Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Sveriges regering har genom skollagen kapitel 6 7, 8, 9 samt 10 bestämt att förbud mot mobbning och kränkande behandling ska finnas på alla skolor i landet. Inom skolans alla verksamheter råder ett absolut förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska därför vara känd av alla och vara allas ansvar. Vi har tydliga förväntningar på att elever och pedagoger bemöter varandra med respekt för var och ens lika värde, vilket skapar goda förutsättningar för en god arbetsmiljö där alla trivs. Alla barn är lika mycket värda och ska garanteras samma möjligheter oavsett hudfärg, kön, språk, religion, åsikter eller handikapp FN:s barnkonvention artikel 2

2 I 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Ansvarsfördelning 4. Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Skolans vision/helhetssyn 5. Utvärdering av tidigare plan 6. Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling 7. Slutsatser av kartläggningen av elevens trygghet och trivsel 8. Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen samt främjande och förebyggande arbete. 9. Handlingsplan utifrån kartläggningen 10. Kompetensutvecklingsplan 11. Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag 12. Elevers delaktighet i likabehandlingsarbetet 13. Vårdnadshavares kännedom 14. Kontaktpersoner 15. Rutiner vid akuta situationer 16. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev 17. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar elev 18. Begreppens innebörd 19. Skolans ordningsregler med konsekvenser 20. Skolans systematiska arbetsmiljöarbete 2(25)

3 Inom skolans alla verksamheter råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rektors ansvar Pedagogernas ansvar Elevernas ansvar Rektor ansvarar för att alla pedagoger, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller annan kränkande behandling. Årligen upprätta och utvärdera Följa och arbeta efter skolans Likabehandlingsplan. Arbeta aktivt med eleverna med likabehandlingsplanens innehåll. Ifrågasätta och reflektera över normer och värderingar som förmedlas genom undervisning och förhållningssätt. Se till att åtgärder vidtas då diskriminering/kränkning misstänks/anmäls/upptäcks. Dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering/kränkning och de åtgärder som vidtas. (gemensam mall) Att följa skolans värdegrund, trivselregler och likabehandlingsplanen. Att bidra till trygghet, goda relationer och god stämning i klassen. Påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan. 3(25)

4 likabehandlingsplanen i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation. Se till att utredning görs omgående och att åtgärder vidtas om verksamheten får kännedom om att diskriminering/kränkning förekommer. Se till att skolans pedagoger har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. Blir elev kränkt av pedagog på skolan måste detta utredas omgående. Bevaka att utreda fall av diskriminering/kränkning, där enskilda lärare är berörda, följs upp. För att underlätta goda relationer mellan eleverna är det viktigt att lärare/personalen klart och tydligt talar om vikten av goda relationer och god stämning i klassen. Den vuxnes förhållningssätt betyder mycket för elevernas förhållningssätt mot varandra. Vi vuxna ska visa klart och tydligt att vi tar avstånd från all form av diskriminering/kränkning och vara positiva föredömen för eleverna. Vi vuxna ska i både tal och gärning visa att vi ingriper varje gång vi får indikationer på att det pågår någon form av diskriminering/kränkning. 4(25)

5 4 Eleverna få möjlighet att påverka vår Likabehandlingsplan samt få stöd att göra en lättläst version av likabehandlingsplanen. Vi arbeta med likabehandlingsplanen i klassråd, elev-och miljöråd, fritidsråd samt klassrumsundervisning och samtala om lämpligt/olämpligt språkbruk, känslor, trivselregler och värdegrundsfrågor. Likabehandlingsplanen ska skrivas så det blir ett levande dokument för elever, vårdnadshavare och personal. Pedagogerna ska vara med eleverna vid övergångar och förflyttningar. Varje pedagog bemöta varje elev likadant, oavsett vem du är, hur gammal du är, var du kommer ifrån, hur du ser ut, vem du tycker om och vad du tror på. En kartläggning över vår skolgård göras en gång per termin för att ta reda på om det finns områden på skolan som upplevs som otrygga. Arbeta aktivt med värdegrundsfrågor i klasserna, vid klassråd, elev- och miljöråd samt skolråd. Elevhälsoteamet och lärgruppen Nolltolerans arbeta för att skolans rutiner kring främjande-, förebyggande- och åtgärdande arbete mot mobbning och kränkande behandling ska vara tydlig och följs upp. Vi arbeta tillsammans i de olika fadderlagen under flera tillfällen per termin. Till exempel vid storsamling, pyssel, luncher och fadderläsning tillsammans. 5(25)

