Kulingens förskola Välfärds skola Nacka Kommun

Transkript

1 Kulingens förskola Välfärds skola Nacka Kommun Likabehandlingsplan I likabehandlingsplanen ingår skollagens krav på en årlig plan mot kränkande behandling och diskrimineringslagens krav på en likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier. Kulingens förskola Ansvarig: Förskolechef Susanne Hammargren Gäller från till

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision 4 4 Utvärdering av tidigare plan Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen 6 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Handlingsplan utifrån kartläggningen Kompetensutvecklingsplan Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till skollag Kränkande behandling enl. Skollagen Mål och åtgärd för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag Kön Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Barns delaktighet i likabehandlingsarbetet Vårdnadshavares kännedom Kontaktperson Rutiner vid akuta situationer Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn (15)

3 20 Begreppens innebörd Förskolans förhållningssätt och regler för trivsel Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete (15)

4 NOLLTOLERANS 1 Bakgrund Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. 2 Syfte Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision Kulingens förskolas vision är: Alltid bästa möte för fortsatt utveckling och lärande för framtiden och världen! Pedagogerna är ständigt medvetna om sin roll i mötet med barnen och kopplar praktiken med styrdokumenten. 1 Förskolans barnsyn kunskapssyn Den barnsyn vi strävar efter är att: - Barn har stor kompetens - Barn kan redan från början om vi vuxna ger dem möjligheter att visa det - Barns ska mötas med respekt - Vi engagerar oss i barnens nyfikenhet och vetgirighet Den kunskapssyn vi har är kopplad till vår barnsyn. Vi ser kunskap som en process, något som skapas i samspel mellan barnen, de vuxna och miljön. Att lära genom att uppleva, undersöka, försöka, ha en dialog med andra och dra egna slutsatser. Vi är pedagoger som är aktivt nyfikna på barnen och deras tankar och som kan arbeta vidare med barnens nyfikenhet och lust till lek och lärande. Vi skapar ett klimat där olikhet är en tillgång och individen lyfts fram samtidigt som barnen ges möjlighet att upptäcka gemenskapen och styrkan i att vara tillsammans. 1 Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010, Skollagen (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567), Barnkonventionen 4(15)

5 Vi skapar tillsammans en så utmanade och stimulerande miljö vi förmår utifrån vår förskolas möjligheter. Miljöerna ska ge utrymme för barnen att skapa, tala, höra, leka, fantisera, lyssna, tänka, röra, känna, läsa, forma, sjunga, spela och skriva. Vårt arbete utgår även från barnkonventionen som genomsyras av en syn på barn som fullvärdiga individer med egna rättigheter och barndomen som en unik period i en människas liv med lika högt värde som vuxenlivet. Barnkonventionen framhåller både barnets speciella behov av skydd och barnets rätt att bli behandlad med samma respekt som alla andra människor KARTLÄGGNING 4 Utvärdering av tidigare plan Vi har inte tidigare haft en plan med en aktuell kartläggning men har nu startat och vi har gjort en kartläggning. 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Vi har sett att barnen på Flyttfåglarna kan uppleva en oro vid toalettbesök. Stängs dörren? Långt till toaletterna. Toalettdörr saknas på Stormen. Barnen testar sin roll i gruppen och provar sina gränser. Detta kan innebära att barn kan känna sig kränkt. 6 Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel Några barn har uttryckt oro vid toalettbesök. I övrigt upplever pedagogerna att barnen är trygga och trivs. I kundundersökningen är föräldrarnas upplevelse att deras barn är trygga och trivs till fullo (100). Barnintervjuer och observationer av barn inför utvecklingssamtal angående barnets trivsel och trygghet visar att 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Alla barn ska känna sig trygga på toaletten. Alla barn ska ges möjlighet att inkluderas i leksituationer. 5(15)

6 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Vi är närvarande pedagoger i leken. Vi arbetar med temat Kompis. Vi ska arbeta med FIRO:s teorier om gruppernas utveckling och koppla detta till våra grupper. 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Sätta in en ringklocka på toaletten på Flyttfåglarna och höra med barnen hur de upplever tryggheten. Vi följer med de barn som vill att en vuxen följer med. Vi sätter in en dörr på Stormen. Vi är närvarande pedagoger i leken och stöttar barnen i situationer som kan uppstå. 10 Handlingsplan utifrån kartläggningen VAD HUR VEM NÄR Arbeta med FIRO APT Susanne 21/11 Tema kompis HT-16 Avdelningsansvariga Jan 17 Vi följer upp vår grundverksamhet APT Avdelningsansvariga Jan 17 Ringklocka på alla Anders Jan 17 Barntoaletter Dörren till Stormens toalett. Anna/Susanne Nov Kompetensutvecklingsplan Information om Likabehandlingsplanen Värdegrundsarbete på APT och avdelningsmöten. En aktuell arbetsplan ska finnas på förskolan med förskolans planer, inkl. likabehandlingsplanen (guldpärm). 6(15)

