Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg a för planen Robert Öberg, Åsa-Karin Sunnercrantz Vår vision I Mörtviksskolan ska barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder känna sig trygga och ges lika rättigheter och möjligheter att stimuleras och inspireras för att utveckla sin maximala förmåga. Samvaron mellan barn, elever och vuxna ska präglas av förtroende och ömsesidig respekt. När eleverna slutar årskurs sex och lämnar Mörtviksskolan, är målet att de ska förstå innebörden av diskriminering och kränkande behandling och att de utifrån denna kunskap ska ha tillägnat sig ett förhållningssätt som präglas av ett gott uppförande och respekt för alla människors lika värde. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Elevernas delaktighet Elevernas är delaktiga i utformandet genom att den bygger på enkätsvar ifrån de enkäter vi årligen gör angående trygghet och trivsel. Likabehandlingsplanen presenteras i klasserna och trygghet är en stående punkt på skolans klassråd och elevråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare ska ges möjlighet att personligen framföra synpunkter på planen och på arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Detta kan ske vid föräldramöten samt vid Öppet samrådsmöte som leds av rektor. Personalens delaktighet Personalen tar del av planen på arbetslagsmöten och på arbetsplatsträffar. All personal ska arbeta i enlighet med de åtaganden som görs i planen. Frågor om hur väl åtagandena följts ska finnas med vid läsårets utvärdering. Trygghetsgruppen följer upp utvärderingarna från varje arbetslag och sammanfattar i en utvärdering för hela skolan. Denna utvärdering är en av grunderna för revideringen av följande års plan. Planen kommer fortsättningsvis att revideras i november. Förankring av planen Likabehandlingsplanen förankras i skolans Trygghetsgrupp som ansvarar för att gå igenom och förankra den vidare hos all personal på skolan. Pedagogerna ansvar för informera om planen i alla klasser. Planen ska ha en naturlig plats på klassråd och elevråd. Vårdnadshavare får ta del av planen vid föräldramötet och vid Öppet samrådsmöte. Likabehandlingsplanen finns också tillgänglig för vårdnadshavare och andra via skolan webbplats. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Den 11 november 2014 utvärderade personalen i skol- och förskoleklasser, särskola och fritidshem hur man arbetat med trygghet och likabehandling. Som underlag användes resultaten från elevenkäterna, klassernas kvalitetsrapporter, uppföljning av åtgärderna i den årliga planen, samt vad som framkommit på arbetsenheternas möten där "trygghet" är en stående punkt. Därefter gjorde trygghetsgruppen en utvärdering för hela skolan med arbetsenheternas utvärderingar som grund. En redogörelse för trygghetsgruppens sammanfattande utvärdering kommer att delges all personal. Eleverna har besvarat frågor om trygghet i elevenkäten och kommit med synpunkter i klassernas kvalitetsrapporter. Dessutom har det genomförts enkäter på skolans fritidshem. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal har deltagit i arbetet med att utvärdera 2013/2014 års plan. Eleverna har deltagit genom elevenkät och kvalitetsrapporter. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Svaren på elevenkäterna visar att majoriteten av eleverna känner sig trygga både i skolans verksamhet och i fritidshemmens verksamhet. 91 procent av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan, och 95 procent av barnen som går på fritids uppger att de känner sig trygga på fritids. 92 procent, respektive 93 procent uppger att personalen i skola och på fritids bemöter dem på ett bra sätt. Vidare uppger 92 procent att skolan arbetar för att förhindra att elever blir mobbade, och 90 procent uppger detsamma när det gäller fritids. I " Rapport Mörtviksskolan" (Elever om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan och på fritidshemmet, ) framgår att skolan bör främja och förebygga arbete kring; - Talutrymme för flickor och pojkar. - Diskrimineringsgrunderna Religion eller annan trosuppfattning samt Etnisk tillhörighet. - Trygga platser. - Alla elever ska ha minst en förtroende full relation med vuxen som arbetar i skolan eller på fritidshemmet. Vårterminen 2014 hade skolan en lekdag där de äldre eleverna ansvarade för olika stationer. Lekvagnen används och nya redskap inhandlades. Under sommarlovet målades ett antal lek- och spelrutor på skolgården. Fritidspersonalen har