Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Fridnässkolan

Transkript

1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Fridnässkolan Inledning Skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling kom Barn- och elevskyddslagen som ställde krav på skolorna att visa sitt arbete i en så kallad likabehandlingsplan. Barn- och elevskyddslagen ersattes från och med januari 2009 med Diskrimineringslagen och ett tillägg i skollagen. I och med detta är skolan skyldig enligt lag att aktivt arbeta mot alla former av kränkande behandling samt att visa upp detta arbete i en plan. Vår plans syfte är att förebygga och motverka alla former av mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Planen gäller kränkningar mellan elever såväl som mellan personal och elever. Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig kränkt. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Vi på Fridnässkolan tar avstånd från alla tendenser till mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Den som uttrycker att den känner sig kränkt skall tas på allvar. Alla människor på enheten, stora som små, har ansvar för att främja en miljö fri från kränkande behandling. Vad står begreppen för? En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet, sexuell läggning och ålder. (Diskrimineringslagen kap 3, 14.) 1

2 Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund (se nedan). Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden och olika communities). Mobbning Mobbing är när en eller flera personer upprepade gånger och över tid utsätter en person för negativa handlingar i avsikt att såra eller skada. Det kan vara av verbal och/eller fysisk karaktär. (Skolan arena för mobbning, Eriksson, Lindberg, Flygare och Daneback. På tal om mobbning och det som görs, en kunskapsöversikt. Frånberg, Gill, Nordgren, Wrethander 2002) Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2009) Diskriminering Diskriminering är när skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (diskrimineringsgrunderna). Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpa en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. 2

3 Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Diskrimineringsgrunderna Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religion Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Annan trosuppfattning Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. 3

4 Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet bisexualitet heterosexualitet. Ålder Skolan får inte diskriminera eller trakassera elever på grund av ålder. Det är dock inom skolan tillåtet att särbehandla på grund av ålder vid till exempel gruppindelning. Könsöverskridande identitet Skolan får inte diskriminera eller trakassera på grund av könsöverskridande identitet. Diskrimineringsgrunden innebär att könsöverskridande identitet bryter mot samhällets rådande föreställningar om hur män - kvinnor och/eller pojkar - flickor förväntas vara eller se ut. 4

5 Skolans värdegrundsuppdrag Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Kartläggning och nulägesanalys Mål Under ska all personal genomgå kompetensutveckling inom områdena mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Alla områden i likabehandlingsplanen skall kartläggas och en analys av resultatet ska göras. Aktivitet Tidpunkt År Ansvar Genomföra nulägesanalys, utifrån diskrimineringsgrunderna, gällande likabehandling i alla verksamheter. Under arbetslagsträffar finns denna punkt som ett stående inslag varje vecka. Integrera värdegrund i skolarbetet. Gemensamt material för värdegrundsarbete i klasserna är Ansvarstrappan. Kartläggning av eventuella verktyg och redskap som kan vara riskfaktorer gällande barns relationsarbete i skolan. Utvärdera trivselregler för skolan som helhet samt trivselregler för respektive klass. Arbeta med kränkningar för att få eleverna att förstå kamraternas känslor. Filmer på Flod, samtal och diskussioner. Vi dokumenterar kränkningar framöver. På fritids arbetar vi med kamratskap och vi-känsla. Trygg-skola-enkät genomförs i alla grupper under vårterminen Arbetslagen ansvarar för att den påbörjade nylägesanalysen slutförs. Rektor tillsammans med all personal ansvarar för att integrering av värdegrundsarbete sker. Rektor ansvarar för att kompetensutveckling sker, All personal ansvarar för kartläggning av riskfaktorer. Klasslärare ansvarar för att tillsammans med eleverna skapa trivselregler i respektive klass. 5

