Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Fridnässkolan

Transkript

1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Fridnässkolan Inledning Skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling kom Barn- och elevskyddslagen som ställde krav på skolorna att visa sitt arbete i en så kallad likabehandlingsplan. Barn- och elevskyddslagen ersattes från och med januari 2009 med Diskrimineringslagen och ett tillägg i skollagen. I och med detta är skolan skyldig enligt lag att aktivt arbeta mot alla former av kränkande behandling samt att visa upp detta arbete i en plan. Vår plans syfte är att förebygga och motverka alla former av mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Planen gäller kränkningar mellan elever /personal/ föräldrar. Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig kränkt. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Vi på Fridnässkolan tar avstånd från alla tendenser till mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Den som uttrycker att den känner sig kränkt skall tas på allvar. Alla människor på enheten, stora som små, har ansvar för att främja en miljö fri från kränkande behandling. Vad står begreppen för? En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet, sexuell läggning och ålder. (Diskrimineringslagen kap 3, 14.) 1

2 Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund (se nedan). Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden och olika communities). Mobbning Mobbing är när en eller flera personer upprepade gånger och över tid utsätter en person för negativa handlingar i avsikt att såra eller skada. Det kan vara av verbal och/eller fysisk karaktär. (Skolan arena för mobbning, Eriksson, Lindberg, Flygare och Daneback. På tal om mobbning och det som görs, en kunskapsöversikt. Frånberg, Gill, Nordgren, Wrethander 2002) Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2009) Diskriminering Diskriminering är när skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (diskrimineringsgrunderna). Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpa en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. 2

3 Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Diskrimineringsgrunderna Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religion Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Annan trosuppfattning Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. 3

4 Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet bisexualitet heterosexualitet transsexualitet Ålder Skolan får inte diskriminera eller trakassera elever på grund av ålder. Det är dock inom skolan tillåtet att särbehandla på grund av ålder vid till exempel gruppindelning. Könsöverskridande identitet Skolan får inte diskriminera eller trakassera på grund av könsöverskridande identitet. Diskrimineringsgrunden innebär att könsöverskridande identitet bryter mot samhällets rådande föreställningar om hur män - kvinnor och/eller pojkar - flickor förväntas vara eller se ut. 4

5 Skolans värdegrundsuppdrag Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Kartläggning och nulägesanalys Ingen ska känna sig utanför eller kränkt. Alla områden i likabehandlingsplanen skall kartläggas och en analys av resultatet ska göras. Tidpunkt Genomföra nulägesanalys, utifrån diskrimineringsgrunderna, gällande likabehandling i alla verksamheter. Under arbetslagsträffar finns denna punkt som ett stående inslag varje vecka. Integrera värdegrund i skolarbetet. All personal ska gå/ har gått kurs i Beteendeproblem i skolan. Utvärdera trivselregler för skolan som helhet samt trivselregler för respektive klass. Arbeta med kränkningar för att få eleverna att förstå kamraternas känslor. Filmer på SLI, samtal och diskussioner. Vi dokumenterar kränkningar framöver. På fritids/skola arbetar vi med kamratskap och vi-känsla. Trygg-skola-enkät genomförs i alla grupper under höst /vårterminen År Arbetslagen ansvarar för att den påbörjade nulägesanalysen slutförs. Rektor tillsammans med all personal ansvarar för att integrering av värdegrundsarbete sker. Rektor ansvarar för att kompetensutveckling sker inom detta område. All personal ansvarar för kartläggning av riskfaktorer. Klasslärare ansvarar för att tillsammans med eleverna skapa trivselregler i respektive klass. 5

6 Kompetenshöjning, personal Att öka all personals kompetens gällande när, var och hur kränkningar förekommer samt att bli observant på och öka kompetensen i att förebygga dessa situationer. All personal läser Beteendeproblem i skolan. Vi behöver använda oss av den konkreta kunskap våra elever kan ge oss stöd med i utarbetandet av en organisation som förebygger situationer där kränkningar får fritt spelrum. Tidpunkt År Rektor och personal Allmänna åtgärder Den årliga planens framtagande och spridning. Vid framtagning av planen används personal, elevråd, föräldraråd som referensgrupp. Vid förändring i planen förankras den omgående i personalgruppen på skolan. Föräldrar informeras om planen på föräldramöten och den finns lätt tillgänglig för föräldrar på skolans hemsida. Personalen har till uppgift att förankra planens innebörd med sin elevgrupp. Planen utvärderas i referensgrupperna minst en gång per år (mars-april). Rektor och förstelärare med hjälp av ovanstående referensgrupper. 6

7 Arbetsgruppen/Elevhälsoteamet Arbetsgruppen består av rektor, specialpedagog (sammankallande), skolsköterska. Arbetsgruppen träffas vid behov. En gång i månaden träffas EHT och områdesteam. Att arbeta förebyggande mot mobbning. Att lyfta och utreda ärenden. Specialpedagog tillsammans med deltagare i arbetsgruppen. Elevers delaktighet Att eleverna skall var delaktiga i arbetet med planen. Alla klasser arbetar med kartläggningen utifrån diskrimineringsgrunderna tillsammans med sin klasslärare. Eleverna får tala om och markera på en skolkarta var de otrygga miljöerna finns på skolan. Alla klasser arbetar med den årliga planens förslag på åtgärder. Alla klasser har klassråd varje månad inför elevrådsmötet. Eleverna är delaktiga i uppdateringen av skolans gemensamma trivselregler. De äldre barnen pratar om digitala kränkningar och diskuterar förhållningssätt på nätet. Planen sammanställs genom kartläggning i referensgrupperna. Tid År Rektor tillsammans med elevhälsoteamet, elevråd och klasslärare. Föräldrars delaktighet, Att föräldrarna skall ges möjlighet att ha synpunkter på planen. Skolan presenterar planen på ett föräldrarådsmöte för diskussion. Därefter finns planen för alla föräldrar att ta del av på skolans hemsida. Tid Läsåret mars-april 2017 Rektor 7

