Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 (13)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På Kyrkskolan vill vi ge våra elever bästa möjliga utbildning och omsorg. Ingen på skolan ska utsättas för mobbning, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är viktigt att all personal är goda förebilder och tydliga vuxna. Kyrkskolans personal är skyldig att omedelbart reagera och agera på all form av diskriminerande och kränkande behandling. Vi strävar efter: att ha nolltolerans mot diskriminering, mobbning och kränkande behandling. att uppmuntra gott kamratskap, stärka självkänslan och betona allas lika värde. att alla elever ska ha en god arbetsmiljö där de känner sig trygga och finner arbetsro. att alla på skolan behandlas med respekt och visar förståelse för varandras olikheter. Om du eller någon i din omgivning blir utsatt för mobbning, våld, hot eller annan kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Att berätta är det bästa och effektivaste sättet att få stopp på trakasserier. Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling, kontakta klasslärare, rektor eller annan personal. 3(13)

4 Den senast reviderade likabehandlingsplanen som upprättats på Kyrkskolan reviderades läsåret 13/14. Inför läsåret 17/18 börjar vi om med en ny plan. Det vi synliggjort och arbetat med under föregående läsår är elevernas förutsättningar till arbetsro, språkbruk och ansvar för sig själv och sina handlingar. Vi har arbetat med skolans regler och vad de innebär för ansvar för varje enskild elev. Läsåret 16/17 påbörjade vi ett arbete med trygghetsteam som vid behov går in och stöttar eleverna och lärarna då särskilda situationer uppstår som handlar om elevernas arbetsmiljö. På den trygghetsenkät som eleverna deltog i visade resultatet på 100 % trygghet, något som vi ställer oss frågande till då vi vid upprepade tillfällen mött några elever som påstår att känner sig otrygga och där vi jobbat med insatser för att stärka dem och övriga elever som finns runt omkring. Rastvärdsystemet har visat sig vara en bra insats som vi kommer att fortsätta med även detta läsår. Nuläge Mål Vad vi vill uppnå? Åtgärd Hur vi ska göra? Ansvar Vem? Utvärderas När? Språkbruket är inte bra på skolan. Alla elever använder ett vårdat språk. Alla elever använder ord som de vet vad de betyder och Samtal i klassrum/klassråd, elev- och miljöråd, fritidsråd. Information till vårdnadshavarna om vikten av ett Eleverna ansvarar för att vårda sitt språk. Vårdnadshavarna ansvarar för att vid behov ha en kontinuerlig samverkan med Trygghetsteam 1 ggn/ mån APT 1 ggn/ mån Elevråd 1 ggn/ mån 4(13)

5 undviker att såra någon annan. gott språkbruk. Visa att vi inte accepterar det hårda språket. skolan. Pedagogerna visar att det inte är acceptabelt och agerar snabbt och handlingskraftigt när kränkningar sker. Främjande arbete: Värdegrundsarbete, där vi förankrar respekten för alla människors lika värde. Vi har höga krav och positiva förväntningar utifrån varje elevs förmåga. Alla som vistas i skolan ska bemötas med respekt av både barn och vuxna. Förebyggande arbete: Diskutera orden. Hur uppfattar andra dem och i vilka sammanhang används dem? Systematiska samtal, reflektioner och värderingsövningar för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och verktyg för att bearbeta attityder och egna uppfattningar Nuläge Mål Vad vi vill uppnå? Åtgärd Hur vi ska göra? Ansvar Vem? Utvärderas När? Vid upprepade tillfällen har vi mött elever som påstår att känner sig otrygga. Alla elever och vuxna känner sig trygga och har goda relationer till alla i skolan. Att alltid agera snabbt och handlingskraftigt när kränkningar sker. Eleverna ansvarar för att följa de trivselregler vi tillsammans upprättat på skolan samt att bidra till arbetsro. Att alla på skolan tar ansvar för sin omgivning genom att vara en bra Alla pedagoger genom att stämma av våra årliga trygghetsenkäter och resultatprofiler Analys av elevrådsprotokoll och punkten likabehandling på APT. 5(13)