6 Kompetenshöjning, personal Mål Att öka all personals kompetens gällande när, var och hur kränkningar förekommer samt att bli observant på och öka kompetensen i att förebygga dessa situationer. Aktivitet All personal läser Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning Skolverkets rapport Ansvarstrappan av Ahola, Hirvihuhta, Furman Diskussioner som ger material till planens specifika åtgärder som är tänkta att hjälpa oss att eliminera de risksituationer som vår organisation kan tänkas skapa. Här behöver vi också använda oss av den konkreta kunskap våra elever kan ge oss stöd med i utarbetandet av en organisation som förebygger situationer där kränkningar får fritt spelrum. Tidpunkt År Ansvar Rektor och personal Allmänna åtgärder Mål Den årliga planens framtagande och spridning. Aktivitet 6 Vid framtagning av planen används personal, elevråd, föräldraråd användas som referensgrupp. Vid förändring i planen förankras den omgående i personalgruppen på skolan. Föräldrar informeras om planen på föräldramöten och den finns lätt tillgänglig för föräldrar på skolans hemsida. Personalen har till uppgift att förankra planens innebörd med sin elevgrupp Planen utvärderas i referensgrupperna minst en gång per år (mars-april). Ansvar Rektor med hjälp av ovanstående referensgrupper.

7 Arbetsgruppen/Elevhälsoteamet Arbetsgruppen består av rektor, specialpedagog (sammankallande), skolsköterska och en medarbetare från vardera fritids, förskoleklass och grundskola. Arbetsgruppen träffas en gång i månaden. Mål Hålla planen uppdaterad och se över att informationskedjan löper på. Aktivitet Deltagare i arbetsgruppen, elevhälsoteamet ansvarar för att planen uppdateras och att informationskedjan löper på. Detta sker vid behov under pågående läsår, dock senast i april. Rektor använder/pratar om planen vid olika tillfällen för att implementera den i verksamheten Tid, År Ansvar, Specialpedagog tillsammans med deltagare i arbetsgruppen. Elevers delaktighet Mål Att eleverna skall var delaktiga i arbetet med planen. Aktivitet Alla klasser arbetar med kartläggningen utifrån diskrimineringsgrunderna tillsammans med sin klasslärare. Eleverna får tala om och markera på en skolkarta var de otrygga miljöerna finns på skolan. Alla klasser arbetar med den årliga planens förslag på åtgärder. De äldre barnen pratar om digitala kränkningar och diskuterar förhållningssätt på nätet. Planen sammanställs genom kartläggning i referensgrupperna. Tid, År Ansvar, Rektor tillsammans med elevhälsoteamet, elevråd och klasslärare. Föräldrars delaktighet Mål, Att föräldrarna skall vara delaktiga i arbetet med planen. Aktivitet Skolan presenterar planen på ett föräldrarådsmöte för diskussion. Därefter finns planen för alla föräldrar att ta del av på skolans hemsida. Ett förslag finns på att skolan ska bjuda in Tid, Läsåret 2013/2014 Ansvar, Rektor 7

8 Allmänt förebyggande arbete Samtalsgrupper Ett förebyggande arbetssätt där samtal om relationer, kamratskap och ett positivt förhållningssätt till varandra poängteras. Detta pågår i alla klasser under varje läsår och periodvis i mindre samtalsgrupper för att genom djupare samtal skapa goda relationer mellan eleverna och en nära relation med vuxna. Till grund ligger materialet Ansvarstrappan av T. Ahola, H. Hirvihuhta och B. Fuhrman.och personalen anpassar material efter elevernas ålder. Rastverksamhet Syftet med rastverksamheten är att verka för en trygg skola. Det åstadkommer vi med att fler vuxna finns ute på rasterna. Vi vill stimulera elevernas kreativa utveckling genom rörelse och samarbete. Det åstadkommer vi genom att skapa lekvänliga miljöer, stimulera till spontan lek, personalen stödjer eleverna i genomförandet av deras idéer, erbjuder aktiviteter som kräver rörelse, eleverna lämnar förslag till elevrådet på vad som skall erbjudas på rastverksamheten och möjlighet att låna lekmaterial ur en lekbod. Vi vill verka för en jämlik skola där alla kan delta utifrån sina förutsättningar. Det åstadkommer vi genom att ha många aktiviteter som kräver samarbete, ger möjlighet till kontakter över årskursgränser, visar tydlighet genom regler, turtagning, ledning mm och skapar aktiviteter som kan tilltala alla. Vuxna på skolan Alla vuxna skall föregå med gott exempel. Alla arbetslag skall arbeta utifrån läroplanens och utbildningsplanens normer och värden samt den årliga planen. Personal som nyanställs skall av rektor informeras om den årliga planen. Den nyanställde är skyldig att ta del av planen så snabbt som möjligt Vid misstanke om kränkningar ska alla som arbetar på skolan och förskolan ta ansvar för att ingen åsidosätter sitt ansvar samt att inget dröjsmål för ingripande får förekomma. Vuxna dokumenterar kränkningar och rapporterar enligt plan och rutin. 8