haft fortbildning kring rastverksamhet och genomförde en lekdag för hela skolan vid terminstart ht 14. Alla klasser arbetar med den multikulturella almanackan. De flesta klasser följer Lilla aktuellt kontinuerligt vilket skapar många möjligheter till diskussioner och samtal. I musikundervisningen arbetar åk 5 med världsmusikkartan. Trygghetsgruppen introducerade massagesagor för all personal under ht 14. Vid terminstart ht 14 arbetade samtliga klasser med skolans värdegrund. I åk 5 gjorde eleverna ett filmarbete med utgångspunkt i Mörtviksskolans värdegrund. Trygghetsgruppen har iordningställt "trygghetslådor" för olika årskurser. Lådorna innehåller material för värdegrundsarbete och tips på litteratur, film, etc. Vi har utökat antalet rastvärdar och arbetar kontinuerligt med att säkerhetsställa de områden som behöver extra uppsikt t.ex. fotbollsplan, omklädningsrum, matsal. Vid incidenter används alltid huvudmannens strukturstöd för incidentrapportering och utredning. Under året har 46 anmälningar om kränkningar inkommit. 12 st har lett till vidare utredning. Samtliga har dokumenterats och delgivits huvudmannen. Vi ser att antalet anmälningar är något färre än vid förra läsåret. Dock ser vi att ett fåtal elever är mer frekventa i utredningarna. Vi har följt upp detta genom elevvårdskonferenser, kuratorssamtal, gruppsamtal som kurator och trygghetsgruppen hållit samt resursförstärkning. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Avstämningar av planerade åtgärder görs kontinuerligt. Som underlag vid avstämningar under året används resultaten från elevenkäterna, klassernas kvalitetsrapporter, trygghetsgruppens uppföljning av åtgärderna i den årliga planen, samt vad som framkommit på arbetsenheternas möten där "trygghet" är en stående punkt. Även incidentrapporter ingår i underlaget. Planen ska utvärderas av all personal i början på höstterminen. Därefter gör trygghetsgruppen en utvärdering för hela skolan med arbetslagens utvärderingar som grund. En redogörelse för trygghetsgruppens sammanfattande utvärdering delges all personal. Detta utgör ett underlag för revidering av den årliga planen. för att årets plan utvärderas Robert Öberg, Ingrid Gustavsson 3/9

4 Främjande insatser Skapa trygghet och ett gott klimat vid raster Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Ålder Alla elever ska kunna känna sig trygga på skolans samtliga gemensamma utrymmen. Synliggöra de områden som via trygghetsvandringen visat sig vara otrygga platser. Synliga rastvärdar på alla raster som kan ingripa vid behov. Alla vuxna som rör sig på skolgården ska använda "gula" västar. Fler tillfällen med ledda gemensamma rastaktiviteter. Se över schema och logistik på fotbollsplanen och fortsätta arbetet med att göra eleverna delaktiga i regler och planering av fotbollsspel. Se över schemaläggningen av skollunchen och förbättra logistiken för att förhindra köbildning. Fortsatt tillsyn i omklädningsrummen. All personal Gemensamma aktiviteter Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet och Ålder Öka samhörighetskänslan mellan eleverna i respektive arbetslag. I varje arbetslag ingår både yngre och äldre elever. Uppföljning i samband med elevenkäten och klassens kvalitetsrapport. Samarbetsövningar och lekar där äldre eleverna involveras i planering och genomförande för att främja trygghet och samhörighetskänsla mellan äldre och yngre elever. Pedagogisk personal i arbetslagen Positivt uppmärksamma den etniska och religiösa mångfalden Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Öka förståelsen för andra traditioner trosuppfattningar och kulturer. Uppföljning i samband elevenkäten våren Fortsatt allsidighet i religionsundervisningen. Pedagogerna använder den mångkulturella almanackan i alla klasser. Detta ger upphov till samtal om elevers flerspråkighet, religon och olika traditioner uppmärksammas. Ta tillvara på mångfalden i elevgruppen och personalgruppen. Klasserna använder "trygghetslådorna". All pedagogisk personal 4/9