6 Analys av nuläget: Utvärderingen visar att vår likabehandlingsplan inte blivit det levande dokument som vi strävat efter, vare sig hos elever, vårdnadshavare eller personal. Alla elever, vårdnadshavare och personal på skolan behöver få kunskap om de regler som gäller på skolan. Resultat på elevenkäten visar bra resultat i jämförelse med de övergripande resultaten och enkäten visar ett bättre resultat för vår skola än föregående år. Läsåret 2013/2014 visade trygghetsenkäten att 74% kände sig trygg i skolan och läsåret 2014/2015 visade trygghetsenkät att 90% känner sig trygg i skolan. Vi vill sträva mot 100% trygghet i skolan. Elevenkäten visar att vi då behöver arbeta mer med elevernas trygghet och det är främst flickor i årskurs 4 och 6 samt pojkar i årskurs 4 som känner en viss otrygghet i skolan. Det finns ett antal elever som någon gång har blivit kränkt via sociala medier av något slag. Kartläggningen över otrygga platser visar att: Övergångarna mellan lektioner och mellan byggnaderna upplevs otrygg. Språkbruket inte är bra på skolan. Det förekommer verbala trakasserier och kränkande ord. Skolans regler följs inte av alla på skolan. Hur vi arbetat under det senaste året: EHT har arbetat mer främjande och förebyggande ute i verksamheten under det senaste året och varit ute i klassrumsbesök. Kontinuerliga samtal utifrån likabehandlingsplanen har gjorts i klassråd, fritidsråd och elev- och miljöråd. Vi har presenterat vår likabehandlingsplan på föräldramöten, skolråd, elevoch miljöråd, APT, styrgruppsmöten och arbetslagsmöten. Elever och personal har tillsammans i elev- och miljörådet utarbetat en enklare version av likabehandlingsplanen och trivselregler på vår skola. Vi har minskat övergångar/förflyttningar och vid behov följer pedagogerna eleverna mellan lektioner. Vi har strävat efter att alltid ha samma rastvärdar och bedriva en aktiv rastverksamhet. Trygghetsvandringar har gjorts tillsammans med elever i förskoleklass, där de berättat vilka platser de upplever som otrygga. 6(25)

7 Nolltoleransgruppen har genomfört en skolgårdsundersökning bland alla elever på skolan. Eleverna intervjuas och resultatet sammanställs, analyseras och presenteras för all personalen på skolan. Vi har arbetat med att fördjupa förståelsen hos elever och pedagoger genom dialogsamtal och förmedlat lärdomar utifrån samtalen till all personal på skolan. Fadderklasserna har planerat tillsammans för verksamheten. Den har varit ämnesinriktad och vi har hittat en form som fungerar. Fadderverksamheten har varit schemalagd och skett kontinuerligt. Det finns elever som vid något tillfälle blivit kränkt via sociala medier av något slag. Vi behöver förbättra språkbruket på skolan. Individnivå: Personalen ska, i enlighet med sitt uppdrag, arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Gruppnivå: Eleverna ska få stöd att göra en lättläst version av likabehandlingsplanen. Personalen och vårdnadshavare behöver samtala med eleverna om likabehandlingsplanen och begreppens innebörd. Fortsätta vårt arbete med faddersystemet då det bidrar till att eleverna lär känna varandra och vår förhoppning är då att när man känner varandra så får man en större förståelse för att alla är olika. Enhetsnivå: Då arbetet med likabehandlingsplanen har varierat i olika klasser så ska vi, via arbetslagsmöten, hitta gemensamma riktlinjer kring hur vi bäst kan arbeta med planen. En välkänd och förankrad likabehandlingsplan kan göra att likabehandlingsarbetet blir mer angeläget för alla pedagoger. Likabehandlingsplanen ska finnas med i arbetet på klassråd, elev- och miljöråd, fritidsråd, APT, styrgruppsmöten, arbetslagsmöten och lokala skolrådet. 7(25)

