Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg Läsår: 2015/16 Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg Läsår: 2015/16 1

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg Ansvariga för planen Robert Öberg, Ingrid Gustavsson Vår vision I Mörtviksskolan ska barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder känna sig trygga och ges lika rättigheter och möjligheter att stimuleras och inspireras för att utveckla sin maximala förmåga. Samvaron mellan barn, elever och vuxna ska präglas av förtroende och ömsesidig respekt. När eleverna slutar årskurs sex och lämnar Mörtviksskolan, är målet att de ska förstå innebörden av diskriminering och kränkande behandling och att de utifrån denna kunskap ska ha tillägnat sig ett förhållningssätt som präglas av ett gott uppförande och respekt för alla människors lika värde. Planen gäller Elevernas delaktighet Elevernas är delaktiga i utformandet genom att den bygger på enkätsvar ifrån de enkäter vi årligen gör angående trygghet och trivsel. Likabehandlingsplanen presenteras i klasserna och trygghet är en stående punkt på skolans klassråd och elevråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare ska ges möjlighet att personligen framföra synpunkter på planen och på arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Detta kan ske vid föräldramöten samt vid Öppet samrådsmöte som leds av rektor. Personalens delaktighet Personalen tar del av planen på arbetslagsmöten och på arbetsplatsträffar. All personal ska arbeta i enlighet med de åtaganden som görs i planen. Frågor om hur väl åtagandena följts ska finnas med vid läsårets utvärdering. Trygghetsgruppen följer upp utvärderingarna från varje arbetslag och sammanfattar i en utvärdering för hela skolan. Denna utvärdering är en av grunderna för revideringen av följande års plan. Planen kommer fortsättningsvis att revideras i november. Förankring av planen Likabehandlingsplanen förankras i skolans Trygghetsgrupp som ansvarar för att gå igenom och förankra den vidare hos all personal på skolan. Pedagogerna ansvar för informera om planen i alla klasser. Planen ska ha en naturlig plats på klassråd och elevråd. Vårdnadshavare får ta del av planen vid föräldramötet och vid Öppet samrådsmöte. Likabehandlingsplanen finns också tillgänglig för vårdnadshavare och andra via skolan webbplats. 2

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats På arbetslagsmöten den 7 september 2015 utvärderade personalen fjolårets plan. Den har också utvärderats genom analys av resultaten från vårterminens elevenkät, LIKA-enkät och klassernas kvalitetsrapporter. Därefter har skolans trygghetsgrupp arbetat vidare och sammanställt utvärderingen för hela skolan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal har deltagit i arbetet med att utvärdera 2014/2015 års plan. Eleverna har deltagit genom elevenkäter och kvalitetsrapporter. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Svaren på elevenkäterna visar att majoriteten av eleverna känner sig trygga både i skolans verksamhet och i fritidshemmens verksamheter. 91 % av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan, och 95 % av barnen som går på fritids uppger att de känner sig trygga på fritids. 92 %, respektive 93 % uppger att personalen i skola och på fritids bemöter dem på ett bra sätt. Vidare uppger 88 % att skolan arbetar för att förhindra att elever blir mobbade, och 90 % uppger detsamma när det gäller fritids. I planen för likabehandling 2014/15 ställde vi upp mål för att förebygga och främja b.la: Talutrymme för flickor och pojkar. Diskrimineringsgrunderna Religion eller annan trosuppfattning samt Etnisk tillhörighet. Alla elever ska ha minst en förtroende full relation med vuxen som arbetar i skolan eller på fritidshemmet. För att kartlägga dessa områden lades tre nya frågor in i elevenkäten: Jag har någon vuxen i skolan som jag litar på och kan prata med när jag har bekymmer. Jag tycker att flickor och pojkar får svara lika ofta på lärarens frågor. I min skola blir man bra bemött oavsett vilken trosuppfattning eller vilket ursprung man har. Enligt enkätsvaren så visar det att: 92 % av eleverna svarar att det har någon vuxen i skolan som jag litar på och kan prata med när jag har bekymmer. 86 % tycker att flickor och pojkar får svara lika ofta på lärarens frågor. 92 % upplever att man blir bra bemött oavsett vilken trosuppfattning eller vilket ursprung man har. 3