5 Talutrymme för flickor och pojkar Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Att talutrymmet för flickor och pojkar ska fördelas mer likvärdigt. Arbeta för att skapa en trygg och tillåtande miljö där alla vågar uttrycka sig. Uppföljning i samband med elevenkät våren Metoder för att medvetet fördela talutrymmet i klassrummet t.ex. glasspinnar, namnkort. Tjej- och killgrupper i åk 3-6. Klasserna använder "trygghetslådorna" Pedagogisk personal och trygghtesgruppen Förtroendefull relation med minst en vuxen. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla elever ska känna att de har minst en förtroendefull vuxen på skolan. Alla elever ska känna sig trygga med att det finns någon de kan prata med när de behöver. Uppföljning i samband med elevenkät och vid klassråd. Möjliggöra för mentorerna att ha kontinuerliga samtal med sina elever. Samtal i mindre grupper under ledning av kurator och medlemmar ur trygghetsgruppen. Göra trygghetsgruppen mer synlig bl.a. genom en film som presenterar gruppens medlemmar och gruppens roll. Trygghetsgruppen gör också klassbesök. Kurator arbetar 50 procent mot tidigare 25 procent. All personal och trygghetsgruppen 5/9

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Syftet med kartläggningen är att ta reda på hur det ser ut i verksamheterna och vad som behöver göras för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling. Fyra metoder har använts; enkäter, organiserade samtal med barn och elever, dokumenterade utredningar av kränkande behandling samt verksamheternas utvärdering av läsårets arbete. Trygghetsvandringar har genomförts och kommer att genomföras varje år. Skolsköterskan har samtal med eleverna i förskoleklasserna, samt i åk 2 och 4. Kurator och medlemmar ur trygghetsgruppen har samtal i mindre grupper, mixade och tjejer och killar separat. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elevenkäter i åk 2-6. Enkäterna följs upp av diskussioner som utmynnar i klassernas kvalitetsrapporter. Trygghetsvandring. Samtal och utvärderingar vid klassråd och vid gruppsamtal ledda av vuxen. Hur personalen har involverats i kartläggningen På gemensamma möten i arbetslagen analyseras elevenkäternas resultat. Det som framkommit vid trygghetsvandringen, samt vid analysen av enkäterna tar trygghetsgruppen och skolledningen del av. Förslag på åtgärder utarbetas. Resultat och analys Svaren på elevenkäterna visar att majoriteten av eleverna känner sig trygga både i skolans verksamhet och i fritidshemmens verksamhet. 91 procent av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan, och 95 procent av barnen som går på fritids uppger att de känner sig trygga på fritids. 92 procent, respektive 93 procent uppger att personalen i skola och på fritids bemöter dem på ett bra sätt. Vidare uppger 92 procent att skolan arbetar för att förhindra att elever blir mobbade, och 90 procent uppger detsamma när det gäller fritids. I " Rapport Mörtviksskolan" (Elever om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan och på fritidshemmet, ) framgår att skolan bör arbeta förebyggande kring; - Trygga platser. - Alla elever ska ha minst en förtroende full relation med vuxen som arbetar i skolan eller på fritidshemmet. Genomgången av de utredningar som har gjorts gällande kränkande behandling under läsåret 2013/2014 visade att fotbollsplanen, trots insatser, är en vanlig plats där kränkningar sker. Vidare visar trygghetsvandringen att omklädningsrum, toaletter och matsal är platser som upplevs otrygga. Kartläggningen visar att Mörtviksskolan under läsåret 2013/2014 ska fortsätta arbeta för att säkerställa att tryggheten på skolgården blir ännu högre och att ingen ska utsättas för kränkande behandling. Eleverna som spelar fotboll görs delaktiga kring regler och förhållningssätt. Fortsatt tillsyn i omklädningsrummen. Eleverna får vara med och "styla" sina "egna" toaletter. Gemensamma riktlinjer för toalettbesök tas fram i samråd med elever och vårdnadshavare. Schemaläggning för mattider ses över och elevrådet får uppdrag att tillsammans med matsalspersonalen utveckla samarbetsområden. Trygghet är en stående punkt på klassrådets dagordning. Trygghetsgruppen presenteras genom en film som visas i alla klasser. Vid terminstart gör kurator klassbesök och informerar om hur hen arbetar och hur man kommer i kontakt med henne. Vi utreder vidare elevernas upplevelse om hur vi vuxna agerar och om de har förtroende för de vuxna på skolan. 6/9

