Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

2 I 1 Bakgrund Syfte Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Skolans vision/helhetssyn Utvärdering av tidigare plan Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Slutsatser av kartläggningen av elevens trygghet och trivsel Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningenfel! Bokmärket är inte definierat. 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen4 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen 5 10 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen Kompetensutvecklingsplan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag 5 13 Elevers medverkan Vårdnadshavares kännedom Kontaktperson Rutiner vid akuta situationer Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elevfel! Bokmärket är inte definierat. 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar elev Begreppens innebörd Skolans ordningsregler med konsekvenser Skolans systematiska arbetsmiljöarbete (12)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med planen är att med stöd av den skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde, samt att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolans vision LEVA, Lustfullt, Engagerat, Varierat och Ansvarsfullt för bästa utveckling och lärande. Verksamhetens mål är att alla elever ska trivas och känna sig trygga så att möjligheter ges för att nå kunskapskraven. I skolans ledarplan lyfter vi fram ett arbete med den sociala lärmiljön och vikten av ett främjande och förebyggande arbete där det främjande arbetet står i fokus. Likabehandlingsplanen för läsåret reviderades i september Mål upprättades för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag. Vissa mål upprättades utifrån tidigare års resultat/utvärdering/analys och kopplas då till det förebyggande arbetet på skolan inför kommande läsår. Utifrån utvärdering/analys maj 2018 har nya mål för kommande läsår identifierats. En gemensam sammanställning av mål och åtgärder för det främjande arbetet upprättades där alla skolformer presenterades. Detta för att få en bild av skolans gemensamma arbete med även de mer specifika åtgärderna utifrån aktuell skolform. Likabehandlingsplanen för läsåret kommunicerades med all personal sep/okt (12)

4 Förskoleklassen fortsätter att utveckla arbetet med det främjande och förebyggande arbetet. Viktigt att förankra vikten av att arbeta målinriktat med det främjande och förebyggande arbetet. Förankra planen hos elever, personal och vårdnadshavare. I praktiken innebär det att alla på skolan måste ta ansvar och ha god kännedom om planen och dess rutiner. Skönsmons skola står inför en stor förändring genom att nya byggnader uppförs, gamla renoveras, skolgården förändras och elevantalet kommer att öka på sikt. Vi behöver vara extra observanta under ombyggnadstiden för att säkerställa elevernas trivsel och trygghet under kommande 2 år utifrån detta perspektiv. Under kommande läsår sker två stora förändringar vilket innebär att våra elever kommer att vistas i andra/nya lokaler och skolgården kommer att förändras. Värdegrundsarbetet måste befästas genom att fortsätta kommunicera skolans regler och vad de innebär för oss alla Arbetet med eleverna behöver fortsätta att utvecklas utifrån deras behov och med ett fokus på att tydliggöra regler och att se till att Likabehandlingsplanen blir ett levande dokument. Öka elevernas trygghet och trivsel genom att arbeta mer målinriktat med det främjande och förebyggande arbetet. Fortsatta analyser av resultatet i hälsosamtal och utvecklingssamtal. Arbeta med att utveckla elevernas delaktighet och inflytande och ansvar över vad det innebär i praktiken. Att fördjupa arbetet med främjande insatser i förskoleklassen. Genomgående värdegrundstema genomsyrar förskoleklassverksamheten. 4(12)

5 Utifrån föregående års slutsatser arbeta elevaktivt med olika värdegrundsfrågor. Förankra planen hos all personal och tydliggöra rutinerna vid misstanke om kränkande behandling. 10 Revidera planen gällande främjande/åtgärdande arbete utifrån de förändringar som sker under läsåret gällande skolbygget. Större utvärdering maj/juni Aktualisera planen i augusti/september 2019 Kontinuerligt aktualisera och förankra planen vid samlingar och olika aktiviteter. Aktualisera planen för all personal på konferenser. 12 diskrimineringslag och skollag Mål: Att alla elever ska känna sig trygga och trivas i förskoleklassen/skolan. Att alla elever ska efter mognad och ålder kunna ta ansvar för sitt sociala samspel med alla både barn och vuxna. Åtgärder: - Målinriktat arbete med skolans systematiska kvalitetsarbete. - Ett kontinuerligt arbete med att utveckla lärmiljöer utifrån ett fysiskt, socialt och pedagogiskt perspektiv. - Fortsätta utveckla ett arbetssätt där alla elever möter all personal och får möjligt till att arbeta utifrån enskilda behov/gruppers behov. - Tydliggöra skolans regler/förväntningar så att alla elever och all personal har god kännedom om skolans regler/förväntningar. Bildstöd. 5(12)

