Kvalitetsredovisning läsåret 2003/2004

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 2003/2004 På Bosvedjeskolan arbetar vi sedan 1 ½ år tillbaka med problembaserad skolutveckling PBS - vilket har fått stor betydelse för skolans kvalitetsutveckling. Kvalitetsarbete utifrån ett PBS-perspektiv grundar sig på processinriktat synsätt. Det handlar om att undersöka i vilken grad man i sin verksamhet lyckas förverkliga lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till elevers lärande och utveckling. Samt försöka hitta bättre lösningar på de problem man stöter på i vardagsarbetet, genom att fördjupa sitt lärande om och sin förståelse av problemet. Det har inneburit att vi har försökt förstå hur olika undervisningsmönster påverkar förverkligandet av uppdraget. I kvalitetsredovisningen dokumenteras vårt eget lärande från vår egen vardagsverksamhet, och som ska ligga till grund för utvecklingsarbetet på vår skola. Vi vill också genom att försöka skriva kvalitetsredovisningen utifrån detta, även underlätta för andra delar och nivåer i organisationen att kunna ta del av våra lärdomar, så att de får kunskap om vårt kvalitetsarbete. Kvalitet kan mätas på olika sätt. Kundperspektiv Kvalitet som mäts genom att elever och/eller föräldrar får uttrycka hur nöjda de är med skolan. Måluppfyllelse Kvalitet som mäts genom att ta reda på i vilken omfattning resultatet överensstämmer med olika mål och delmål som angivits i styrdokumenten. Processperspektiv Kvalitet som mäts genom att lärare och elever bedömer hur väl man lyckats förverkliga de lärdomar som man funnit vara de viktigaste, när det gäller att bidra till elevernas lärande och utveckling. Vi har lagt fokus på processen i vårt skolutvecklingsarbete. Vi försöker förstå oss på, hur vi i vårt dagliga arbete kan påverka skolutvecklingsprocessen på ett gynnsamt sätt. Vi sätter resultatet i relation till sättet att arbeta och försöker förstå kopplingen mellan resultat och process. För om man inte förstår sig på hur det egna arbetet påverkar resultatet, är det svårt att åstadkomma förbättringar. 1 (10)

2 På följande sätt har vi inhämtat underlag till kvalitetutvecklingsarbetet/kvalitetsredovisningen under det gångna året. Vi har på skolan arbetat fram en bild av vad vi tycker kvalitet i skolarbetet är, genom att fråga alla pedagoger vad deras lärdomar är om hur man på bästa sätt bidrar till elevers lärande och utveckling. Alla pedagoger skrev ner sina tre viktigaste lärdomar. om hur man bidrar till elevers lärande och utveckling lärdomar Utifrån den bilden har vi lyft ut ett område som vi vill undersöka i vilken utsträckning vi lyckats. Det valda området är att möta eleverna där de befinner sig. 2 (10)

