (2:a uppl.). Stockholm: Liber AB Turén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2:a uppl.). Malmö: Liber AB.
Modell- /forskarskolorna i Sundsvall. Lust att lära läsåret 2011-2012
Modell- /forskarskolorna i Sundsvall Lust att lära läsåret 2011-2012 Inledning Giota Joanna (2002) har i sin forskning kommit fram till att de duktiga eleverna klarar av att vara både inre och yttre motiverade
Läs merIT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling - med fokus på berättandet?
Karlstad Universitet Estetisk-filosofiska fakulteten Institutionen för utbildningsvetenskap Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet (15hp) IT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling
Läs merbjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs merHur kan matematikundervisningen vara utformad för att främja elevernas matematikutveckling?
Hur kan matematikundervisningen vara utformad för att främja elevernas matematikutveckling? Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet 15 hp. Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstads universitet
Läs merHur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse
Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet 15 hp. Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstads universitet Författare Mikael
Läs merVarför går elever på lektioner?
Varför går elever på lektioner? Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet 15 hp. Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstads universitet Författare: Eva Flemström Anna Ingelsson Kerstin Palm Kristina
Läs merVad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor
Per Fagerström. (PPP) Vad gör du här? Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor Din mentala packning Hur är din förståelse? Vad är din utgångspunkt? Det bästa är att veta vad man letar
Läs merKvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators
Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Ledarskapets och kvalitetsarbetet behöver baseras på en modell som synliggör och tydliggör den förståelse man har av det som är mest avgörande för kvalitetsutveckling
Läs merUppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?
Uppdraget Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen? Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Flickor som mår allt sämre och pojkar som uppnår sämre resultat än flickor. Många elever har anpassningar eller särskilda åtgärder. Barn i behov av särskilt stöd. Vilka
Läs merVad finns det för skäl att lämna matteboken? Vad gör man då istället?
Estetisk-filosofiska fakulteten Pedagogik Anna Björck, Anna Bylund, Elisabeth Collin, Jens Edler, Pia Hansson, Per Lundholm Vad finns det för skäl att lämna matteboken? Vad gör man då istället? Systematisk
Läs merBedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare
Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare Nulägesbeskrivning medarbetare Med Vittras löften och enhetens utvecklingsområden och prioriterade mål nedan som utgångspunkt gör du en nulägesbeskrivning av
Läs merVÅGA VISA frågebank vid observation på skola
1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje
Läs merBedömningsunderlag - Lärare
Bedömningsunderlag - Lärare Nulägesbeskrivning medarbetare Med Vittras löften och enhetens utvecklingsområden och prioriterade mål nedan som utgångspunkt gör du en nulägesbeskrivning av dig själv som lärare
Läs merMotivation för matematik
Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 6: Matematikängslan och motivation Motivation för matematik Karolina Muhrman och Joakim Samuelsson,
Läs merVad är en bra inlärningsmiljö?
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merNeglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merFörskoleområde Trångsund 2016
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med
Läs merRegina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun
Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan
Läs merVERKSAMHETSPLAN (Styrplan)
VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) Bifrosts Pedagogiska Enhet Bifrosts förskola Västerbergskolan 2011-2012 1(6) Barnomsorgs-och utbildningsnämndens vision Mölndals stad ger förutsättningar för barn och elevers
Läs merNy skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar
Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns
Läs mer!"#$%&'()*+,(-. /0+(#1)2).(3"4042')
!"#$%&'()*+,(-. /0+(#1)2).(3"4042') Föreläsningens innehåll Lärandets inriktning Vad ska man lära om? Struktur för kollegial kunskapsbildning Struktur för lärande samtal Organisatoriska förutsättningar
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2003/2004
Kvalitetsredovisning läsåret 2003/2004 På Bosvedjeskolan arbetar vi sedan 1 ½ år tillbaka med problembaserad skolutveckling PBS - vilket har fått stor betydelse för skolans kvalitetsutveckling. Kvalitetsarbete
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och
Läs merInformation om skolval till förskoleklass
Information om skolval till förskoleklass 2019-01-15 Agenda Presentation av personal Information om skolan Information om skolvalet Personalen i förskoleklasserna informerar om arbetet i förskoleklass
Läs merAtt påverka lärande och undervisning
Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad
Läs merVår verksamhet under läsåret
Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina
Läs merElevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.
EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala, 2008. 1 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor
Läs merENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Förskolan PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi för att främja
Läs merKvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret
Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merProjekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013
Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar
Läs merPedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Att samlas kring ett gemensamt innehåll. Läslyftet Barns språkutveckling är avgörande för deras utveckling och lärande. Vidgat språkbegrepp utvecklas
Läs merHouda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna
Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna Att normalisera och inkludera Mottagningen av nyanlända elever Planering av nyanlända
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...
Läs merBarn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs
Läs merVÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merAtt planera entreprenöriellt
Malmö högskola Entreprenöriellt lärande VT2014 Rikard Linde Att planera entreprenöriellt Utan motstånd Att arbeta med entreprenöriellt lärande i skolan har i kursen beskrivits lite som en kamp. Jag har
Läs merPaper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Christine Jangebrand Katrin Lingensjö Siw Nygren Ulla-Britt Sjöstedt Bakgrund: Våra lärdomar från lärgruppsarbetet
Läs merKNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Läs merKvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!
Kvalitetsdagen för förskolan 20160516 Vi gör det goda livet möjligt! Sundsvalls kommun 97000 invånare 5000 barn i förskolan 85 förskolor 40 förskolechefer, 8 pedagogistor 1000 pedagoger Barn och utbildningsnämnden
Läs merInnehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall
Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp
Läs merBedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24
Bedömning för lärande Nyckelpersoner 2012-02-24 Chríster Wede, Högskolan Borås Skolspelet Fundera en minut Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har
Läs merKunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola
2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs merVerksamhetsplan för Ringarens förskola
Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2015 2016 2 (7) Innehåll Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal
Läs merSvea Montessoriförskola. Danderyds kommun
Svea Montessoriförskola Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Jessica Sahlin Jansson, Nacka kommun Emma Walle, Nacka kommun Vecka 45, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merFörskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Läs merAtt lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan
Att lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Katina Thelin Forskning kring skolutvecklingsarbete vid Karlstads universitet har lagt grunden för ett perspektiv på skolutveckling
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merTRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9. Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan
TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9 Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan PILOTERNAS ROLL-HUR GÅ SNACKET Några funderingar och tankar från den egna skolan, 15 min TÄNKBARA ROLLER Samtalsledare
Läs merDaggkåpans förskola. Nacka kommunen
Daggkåpans förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v. 20 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merReviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan
Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN Förskolan Kullalyckan 2(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 4 Föräldrasamverkan 4 Rutinsituationer 4 Barns inflytande
Läs merKompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merFrågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund
Frågandets betydelse Gunnar Lindberg, Östersund Frågandet som fenomen har fått en allt större betydelse för mig under min yrkesverksamma period. Jag har nu arbetat inom skolans värld sedan 1971, och genom
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merArbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det
Läs merLäraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merNolltoleransgruppen S:t Olofsskolan. Forskande skolorna i Sundsvall Paper` 2013
Nolltoleransgruppen S:t Olofsskolan Forskande skolorna i Sundsvall Paper` 2013 Bakgrund Hur kan vi bidra till att göra S:t Olofsskolan till en skola där alla trivs? I den genomförda skolgårdsundersökningen,
Läs merÅrsberättelse
Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström
Läs merArbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Samskapande
Läs merVerksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Läs merKompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen
Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen Förord Broschyren som du har i din hand riktar sig till dig som arbetar i förskola, grundskola, gymnasium och inom vuxenutbildning. Den lyfter fram
Läs merDet pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd
Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merVarför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07
Varför skola? Intervju med några barn i år F-2 ht- 07 Marianne Stålhane Ja, men förstår du inte att du måste gå i skolan. Varför måste man gå i skolan? För att lära sig saker och ting förstås. Vad då för
Läs merAnser elever att de är medskapande?
Anser elever att de är medskapande? Inledning Jag heter och arbetar som lärare i år två på Sunnerstaskolan i Uppsala. Tillsammans med en grupp kollegor i min kommun går jag en kurs i PBS, problembaserad
Läs merFörskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merUnderlag för självvärdering
Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna
Läs merGrafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem
FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merKommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merArbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merKvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1 Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Svenska Nått målen i ämnesprovet* Åk 3 10 7 70 % Svenska Åk
Läs merIntervjusvar Bilaga 2
49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,
Läs merFör att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.
Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För
Läs merStudiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll
1 (6) Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvarig: Åsa Broberg, asa.broberg@edu.su.se Kursadministratör: Emmi-Lotta Fagerlund, emmi.fagerlund@edu.su.se Studiehandledning VPG01F Hälsopedagogik
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merArbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.
Läs merBEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11
Läs mer