9 Specifika åtgärder Skolans rutiner då allvarlig kränkning har skett: 1. Händelser dokumenteras med namn på alla inblandade, plats, datum, klockslag och vad som inträffat och arkiveras. 2. Klasslärare eller annan berörd personal samtalar med eleven eller eleverna då misstanke om kränkningar förekommer. 3. Klasslärare eller annan berörd personal kontaktar hemmen och informerar om händelsen. Både den som kränkts och den som kränkt kontaktas. 4. Elevhälsoteamet informeras. Vid behov: 5. Samtal av berörd personal samt någon ur Elevhälsoteamet sker med den/de som utsatts för kränkningar. 6. Samtal av berörd personal samt någon ur Elevhälsoteamet sker med den eller de som utfört kränkningar. 7. Plan för hur man går vidare upprättas av berörd personal och någon ur Elevhälsoteamet. 8. Specialpedagog kallar till gemensam träff med föräldrar, där både den som blivit kränkt och den som har utfört kränkningar deltar, samt Elevhälsoteamet och informerar om hur skolan planerar att gå vidare tillsammans med eleverna. 9. Om ytterligare åtgärder krävs informeras rektor. Kontakt med socialtjänst eller polis kan vara exempel på ytterligare nödvändiga åtgärder. 10. Återkoppling/information (i enlighet med anmälans art) lämnas till personal, föräldrar, inblandade elever och vid behov klassen. 11. Uppföljning av beslutade insatser (punkt 6 ovan) sker av lärare, specialpedagog och stödgrupp. 12. Om kränkningar inte upphör kontaktas socialtjänsten eller polisen för ytterligare åtgärder. 9

10 Kartläggning och åtgärder Etnicitet och religion/annan trosuppfattning. Mål, Ökad kunskap om olika kulturer och religion/trosuppfattning. Aktivitet Ta tillvara och aktivt skapa möjliga möten och undervisningstillfällen för eleverna samt kompetensutveckling för medarbetarna med stöd av föräldrar och medarbetare med olika etnicitet och eller religion/trosuppfattning. Tid Ansvar Rektor och pedagoger Sexuell läggning Mål, Ökad tolerans och kunskap om människors sexualitet. Aktivitet Språkbruket kan vara ett problem mellan eleverna. Vi uppmärksammar detta genom arbete om respekt. Tidpunkt Ansvar Alla pedagoger i skola/fritidshem Funktionshinder Mål, Ökad tolerans och kunskap om människor med olika funktionshinder. Aktivitet Språkbruket är ett problem mellan eleverna. Vi uppmärksammar detta genom att genomföra ett temaarbete om respekt. Kompetensutveckling för all personal om funktionshinder. Tidpunkt 2011 Ansvar Rektor och pedagoger i skola/fritidshem 10

11 Uppföljning och utvärdering av planen Mål Att ta reda på hur bra vi lyckas i vår ambition att motverka och åtgärda diskrimineringar och kränkningar i vår skola. Aktivitet - Barn och utbildningsnämndens enkät som lämnas ut till år 2 och 5 varje år. - Skolans egen trivselenkät i alla åldersgrupper inkl. uppföljning - Skolsköterskans hälsosamtal med elever - Spontana samtal med elever om vårt arbete inom området. - Utvecklingssamtalen tar alltid upp trivsel som en punkt - Alla elever tillfrågas kring trygga och otrygga platser i skolan - Protokollfört samtal i föräldrarådet. - Barn och utbildningsnämndens årliga medarbetarenkät - Fråga om kränkning och diskriminering i årligt medarbetarsamtal Tidpunkt Planen utvärderas och arbetas om med start i mars varje läsår. Ny plan inför nytt läsår är klar innan vårterminens slut. Ansvar Rektor tillsammans med specialpedagog (sammankallande) och de olika referensgrupperna. 11