4 Vi har också analyserat resultaten i LIKA-enkäten och vi kan se förbättrade resultat gällande dessa tre områden. Föregående år uppgav 21 % av eleverna åk 3-5 och 25 % av eleverna åk 6 att de saknade en förtroendefull relation med en vuxen på skolan. I årets resultat uppger 6,2 % av eleverna åk 3-5 och 16 % av eleverna åk 6 att de saknar en förtroendefull relation med en vuxen på skolan. Vad gäller talutrymme så tycker 69 % att det fördelas lika mellan flickor och pojkar i jämförelse med 43 % i föregående års enkätsvar. När det gäller etniskt ursprung och trosuppfattning har resultaten förbättrats något åk 3-5 men försämrats åk 6. För att ytterligare främja och förebygga dessa områden kommer dessa mål kvarstå i årets plan och frågorna kommer att finnas med i årets elevenkät. Vi ser, trots förebyggande åtgärder, att många elever upplever att skolans toaletter och omklädningsrum är otrygga. Något som sticker ut och oroar är resultaten på frågor som gäller kränkningar och bemötande på nätet. I årets resultat i LIKA-enkäten uppger 13 % av eleverna åk 3-5 och 26 % av eleverna åk 6 att de under senaste året blivit retade, hotade eller dåligt bemötta på nätet. Föregående år var resultatet på samma fråga, 4 % elever åk 3-5 och 6 % elever åk 6. Vid incidenter används alltid huvudmannens strukturstöd för incidentrapportering och utredning. Under året har 56 anmälningar om kränkningar inkommit. 5 st har lett till vidare utredning. Samtliga har dokumenterats och delgivits huvudmannen. Antalet incidentrapporter har ökat något i jämförelse med föregående år. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen för likabehandling utvärderas med delaktighet av elever, vårdnadshavare och personal. För att utvärdera effekt och resultat av förebyggande och främjande insatser används resultaten från Huddinge kommuns elevenkät och LIKA-enkät. Planen utvärderas av eleverna vid elevråd och klassråd. På gemensamma personalmöten som APT, arbetslagsmöten, EHT utvärderas planen kontinuerligt. Vårdnadshavare bjuds in till Öppna möten, där det finns möjlighet att diskutera och utvärdera planen för likabehandling. Ansvarig för att årets plan utvärderas Robert Öberg, Ingrid Gustavsson 4

5 Främjande insats Namn Utveckla trivselprogrammet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Trivselledare i alla klasser åk 3-6 med aktiviteter på alla kortraster. Trivselprogrammet utvärderas och följs upp kontinuerligt. Insats Fortsätta uppbyggnaden av trivselverksamheten på raster. Rekrytera fler trivselledare så att alla klasser åk 3-6 är representerade. Personal som är ansvarig för trivselprogrammet fortbildas under vårterminen Ansvarig Biträdande rektor och trivselledaransvarig Datum när det ska vara klart

6 Främjande insats Namn Positivt uppmärksamma den etniska och religiösa mångfalden Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Öka förståelsen för olika traditioner, trosuppfattningar och kulturer. Uppföljning i samband elevenkäten våren Insats Fortsatt allsidighet i religionsundervisningen. Pedagogerna använder den mångkulturella almanackan i alla klasser. Detta ger upphov till samtal om elevers flerspråkighet, religon och olika traditioner uppmärksammas. Ta tillvara på mångfalden i elevgruppen och personalgruppen. Klasserna använder "trygghetslådorna". Ansvarig All pedagogisk personal Datum när det ska vara klart