3 Därefter frågade vi åter pedagogerna om deras tre viktigaste erfarenheter om hur man möter eleverna där de befinner sig. Av de samlade erfarenheterna försökte vi se mönster. Två mönster som tydligt kom fram var goda relationer och att väcka nyfikenhet och lust som var viktiga för att kunna möta eleverna där de befinner sig. Med utgångspunkt från dessa två områden formulerades frågor på områdena Relation barnvuxna och Hur bra är vi på att väcka nyfikenhet/intresse hos eleverna. Frågorna ställdes till 40 slumpvis utvalda elever. Dessutom fick all pedagogisk personal en enkät där elevernas frågor omformulerats till påståenden. Där man fick skatta viktighetsgrad och hur väl man lyckats. Se bilaga 1:1-1:3 Resultaten från detta (elevernas och pedagogernas svar) sammanställdes och redovisades för alla pedagoger på en gemensam kvalitetsutvecklingsdag. Kvalitetsutvecklingsdagen startade med att pedagogerna individuellt fick reflektera och skriva ner sina reflektioner av den redovisade sammanställningen. Därefter bildades grupper om ca 8 pedagoger/grupp, där man delade med sig av sina reflektioner till varandra och förde ett lärande samtal samt dokumenterade gruppens slutsatser. Efter detta samlades alla i en stor grupp där vi genomförde en akvariesittning med lärande samtal där inledningsvis två representanter från varje grupp delade med sig av sin grupps slutsatser. Tre personer var utsedda att dokumentera det hela. Tillsammans med skolledningen sammanställdes slutsatser och lärdomar som kommit fram under processen. De sammanfattades i 4 nyckelområden; Lyssna, Reflektera, Beröm och uppmuntran, Lärandet Lyssna Lyfta fram lyssnandet Skapa lärmiljöer där alla får komma till tals och där allas åsikter är viktiga Hjälpa varandra att sätta ord på egna tankar Vara ärligt intresserade och behandla allt eleverna kommer med, med respekt Reflektera Bolla tillbaka till eleverna så att dom själva får tänka och reflektera över sitt eget lärande Starta processer där eleverna är delaktiga och inte alltid komma med färdiga lösningar och att samtala med föräldrarna om detta Vi vuxna behöver fortsätta utveckla reflekterandet Beröm och uppmuntran Vi behöver ta reda på hur eleverna vill ha beröm och uppmuntran och bli bättre på att uppmuntra i motgång Lärande Tydliggöra vad man lär sig och varför Lära mera om hur vi kan stötta eleverna i deras lärande om olika arbetsformer för lärande Ta reda på vad barnen redan kan och deras intressen samt utgå från det i undervisningen Lära mera om elevaktivt lärande inifrånstyrd utifrånstyrd Skapa lärmiljöer där barn lär i grupp av varandra Detta är nu underlag för vårt vidare lärande och planering för fortsatt kvalitetsarbete. 3 (10)

4 De områden vi på skolan ytterligare vill lyfta fram i årets kvalitetsredovisning är; Hur väcker vi och bibehåller barns lust att läsa? Hur kan vi utveckla Montessoriarbetet? Hur kan vi hjälpa de barn som fått motorstopp? Hur kan fritidsverksamheten förbättras? Hur ska vi jobba med utåtagerande barn? Hur ska vi dokumentera det pedagogiska arbetet? Hur ska vi utveckla mer elevaktiva arbetssätt? Dessa områden ingår även under alla övriga rubriker i kvalitetsredovisningen. Det är svårt att dela upp under olika rubriker eftersom vi försöker se helheten. Helheten är något annat än summan av delarna. Att arbeta med Problembaserad skolutveckling (PBS) betyder för oss på Bosvedjeskolan att vi i vårt utvecklingsarbete utgår från problem och dilemman i vardagsarbetet som vi vill fördjupa vår förståelse av. Utifrån framkomna områden bildas olika lärgrupper som vardera utser en lärledare. Varje lärgrupp fick inledningsvis fem (5) av årets kompetensutvecklingsdagar till sitt förfogande, samt en konferens en gång i månaden. Det har visat sig under året att pedagogerna upplever detta arbete så intressant och utvecklande för arbetet i vardagen att nu används också den vanliga planeringen för detta arbete, eftersom man ser allt som en helhet. Det handlar om vardagsarbetet tillsammans med eleverna. Inom varje lärgrupp behövs en gemensam förståelse av problemet/dilemmat. Pedagogerna använder sig då av föreställningskartor och ställer förståelsefördjupande frågor till varandra. Med hjälp av post-it-lappar på blädderblocksblad blir det en grafisk framställning hur pedagogerna ser på problemet och på sitt uppdrag. När lärgruppen tagit vara på sina egna erfarenheter fortsätter arbetet med att undersöka vilka erfarenheter kollegorna utanför lärgruppen har, genom intervjuer. Resultaten sammanställs och gruppen försöker hitta mönster och dra lärdomar ur de samlade kunskaperna. Därefter vidgas kretsen som undersöks, kanske gör man studiebesök på en annan skola eller tar kontakt med en forskare. Arbetet i lärgruppen dokumenteras och läggs ut på skolans interna nät. Materialet skickas även till forskare på Karlstads universitet. Utifrån detta erfarenhetslärande kan pedagogerna se mönster och dra lärdomar av det samt börja jobba på ett annat sätt som förbättrar hjälpen och stödet för barns lärande och utveckling. De sju (7) olika grupper som vi under året har arbetat i har dragit följande gemensamma slutsatser/lärdomar; att de fått ett annat förhållningssätt emot eleverna att man ser på eleverna med andra ögon nu att de har mera fokus på lärandet mot tidigare fokus på görande att de tänker annorlunda nu 4 (10)

