Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Här möter vi världen och lär oss för livet 0

2 Innehållsförteckning Nolltolerans Bakgrund Syfte Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål och skolans vision... 2 Kartläggning Utvärdering av tidigare plan Slutsatser av årets kartläggning gällande risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Slutsatser av kartläggningen av elevernas trygghet och trivsel Mål för kommande år utifrån kartläggningen Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Handlingsplan utifrån kartläggningen Kompetensutvecklingsplan... 4 Främjande arbete Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Elevers delaktighet i likabehandlingsarbetet Vårdnadshavares kännedom Kontaktperson Rutiner vid akuta situationer Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxna kränker/diskriminerar elev 19. Begreppens innebörd Skolans ordningsregler med konsekvenser Skolans systematiska arbetsmiljöarbete... 9 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 Nolltolerans 1. Bakgrund Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. 2. Syfte Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3. Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål och skolans vision Här möter vi världen och lär oss för livet Vi är en mångkulturell skola som genomsyras av trygghet, engagemang och kreativitet. Vårt arbete präglas av: att vi medvetet utmanar och stöttar eleverna så att de utvecklar språket i alla ämnen genom språkets olika uttryck. att vi tar tillvara elevernas erfarenheter som en naturlig och vardaglig del i det kunskapsutvecklande arbetet. att vi arbetar för att tillsammans med eleverna öka kunskapen och förståelsen för olika kulturer och för alla människors lika värde. Vi arbetar aktivt för att alla ska känna trygghet och glädje på skolan. Goda relationer och höga förväntningar är en förutsättning för att ge eleverna lust till lärande. Kartläggning 4. Utvärdering av tidigare plan I förra likabehandlingsplanen fanns inga mål uppsatta och utifrån det har vi inget att utvärdera. I årets plan kommer vi att sätta upp ett mål utifrån den kartläggning som gjorts. 5. Slutsatser av årets kartläggning gällande risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Utifrån skolans lokala trivselenkät kan vi utläsa att det förekommer kränkningar bland elever. Kränkningarna ser ut att främst vara verbala, språkbruket är hårt. Det framkommer även att det finns elever som inte har kamrater på skolan. 2

4 Skolan ska arbeta mer effektivt med att förebygga kränkningar bland elever. En tydlig samsyn kring hur vi agerar kring språkbruket ska synliggöras bland personalen så att all personal agerar på samma sätt när något sker. Värdegrundsarbetet ska genomsyra undervisningen mer genom att utgå från Specialpedagogiska skolmyndighetens material DATE. 6. Slutsatser av kartläggningen av elevernas trygghet och trivsel Enkäten visar att det finns platser på skolan som upplevs otrygga. Dessa platser skiljer sig åt beroende på årskurs. Bland de lägre åldrarna upplever man matsalen och duschrummen som otrygga. Bland de äldre eleverna är främst toaletterna och fotbollsplanen otrygga platser. Fotbollplanen upplevs otrygg på grund av konflikter. Bland många elever på skolan upplevs bristande studiero som ett hinder för lärande. Detta ser vi i alla årskurser. Detta kommer att bli ett område där skolan ska utföra ett förändringsarbete under läsåret. 7. Mål för kommande år utifrån kartläggningen Målet är att säkerställa studiero för våra elever. Målet med vårt förändringsarbete kring studiero är att alla elever ska få ett bra lärandeklimat där de kan fokusera på sitt lärande. Under höstterminen ska en djupare kartläggning göras. Kartläggningen kommer att utgå från elevernas perspektiv kring studiero. Kartläggningen kommer att göras i åk.6 och görs via enkät och lektionsobservationer. Specialpedagogen ansvarar för att göra och sammanställa kartläggningen. I början av vårterminen kommer all personal på skolan träffas för att arbeta fram hur vi ska arbeta förebyggande i de olika klasserna utifrån vad som framkommit från kartläggningen. Därefter är det alla lärares ansvar att utföra de åtgärder som vi kommit fram till i klasserna. Under vårterminen kommer ett antal uppföljningsmöten bokas in för att se hur arbetet i klasserna går. Rektorerna ansvarar för att uppföljningsmötena sker. 8. Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen På skolan har vi ett fungerande rastvaktsystem som kan utvecklas till att bli mer främjande. Ett fokus ligger på de otrygga platserna på skolgården under rasterna. Brobyggarna har ett främjande arbete på skolan genom att vara en länk mellan somaliska hem och skolan. Ett bättre samarbete sker som leder till en bättre och tryggare skolgång för de somaliska eleverna. 9. Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen På skolan har vi ett antal platser som upplevs som otrygga av våra elever. För att skapa trygghet kring dessa platser är det viktigt att vi använder elevens röst för att tillsammans finna åtgärder. Elevrådet kopplas in i tidigt skede för att se över lokaler och bemanning. 3