7 FRÄMJANDE ARBETE 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till skollag 12.1 Kränkande behandling enl. Skollagen Vi har en grundverksamhet beskriven på varje avdelning. Där ingår förskolans umgänge, rutiner och lär-och lekmiljö. Så här arbetar vi med grundverksamheten på förskolan Rutiner Komma till förskolan: Bemöter med ett tydligt HEJ. Tillsammans med föräldrarna kommer vi överens om när det är dags att säga hej då! Vi lyssnar in barnets behov vid avskedet. Hall situation: Barnen ska uppleva att det är roligt att kunna själv och utveckla sin självständighet. Vi strävar efter att barnen, utifrån sin egen förmåga, blir självständiga vid på och avklädning samt tar ansvar för sina kläder. Vid på och avklädning uppmuntrar och stöttar vi barnen att pröva själva så mycket som möjligt, alternativt ta hjälp av en kompis. Vi pedagoger finns med i hallen. Måltid: Måltiden blir en lugn, positiv och trevlig stund där tillfälle till många samtal ges. Vi ger barnen möjlighet att ta maten själva och vi uppmuntrar barnen att smaka på allt som serveras vid måltiden. Pedagogerna sitter och äter tillsammans med barnen och är goda förebilder. Vila/lugn aktivitet: Vi erbjuder sov och läsvila efter barnens behov. Samling: Varje barn ska få känna sig sedd och bekräftad och få chans att tala inför grupp. Barnen får känna delaktighet vid planering och utvärdering utifrån ålder och förmåga. Omvårdnad: Vi lyssnar in barnens behov vid toalettbesök och respekterar deras åsikt. Hemgång: Vi tillsammans med barnet visar en positiv bild av hur dagen har varit. 7(15)

8 Arbetssätt för kartläggning Vi granskar kritiskt följande områden tillsammans i arbetslaget. När och var kan en kränkande, diskriminerande eller trakasserande handling ske? Vid kartläggningen ska vi alltid beakta samtliga sju diskrimineringsgrunder. Följande punkter följs upp. 1. Genomgång av planerade samtal med barnen samt observationer. 2. Genomgång av rutiner och regler. 3. Genomgång av platser/lokaler. 4. Verksamhetens form och innehåll 5. Klimat och miljö i förskolan. 6. Kommunikation. 7. Introduktion 13 Mål och åtgärd för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag 13.1 Kön Mål: Alla barn möts som individer. Åtgärd: Vi benämner barnen vid namn. Vi kategoriserar inte barn efter kön. Gruppaktivitet sker efter barnens intressen, behov osv. Tilltalar vi en grupp använder vi neutrala begrepp som kompisar, Vindar, Stormar osv. Vi ser till att det finns böcker, sånger, sagor och annat pedagogiskt material som har en jämn representation av bägge könen Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Mål: Alla barn möts som individer Åtgärd: Vi undviker att könskategorisera utifrån yttre attribut såsom kläder, frisyrer och accessoarer. Förskolan har barnböcker som synliggör olika typer av familjer. Vi lägger ingen vikt på pronomen utan använder neutrala begrepp som den eller dockan. Att synliggöra och bejaka olika 8(15)

9 familjekonstellationer är en förutsättning för varje barns rätt att känna stolthet över sin familj och tillit i den vardagsmiljö i förskolan som är deras Etnisk tillhörighet Mål: Alla barn möts som individer. Åtgärd: Vi lyfter fram och uppmuntrar olika språk som kan talas i barngrupperna genom att exempelvis sjunga sånger eller lyssna på berättelser i det aktuella språket. Vi jobbar aktivt med att ha en bredd i vårt material där olik etniciteter finns representerade ex genom dockor med olika hudfärg eller böcker som handlar om olika länder och/eller kulturer. Vi kan t.ex. jämföra likheter och olikheter i det vi gör i språk, utseende, traditioner, seder och vanor Religion eller annan trosuppfattning Mål. Alla barn möts som individer. Åtgärd: Vi utgår inte från att alla barn har firat eller uppmärksammat traditionellt svenska traditioner. Vi uppmärksammar olika högtider och använder oss av Mångkulturella almanackan. Med de äldre barnen arbetar vi med barns rättigheter utifrån Barnkonventionen. Vi använder material från Rädda Barnen, Dina rättigheter och från Natur och Kultur, kompisböcker Funktionsnedsättning Mål. Alla barn möts som individer. Åtgärd: Vi pratar om och visar på hur alla har olika förmågor och är bra på olika saker. Vi lyfter barnens kompetenser och kunskaper. Vi kartlägger årligen vår verksamhet för att skapa goda förutsättningar och anpassar verksamheten så att den passar alla barn. Är det något barn som är i behov av extra stöd kartlägger vi även på individnivå för att kunna hjälpa barnet på bästa sätt Sexuell läggning Mål. Alla barn möts som individer. 9(15)

