Nolltoleransgruppen S:t Olofsskolan. Forskande skolorna i Sundsvall Paper` 2013

Transkript

1 Nolltoleransgruppen S:t Olofsskolan Forskande skolorna i Sundsvall Paper` 2013 Bakgrund Hur kan vi bidra till att göra S:t Olofsskolan till en skola där alla trivs? I den genomförda skolgårdsundersökningen, vt -12, berättar en stor andel elever att de känner sig otrygga i framförallt övergångar, på fotbollsplanen och i möten med äldre elever. Detta gör att trivseln minskar. Skolgårdsundersökningens resultat behöver presenteras för elever och personal och rastverksamheten samt övergångar behöver utformas och planeras utifrån aktuellt resultat. Ett faddersystem kan enligt personalen ge vinster som gör att eleverna lär känna varandra och blir trygga. Många elever framför på bl a elevråd och klassråd att vi vuxna inte lyssnar på dem när problem uppstår. I en enkätundersökning som genomfördes på APT under vt-12 bland all personal, visar vi på en lång rad göranden för att alla elever ska känna sig sedda och trygga. Vi behöver göra det vi säger att vi gör för att öka trivseln på skolan. Det råder en stor diskrepans mellan elever och pedagoger i denna fråga. Det finns ett politiskt beslut som säger att all personal ska arbeta med nolltoleransfrågorna. Den rundfrågning, som också genomfördes per mejl bland klasslärare på S:t Olofsskolan vt-12, visade att pedagogerna arbetar olika med elevernas delaktighet i Likabehandlingsplanen. En lättläst version av likabehandlingsplanen skulle kunna göra att tillgängligheten ökade bland elever och vårdnadshavare. En välkänd och förankrad likabehandlingsplan, med tillhörande verksamhetsövergripande ordningsregler, kan göra att nolltoleransarbetet blir en angelägenhet för alla och på det viset bidra till att öka trivseln. Metod

2 Vi har haft tid för att träffas i lärgrupperna, två timmar varannan vecka. Då har vi haft lärsamtal, sett mönster, arbetat med undersökningar som vi gjort i form av enkäter till personal och elever samt intervjuer med elever. Tid på APT har använts för att delge lärdomar och utveckla nolltoleransarbetet tillsammans med övrig personal. Där har också viktats i frågan om diskrepansen i vad personalen gör för att alla elever ska känna sig sedda och trygga Nolltoleransgruppen har deltagit i kommunens nätverksträffar för nolltoleransarbete. Representant från nolltoleransgruppen har medverkat på en del av Elevhälsovårdsteamets möten, för att få överlämnande kring anmälda OSIS ärenden, som gäller kränkning. Nolltoleransgruppen har tillsammans med övrig personal utformat ett faddersystem som gör att eleverna lär känna varandra och blir tryggare. En enkätundersökning hos personal och elever kring fadderverksamheten har genomförts. Elevråd och klassråd har arbetat med likabehandlingsplanen under året vilket resulterat i en ny upplaga för läsåret 12/13 Utöver dessa använder vi också följande som underlag i vårt Nolltoleransarbete: Hälsosamtal. EHT har genomfört, följt upp och analyserat hälsosamtalen som genomförts med elever i förskoleklass och årskurs 4. EHT har sammanställt, följt upp och analyserat våra Osis-anmälningar för att se mönster. Nolltoleransgruppen har tittat på de anmälningar som gäller kränkning för att se mönster. Skolgårdsundersökning där eleverna (i intervjuer) tillfrågas om trygghet. Resultatet har sammanställts, enligt tabellmetoden,för att se mönster.

3 Lärdomar Läråret har varit speciellt ur den aspekten: * Hälften av gruppmedlemmarna var nya. * tre personer gick ur gruppen och blev EHT * vi började lägga ned mycket arbete på att skriva ny likabehandlingsplan men sedan övertogs den arbetsuppgiften av ansvarig rektor och administratör. * när vi var klar med lärplan och så smått börjat arbeta konkret med våra forskningsfrågor kom en minilärstämma som vi behövde ägna tid åt. * Då vi upplever att många av forskningsfrågorna styrs av politiskt ålagda uppgifter, ser vi att utrymmet för förståelsefördjupande lärsamtal, och egna forskningsfrågor, varit knappt. I enkät undersökningen bland eleverna angående den införda fadderversamheten svarade 91% av eleverna (167 av 182) att det är jättebra att träffa sin fadder/fadderbarn Min fadder är snäll Jag leker med min fadder Man får leka äta och prata Förslag från eleverna: Jag vill leka ute med min fadder Jag vill måla med min fadder Jag skulle vilja hälsa på i min fadders klassrum och rita tillsammans Mönster i pedagogernas utsagor: Barnen har haft roligt och blivit trygga med varandra De har tränat ansvar och skaffat sig ett större kontaktnät De äldre eleverna har blivit mer medvetna om sitt ansvar som förebilder Bra med fasta ramar, att nolltoleransgruppen har övergripande ansvar Utvecklingsförslag: Hitta tid för gemensam planering Fadderplan som ingår i årshjulet Mer elevmedverkan i planering Lärdomar från årets skolgårdsundersökning; På gruppnivå kan vi se ett mönster som

4 visar otrygghet kring kulspelet, vilket är säsongsbetonat. Kan jämföras med fjolårets undersökning (februari 2012) som visar en stor andel otrygga i pulkabacken. På individnivå ser vi individuella utsagor som kan behöva personlig återkoppling av t ex ansvarig mentor; orent i duschen eller svenskan är tråkig. På organisationsnivå kan vi se att rastvärdarna bör rotera på skolgården efter säsong. Årets skolgårdskartläggning visar att tidigare års rädsla för äldre elever försvunnit. En hypotes är att detta beror på faddersystemets införande. För att komma till rätta med den diskrepans som rått i frågan om vad vi pedagoger gör för att alla elever ska känna sig sedda och trygga så har all personal viktat sina viktigaste göranden. Den fråga som viktades högst bland kollegiet på APT var Jag ser, hör och bekräftar i den dagliga verksamheten. Rubriken Samtala och se barnet hade flest viktningspoäng. Ett Hjärta med de viktigaste utsagorna delades ut till all personal som påminnelse i den dagliga verksamheten. Samtal har förts i klassråd och elevråd om vad eleverna upplever. Då vi analyserat de skrivna OSIS anmälningarna som gäller kränkning har vi sett ett mönster i att anmälningar görs i vissa grupper av vissa pedagoger och inte alls i andra/av andra. Fortsatt arbete och lärande Vi behöver sprida analysen och resultatet av skolgårdskartläggningen till övrig personal. Det kan vi göra på den tid vi har till förfogande på alla APT. Detta är en tid vi behöver fortsätta att nyttja för att trygga all personals delaktighet i nolltoleransarbetet. Vi vill fortsätta med det påbörjade fadderarbetet. Då vi kommer att ha årskurs 6 på skolan nästa läsår behöver vi titta över formen för hur fadderverksamheten ska fortsätta.

5 Vi ska göra en ny skolgårdskartläggning. Vi har i ett lärsamtal kommit fram till att årets form för skolgårdskartläggningen, intervju och frågeställning, gav utrymme för att se mönster och få fram olikheter i utsagorna. Nolltoleransgruppen på S:t Olofsskolan 13 juni 2013 Siw Nygren Åsa Hallberg Maria Svansdottír Sundberg Caroline Blomstedt