5 10. Handlingsplan utifrån kartläggningen Mål: Målet är att säkerställa studiero för alla våra elever. Insatser: Kartläggning görs i åk.6 utifrån elevernas perspektiv. Utifrån den information vi får från kartläggningen skapar vi gemensamt en handlingsplan för att arbeta förebyggande med en säkrad studiero i F-6. Hur: Kartläggningen görs under november och december i 6A och 6B. Kartläggningen görs av specialpedagogen i arbetslag 4-6 genom observation och enkätundersökning under tre olika lektioner. Efter sammanställning av enkätsvaren samlas en grupp om fem elever från varje klass med specialpedagogen och diskuterar svaren. Efter samtal med elever träffas pedagoger som deltagit i observationerna för att analysera underlaget utifrån olika kategorier. Under första APT-träffen under vårterminen -17 samlas all personal på skolan och tar då del av den information som kartläggningen givit. Utifrån denna information formar vi tillsammans en handlingsplan hur vi ska arbeta i alla klasser för att säkerställa studieron. Uppföljningsmöten sker kontinuerligt under våren arbetslagsvis. Rektorerna ansvarar för att uppföljning sker. Vem: Specialpedagog i 4-6 ansvarar för kartläggningen. Rektorerna ansvarar för att pedagogerna tillsammans får träffas och planera en handlingsplan. De ansvarar även för att boka in uppföljningsmöten var femte vecka med de olika arbetslagen. Resultat: En mer detaljerad handlingsplan för förändringsarbetet finns i bilaga Kompetensutvecklingsplan All personal på skolan ska arbeta med värdegrundsfrågor som en naturlig del i sin undervisning och till sin hjälp kan de använda DATE-materialet från SPSM. All personal ska få information om materialets upplägg och hur det konkret kan användas i undervisingen. Specialpedagogerna ansvarar för att personalen får den kunskap och stöttning de behöver i sitt arbete. Personalen ska också få ta del av information och riktlinjer som getts från Skolverket och Skolinspektionen för att kunna nyttja detta i utförandet av handlingsplanen kring säkrad studiero. Specialpedagogerna ansvarar för att personalen får den kunskap de behöver. Främjande arbete 12. Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag I vår skola ska alla känna sig trygga och respekterade. Ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. 4

6 Skolan ska skapa en tillgänglig lärandemiljö för alla våra elever. Vi ska utveckla en ökad förståelse av de demokratiska värdena hos eleverna. Vi ska utveckla ett systematiskt arbete för tydliga regler mot diskriminering och kränkande behandling. I vår skola arbetar vi för att uppmärksamma elevers positiva beteende. Så här arbetar vi för att nå målen: Skolans personal ska utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vi tar tillvara på de tillfällen som uppstår i vardagen i skolan för att utveckla elevernas förmåga att förstå andra människor och för att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar. Vi klargör och diskuterar olika kulturers värdegrunder och dess konsekvenser för det personliga handlandet när vi öppet redovisar och diskuterar skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem med eleverna. Ett aktivt elevråd ger möjlighet till inflytande och demokratiska arbetsformer. Elevens röst blir hörd och tagen på allvar. Elevhälsoteamet arbetar aktivt för att skapa ett främjande och förebyggande arbete kring elevernas olika lärandemiljöer. Vi ska utveckla vårt kvalitetsarbete utifrån gjord inventering för att utveckla verksamheten för skolans och elevernas bästa. Vi kompetensutvecklar vårt förhållningssätt genom att kartlägga, analysera och följa upp skolans nolltoleransarbete. Detta görs genom kollegialt lärande. 13. Elevers delaktighet i likabehandlingsarbetet Eleverna görs delaktiga genom klassråd och elevråd. Där har eleverna möjlighet att komma med förslag och synpunkter på likabehandlingsplanen. I samband med detta omarbetas och synliggörs även ordnings- och trivselreglerna på skolan. Elevernas synpunkter kommer också fram i trivsel- och elevinflytandeenkäterna och används som underlag i främjande och förebyggande arbete. 14. Vårdnadshavares kännedom Föräldrar/vårdnadshavare görs delaktiga genom ett föräldramöte under höstterminen. Likabehandlingsplanen och skolans rutiner kring kränkning finns även tillgänglig på skolans hemsida. 15. Kontaktperson Rektor Birgitta Söderqvist, Biträdande rektor Johan Karlsson, Rutiner vid akuta situationer 1. Vuxna som uppmärksammar situationen ingriper genast. Den vuxne ska agera utifrån elevens upplevelse och ej lägga in någon värdering. Eleven ska tas på allvar när eleven 5