8 Vi behöver öka vårdnadshavarnas engagemang, bl.a genom att bjuda in vårdnadshavare att aktivt medverka i skolrådet. Två stycken ordinarie representanter från varje klass. Resultatet på elevenkäten visar bättre resultat än föregående år men vi vill sträva efter 100% trygghet på vår skola. Individnivå: Personalen kommer att, i enlighet med sitt uppdrag, arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Detta ska genomsyra hela verksamheten och vara ett dagligt inslag i undervisningen samt rikta sig till alla elever oavsett om det föreligger något aktuellt problem. Varje medarbetare vet sitt uppdrag och kan omsätta den i praktiken, det skapar en trygg och god lärmiljö för eleverna. Positiva förväntningar från personalen och när personalen samarbetar, har gett eleverna trygghet. Eleverna är vara delaktiga i upprättandet av likabehandlingsplanen och vi behöver tillsammans utforma den som ett lättläst dokument där eleverna förstår begreppen, så den blir förankrad hos alla. Likabehandlingsplanen bör tas med i utvecklingssamtalen med eleverna. Eleverna säger i skolgårdsundersökningen att faddersystemet medfört att de lärt känna varandra, att de inte blivit ensamma, att konflikterna har minskat och de är bra vänner på rasterna. Betydelsen av goda relationer kommer fram i dokumentationen. Trivselaktiviteter som till exempel Nobellunch, fadderverksamhet, storsamlingar, friluftsdagar och aktiv rastverksamhet bidrar till att eleverna skapar goda relationer och därmed känner sig tryggare på skolan. Gruppnivå: Elevenkäten visar att vi behöver arbeta mer med elevernas trygghet och det är främst flickor i årskurs 4 och 6 samt pojkar i årskurs 4 som känner en viss otrygghet i skolan. Det finns ett antal elever som någon gång har blivit kränkt via sociala medier av något slag. Vi har samtalat på lokala skolråd, klassråd, elev- och miljöråd, skolrådet och samtalat i klasserna om lämpligt/olämpligt språkbruk, känslor, trivselregler och värdegrundsfrågor. 8(25)

9 Eleverna har en tydlig struktur, har fått återkoppling och självvärdering, fått inflytande, tagit ansvar och känt delaktighet i den verksamhet som bedrivits. För ökad trygghet har rastvärdsschema sattas upp så att eleverna fått kännedom om vilka pedagoger de kan vända sig till under rasterna. Rastvärdarna har färgade västar på sig så att eleverna kan se vilka pedagoger som är rastvärdar. I vår utvärdering av faddersystemet ser vi att faddersystemet bidragit till att eleverna lärt känna varandra och när de lärt känna varandra så har de fått en större förståelse för att alla är olika. Betydelsen av goda relationer har kommit fram i dokumentationen. Trivselaktiviteter som till exempel Nobellunch, fadderverksamhet, storsamlingar, friluftsdagar och aktiv rastverksamhet har bidragit till att eleverna skapat goda relationer och därmed känt sig tryggare på skolan. Enhetsnivå: Då arbetet med likabehandlingsplanen har varierat i olika klasser så har vi, via arbetslagsmöten, hittat gemensamma riktlinjer kring hur vi bäst kan arbeta med planen. Nolltoleransgruppens har genomfört skolgårdsundersökning, trygghetsenkäter, utvärdering och uppföljning av resultat, samt kontinuerligt arbetat med fadderverksamheten vilket har ökat tryggheten. Elevernas inflytande har ökat genom att vi startat fritidsråd på samtliga hemvister varje vecka samt elev- och miljöråd. I utvärderingen av fadderverksamheten ser vi att faddersystemet bidragit till samarbete mellan pedagogerna och eleverna på skolan samt att det bidragit till en samhörighetskänsla genom olikheterna. En välkänd och förankrad likabehandlingsplan gör att likabehandlingsarbetet blir mer angeläget för alla pedagoger. Likabehandlingsplanen finns kontinuerligt med i arbetet på klassråd, elevoch miljöråd, fritidsråd, APT, styrgruppsmöten, arbetslagsmöten och lokala skolrådet. 9(25)