7 Främjande insats Namn Talutrymme för flickor och pojkar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Att talutrymmet för flickor och pojkar ska fördelas mer likvärdigt. Arbeta för att skapa en trygg och tillåtande miljö där alla vågar uttrycka sig. Uppföljning i samband med elevenkät våren Insats Metoder för att medvetet fördela talutrymmet i klassrummet t.ex. glasspinnar, namnkort. Tjej- och killgrupper i åk 3-6. Klasserna använder "trygghetslådorna" Ansvarig Pedagogisk personal och trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart

8 Främjande insats Namn Förtroendefull relation med minst en vuxen. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla elever ska känna att de har minst en förtroendefull vuxen på skolan. Alla elever ska känna sig trygga med att det finns någon de kan prata med när de behöver. Alla elever ska känna till trygghetsgruppen och veta vad gruppens uppgift är. Uppföljning i samband med elevenkät och vid klassråd. Insats Möjliggöra för mentorerna att ha kontinuerliga samtal med sina elever. Samtal i mindre grupper under ledning av kurator och medlemmar ur trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen besöker alla klasser och presenterar sitt arbete. Ansvarig All personal och trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Som underlag för kartläggning använder vi Huddinge kommuns elevenkät och LIKA-enkäten. LIKA-enkäten genomförs med elever åk 3-6 och frågeställningarna i enkäten täcker in de olika diskrimineringsgrunderna och frågor kring kränkande behandling. Enkätsvaren analyseras av arbetslag, trygghetsgrupp, elevhälsoteam och skolledning. Trygghetsgruppen genomför en "trygghetsvandring" där alla elever får möjligheten att medverka. Skolsköterskan har samtal med eleverna i förskoleklasserna, samt i åk 2 och 4. Kurator och medlemmar ur trygghetsgruppen har samtal i mindre grupper, mixade och tjejer och killar separat. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elevenkäter i åk 2-6. Enkäterna följs upp av diskussioner som utmynnar i klassernas kvalitetsrapporter. Trygghetsvandring. Samtal och utvärderingar vid klassråd och vid gruppsamtal ledda av vuxen. Hur personalen har involverats i kartläggningen På arbetsplattsträffar och vid arbetslagsmöten får all personal möjliget att analysera och diskutera resultaten på enkäter. Trygghetsgruppen gör en djupare analys och ger förslag områden för förebyggande och främjande arbete. Dessa mål återkopplas till hela personalgrupen. Resultat och analys Svaren på elevenkäterna visar att majoriteten av eleverna känner sig trygga både i skolans verksamhet och i fritidshemmens verksamheter. 91% av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan, och 95% av barnen som går på fritids uppger att de känner sig trygga på fritids. 92%, respektive 93% uppger att personalen i skola och på fritids bemöter dem på ett bra sätt. Vidare uppger 88% att skolan arbetar för att förhindra att elever blir mobbade, och 90% uppger detsamma när det gäller fritids. 9

10 Resultat av kartläggning En tryggare skolgård Kartläggningen visar att Mörtviksskolan under läsåret 2015/2016 ska fortsätta arbeta för att säkerställa att tryggheten på skolgården. Trosuppfattning och etniskt ursprung 13% av eleverna uppger att de blivit dåligt bemötta beroende på sitt ursprung och sin trosuppfattning. Det är en liten ökning i jämnföresle med förra året. Förtroendefull relation med vuxen Vi har klart förbättrade resultat men vill fortsätta arbeta mot att alla elever har minst en förtroende full relation med en vuxen i skolan. I årets resultat uppger 6,2 % av eleverna åk 3-5 och 16% av eleverna åk 6 att de saknar en förtroendefull relation med en vuxen på skolan. I årets resultat i LIKA-enkäten uppger 13% av eleverna åk 3-5 och 26% av eleverna åk 6 att de under senaste året blivit retade, hotade eller dåligt bemötta på nätet Omklädningsrum och toaletter Dessa miljöer upplevs fortfarande otrygga av många elever. Det handlar både om den fysiska och psykosociala miljön. Mobbning och kränkningar på nätet I årets resultat i LIKA-enkäten uppger 13% av eleverna åk 3-5 och 26% av eleverna åk 6 att de under senaste året blivit retade, hotade eller dåligt bemötta på nätet. Det är en ökning i jämförelse med tidigare års resultat. 10

