Likabehandlingsplan. Essviks skola Ansvarig: Ernstolof Ekh / Rektor Gäller från till Barn-och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Likabehandlingsplan Essviks skola 2015 Ansvarig: Ernstolof Ekh / Rektor Gäller från till

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Skolans vision/helhetssyn. 4. Utvärdering av tidigare plan. 5. Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling. 6. Slutsatser av kartläggningen av elevens trygghet och trivsel. 7. Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen. 8. Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen. 9. Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen. 10. Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen. 11. Kompetensutvecklingsplan. 12. Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag. 13. Elevers medverkan. 14. Vårdnadshavares kännedom. 15. Kontaktperson. 16. Rutiner vid akuta situationer. 17. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev. 18. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar elev. 19. Begreppens innebörd. 20. Skolans ordningsregler med konsekvenser. 21. Skolans systematiska arbetsmiljöarbete. 2

3 NOLLTOLERANS 1. Bakgrund Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder 2. Syfte Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3. Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål Vision/helhetssyn Alla som vistas i skolan - elev, personal, förälder eller annan besökare - ska bemötas jämlikt, av båda vuxna och barn. Alla som befinner sig i skolan ska känna sig trygga och respekterade. Vi ska arbeta för att alla barn och vuxna på Essviks skola ska vara goda medmänniskor, ha god social kompetens och empatiförmåga. Vi vill öka graden av medvetande om likabehandling hos både vuxna och barn, samt skapa en likabehandlingsplan som fungerar som ett levande redskap. Vi ska utveckla likabehandlingsarbetet och skapa väl fungerande rutiner. Vi ska kontinuerligt kartlägga trygghet och trivsel hos alla elever för att få kunskap om barnens upplevelse av sin situation. Den psykiska miljön ska vara tillåtande och öppen, med ett kontinuerligt arbete kring människors lika värde, så att kränkningar inte uppstår. Om kränkning ändå sker, ska den som blivit kränkt bli sedd och åtgärder ska omedelbart sättas in, för att stoppa kränkningen. Ordet skola avser i detta dokument skolans alla verksamheter. 3

4 KARTLÄGGNING 4. Utvärdering av tidigare plan Skolan har under året jobbat kontinuerligt med de 3 områden som den senaste kartläggningen visade att vi behövde jobba med: studiero, matro och integritet vid omklädningssituation. Ljuddämpande åtgärder har gjorts i matsalarna. Fritidspersonalen har börjat ha rastaktiviteter Vi har gjort vårdnadshavarna delaktiga i arbetet med värdegrundsfrågorna. 5. Slutsatser av årets kartläggning Om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Årets resultat av elevkartläggningen visar, att det stora flertalet upplever trivsel och trygghet på Essviks skola. Dock har den andel elever som inte trivs så bra ökat något i de lägre åldrarna. Den totala siffran för trivsel, var i maj 94 % och i september 91 %. I vår kartläggning i ingick också diskussioner på föräldramöten, efter en gemensam föreläsning om nolltolerans. De diskussionerna visade att föräldrar gärna vill samarbeta med varandra och skolan, kring värdegrundsfrågor. Att lägga alla klassers föräldramöte samtidigt på höstterminen och prata om värdegrundsfrågor var något som värdesattes. Enligt kartläggningen finns inga egentliga riskområden inomhus eller utomhus (skolgårdkarta bifogad), dock uttrycker en del av de yngre eleverna att de känner otrygghet på baksidan skolan, vid tillfällen då inga rastvakter är där. 6. Slutsatser av kartläggningen av elevers trygghet och trivsel. Skolan behöver fortsätta att jobba med områdena studiero och matro, men också öka insatserna för att alla ska känna trivsel och trygghet under skoltid. 9 % av eleverna har svarat att de inte trivs, eller trivs ganska dåligt i sin egen klass, medan motsvarande siffra på fritidshemmet är 0,2 %. Vi behöver diskutera värdegrundsfrågor kontinuerligt både i klassrummet och i personalgruppen för att hitta gemensamma former. Vi behöver se över bemanningen på rasterna och hur rastvakterna täcker upp skolans område. Föräldrar har efter föräldramöte med värdegrundsfrågor, beslutat göra egna samarbetsplattformar förutom dem som skolan erbjuder. 4