10 Åtgärd: Vi synliggör och pratar med barnet att det finns olika familjekonstellationer och att alla är lika bra och rätt. Vi jobbar aktivt med att ha en bredd i vårt material där olika familjekonstellationer och relationer finns representerade Ålder Mål. Alla barn möts som individer. Åtgärd: Vi tänker på att inte koppla kompetens till ålder. Vi lyfter alla barns kunskaper och egenskaper och uppmuntra dem att lära och ta hjälp av varandra oavsett ålder. Vi skapar möjlighet till lek över avdelningarna och eftersträvar att alla barn ska få leka med vem de vill oavsett ålder. 14 Barns delaktighet i likabehandlingsarbetet Genom att arbeta med temat kompis blir barnen delaktiga i likabehandlingsarbetet. Vi använder oss av barnintervjuer och frågar om barnens trivsel och trygghet. Vi pratar om vår likabehandlingsplan för barnen. Vi kommer att bygga upp ett barnråd för de äldre barnen. 15 Vårdnadshavares kännedom Vi presenterar Likabehandlingsplanen i föräldrarådet samt sprider den på Schoolsoft och lägger ut på vår hemsida. 16 Kontaktperson Anders Hedén, förskollärare Tromben, Ulrika Fordén förskollärare Flyttfåglarna, Susanne Hammargren Bitr. förskolechef Rutiner vid akuta situationer Vid kännedom eller misstanke om barn far illa är vi skyldiga enlig lag att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten. 2 Vi är skyldiga att se till 2 14 kap 1 Socialtjänstlagen 29 kap 13 Skollagen Förvaltningslagen 6 10(15)

11 barns bästa och samverka med socialtjänsten. I alla övriga akuta situationer följer vi nedanstående turordning. Den berörde tar skyndsamt kontakt med ansvarig chef. Föräldrarna kontaktas skyndsamt av ansvarig pedagog på avdelningen där barnet vistas eller av förskolechef. Åtgärder och uppföljning bestäms i samråd med föräldrar. 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn Den som ser att en kränkning sker eller att något barn talar om att de känner sig kränkt tar itu med situationen skyndsamt genom att samtala med varje inblandat barn enskilt. (utifrån sekretesslagen pratar vi inte om andra barns beteende eller värderar etc.) Föräldrar informeras samma dag av ansvarig pedagog. Vi dokumenterar händelsen på blankett. Bil 1 Händelsen rapporteras till förvaltningschef av förskolechef. Bil 2 19 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn Den som ser att en vuxen kränker eller diskriminerar något barn säger det direkt till berörd pedagog. Komma överens om spelregler på respektive avdelning först och sedan vara överens på hela förskolan. Vi upprepade kränkningar eller diskriminering kopplas förskolechefen in. Inga samtal förs om någon utan samtal förs med någon. Samtal förs med berörda pedagoger. Förskolechefen ansvarar. 11(15)

12 Dokumentation över händelsen skrivs. Skriftlig tillrättavisning vid misskötsel. Händelsen rapporteras till Förvaltningschef. 12(15)

13 20 Begreppens innebörd Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 13(15)

14 Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 14(15)

15 21 Förskolans förhållningssätt och regler för trivsel. Vi har fem regler som gäller på förskolan: 1. Pulkåkning får ske om barnet har en hjälm som är deras egen. 2. Vi stoppar lekar/situationer när vi ser att barn kan skadas. 3. Den ordinarie personalen tar över när vi är osäkra över barnens säkerhet och/eller trygghet när vi har vikarier som inte kan vår verksamhet eller känner barnen. 4. Vi sätter på barnen reflexvästar vid utevistelse när vi anser att det hjälper oss och ur säkerhetssynpunkt 5. Pedagogerna överlämnar skriftligen de barn som är kvar till stängningspersonalen. Vi har samspelsregler som gäller på förskolan: Vi vill skapa tydlighet och gemensamt ta ansvar och visa varandra respekt. Vi vill ge och få feedback och därmed öka förståelsen för varandra och känna gemenskap. För att alla ska arbeta mot samma mål och må bra önskar vi: - gemensamt ansvar och följa satta regler - Tydlig, rak och öppen kommunikation (Säg det eller glöm det inom 24 timmar) - Respekt och förståelse för varandra 22 Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete Vi har ännu inte arbetat fram någon tydlighet över vårt arbetsmiljöarbete. Vi fortsätter att arbeta med detta. 15(15)