5 och förändringar i vardagsarbetet. Hur kan fritidsverksamheten förbättras? Vi behöver ha mera fokus på leken och skapa goda lärmiljöer för barns lärande. Flyttat till andra lokaler inom skolan för att skapa bättre förutsättningar för goda lärmiljöer. Ordnat med punktbelysning vid olika platser och där placerat ut olika utmanande material för att väcka nyfikenhet-lust samt att utmana eleverna i deras lärande. Jobbat medvetet med att synliggöra verksamheten på olika sätt, utställningar, information till föräldrar och besökande. Bättre och lugnare arbetsmiljö för elever och pedagoger. Arbetslaget har utvecklats. Föräldrar upplever en förbättring av verksamheten. Eleverna trivs bättre när det är lugnare och dom får utmaningar i sitt lärande. Lärgruppsarbetet har skapat större gemenskap bland personalen på fritids och det har blivit roligare att jobba. Arbetsglädjen gör att vi blir mera kreativa vilket leder till flera aktiviteter med eleverna säger pedagogerna i lärgruppen. Hur väcker vi och bibehåller barns läslust? Elevens förförståelse är viktig för läslusten, deras erfarenheter och lärmiljön. Viktigt att skapa en lärmiljö där alla känner sig som läsare. Självförtroendet är en viktig förutsättning för lust och motivation. Struktur och vägledning ger trygghet och förebygger stress. Eleverna behöver reflektera mera om sitt läsande. Läsning och skrivning hör ihop. Vi har i reflekterande team med pedagoger initierat samtal med hjälp av olika föreställningar för att väcka tankar omkring bokval, bokprat och läsning. Vilket har lett till att pedagoger har velat att vi ska delas med oss av våra lärdomar. Vi har samarbetat med biblioteket och ingår numera i bibliotekets inköpsgrupp (flera böcker av samma titel för bokprat). Vi har sökt pengar för att utöka och förnya skolans bokbestånd för elever och pedagoger. Har startat arbetet med bokcirklar. Hur utveckla Montessoriarbetet? Viktigt att skapa en rofylld lärmiljö. Vinster med att arbeta åldersblandat. Vi greppade inledningsvis över för stort område fokuserar nu på elevaktiva arbetssätt. Vi använder oss av lugn musik, massage, avslappning och samtalar med låg röst. Vi har provat att arbeta i åldersblandade lärgrupper. Vi använder föreställningskartor och lärande samtal med barnen för att kunna utgå från barnen. Detta vill vi fortsätta utveckla. 5 (10)

6 Hur kan vi hjälpa/stötta elever som fått motorstopp? Tydliga och enkla spelregler. Tydligt ledarskap. Få men tydliga arbetsuppgifter som ska genomföras. Tät uppföljning, en vuxen fysiskt nära så mycket som möjligt. Att använda föreställningskartor med eleverna för att försöka förstå hur dom tänker. Vi försöker agera så att eleverna inte behöver tveka över vilka regler som gäller. Vi har blivit duktigare på att möta eleverna där de befinner sig. Vi har blivit mera observanta på en elev som börjar tappa lusten och försöker bryta i tid. Vi försöker på ett mera konsekvent sätt följa upp elevers lärande. Elevaktiva arbetssätt hur? Viktigt att eleverna blir berörda då sätter tankeverksamheten igång drivkraften. Vi måste ta tillvara drivkraften när vi satt igång den eller när den kommer av sig själv (ex. bryta med annan aktivitet). Viktigt med goda relationer vuxna-elever och elever-elever det elevaktiva växer i mötet. Det är bra att jobba med utvecklingsarbete under lång tid och inte behöva avsluta för att tvinga fram ett konkret resultat. Elevaktiva arbetssätt behöver inte vara stora teman utan kan visa sig i det lilla, till exempel hur man ställer en fråga. Vi försöker beröra elevernas känslor för att få eleverna engagerande och aktiva. Vi använder oss av lärande samtal i vardagsarbetet. Vi har blivit bättre på att försöka förstå hur elever tänker bl a genom att ställa processfrågor och göra föreställningskartor. Vi känner och lugn och tillfredsställelse i vårt arbete och det är roligare. Vi försöker bolla tillbaka saker till barnen, vi har fått ett ändrat förhållningssätt. Vi ställer mera öppna frågor. Hur ska vi dokumentera det pedagogiska arbetet? Det finns inget enhetligt sätt att dokumentera rörande individuella utvecklingsplaner. Vi kan inte i detalj dokumentera allting som en elev gör. Det är bra att regelbundet göra intervjuer, observationer, föreställningskartor, diagnoser och vardagsanteckningar. Vi har idag större fokus på att skapa en personlig relation till varje elev. Vi har fått en bättre helhetssyn. Vi har blivit bättre på att lyssna på eleverna och vi handleder eleverna med processfrågor med hjälp av dokumentation. Vi har blivit bättre på utvecklingssamtal och överlämnande. 6 (10)