6 arbetsmiljö för sina arbetskamrater. Vuxna och barn ska visa respekt för samtliga som vistas på skolan. Pedagogerna ska arbeta aktivt med eleverna med likabehandlings -planen. Främjande arbete: Vi arbetar genomgående med kamratstärkande övningar. Personalen visar ett demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen/eleverna och andra vuxna Vi utveckla lärmiljön inomhus och utomhus för att skapa trygghet. I klassråden diskuteras alltid de här fem punkterna: trivsel, trygghet, lärmiljö, undervisning och klassens aktuella frågor. Förebyggande arbete: Kartlägga skolgården genom trygghetsvandring tillsammans med eleverna. Detta görs tillsammans med klassråd och elevråd utifrån frågeformulär som Trygghetsteamet utarbetat. Arbeta med rastvärdar och rastkompisar från åk 3. Pedagoger tryggar övergångar från klassrum till skolgård genom att finnas med när eleverna förflyttar sig. Nuläge Mål Vad vi vill uppnå? Åtgärd Hur vi ska göra? Ansvar Vem? Utvärderas När? 6(13)

7 Likabehandlingsplanen har inte varit levande i verksamheten Likabehandlingsplanen är ett verktyg för alla på skolan. Alla på skolan känner sig delaktiga i upprättandet av likabehandlin gsplanen. Arbeta aktivt med likabehandlingsplanen i klassråd, elev- och miljöråd, fritidsråd samt i klassrumsundervisning. Återkoppla elevenkäten i respektive klass. Utforma och presentera likabehandlings planen så den blir ett levande dokument för elever, vårdnadshavare och pedagoger. Eleverna ansvarar för att aktivt medverka i upprättandet av likabehandlingsplanen. Pedagogerna ska arbeta aktivt med eleverna med likabehandlingsplanen. Rektor ansvarar för att årligen upprätta och utvärdera likabehandlingsplanen i samarbete med personalen, eleverna och vårdnadshavare Kontinuerligt genom elevrådsprotokoll och punkten likabehandling på APT. Presentera vår likabehandlingsplan på föräldramöten och skolråd. Främjande arbete: Utforma och presentera likabehandlingsplanen så den blir ett levande och lättläst dokument. I klassråd och elevråd diskuteras alltid de fem punkterna: trivsel, trygghet, lärmiljö, undervisning och klassens aktuella frågor. Låta Likabehandlingsplanen finnas med som en stående punkt på våra APT. Ge elevrådet i uppdrag att upprätta en lättläst version av likabehandlingsplanen som sedan implementeras i respektive klass eller grupp. Vi behöver öka vårdnadshavarnas engagemang, bl.a genom att bjuda in vårdnadshavare att aktivt medverka i skolrådet. 7(13)

8 Förebyggande arbete: Elevrådet arbetar med en lättläst version av likabehandlingsplanen som sedan implementeras i respektive klass eller grupp och presenteras samt delas ut på föräldramöten. Kontinuerligt följa upp vår likabehandlingsplan i enlighet med vår årsplan. Fortlöpande utvärdering under läsåret då vi arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet. Ytterst ansvarig är rektor. Revidera planen i september Aktualisera planen i september Elevrådet arbetar med den lättlästa versionen som kommer att implementeras hos alla elever. Detta kommer att ske i respektive klass/grupp. Allt eftersom enkäter eller annat material sammanställts av Trygghetsteamet kommer de att delge övrig lärare sina lärdomar och stämma av hur arbetet med Likabehandlingsplanen framskrider. Detta presenteras på APT där stående punkt för likabehandling finns. Alla som vistas på skolan - elev, personal, vårdnadshavare eller annan besökare, ska bemötas jämlikt av både vuxna och barn. Vi ska arbeta för att alla elever och personal på Kyrkskolan ska vara goda medmänniskor, ha god social kompetens och empatisk förmåga. Vi vill öka graden av medvetande om likabehandling hos både vuxna och barn, samt skapa en likabehandlingsplan som fungerar som ett verktyg för verksamheten. Vi ska utveckla likabehandlingsarbetet och skapa fungerande rutiner. Vi ska kontinuerligt kartlägga trygghet och trivsel hos alla elever för att få kunskap om barnens upplevelse av sin situation. Den psykiska miljön ska vara öppen och tillåtande, med ett kontinuerligt arbete kring människors lika värde, så att kränkningar inte uppstår. Om 8(13)