10 Nuläge Mål Vad vi vill uppnå Åtgärd Hur vi ska göra Ansvar Vem? Utvärderas När? Språkbruket är inte bra på skolan. Medvetandegöra eleverna om ordens innebörd och förbättra språkbruket. Ge förståelse för att ord har ett värde, inget man bara kastar ur sig. Samtal i klassrum/klassråd, elev- och miljöråd, fritidsråd. Föräldrakontakt. Informera om lagen och hur den brottsrubriceras, hets mot folkgrupp, förtal. Visa att vi inte accepterar det hårda språket. Eleverna ansvarar för att vårda sitt språk. Föräldrarna ansvarar för. Pedagogerna visar att det inte är acceptabelt och agerar snabbt och handlingskraftigt när kränkningar sker. Främjande arbete: Värdegrundsarbete, där vi förankrar respekten för alla människors lika värde. Alla som vistas i skolan ska bemötas med respekt av både barn och vuxna. Förebyggande arbete: Diskutera orden. Hur uppfattar andra dem och i vilka sammanhang används dem? Systematiska samtal, reflektioner och värderingsövningar för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och verktyg för att bearbeta attityder och egna uppfattningar 10(25)

11 Nuläge Mål Vad vi vill uppnå Åtgärd Hur vi ska göra Ansvar Vem? Utvärderas När? Likabehandlingsplanen har inte blivit det levande dokument som vi strävat efter. Att likabehandlingsplanen blir ett levande dokument och att eleverna känner sig delaktiga i upprättandet av likabehandlingsplanen. Skapa ett kollektivt ansvar i klassen genom att synliggöra målen och vägen dit via gemensamma diskussioner och beslut. Att eleverna får en förståelse och inblick i hur demokratin fungerar. Arbeta aktivt med likabehandlings- Planen i klassråd, elev- och miljöråd, fritidsråd samt klassrumsundervisning. Återkoppla elevenkäten i respektive klass i årskurs 3, 4 och 5. Utforma och presentera likabehandlingsplanen så den blir ett levande dokument för elever, vårdnadshavare och pedagoger. Presentera vår likabehandlingsplan på föräldramöten och skolråd. Eleverna ansvarar för att aktivt medverka i upprättandet av likabehandlingsplanen. Pedagogerna ska arbeta aktivt med eleverna med likabehandlingsplanen. Rektor ansvarar för att årligen upprätta och utvärdera likabehandlingsplanen i samarbete med personalen, eleverna och vårdnadshavare. Alla pedagoger genom att stämma av i enlighet med vår kvalitetsklocka inför kvalitetsredovisningen i juni. Främjande arbete: Utforma och presentera likabehandlingsplanen så den blir ett levande och lättläst dokument. Låta Likabehandlingsplanen/Nolltoleransgruppen finnas med som en stående punkt på våra APT. Ge elevrådet i uppdrag att upprätta en lättläst version av likabehandlingsplanen som sedan implementeras i respektive klass eller grupp. Vi behöver öka vårdnadshavarnas engagemang, bl.a genom att bjuda in vårdnadshavare att aktivt medverka i skolrådet. Två stycken ordinarie representanter från varje klass. Förebyggande arbete: Elevrådet arbetar med en lättläst version av likabehandlingsplanen som sedan implementeras i respektive klass eller grupp och presenteras samt delas ut på föräldramöten. Stämma av vår likabehandlingsplan i enlighet med vår kvalitetsklocka inför kvalitetsredovisningen i juni. Resultatet av analysen från Nolltoleransgruppens skolgårdskartläggning bidrar till vårt förebyggande arbete. 11(25)