7 Hur arbeta med elever med koncentrationssvårigheter? Viktigt att både elever och vuxna reflekterar. Har fått större förståelse för elevernas synsätt. Viktigt att utgå från varje barns behov. Viktigt med trygga rutiner och tydlig struktur. Viktigt med massage. Vi behöver ha en nära kommunikation med spec.teamet. Viktigt att informera alla som jobbar med eleven/eleverna om hur och varför man arbetar som man gör. Viktigt med en bra relation med föräldrarna. Vi har blivit stärkta i vår lärarroll. Vi vågar nu prova alternativa metoder som till exempel föreställningskarta, SIKÅ-materialet konkret och bra samtalsredskap. Vi ger eleverna strukturer att bygga egna strukturer i sig själv och se mönster genom att reflektera, t ex genom att vissa elever reflekterar över sin dag, eller att vi använder föreställningskarta eller seriesamtal. Gemensamt för dessa exempel är att vi försöker stötta eleverna i sin utveckling till att bli inifrån styrd. Vi har blivit intresserade av att förstå varför dessa elever handlar som de gör och använder oss av t ex föreställningskartor. Det viktigaste tror vi är vårt sätt att ställa frågor som hur tänker du nu? Vi ser att barnen växer av att se hur vi blivit mer intresserade av att veta hur de tänker. Vi har fått ett förhållningssätt som givit oss ett genuint intresse att hjälpa andra. Vi har fått ökad kunskap, känner oss stärkta och tror på oss själva. Egen planering personligt utformad utifrån elevens intresse och behov. Arbetar med massage eleverna slappnar av och får beröring. Vi känner att vi har blivit tydligare i samarbetet med specialpedagogerna. Vi har mera att bidra med nu. Vi informerar mera nu till övningslärare men behöver utveckla det mera för att undvika nedmuntran och kunna förstärka uppmuntran. Vi använder oss frekvent av föreställningskartor för att försöka förstå hur eleverna tänker. 7 (10)

8 Bedömning av målens uppfyllelse har också gjorts utifrån resultat som framkommit vid enkätundersökningar hos elever, föräldrar och personal. Alla elever i år 2 har gjort nationella diagnostiska prov och alla elever i år 5 har gjort nationella prov i matematik, svenska och engelska. Som underlag till bedömning av måluppfyllelse har även utvärdering av åtgärdsprogram samt lärares slutsatser och lärdomar av erfarenhetslärande använts. Värdegrund Trygghet och trivsel Målet är att alla skall känna sig trygga och tillsammans med föräldrarna ska vi sprida optimism, framtidstro och en positiv anda. Elever En enkätundersökning visade att de flesta eleverna trivs mycket bra i skolan och känner sig trygga. De upplever att de blir respekterade och mobbing förekommer i väldigt liten utsträckning. Föräldrar Kommunens attitydundersökning till föräldrar som hade elever i år 3 det gångna året, visade att föräldrarna var mycket nöjda med skolverksamheten. Personal En enkätundersökning med hjälp av dataprogrammet PSO visar att trivseln bland personalen är hög. Man tycker att jobbet är omväxlande, är i stort sett nöjd med lönen och att skolan har en bra personalpolitik och bryr sig om. Man tycker att man respekterar varandra och motverkar mobbing. Utvecklingsåtgärder inför kommande läsår Skolrådet, elevrådet och personalen ska tillsammans genomföra möten där värdegrunden ska vara temat. Fortsätta vårt arbete med att, så långt som möjligt, skapa en stressfri skola bl a genom massage och kommunikationsträningar av olika slag. Fortsätta att utveckla miljön för att skapa bättre förutsättningar för lärandet. Utveckla organisationen och arbetssättet utifrån lärdomar vi gör under året. 8 (10)

