Ånässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Ånässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshem VT 17-HT 17

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6 och fritidshem a för planen Ånässkolans Elevhälsoteam och Trygghetsteam Vår vision Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen, och där jargong och beteendemönster motverkar trakasserier. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar av något slag. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Vi gör en kartläggning i form av en enkät som eleverna svarar på en gång per termin. Förutom frågor om trivsel och kompisar ställs även frågor om mobbning, trakasserier och utanförskap. Genom elevråden får eleverna möjlighet att bidra till planen. Återkoppling från skolsköterska angående hälsosamtal. Återkoppling från klassföreståndare vad som framkommer i det dagliga arbetet. Sammanställning av tillbudsrapporter. Analys av kränkningsärenden. Vårdnadshavarnas delaktighet Förslaget till planen delges vårdnadshavare genom Forum för samråd. På detta sätt ges vårdnadshavare möjlighet att komma med synpunkter och en diskussion kan föras på samrådet. Personalens delaktighet Utvärdering av den tidigare planen gör vi i respektive arbetslag på arbetsplatsträffar (APT) eller arbetslagsmöte. Trygghetsteam (THT) och Elevhälsan (EH) gör utvärdering för sig. Nya mål och åtgärder för att nå dessa diskuteras i arbetslag och på APT. Ett förslag till ny plan sammanställs och går ut på remiss i arbetslagen.

3 Förankring av planen Vårdnadshavarna får tillgång till planen via hemsidan och Hjärntorget. Den diskuteras i Forum för samråd. Eleverna diskuterar innehållet i planen i klasserna på klassråd och skolans elevråd. Bland personalen förankras planen på arbetslagsmöten.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats THT och EHT har utvärderat inför upprättandet av den nya planen. Personalen hade utvärderingsfrågor till hjälp när man gjorde detta i arbetslagen. Eleverna har gjort en enkät som är en kartläggning med frågor som handlar om bl.a. trivsel, kompisar, utanförskap och trakasserier. utvärdering har även skett i forum för samråd och i elevrådet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal, elever och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Personalens utvärdering och enkäten som eleverna gjort visar att: -Elever upplever att bl.a. fotbollsplanen, korridorer och toaletter kan vara otrygga platser på skolan. - Personalen behöver vara mer utspridd för att alltid synas över hela skolgården. Personalen behöver använda västar för att barnen skall veta vart de ska vända sig. Inga barn skall behöva känna sig otrygga. Biblioteksansvariga har träffat eleverna. Information om SU-grupperna har inte fungerat som tidigare, det behöver återupptas. Önskan om att informationen kommer tidigt på terminen. Vuxenledda aktiviteter på fritids fungerade bra till en början och personal har upplevt effekt på övriga skoltiden. Har varit svårare att genomföra på vårterminen, bl.a. p.g.a. att man kort om fritidspersonal. Det finns en önskan om att i åldersblandade grupper bibehålla samma grupper genom hela läsåret. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas i elevråden, personalens arbetslag, EHT, THT, föräldrarna via Forum för Samråd. Eleverna gör en enkät i mitten av varje termin. för att årets plan utvärderas Skolledning och Elevhälsan

5 Främjande insatser Information om funktionshinder och SU-grupperna Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Att personal och elever är insatta i våra elevers likheter och olikheter och att funktionsnedsatta elever behandlas med samma respekt som andra oavsett om det handlar om neuropsykologiskt eller fysiskt funktionshinder. Insats Personal från SU-grupperna informerar om SU-gruppernas verksamhet för både personal (på APT) och elever. Hackspetten ansvarar för information till åk 4-6, personalen i 4-6 ansvarar för åk 1-3 medan personalen 1-3A ansvarar för info till förskoleklasserna. Arbetslagsledarna från SU-grupperna Värdegrundsarbete Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Skapa en väl fungerande samsyn och värdegrund för både elever och personal som stämmer överens med våra styrdokument och leder till att ingen elev blir kränkt eller trakasserad på ovanstående områden. Skapa en förståelse bland eleverna att det är viktigt hur man beter sig och vad man säger. Lära eleverna att lösa konflikter samt bli bättre på att inte ge efter för negativa impulser som skadar andra. Utvärdering görs efter varje tema. Insats