5 7. Mål för arbetet det kommande år utifrån kartläggningen. På Essviks skola ska alla känna trivsel och samhörighet, samt få den ro som behövs vid dagens alla situationer. Vi ska arbeta med allas lika värde och acceptans för allas likheter och olikheter, i alla situationer och kontinuerligt över året. All personal ska delta i skolans arbete med värdegrundsfrågor. Vi ska via kartläggning 2 ggr/år, mäta graden av måluppfyllelse. Föräldrarna ska göras delaktiga via samtal, föräldramöten och Skolforum. Rektor ansvarar för nolltolerans arbetet och nolltoleransgruppen följer upp att rutinerna följs. 8. Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Trivsel: För att göra barnen medvetna om eget ansvar och för att alla ska känna sig delaktiga, för vi samtal - både i grupp och enskilt - om hur en god kamrat är och hur man ska agera om någon blir eller känner sig utstött eller kränkt. Hemlig kompis Fritidspersonalen har rastaktiviteter. Gruppstärkande övningar. Studiero: Vi för kontinuerliga samtal med barnen om vad arbetsro är och om allas ansvar för en bra miljö. Vi hörsammar barnens önskemål om särskilda strukturer i inlärningssituationen Vi provar olika sätt att möblera, för att skapa en lugn atmosfär. Matro: Vi börjar alltid matsituationerna med en stunds tystnad (ca min), för att ge en lugn start på måltiden. Vi för kontinuerliga samtal om hur vi skapar harmoni i kring matbordet. 9. Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen. All personal ska samarbeta för att stimulera positivt bemötande mot andra. All personal ska ingripa i situationer där det behövs. Vi ska skapa utrymme för samtal kring situationer, både enskilt och i grupp och vi dokumenterar elevernas tankar kring detta. 5

6 10. Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen. Kartläggningen sammanställs. Respektive klasslärare/fritidspersonal läser av resultatet från kartläggningen och ger förslag på åtgärder. Åtgärderna sammanställs och bildar grund för likabehandlingsarbetet. Ny kartläggning en gång/termin 11. Kompetensutvecklingsplan. Föreläsning Nolltoleransstämma Litteratur FRÄMJANDE ARBETE 12. Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Alla som vistas i skolan - elev, personal, förälder eller annan besökare - ska bemötas jämlikt, av båda vuxna och barn. Alla som befinner sig i skolan ska känna sig trygga och respekterade. Vi ska arbeta för att alla barn och vuxna på Essviks skola ska vara goda medmänniskor, ha god social kompetens och empatiförmåga. Vi vill öka graden av medvetande om likabehandling hos både vuxna och barn, samt skapa en likabehandlingsplan som fungerar som ett levande redskap. Vi ska utveckla likabehandlingsarbetet och skapa väl fungerande rutiner. Vi ska kontinuerligt kartlägga trygghet och trivsel hos alla elever för att få kunskap om barnens upplevelse av sin situation. Den psykiska miljön ska vara tillåtande och öppen, med ett kontinuerligt arbete kring människors lika värde, så att kränkningar inte uppstår. Om kränkning ändå sker, ska den som blivit kränkt bli sedd och åtgärder ska omedelbart sättas in, för att stoppa kränkningen. Ordet skola avser i detta dokument skolans alla verksamheter. 6

7 13. Elevers medverkan Utvecklingssamtal (enskilt) Klassråd (den egna gruppen) Elevråd (skolövergripande) Livskunskap, Tjej- och killsnack 14. Vårdnadshavares kännedom och medverkan Föräldrar har en viktig roll i vårt värdegrundsarbete. Tillsammans skapar vi plattformen för hur barnen ska bemöta varandra på ett bra sätt. Vi vill inte bara att vårdnadshavarnas ska ha kännedom om skolans likabehandlingsarbete, utan vill också att de deltar aktivt. Skolans plattformar: Utvecklingssamtal och andra individuella samtal med klassläraren. Föräldramöten med gemensamma diskussionsfrågor. Skolforum (föräldraråd) Information via Schoolsoft Information och interaktion via klassbloggarna Föräldraenkät Föräldrars egna plattformar: Gemensamma aktiviter, som utflykter m.m. Personlig kontakt med andra föräldrar (telefonlista) Facebookgrupper 15. Kontakperson Namn och telefonnummer till personer som elever och vårdnadshavare kan vända sig till vid upptäckt eller upplevelse av utsatthet: 1. Klassläraren 2. Rektor Ernstolof Ekh