7 Förebyggande åtgärder Att göra skolgården tryggare Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Eleverna ska kunna vistas på skolgården utan att riskera att utsättas för kränkande handlingar. Uppföljning ska ske kontinuerligt på klassråd och arbetslagsmöten samt vid utvärdering av denna plan. Rastvärdar, iklädda neongula västar, ska säkerställa tryggheten under rasterna. Rastvärdarna ska vara synliga och ingripa vid behov. Rastvärdarna ska cirkulera. I alla arbetslag finns trygghetsgruppens karta där områden som eleverna upplever som otrygga är markerade. All ska ha kännedom om dessa områden. Kartläggingen visade att eleverna uppfattade att rastvärdarna inte alltid var tillgängliga och ingrep. All personal Trygga omklädningsrum Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Eleverna vistas i omklädningsrummen utan att riskera att utsättas för kränkande handlingar. Uppföljning ska ske fortlöpande, på klassråd och arbetslagsmöten samt vid utvärdering av denna plan. Kartlägga och bibehålla tillsynen i omklädningsrummen vid idrotten. Säkerställa tryggheten för eleverna i omklädningsrummen. Personalen i respektive arbetslag Att säkerställa det kontinuerliga arbetet för trygghet Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Målet är att alla elever ska vara trygga i skolan varje dag. Uppföljning på arbetslagsmöten samt i trygghetsgruppen "Trygghet" ska vara en stående punkt på dagordningen vid klassråd samt vid möten i arbetslaget. Schemalagd mötestid varje vecka för alla i trygghetsgruppen. Det är viktigt att ständigt aktualisera och utveckla arbetet för en ännu högre grad av trygghet. All personal samt Trygghetsgruppen 7/9

8 Matsalen Kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Att alla ska vara trygga i matsalen. Vi behöver titta grundligare på schemaläggning och våra rutiner när skollunchen serveras. All personal är behjälpliga i matsalen. Skolmåltidspersonalen ska under vårterminen titta på förbättringsförslag för att eleverna ska känna trygghet. Utvärdering visar att matsalen upplevs som otrygg när det blir köbildning och hög belastning av lokalen. All personal Trygga toaletter Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Eleverna ska känna sig trygga att använda skolans toaletter. Uppföljning via elevenkät och vid klassråd. Eleverna görs delaktiga kring våra gemensamma toaletter, både avseende uppfräschning och regler vid toalettbesök. I den mån vi har möjlighet blir en del toaletter endast tillgängliga för tjejer. I enkäter framgår tydligt att toaletterna är en otrygg plats. Rektor, pedagoger och service Minst en förtroendefull vuxen på skolan Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla elever ska känna ett de har minst en förtroende full vuxen på skolan. Kartlägga elevernas upplevelse om hur vi vuxna agerar och om de har förtroende för de vuxna på skolan. Öka schemalagd mentorstid. Samtal i mindre grupper som t.ex. tjej- och killgrupper ledda av kurator, skolsköterska och/eller medlem ur trygghetsgruppen. Öppen tid för elever att träffa trygghetsgruppen. I enkäter har det framkommit att ca 20 procent upplever att de inte har någon vuxen på skolan som de känner förtroende för. Rektor, all personal, kurator och trygghetsgruppen. 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy All personal som på något sätt får reda på att en elev har utsatts eller misstänks ha utsatts för kränkande behandling är skyldig att agera omedelbart, enligt nedan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal ska ha arbetet mot kränkande behandling i åtanke i det dagliga arbetet. Frågan om kränkningar i verksamheten ska diskuteras fortlöpande, t. ex. under möten i de olika arbetslagen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Tf rektor Robert Öberg Biträdande rektor Åsa-Karin Sunnercrantz Kurator Emilia Skog Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om en elev anser sig ha blivit kränkt eller om misstanke finns om att det har skett ska rektor informeras snarast. Rektor beslutar om att utredning ska ske. Vårdnadshavare informeras. Beslut tas om vilka åtgärder som ska vidtas för att kränkningen ska upphöra. Samtliga anmälningar dokumenteras och delges huvudmannen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rektor ska kontrollera uppgifter om att diskriminering eller kränkande handling mot en elev kan ha skett. Rektor gör en utredning som delges huvudmannen. Rutiner för uppföljning Uppföljning ska göras av att kränkningar har upphört. Datum för uppföljning ska sättas vid utredningen. Rutiner för dokumentation Utredningen ska dokumenteras på förvaltningens särskilda blanketter och delges huvudmannen samt elevvårdssamordnaren. Ansvarsförhållande Rektor beslutar om utredning ska ske och om när ärendet ska avslutas. För elever genomförs utredningen av ansvarig personal. I svårare fall kan utredningen lämnas vidare till Trygghetsgruppen. När elev kränks av personal genomförs utredningen av rektor. 9/9