6 För värdegrundsarbetet ska bli så bra som möjligt får eleverna arbeta med impulskontroll, grupptryck, genus, positiv förstärkning/sänkningar, funktionsnedsättning, självkännedom/motivation, empati, kamrat- och kärleksrelationer samt konfliktlösning. Tid skall också ges åt att göra eleverna medvetna om nätetikett. Läraren organiserar gruppen utifrån en pedagogisk tanke för att stärka varje individ och skapa trygghet och arbetsro. Varje pedagog Fadderverksamhet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Ålder Mål och uppföljning Att skapa trygghet bland de yngre barnen. Insats Elever i årskurs 2 blir faddrar för elever förskoleklassklass under en tvåårsperiod. Elever i årskurs 3 blir således faddrar för elever i årskurs 1. Respektive klassföreståndare Gemensamma aktiviteter Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

7 Mål och uppföljning Genomföra fler aktiviteter i åldersblandade grupper för att skapa gemenskap och trygghet bland eleverna i skolan, inte bara i den enskilda klassen. Uppföljning görs terminsvis i personalgruppen. Insats Vi kommer att genomföra aktiviteter i åldersblandade grupper där hela skolan deltar, t.ex pysseldag, Ånäsdag, idrottsdagar och hälsoaktiviteter, FN-vecka, fotbollsturnering Rektor Fritidslekar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att alla elever skall ha en meningsfull sysselsättning under fritidstiden utomhus som får överspridningseffekter till skolrasterna. Att lära känna fler elever. Uppföljning görs med hjälp av utvärderingsfrågor i slutet av terminen. Insats Det finns elever som har svårt att komma på något att göra och någon att göra det med på fritidstiden. Vuxenledda aktiviteter tre ggr/vecka ute på skolgården. De olika fritidshemmen ansvarar för planering enligt schema som görs upp med hänsyn till andra aktiviteter. Fritidshemspersonal, rektor

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder En kartläggning i form av en enkät görs bland alla elever i april och oktober. I enkäten finns det förutom frågor om trivsel och kompisar även frågor om mobbning, kränkningar, utanförskap och hur de vuxna bemöter eleverna. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna får svara på en enkät där både raster, klassrumsarbetet och fritids tas upp. Alla elever svarar anonymt. De som behöver får frågorna upplästa. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna gör enkäten i klasserna. Resultat och analys 95% av eleverna trivs bra eller väldigt bra, och har kompisar att leka med. Några elever uppger att de inte har någon att vara med på rasterna. Det finns elever som andra lägger märke till för att de verkar ensamma. Enstaka elever säger att de blir retade eller får dumma kommentarer. 5% av eleverna känner att det inte finns någon vuxen att prata med. Ungefär lika många uppger att det finns vuxna på skolan som inte bemött dem på ett bra sätt. Det finns några platser som eleverna upplever som otrygga, främst på nedre skolgården. Analysen som vi gör är att de allra flesta av våra elever trivs bra, har kompisar och inte blir utsatta för kränkningar. Vi behöver arbeta vidare med de platser som eleverna upplever som otrygga samt rastvärdsbemanning och relationsbyggande.

9 Förebyggande åtgärder Aktiva synliga rastvärdar med västar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning De vuxna ska vara lätta att se och känna igen. Hela skolan ska upplevas som en trygg plats av eleverna, och alla elever ska få hjälp av de vuxna som är ute, inte bara skickas till sin klasslärare. Utvärdering sker terminsvis. Åtgärd Alla vuxna som är rastvärdar skall ha gula västar på sig för att lättare synas på långt håll. Rastvärdarna ska regelbundet vistas på otrygga platser t.ex fotbollsplanen och förskolegården. Det är mycket viktigt att sprida ut sig på gården så att elever alltid upplever att det finns vuxna nära dem. Detta gäller både rasterna under skoltiden som utevistelsen på fritids. I rastvärdsschema skall det anges vilken plats man skall befinna sig på. Om man som vuxen inte kan hjälpa ett barn som är i behov av hjälp skall man tillkalla en kollega, alternativt skicka en annan elev efter kollega som kan hjälpa till. Motivera åtgärd I trygghetsenkäten kom det fram några ställen som eleverna upplever som otrygga. De vuxna skall därför finnas vid dessa ställen varje rast. Det finns elever som upplever att de inte hittar någon vuxen när det hänt något de behöver hjälp med; genom åtgärden synliggörs vuxna under raster och fritidstid. Respektive rastvärd, fritidshemspersonal och rektor