12 Nuläge Mål Vad vi vill uppnå Åtgärd Hur vi ska göra Ansvar Vem? Utvärderas När? Trygghetsenkä ten visar att det finns elever som endast delvis känner sig trygga på skolan. Vi strävar efter att alla ska känna sig trygga på skolan. Ökad trygghet. Att alla medarbetare och elever upplever att de är trygga och trivs i skolan. Att alltid agera snabbt och handlingskraftigt när kränkningar sker. Eleverna ansvarar för att följa de trivselregler vi satt upp för skolan. Är med och skapar arbetsro. Att alla på vår skola tar ansvar för sin omgivning genom att vara en bra arbetsmiljö för sina arbetskamrater. Vuxna och barn ska vi respekt för samtliga som vistas på skolan. Alla pedagoger genom att stämma av våra årliga trygghetsenkäter och resultatprofiler. Främjande arbete: Pedagogerna ska arbeta aktivt med eleverna med likabehandlings -planen. Vi arbetar med att fördjupa analysen utifrån resultatet av skolgårdskartläggningen 2015 samt gör en ny skolgårdskartläggning 2016 Fritids ska samverka med övriga arbetslag på skolan för tidiga insatser till eleverna och utgå från Nolltoleransgruppens skolgårdsundersökning vid planering av elevernas rastverksamhet. Använda en enkätundersökning för att undersöka om och hur vi ska fortsätta arbeta med elevernas sociala förmåga och uppdraget Att vara vänlig, nyfiken, generös, dela med sig, samarbeta, samt göra sitt bästa. Arbeta med Grön Flagg och fortsätta utveckla lärmiljön inomhus och utomhus för att skapa trygghet. Öka kommunikationen med kunderna digitalt genom skola på webben, e-post, S:t Olofsskolans fritidsblogg, Twitter@stolofsskolan, veckobrev, enkäter, intervjuer och Drop In där pedagogerna har en öppen tid för samtal. 12(25)

13 Förebyggande arbete: Kartlägga skolgården genom trygghetsvandring tillsammans med eleverna. Detta görs i intervjuform av ansvarig klasslärare i respektive klass med frågeformulär som Nolltoleransgruppen sammanställt. Arbeta med rastvärdar och planerade rastaktiviteter. Rastvärdar och elever bjuder tillsammans in elever under kompisträdet till lek och till att hitta nya lekkamrater. Pedagoger tryggar övergångar från klassrum till skolgård genom att finnas med när eleverna förflyttar sig. Januari - April - Maj - Juni - Juni - Utvärdera hur och om faddersystemet bidrar till att öka elevernas känsla av trygghet. Detta görs skriftligt. Ansvar: Nolltoleransgruppen ansvarar för att utvärderingen genomförs samt dokumenterar lärdomarna som görs. LISA anmälningar och den systematiska dokumentationen som inkommit under året sammanställs och ligger till grund för utvärderingen. Detta är ett fortlöpande arbete. Ansvar: Alla lärare, rektor och EHT ansvarar Utvärdera hur och om faddersystemet bidrar till att öka elevernas känsla av trygghet. Detta görs skriftligt. Ansvar: Nolltoleransgruppen ansvarar för att utvärderingen genomförs samt dokumenterar lärdomarna som görs. Resultatet av skolgårdskartläggningen presenteras för alla på skolan. För att öka förståelsen mellan lärare och elever kring vilka insatser de upplever att de behöver för att känna sig trygga och sedda, skall Utvärderingen görs när underlag samlats in från eleverna. Respektive klasslärare/pedagog läser av resultatet från kartläggningen och ger förslag på åtgärder. Åtgärderna sammanställs och ligger till grund för likabehandlingsarbetet. Ansvar: Nolltoleransgruppen presenterar resultatet av skolgårdskartläggningen. Utvärdering och förslag till åtgärder samtlig personal. Utvärdera likabehandlingsplanen inför kvalitetsrapporten. Ansvar: Rektor och alla lärare ansvarar tillsammans. 13(25)

14 Oktober - LISA anmälningar och den systematiska dokumentationen som inkommit under året sammanställs och ligger till grund för utvärderingen. Detta är ett fortlöpande arbete. Ansvar: Alla lärare, rektor och EHT ansvarar Elevrådet arbetar med den lättlästa versionen som kommer att implementeras hos alla elever. Detta kommer att ske i respektive klass/grupp. Allt eftersom enkäter eller annat material sammanställts av Nolltoleransgruppen kommer de att delge övrig lärare sina lärdomar och stämma av hur arbetet med Likabehandlingsplanen framskrider. Detta presenteras på ett APT. Vi gör det goda livet möjligt Mod-Öppenhet- Helhetssyn Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande Barn och utbildningsvision S:t Olofsskolans vision för det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet: Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. 14(25)