8 Allmänt förebyggande arbete Samtalsgrupper Ett förebyggande arbetssätt där samtal om relationer, kamratskap och ett positivt förhållningssätt till varandra poängteras. Detta pågår i alla klasser Rastverksamhet Syftet med rastverksamheten är att verka för en trygg skola. Det åstadkommer vi med att fler vuxna finns ute på rasterna samt genom fadderverksamhet. Vi vill stimulera elevernas kreativa utveckling genom rörelse och samarbete. Det åstadkommer vi genom att skapa lekvänliga miljöer, stimulera till spontan lek, personalen stödjer eleverna i genomförandet av deras idéer, eleverna lämnar förslag till elevrådet på vad som skall erbjudas på rastverksamheten. Vi vill verka för en jämlik skola där alla kan delta utifrån sina förutsättningar. Vuxna på skolan Alla vuxna skall föregå med gott exempel. Alla arbetslag skall arbeta utifrån läroplanens och utbildningsplanens normer och värden samt den årliga planen. Personal som nyanställs skall av rektor informeras om den årliga planen. Den nyanställde är skyldig att ta del av planen så snabbt som möjligt. Vid misstanke om kränkningar ska alla som arbetar på skolan ta ansvar för att ingen åsidosätter sitt ansvar samt att inget dröjsmål för ingripande får förekomma. Vuxna dokumenterar kränkningar och rapporterar enligt plan och rutin. 8

9 Specifika åtgärder Skolans rutiner då allvarlig kränkning har skett: 1. Händelser dokumenteras med namn på alla inblandade, plats, datum, klockslag och vad som inträffat och arkiveras. 2. Klasslärare eller annan berörd personal samtalar med eleven eller eleverna då misstanke om kränkningar förekommer. 3. Klasslärare eller annan berörd personal kontaktar hemmen och informerar om händelsen. Både den som kränkts och den som kränkt kontaktas. 4. Elevhälsoteamet informeras. Vid behov: 5. Samtal av berörd personal samt eventuellt någon ur Elevhälsoteamet sker med den/de som utsatts för kränkningar. 6. Samtal av berörd personal samt eventuellt någon ur Elevhälsoteamet sker med den eller de som utfört kränkningar. 7. Plan för hur man går vidare upprättas av berörd personal. 8. Specialpedagog kallar till träff med föräldrar med berörda elever. 9. Om ytterligare åtgärder krävs informeras rektor. Kontakt med socialtjänst eller polis kan vara exempel på ytterligare nödvändiga åtgärder. 10. Återkoppling/information (i enlighet med anmälans art) lämnas till personal, föräldrar.

10 Kartläggning och åtgärder Etnicitet och religion/annan trosuppfattning., Ökad kunskap om olika kulturer och religion/trosuppfattning. Ta tillvara och aktivt skapa möjliga möten och undervisningstillfällen för eleverna samt kompetensutveckling för medarbetarna med stöd av föräldrar och medarbetare med olika etnicitet och eller religion/trosuppfattning. Tid Klasslärare Sexuell läggning, Ökad tolerans och kunskap om människors sexualitet. Ta tillvara och aktivt skapa möjliga möten och undervisningstillfällen för eleverna samt kompetensutveckling för medarbetarna med stöd av föräldrar och medarbetare med olika sexuell läggning Språkbruket kan vara ett problem mellan eleverna. Vi uppmärksammar detta genom arbete om respekt. Tidpunkt Alla pedagoger i skola/fritidshem Funktionshinder, Ökad tolerans och kunskap om människor med olika funktionshinder. Språkbruket kan vara ett problem mellan eleverna. Vi uppmärksammar detta genom att prata med eleverna. - Information till barn och personal om olika funktionshinder. - Ta tillvara och aktivt skapa möjliga möten och undervisningstillfällen för eleverna samt kompetensutveckling för medarbetarna med stöd av föräldrar och medarbetare med olika funktionshinder Tidpunkt Pedagoger i skola/fritidshem

11 Uppföljning och utvärdering av planen Att ta reda på hur bra vi lyckas i vår ambition att motverka och åtgärda diskrimineringar och kränkningar i vår skola. - Barn och utbildningsnämndens enkät som lämnas ut till år 2 och 5 varje år. - Skolans egen trivselenkät i alla åldersgrupper inkl. uppföljning. - Skolsköterskans hälsosamtal med elever i år 3 - Spontana samtal med elever om vårt arbete inom området. - Utvecklingssamtalen tar alltid upp trivsel som en punkt. - Alla elever tillfrågas kring trygga och otrygga platser i skolan. - Barn och utbildningsnämndens årliga medarbetarenkät. - Fråga om kränkning och diskriminering i årligt medarbetarsamtal. Tidpunkt Planen utvärderas och arbetas om med start i mars varje läsår. Ny plan inför nytt läsår är klar innan vårterminens slut. Rektor tillsammans med förstelärare och de olika referensgrupperna.