12 Definitioner och begrepp Bilaga 1 Följande definitioner och begrepp (Skolverkets allmänna råd 2009) används i skolans likabehandlingsplan: Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 12

13 Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollags reglerad verksamhet. Med huvudman menas den som är huvudman för skollags reglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. 13

14 Bilaga 2 Ansvarsfördelning Huvudmannen Har det yttersta ansvaret för att all personal i verksamheten arbetar aktivt och målinriktat med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rektor Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att: Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering trakasserier och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder samt kränkande behandling. Upprätta, utvärdera och omarbeta den årliga likabehandlingsplanen i samarbete med personal, barn/elever och om möjligt även vårdnadshavare. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om verksamheten får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, ser till att utredning görs och att åtgärder vidtas omedelbart. Rektor ska även: Ansvara för att planen aktualiseras för all personal vid höstterminens start samt vid anställning av ny personal. Sätta upp nya prioriterade arbetsområden med tydliga mål för kommande verksamhetsår utifrån elevenkäten i samråd med elevhälsoteamet. Tillsammans med elevhälsoteamet planera kompetensutveckling för lärare och elever. Ytterst ansvara för att uppsatta rutiner följs. Specialpedagog Sammankallande för arbetsgruppen Diskriminering och kränkning (elevhälsoteamet) med särskilda ansvar enligt plan. Personal All personal skall: Aktualisera den årliga planen vid varje terminsstart samt arbeta kontinuerligt med denna. 14

15 Vid vistelse där elever uppehåller sig vara uppmärksam på att den årliga planen efterlevs. Aktivt samarbeta med vårdnadshavare och uppmuntra dem att besöka skolan. Fortlöpande ge eleverna tillfälle att öva sig i social och emotionell förmåga genom bland annat Ansvarstrappan.. Reagera mot skojbråk och nedsättande kommentarer, suckar, utfrysning och liknande. Observera ensamma och tillbakadragna elever. Reflektera över normer och värderingar som han/hon förmedlar. Direkt vidta åtgärder enligt skolans arbetsgång som gäller då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling misstänks/upptäcks/anmäls. 15

16 Skolpersonalens befogenheter Bilaga 3 För att både elever och personal ska kunna få en trygg arbetsmiljö kan det krävas att personal måste ingripa på något sätt mot elever. Enligt lagar och förordningar kan personal ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling. Nödvärnsrätten Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både egendom som person. En person kan t ex hållas fast eller dras bort från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. Tillrättavisande av elever Tillrättavisning för att uppehålla ordningen och följa skolans regler är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling. Avvisning Läraren får visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen. Kvarsittning Läraren kan låta eleven stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut. Kollektiv bestraffning Är inte tillåtet i skolan. Flytt till annan skola I grundskolan kan elever förflyttas till en annan skola mot vårdnadshavarnas önskemål, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studie ro. Beslut om att flytta elever mot vårdnadshavarens önskemål tas av Grundskolenämnden. Beslut om att förflytta elever kan överklagas till Skolväsendets överklagande nämnd. 16

17 Beslagta föremål Skolan har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten eller utgör en fara mot säkerheten. Kontrollåtgärder En väska är elevens personliga egendom och är skyddad av förbudet mot husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och visiteras. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. 17

18 Bilaga 4 Utredning av diskriminering och kränkande behandling Blankett 1 Uppgifter gällande barn/elev som upplevt sig diskriminerad/kränkt Barnets/elevens namn Skola Datum Uppgifter om övriga inblandade Namn Skola Personnummer Klass/grupp Uppgiftslämnare Klass/grupp Medverkande vid utredningen (När vuxen diskriminerat/kränkt utreder alltid ansvarig chef) Namn och funktion Beskrivning av händelsen Vad hände? När hände det (tidpunkt och datum)? Var hände det? Vilka var med? Vem gjorde vad? Kontakt har tagits med vårdnadshavare 1 Datum Namn Ansvarig Kontakt har tagits med vårdnadshavare 2 Datum Namn Ansvarig Åtgärder När? Vad? Ansvarig Uppföljningsmöte Datum Plats Medverkande Ansvarig 18 (Forts nästa sida)