15 Alla som vistas på skolan - elev, personal, vårdnadshavare eller annan besökare, ska bemötas jämlikt av både vuxna och barn. Vi ska arbeta för att alla elever och personal på S:t Olofsskolan ska vara goda medmänniskor, ha god social kompetens och empatiförmåga. Vi vill öka graden av medvetande om likabehandling hos både vuxna och barn, samt skapa en likabehandlingsplan som fungerar som ett levande redskap. Vi ska utveckla likabehandlingsarbetet och skapa fungerande rutiner. Vi ska kontinuerligt kartlägga trygghet och trivsel hos alla elever för att få kunskap om barnens upplevelse av sin situation. Den psykiska miljön ska vara öppen och tillåtande, med ett kontinuerligt arbete kring människors lika värde, så att kränkningar inte uppstår. Om kränkning ändå sker, ska den som blivit kränkt bli sedd och åtgärder ska omedelbart sättas in för att stoppa kränkningen. Vi ska bemöta varje enskild elev likvärdigt oavsett kön, etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, uttryck eller ålder. Vid schemaläggning tas hänsyn till elever med behov av särskilt stöd. Vi serverar kost som är anpassad till elevernas särskilda behov av specialkost. Elevernas vårdnadshavare har möjlighet att söka ledigt vid högtider. Alla klasser arbetar kontinuerligt med likabehandlingsplanen i klassrumsundervisningen. Vi strävar efter att skapa ett kollektivt ansvar i klasserna genom att synliggöra målen i likabehandlingsplanen och vägen dit via gemensamma diskussioner och beslut. 15(25)

16 Eleverna är delaktiga i klassråd samt elev-och miljöråd där vi tillsammans utformar en lättläst version av likabehandlingsplanen. Varje klass har möjlighet att lämna synpunkter på åtgärder under upprättandet av likabehandlingsplanen och på så sätt bidrar vi till att eleverna får en förståelse och inblick i hur demokratin fungerar. Information ges till vårdnadshavare på skolråd, föräldramöten och utvecklingssamtal. Vi ger även information digitalt genom skola på webben, e-post, S:t Olofsskolans fritidsblogg, Twitter@stolofsskolan, veckobrev, enkäter, intervjuer och Drop In där pedagogerna har en öppen tid för samtal. Rektor Carina Cederholm eller carina.cederholm@sundsvall.se Skolsköterska Inger Lilieqvist Skyddsombud/specialpedagog Siw Gamvik siv.gamvik@skola.sundsvall.se Ansvarig klasslärare Specialpedagog Annica Löfvenring annica.lofvenring@skola.sundsvall.se Nolltoleransgruppens lärledare Malin Nygren malin.nygren@skola.sundsvall.se 16(25)

17 17(25)

18 18(25)

19 Om det framkommer att en lärare på skolan utsatt en elev för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling skall detta skyndsamt anmälas till rektor. Det åligger då rektor att utreda och åtgärda detta. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 19(25)

20 Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 24 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. 20(25)

21 Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler. Skollagen kap.5 5 På vår skola: Är vi goda kamrater Har alla rätt till arbetsro och en bra arbetsmiljö Är vi rädda om varandra och våra saker Använder vi ett vårdat språk Är det förbjudet att slåss Kommer vi i tid till lektionerna Är det förbjudet att lämna skolområdet utan vuxens tillåtelse Tar vi av oss ytterkläderna inomhus Använder vi hjälm i backarna Kastar vi snöboll på anvisad plats Konsekvenser om någon bryter mot reglerna: Tillsägelse Samtal med elev Ringa föräldrarna Kalla till samtal, vårdnadshavare och ev. annan personal Samtal med rektor, vårdnadshavare samt elev Vid medveten skadegörelse tas en relevant summa ut som ersättning, samt att eleven får hjälpa till att återställa det som skadats. 21(25)

22 22(25)

23 Systematiskt arbetsmiljöarbete Höglunda/Montessori skolområde. Januari - Februari - Mars - April - Maj - Juni - Juli - Augusti - Tobakslagen, nötförbud, pälsdjur. Smittskydd, hygien verksamhet städ, ansvarsfördelning städ/verksamhet, smitta förskolan/skola. Psykosocial skyddsrond/trivselenkät, SBA/SRA, kemikalielista. Allergirond HLR Varför ska man städa? Semester Information om kommunhälsan, policy alkohol och droger. September - Fysisk skyddsrond. Oktober - SBA/SRA, utrymningsövning. November - LISA-tillbud, Olycka barn/personal uppföljning. December - Handlingsplaner. 23(25)

24 Bilaga 1 Källa: Skolverkets råd vid arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 24(25)

25 Bilaga 2 Källa: Skolverkets råd vid arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 25(25)