10 Rutiner för akuta situationer Policy Förutsättningarna för att kränkande behandling, diskriminering och olika former av trakasserier ska upptäckas är att de vuxna ständigt observerar vad som händer både inom- och utomhus. Vi vill att alla barn och vuxna ska känna sig trygga och trivas på Ånässkolan. Alla ska känna att de har någon som de kan lita på och prata med, även om det gäller svåra och tråkiga saker. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Klassråd/elevråd - THT som träffas varje vecka - Rastvärdar - EHT som träffas varje vecka - Samtal med mentor/klassföreståndare. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Medlemmar i THT och EHT: Ylva Toft Albinsson (THT+EHT), Annika Qvick (EHT), Cecilia Felldin (THT+EHT), Madelene Högkvist (THT), Lillemor Praetorius (THT), Åsa Ivarsson (THT), Carolina Andersson (THT), Ann-Sophie Larsson (THT) Malin Friberg (EHT+THT), Lotta Jonasson (EHT), Caroline Pärnerud (THT+EHT) Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever - Vid problem av enklare karaktär, hjälper den vuxne som uppmärksammar problemet till att lösa situationen för att förhindra nya kränkningar. - Vid kränkning som ej är upprepad: Skolpersonal för samtal med den utsatta eleven och därefter med den som blivit anklagad. Genom eventuell kränkningsblankett A blir rektor informerad av personalen. Kränkningsanmälan går vidare till huvudman, och vårdnadshavare till alla inblandade kontaktas. - Vid mobbning och upprepade grövre kränkningar kopplas THT in. Kränkningen ska dokumenteras och handlingsplan kan upprättas vid behov. Rektor informeras. Kränkningsanmälan till huvudman görs. Trygghetsteamets arbetsgång: - Teamet tar reda på fakta genom grundligt samtal med den utsatta eleven. Samtalet dokumenteras och läses upp för eleven för att bekräfta att man uppfattat situationen rätt. - Teamet träffas och samråder kring situationen. - Teamet har allvarssamtal med alla inblandade elever. Målet för dessa samtal är att alla ska vinna på samtalen. Överenskommelser görs om att kränkningarna ska upphöra. - Alla vårdnadshavare kontaktas, respektive elev ges möjlighet att först berätta. - Fortsätter mobbningen trots detta kontaktas rektor för vidare åtgärder.

11 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal - Personal som fått kännedom om kränkningar ska kontakta skolledningen. - Rektor har utredningsansvar. Elevens vårdnadshavare kontaktas av rektor. Vid tjänstefel kontaktas den anställdes fackliga ombud. Händelsen dokumenteras och kränkningsanmälan till huvudman görs. Polisanmälan görs om huvudman beslutar det. Rutiner för uppföljning -Inblandade elever, både den utsatta och den som utsatt, ska berätta hemma om samtalet och om vad som hänt. De får med sig ett skriftligt meddelande där vårdnadshavare ombeds att ta kontakt med någon i THT för information. Tar föräldrarna inte kontakt med skolan inom en vecka kontaktar teamet hemmet. -Kontinuerlig uppföljning med alla inblandade görs under så lång tid som krävs. Rutiner för dokumentation Den som sett kränkningen dokumenterar i blankett B som skickas till rektor som vidarebefordrar till huvudman. Konsultationsunderlag/webdokumentet lämnas till THT. THT dokumenterar de samtal som någon i teamet är med på. THT samlar konsultationsunderlag och samtalsdokumentation. Ansvarsförhållande All personal, THT och skolledning.