7 berättar att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form. Då den akuta situationen åtgärdats informeras elevernas mentorer om händelsen. 2. Mentor samtalar med eleven/eleverna om vad som hänt och om det har hänt tidigare. Samtalet dokumenteras (bilaga 2. Finns i digital form på likabehandlingsikonen på FC). 17. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev 1. Alla vuxna som upptäcker eller får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling är skyldiga att agera. Vid upptäckt/kännedom ska samtal hållas med berörda elever. Mentor/undervisande lärare/eht-personal är ansvariga för att samtalen hålls snarast och att anteckningar förs (bilaga 2. Finns i digital form på likabehandlingsikonen på FC). Vårdnadshavare kontaktas snarast. En anmälan till rektor görs samma dag. Den vuxne som upptäcker trakasserierna eller kränkande behandling ansvarar för att en LISA skickas in. LISA hittar du på inloggad, mina e- tjänster, rapportera tillbud, skador. 2. Om trakasserierna eller kränkande behandlingen fortgår kallar rektor inom två veckor föräldrar och elever till samtal för att reda ut situationen. En handlingsplan upprättas. Samtalet ska dokumenteras (bilaga 2). 3. Uppföljningssamtal genomförs efter två veckor. Samtalet dokumenteras. 4. Om trakasserierna eller kränkningarna inte upphör gör elevhälsoteamet en bedömning av ytterligare åtgärder. Sociala myndigheter och/eller polis kopplas in. 18. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxna kränker/diskriminerar elev 1. Personal som upptäcker eller får kännedom om att en vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elev är skyldig att anmäla till rektor. Denna person ansvarar för att en LISA skickas in. LISA hittar du på inloggad, mina e-tjänster, rapportera tillbud, skador. 2. Rektor samtalar med berörd person. Elev tas om hand om av elevhälsoteamet. Föräldrar kontaktas. Samtal dokumenteras (bilaga 3). 3. Anmälan skrivs och rapporteras till verksamhetschefen. 4. Om den vuxne arbetar på skolan kontaktar rektorn det lokala skyddsombudet. Rektor kopplar vid behov in kommunhälsan. 5. Vid allvarliga fall kan det bli disciplinära åtgärder mot anställda. Arbetsgivare erbjuder den anställde stöd innan arbetsrättsliga åtgärder vidtas. 6. Systematisk uppföljning sker tills ärendet avslutas för personal och elev. 19. Begreppens innebörd Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: 6

8 Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/skolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I skolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om 7

9 särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/skolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning 8

10 En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. 20. Skolans ordningsregler med konsekvenser Skolans regler finns i bilaga Skolans systematiska arbetsmiljöarbete 9