9 kränkning ändå sker, ska den som blivit kränkt bli sedd och åtgärder ska omedelbart sättas in för att stoppa kränkningen. Vi ska bemöta varje enskild elev likvärdigt oavsett kön, etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, uttryck eller ålder. Vid schemaläggning tas hänsyn till elever med behov av särskilt stöd. Vi serverar kost som är anpassad till elevernas särskilda behov av specialkost. Alla klasser arbetar kontinuerligt med likabehandlingsplanen i klassrumsundervisningen. Eleverna är delaktiga i klassråd samt elev-och miljöråd där vi tillsammans utformar en lättläst version av likabehandlingsplanen. I klassråd och elevråd diskuteras alltid de fem punkterna: trivsel, trygghet, lärmiljö, undervisning och klassens aktuella frågor. Varje klass har möjlighet att lämna synpunkter på åtgärder under upprättandet av likabehandlingsplanen och på så sätt bidrar vi till att eleverna får en förståelse och inblick i hur demokratin fungerar. Information om Likabehandlingsplanen ges till vårdnadshavare på skolråd, föräldramöten och utvecklingssamtal. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på Kyrkskolans hemsida samt på skola på webben. Vid upptäckt eller upplevelse av utsatthet kan elever och vårdnadshavare vända sig till vuxna på skolan men det finns även kontaktpersoner: Anna-Karin Fors (rektor) Ulrika Öhman (skolsköterska) Anneli Holmgren (specialpedagog) Gunilla Norbäck (fritidspedagog) , Personal gör en bedömning på plats och om möjlighet reder i aktuell situation (samtal med berörda) Anmälan om kränkande behandling till rektor (LISA) Rektor lyfter anmälan till skolans EHT 9(13)

10 Utredning Uppföljning Personal gör en bedömning på plast och om möjligt reder i händelsen. Samtal med den som blivit utsatt/den eller de som utsatt någon ta reda på fakta Anmälan om kränkande behandling till rektor/huvudman (LISA) Utredning Kontakt med vårdnadshavare Uppföljning Om problemet kvarstår finns EHT att tillgå. EHT dokumenterar alla ärenden för att upptäcka kränkande beteendemönster och följa upp kränkande behandling. Om någon vuxen använder ett kränkande ordval, kroppsspråk eller fysisk handling måste vi genast visa att vi inte accepterar detta. Detta gäller både personal och föräldrar. Åtgärd när vuxen kränker elev: Rektor informeras Rektor kallar till möte med berörda och utreder omständigheterna Dokumentationsansvarig utses Rektor beslutar vilka åtgärder som ska vidtas Handlingsplan upprättas Uppföljande möte inom en månad (Skollagen 2010:800 kapitel ). 10(13)

11 Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/skolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I skolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller 11(13)

12 sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/skolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Jag använder ett respektfullt språk och jag uttrycker mig inte nedlåtande med ord gester eller blickar. Jag bråkar inte, varken fysiskt eller muntligt, inte ens på skoj. Jag tar ansvar för mitt skolarbete och uppför mig på ett sätt som inte stör andra. Jag värnar om hela skolans miljö såväl inomhus som utomhus. Konsekvenser om någon bryter mot reglerna: Tillsägelse Samtal med elev Ringa föräldrarna 12(13)

13 Kalla till samtal, vårdnadshavare och ev. annan personal Samtal med rektor, vårdnadshavare samt elev Vid medveten skadegörelse tas en relevant summa ut som ersättning, samt att eleven får hjälpa till att återställa det som skadats. November: LISA-Tillbud, olycka barn/ personal, Oktober: uppföljning SBA/SRA Fysisk skyddsrond Uppföljning medarbetarenkät/psykosocial skyddsrond, trivselenkät September: Likabehandlingsplan Utrymningsövning Krisgruppsmöte/ Revidering av Krisplan Information om samverkansavtalet Medarbetarenkät (OSA snabbenkät) December: Handlingsplaner Uppföljning och utvärdering av lokal arbetsmiljöplan Januari: Egenkontroll livsmedel Februari: HLR genomgång Smittskydd i skolan Hygien verksamhet städ Ansvarsfördelning städ/verksamhet Augusti: Upptakt med personalen Information om årsplanerna Genomgång av brandlarm Information om Kommunhälsan Information om BoUs friskvårdsavtal Policy alkohol och droger Skyddsombud presenterar sin roll Tobakslagen Nötförbud/Pälsdjur/hästar Juli: Juni: Uppföljning städ Årsplanerna revideras 13(13) Maj: Allergirond Uppföljning fysisk skyddsrond Revidering av likabehandlingsplanen Mars: Psykosocial skyddsrond SBA/SRA Kemikalielista April: Fysisk skyddsrond SBA Utrymningsövning (OSA snabbenkät)