6 - Kontinuerligt arbete med fokus på värdegrund och trivsel. Arbetar med materialet Livsviktigt där ingår social och emotionell träning. - Hälsosamtal. - Alltid personal ute med barnen som är placerade utifrån personalens observationer där det framgår att det finns behov av tillsyn. Eleverna deltar i olika aktiviteter där värdegrundsfrågor diskuteras. Eleverna är delaktiga i problemlösning, konflikthantering mm. 14 Vårdnadshavares kännedom Vårdnadshavarna får kännedom och information om planen via Vklass, i samband med föräldramöten och skolrådsmöten. Per Frost, rektor Anna-Stina Larsson, skolsköterska Marie Olsson Skarin, specialpedagog Anna Hågestam, speciallärare Så snart någon i personalen får höra talas om en misstänkt diskriminering, trakasseri eller kränkande handling, skall han/hon omedelbart agera enligt handlingsplanen nedan. EHT-teamet kan bistå med stöd i arbetet. Utredaren i samarbete med rektor avgör om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen när skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras. A. Agera omedelbart och dokumentera allt! B. Ta reda på fakta. Upplysningar kan komma från olika källor. C. Enskilt samtal med den som blivit utsatt. Visa att skolan tänker agera och uttala stöd för den utsatte. Låt eleven berätta! Personal kontaktar vid behov elevhälsoteamet (rektor ingår). (EHT specialpedagog/lärare, skolsköterska och rektor ). I första hand ger EHT råd kring hantering av ärendet. Vid svåra ärenden kan EHT överta ansvaret för ärendet. 6(12)

7 D. Enskilda samtal med den/de som utsätter eller kränker någon. Tala om vad vi har fått vetskap om, vad som gäller för all form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Låt eleven berätta från sin sida. Hitta en överenskommelse med eleven om vad han/hon kan göra för att förändra situationen! Bestäm ny träff för att senare återkoppla vad som hänt! E. Kontakta vårdnadshavare En kontakt via telefon är att föredra vid denna typ av ärenden. Vid upprepning och svåra ärenden kallas föräldrar till den som utsätter till skolan för samtal. Rektor kan vid behov delta i sådana samtal. Viktigt att skolan tydligt markerar att kränkningar och diskriminering ej är acceptabelt. F. Gör en LISA-anmälan. Exakt i vilket skede LISA-anmälan görs är mindre viktigt men ska göras skyndsamt. Det kan vara klokt att avvakta några dagar med LISA-anmälan efter händelsen. Innebär att de åtgärder som vidtagits i de allra flesta fall kan skrivas in i LISA-anmälan. I LISA-anmälan ska inblandade elevers för- och efternamn samt klass/årskurs tydligt framgå. G. Stöd den utsatte. Fortsatt stöd för den utsatte behövs från hem och skola för att stärka eleven. Stödet från skolan är i första hand mentor. EHT är en resurs som kan stötta i de fall behov finns av mer omfattande stöd för eleven. H. Stöd den som utsätter. Även den som utsätter behöver stöd för att komma ur sin roll. I. Stöd medlöparna. De kan känna skuld för att de inte vågat ingripa. J. Dokumentation Dokumentera alla samtal och åtgärder (enligt gällande lagstiftning) om det inte tydligt framgår i LISA-anmälan, samt överlämna till EHT som sparar all dokumentation. Dokumentationen görs av den/de som agerar i händelsen. Uppföljning. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Därför rekommenderas att uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också viktigt att analysera om händelsen ingår i ett mönster i skolan. I 7(12)

8 så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet. Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så alla parter är införstådda. När man har haft en uppföljning och åtgärderna är avslutade, är det viktigt att den utsatte känner sig trygg i sin skolsituation. 17 kränker eller diskriminerar elev Om det framkommer att en vuxen på skolan utsätter en elev eller en annan vuxen för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska detta anmälas till och hanteras av skolledningen. Det åligger skolledningen att utreda och åtgärda det inträffade. 8(12)

9 Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Skolan är skyldig att se till elevens bästa och alla elever har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. 9(12)

10 Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i grundskola, samt om särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. 24 Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som Kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. 10(12)

11 Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Alla elever har rätt att känna sig trygg, rätt till arbetsro och vistas i en trivsam miljö. Det bidrar du som elev till genom att: - Respektera förskoleklassens rutiner och tider. - Ge dig själv och andra arbetsro. - Respektera andra och visa hänsyn. - Använda dig av ett trevligt språk. - Vara rädd om material, lokaler och utemiljö. Förskoleklassens förväntningsdokument Vi förväntas oss att du som elev i förskoleklass: Har ett vårdat språk Är rädd om skolans saker Är en bra kompis Deltar och gör ditt bästa Följer skolans regler Uppträder artigt, hänsynsfullt och vänligt mot alla barn och vuxna Konsekvenser om man som elev inte följer skolans regler (enligt skollagen) Utvisning ur undervisningslokalen Eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt och eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren. Utredning Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. 11(12)

12 Januari: Tobakslagen, nötförbud, pälsdjur Februari: Smittskydd, hygien verksamhet städ, ansvarsfördelning städ/verksamhet, smitta förskolan/skolan Mars: Psykosocial skyddsrond/trivselenkät, SBA/SRA, Kemikalielista April: Allergirond Maj: HLR Juni: Varför ska man städa? Juli: Augusti: Info. Kommunhälsan, Policy alkohol och droger, Likabehandlingsplan September: Fysisk skyddsrond Oktober: SBA/SRA, utrymningsövning November: LISA-Tillbud, olycka barn/ personal, uppföljning, December: Handlingsplaner 12(12)