11 Handlingsplan för säkrad studiero Bilaga 1 Steg 1- Kartläggning Kartläggningen kommer att utgå ifrån elevernas upplevelse av undervisningen. Den kommer att ha sitt fokus på åk.6 då det var främst i dessa klasser som man upplevde studieron som låg i trivselenkäten. Kartläggningen kommer att bestå av enkätsvar från elever, observation av specialpedagog och djupintervjuer med en grupp om fem elever från vardera klass. Specialpedagogen kommer att observera tre lektionstillfällen i varje klass i ämnena matematik, so och musik. Observationen görs utifrån ett färdigt observationsschema och observatören kommer att inta rollen som passiv deltagande observatör. När ca 10 minuter återstår av lektionen kommer specialpedagogen ta över lektionen och den undervisande läraren lämnar klassrummet. Eleverna ska få fylla i en enkät utifrån hur de upplevde studieron på lektionspasset. Denna process görs med båda klasserna under tre tillfällen, en i varje ämne. Steg 2- Analys med elever Efter att specialpedagogen har sammanställt enkätsvaren för varje klass samlas en liten grupp om fem elever från varje klass tillsammans med specialpedagogen. Då går vi igenom enkätsvaren tillsammans och diskuterar svaren och eventuellt andra faktorer som kan påverka studieron. Steg 3- Analys med lärare Det insamlade materialet analyseras tillsammans med undervisande lärare som deltagit i observationerna. Mötet för analysträff planeras in under december månad och initieras av specialpedagogen. Analysen görs genom att sortera problem och behov under rubrikerna: - Den fysiska miljön och skolans arbete med normer och värden. - Lärares förhållningssätt och ledarskap. - Undervisningens innehåll, arbetsformer och uppgifternas komplexitet - Elevers utveckling mot målen, ledning, stimulans. Steg 4- Utformande av handlingsplan All personal på skolan kommer tillsammans under ett APT-möte i januari, som rektorerna ansvarar för, arbeta fram förslag på åtgärder, prioritera och göra en planering över hur vi ska arbeta förebyggande kring studiero i alla klasser på skolan. Specialpedagogen ansvarar för att sammanställa planeringen i en handlingsplan som ska implementeras hos all personal. Steg 5- Uppföljning och utvärdering Arbete med handlingsplanen ska pågå under vårterminen-17 och åtgärderna ska följas upp kontinuerligt i arbetslagen. Rektorerna ansvarar för att uppföljning sker. Effekterna av åtgärderna ska mätas under slutet av vårterminen. Detta kommer att ske genom gruppintervjuer med utvalda elever och pedagoger. Specialpedagogerna ansvarar för att utvärderingen sker. 10

12 Utredning om kränkande behandling Bilaga 2 Samtal med den som upplevs vara utsatt den/de som upplevs trakassera eller kränka Datum då samtalet ägde rum: Elevens namn: Klass: Skola: Närvarande vid samtalet: Uppgifter som har framkommit under samtalet: Utredning gjord av: Anvisning Att använda då elev upplever sig ha blivit utsatt för, eller misstanke finns om, trakasserier och/eller kränkande behandling inom skolans verksamhetsområde. Förvaras i elevakt 11

13 Utredning om kränkande behandling Bilaga 3 Samtal med: Datum då samtalet ägde rum: Uppgifter som har framkommit under samtalet: 12

14 Ordningsregler för Bredsands skola Bilaga 4 Skolan är vår gemensamma arbetsplats. Det är allas ansvar att skapa en trevlig arbetsmiljö. Om alla hjälps åt att följa reglerna så får vi det trivsamt. Lektioner Vi arbetar på lektionerna och gör vårt bästa. Alla hjälps åt att skapa studiero i klassrummet. Vi kommer i tid till lektionerna och har med oss det material vi behöver. Raster Vi är ute på rasterna. På våra raster får alla vara med. Vi håller oss inom skolområdet. Det finns alltid rastvakter ute på skolgården vid rast. De lekredskap som skolan förfogar över turas vi om att använda. Lekar som snöbollskastning eller Herren på täppan är inte tillåtna. Alla använder hjälm när vi åker kana och skridskor. Mobiltelefon Mobiltelefon får användas på lektionstid efter tillstånd av lärare. Mobiltelefonen får inte användas i kränkande eller diskriminerande syfte t.ex. genom sms och fotografering. Inga bilder eller filmer får tas på elever eller personal utan dennes tillåtelse. Telefonen tas med på eget ansvar. Skolan ersätter inte skada eller förlust. Övrigt Vi passar tider. Vi äter inte godis eller tuggar tuggummi på skolan. Privata värdesaker som vi tar med oss ansvarar vi för själva. Skolan ersätter inte skada eller förlust. Vi går inomhus. Vi tar av oss ytterkläder, mössor och kepsar inomhus. Konsekvenser Om elev bryter mot skolans regler sker åtgärderna stegvis enligt följande: Tillsägelse - samtal/allvarssamtal - föräldrakontakt Matsalen Vi tvättar händerna innan vi går till matsalen. Vi sitter lugnt och äter och använder ett fint bordsskick. 13