8 16. Rutiner vid akuta situationer All personal som ser kränkande behandling, ska handla omedelbart och stoppa den. Klassläraren eller annan lämplig personal tar reda på fakta: 1. Samtal omedelbart med den som har blivit utsatt. 2. Samtal så snart det är möjligt med den/ de som har utsatt någon. 3. Rektor informeras 4. Kontakt med förälder till både den utsatte och de som utsatt någon, sker samma dag: så fort som utredande samtal förts. 5. Skolsköterska och likabehandlingsgrupp informeras. 6. Stödinsatser för både den kränkte, den som kränkt, samt medlöparna. 7. Kontinuerlig uppföljning 8. Ev. revidering av likabehandlingsplan Alla samtal och aktioner dokumenteras. Vid behov upprättas åtgärdsprogram 17. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker annan elev. Se punkt Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar elev All personal som ser kränkande behandling, ska handla omedelbart och stoppa den. Klassläraren eller annan lämplig personal tar reda på fakta: 1. Samtal omedelbart med den som har blivit utsatt. 2. Rektor informeras 3. Samtal omedelbart med den som har utsatt någon. 4. Kontakt med förälder till både den utsatte och de som utsatt någon, sker samma dag: så fort som utredande samtal förts. 5. Skolsköterska och likabehandlingsgrupp informeras. 6. Stödinsatser för både den kränkte, den som kränkt. 7. Kontinuerlig uppföljning 8. Ev. revidering av likabehandlingsplan Alla samtal och aktioner dokumenteras 8

9 19. Begreppens innebörd Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha 9

10 samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. 20. Skolans trivselregler Vi vill med några gemensamma regler, skapa en trygg och trevlig miljö, som inbjuder alla elever att LÄRA. Alla har lika stor rättighet till arbetsro och att lyckas i skolarbetet. Vår skolmiljö Var mot andra, som du vill att de ska vara mot dig. Vi tolererar ingen form av kränkande tilltal, behandling eller mobbning. Använd ett vårdat språk. Du måste respektera tillsägelser, från alla vuxna på skolan. Skolans telefoner får endast användas i undantagsfall. Egna mobiltelefoner ska ligga avstängd i väskan, under skol- och fritidstid. Leksaker och andra privata föremål, beslagtas om det stör verksamheten. Ytterkläder (t.ex. jackor och huvudbonader) används endast utomhus. Var rädd om din skola. Skoldagen börjar kl Då ringer det in och skolan öppnas. Före kl.8.15 är alla barn ute på skolgården. Ditt skolarbete Passa tider Var inställd på att lära dig ar ute på rasterna Din säkerhet Lämna värdesaker och pengar hemma Du som åker skateboard, inlines, kickboard och i pulkabacken, ska använda hjälm och åka på anvisad plats. 10

11 Cykel ska parkeras på anvisad plats, då cykling inte är tillåten under skol- och fritidstid. Under skoldagen får du inte lämna skolan, utan löfte från personal. Personalen Elevrådet, Föräldrarådet Skolforum 21. Skolans systematiska arbetsmiljöarbete Mars Skolans kartläggning/trivselenkät April Fysisk skyddsrond Maj Allergirond September Föräldramöten Skolans kartläggning/trivselenkät Oktober Lekplatskollen November-december Trygghetsenkät (central elever år 3-5) Trygghetsenkät (central förskoleklass och fritidshem, föräldrar via internet) Uppföljning av olycksfallsrapportering Likabehandlingsplan och andra handlingsplaner. 11

12 Bilaga: Skolgårdskarta (kartläggningen/elevenkäten). 12