9 Elevers delaktighet och medansvar Målet är att eleverna har inflytande över och medansvar för sin utbildning och den egna arbetsmiljön. De flesta eleverna upplever; att man pratar om hur det är i skolan och om vad man ska lära sig att klassrådet fungerar bra att de tar ansvar för skolarbetet och sina egna saker att man i ganska stor utsträckning samtalar om hur undervisningen skall utformas, men att man skulle vilja göra det i större utsträckning. Detta även i planeringen av skolarbetet för att nå målen så vill eleverna vara med mera. Personalen upplever; att de låter eleverna få vara med och påverka det dagliga arbetet ganska mycket, men att det kan bli bättre att klassrådet fungerar bra och att man i ganska stor utsträckning ger tid till att lyssna och prata med varandra Utvecklingsåtgärder Fortsätta utveckla elevernas delaktighet och medansvar. Lära mer om hur man på bästa sätt stöttar eleverna i sitt lärande. Föräldrainflytande Målet är att föräldrarna skall vara delaktiga i den demokratiska processen. På Bosvedjeskolan har vi ett väl fungerande skolråd som sammanträder 1 gång/månad. Rådet arbetar i olika arbetsgrupper utifrån behov. Rådet har en verksamhetsplan som årligen utvärderas och som revideras vid behov. Under året har skolrådet tillsammans med elever och personal planerat för gemensamma aktiviteter med värdegrund som tema. Utvecklingsåtgärder för kommande år Arbeta med problem/dilemman i vår vardag som vi vill utveckla. Detta inventeras på skolrådets första möte under höstterminen Barn/elever i behov av särskilt stöd Målet är att alla elever skall få det stöd de behöver. Vi arbetar på olika sätt för att identifiera de elever som är i behov av stöd. Dels ett formaliserat tillvägagångssätt för att fånga upp svårigheter inom läs och skrivområdet och matematikutvecklingen. Ett annat sätt som är minst lika viktigt är det kontinuerliga arbetet i vardagen med att upptäcka barn som är i behov av stöd inom andra områden, t ex elever med koncentrationssvårigheter och att försöka lära mera om hur man på bästa sätt hittar hjälp och stöd för dessa elever. För de elever som inte når målet godkänt i år 5 upprättas åtgärdsprogram tillsammans med elev och förälder. Vi upprättar även åtgärdsprogram när det t ex handlar om beteendestörningar etc. Utvecklingsåtgärder Lära mera om hur vi på bästa sätt hittar hjälp och stöd för elever i behov av särskilt stöd. 9 (10)

10 Kunskaper och färdigheter Målet är att eleverna skall nå godkänt i alla ämnen. Dock har vi under det gångna året inte lyckats med detta. Av skolans 64 elever i år 5 är det 6 elever som inte når målen i svenska, 5 elever når inte målen i engelska och 6 elever når ej målen i matematik. Av skolans 57 elever i år 2 är det 7 elever som inte når målen i svenska och 9 elever når inte målen i matematik. Utvecklingsåtgärder Vi försöker lära mer om hur barn lär för att kunna stötta och utmana eleverna i deras lärande. Kultur Målet är att stimulera elevernas lärande genom att arbeta med och få uppleva kultur på många olika sätt. Vi upplever att vi nått målet bra och vi har haft ett allsidigt utbud i det kulturella lärandet och eleverna har varit mycket aktiva i planering, genomförande och utvärdering. Förutom att deltaga i det ordinarie kulturutbudet för kommunens skolor, har vi på skolan även genomfört två kulturveckor samt deltagit i skoldistriktets gemensamma kulturvecka. Vi har också vardagliga kulturella inslag i skolarbetet. Både personal och elever upplever att arbetet har varit mycket givande för barns lärande och utveckling. Utvecklingsåtgärder Vi ska lära mera om hur vi på olika sätt kan stimulera och utmana elevers lärande. Kompetensutveckling - Skolutveckling Målet är att personalen lär mera om de dilemman och problem man ställs inför i vardagsarbetet. De flesta av personalen upplever att deras kompetens tas till vara och att man får möjlighet till yrkesmässig och personlig utveckling. Utvecklingsåtgärder Se under rubriken De områden vi på skolan ytterligare vill lyfta fram Eva Jönsson Rektor Bosvedjeskolan 10 (10)