11 Förebyggande åtgärd Namn Att göra skolgården tryggare Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Eleverna ska kunna vistas på skolgården utan att riskera att utsättas för kränkande handlingar. Uppföljning ska ske kontinuerligt på klassråd och arbetslagsmöten samt vid utvärdering av denna plan. Åtgärd Rastvärdar, iklädda neongula västar, ska säkerställa tryggheten under rasterna. Fortsatt satsning på att utveckla Trivselledarprogrammet. Alla ska ha kännedom om de områden som genom trygghetsvandringen pekats ut som otrygga platser. Motivera åtgärd Incidentrapportering, enkätsvar och trygghetsvandring visar på att många kränkningar sker på raster och på vissa delar av skolgården. Många elever utrycker också att de önskar fler alternativ till rastaktiviteter. Ansvarig All personal och vuxna trivselledare Datum när det ska vara klart Pågående under hela året 11

12 Förebyggande åtgärd Namn Trygga omklädningsrum Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning Eleverna vistas i omklädningsrummen utan att riskera att utsättas för kränkande handlingar. Uppföljning ska ske fortlöpande, på klassråd och arbetslagsmöten samt vid utvärdering av denna plan. Åtgärd Vuxenstöd i omklädningsrummen. Motivera åtgärd I LIKA-enkäten uppger ca 25 % av eleverna att de ibland känner sig otrygga i omklädningsrummen. Ansvarig Personalen i respektive arbetslag Datum när det ska vara klart

13 Förebyggande åtgärd Namn Workshop om Internetanvändande Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Färre elever ska bli utsatta av mobbing, kränkningar och dåligt bemötande på nätet. Åtgärd En workshop för årkurs 4 om internetanvändning. Motivera åtgärd I årets resultat i LIKA-enkäten uppger 13 % av eleverna åk 3-5 och 26 % av eleverna åk 6 att de under senaste året blivit retade, hotade eller dåligt bemötta på nätet Ansvarig Trygghetsgruppen och Mobila teamet Datum när det ska vara klart

14 Rutiner för akuta situationer Policy All personal som på något sätt får reda på att en elev har utsatts eller misstänks ha utsatts för kränkande behandling är skyldig att agera omedelbart, enligt nedan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal ska ha arbetet mot kränkande behandling i åtanke i det dagliga arbetet. Frågan om kränkningar i verksamheten ska diskuteras fortlöpande, t.ex. under möten i de olika arbetslagen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor Ingrid Gustavsson Biträdande rektor Robert Öberg Biträdande rektor Gert Eriksson Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om en elev anser sig ha blivit kränkt eller om misstanke finns om att det har skett ska rektor informeras omedelbart. Händelsen rapporteras via en incidentrapport som också delges huvudmannen. Vårdnadshavare informeras. Rektor beslutar om vidare utredning. Beslut tas om vilka åtgärder som ska vidtas för att kränkningen ska upphöra. Samtliga anmälningar dokumenteras och delges huvudmannen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rektor ska kontrollera uppgifter om att diskriminering eller kränkande handling mot en elev kan ha skett. Rektor gör en utredning som delges huvudmannen. Rutiner för uppföljning Uppföljning ska göras av att kränkningar har upphört. Datum för uppföljning ska sättas vid utredningen. Rutiner för dokumentation Utredningen ska dokumenteras på förvaltningens särskilda blanketter och delges huvudmannen. Ansvarsförhållande Rektor beslutar om utredning ska ske och om när ärendet ska avslutas. För elever genomförs utredningen av ansvarig personal. I svårare fall kan utredningen lämnas vidare till Trygghetsgruppen. När elev kränks av personal genomförs utredningen av rektor. 14