19 Underskrift Datum Underskrift elev (ej obligatoriskt) Namnförtydligande Datum Underskrift utredare Namnförtydligande När utredningen är klar Om utredningen visar att detta är en diskriminering/kränkning skickas blanketten per post till registrator för sekretessmärkning och diarieföring. Om utredningen visar att detta inte är någon diskriminering/kränkning sparas dokumentationen på ett säkert sätt i skolan. Uppföljning 1 Datum Plats Medverkande Har åtgärderna gett resultat? Ja Nej Om ja, beskriv vad som har hänt Ärendet avslutas Om nej, beskriv vad som har hänt Förslag på nya åtgärder Nästa möte Datum Plats Ansvarig Kopiera Uppföljning 1 etc. Uppföljning 2 19

20 Utdrag ur Skolverkets Allmänna råd kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 5. Att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling AKTUELLA BESTÄMMELSER De allmänna råden utgår från följande bestämmelser: Enligt 2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. 10 skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. ALLMÄNNA RÅD 1. Huvudmannen bör se till att det finns en tydlig ansvarsfördelning för utredningen och att det finns tydliga rutiner för denna. 2. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. 3. Utredningen bör leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller den kränkande behandlingen att upphöra. 4. Utredningen bör dokumenteras och verksamheten bör utveckla ändamålsenliga former och rutiner för detta. 5. Det bör finnas rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. 6. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter 20

21 Bilaga 5 Rutin för anmälan till huvudman vid diskriminering och/eller kränkande behandling Enligt 6 kap. 10 skollagen (2010:800) är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Anmälningsskyldigheten inträder direkt om en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. Det finns inga begränsningar i lagtexten om att enbart allvarliga fall eller de fall som förskolechef/rektor anser att huvudmannen bör ha kännedom om ska anmälas till huvudmannen. Alla uppgifter om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ska enligt bestämmelsens ordalydelse anmälas till huvudmannen. Huvudmannens ansvar är att se till att det bedrivs ett förebyggande arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier i framtiden. Varje förskolechef/rektor ansvarar för att det utarbetas rutiner i deras verksamhet för hur personalens anmälningsplikt ska hanteras så förskolechef/rektor snarast får vetskap om att ett barn/en elev känt sig kränkt. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Anmälningsskyldigheten gäller även om ett barn eller en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av någon i personalen. När förskolechef/rektor har fått kännedom om att ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier ska detta snarast anmälas till huvudmannen. Anmälan görs på blankett Anmälan om upplevd diskriminering och/eller kränkande behandling, se följande sida. Förskolechef/rektor ansvarar för att verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling följs i det enskilda fallet. Blanketten skickas i pappersform, i slutet kuvert, via internposten till respektive registrator. Registrator ansvarar för att anmälningarna sammanställs och rapporteras till verksamhetschef samt respektive nämnds stab månatligen. Staben rapporterar vidare till respektive nämnd. Denna rutin gäller till Västerås stads skolverksamheter fått ett digitalt rapporteringssystem. 21

22 Anmälan om upplevd diskriminering och/eller kränkande behandling vid.. Enhetens namn Ansvarig förskolechef/rektor ska anmäla till huvudmannen när ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering och/eller kränkande behandling på denna blankett. Förskolechefs/rektors namn: Det diskriminerade/kränkta barnets namn: Personnummer: Datum för händelsen: Kränkningen gjordes av: barn vuxen Anmälan skickas i slutet kuvert till registrator på verksamhetskontoret. Datum när anmälan skickades från skolan: Obs! All dokumentation i detta ärende ska sedan skickas till registrator för diarieföring och sekretessmärkning 22

23 Bilaga 6 Vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling På skolan finns en rutin så att rektor får veta Vid misstanke gör skolan en utredning Särskild blankett kan användas Utredningen visar att det inte handlar om diskriminering eller kränkning Utredningen visar att diskriminering eller kränkning skett Rektor anmäler till huvudman att kränkning skett Särskild blankett ska användas Skickas till registrator tillsammans med utredningen Samtliga efterföljande handlingar i ärendet skickas till diariet. Diariet meddelas när ärendet är avslutat. Utredningen sparas på skolan på ett säkert och systematiskt sätt 23