Kungsklippeskolan och Kräpplaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Kungsklippeskolan och Kräpplaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 och fritidshem Läsår:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-9 och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Kungsklippeskolan och Kräpplaskolan. Vår vision Kungsklippeskolan och Kräpplaskolans vision är att eleverna utvecklar sitt känsloregister, sin samarbetsförmåga, lust och fantasi samt att de känner trygghet. Vi vill uppnå vår vision genom att erbjuda aktiviteter, att arbeta för en öppen och kreativ miljö där alla behandlas rättvist. Vi vill ge eleverna möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. Genom en allmänt öppen och trygg atmosfär hoppas vi kunna tillgodose elevernas önskemål och förväntningar. Kungsklippeskolan/Kräpplaskolan följer Huddinge kommuns riktlinjer gällande den etiska koden som innehåller fem punkter gällande alla medarbetare. Dessa är: 1. Vi bemöter alla på ett jämlikt och likvärdigt sätt. 2. Vi följer och håller oss uppdaterade om lagar och regler. 3. Vi står fria från jäv och andra intressekonflikter. 4. Vi värnar om yttrandefrihet och demokrati. 5. Vi använder offentliga medel på ett ansvarsfullt sätt. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Elevernas delaktighet Eleverna ska uppmärksammas på denna plan under läsårets början samt under vårterminen. Eleverna kommer att vara delaktiga genom diskussioner och enkäter samt vid utvärdering av denna plan. Elevråden F-3, 4-6 och 7-9 kommer genomföra en trygghetsvandring under hösten Skolledning tillsammans med ansvarig vuxen för elevråden har regelbundna möten med elevråden där en stående punkt är planen mot diskriminering och kränkande behandling. 2

3 Vårdnadshavarnas delaktighet I samband med föräldramöten vid läsårens uppstart informeras vårdnadshavarna om planen men även den enkät som eleverna genomfört under läsåret. Rektor har kontinuerliga möten med föräldraföreningen. Vid dessa möten utvärderas bland annat planen. Rektor informerar om planen i Rektors brev som skickas ut vid läsårstart. Personalens delaktighet All personal har kännedom om att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling samt bidrar till att hålla visionen levande under läsåret. Denna information fås exempelvis genom arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten samt möten med elevhälsoteamet tillsatte skolan en förstelärartjänst som har i uppdrag att arbeta främjande med normer och värden enligt LGR 11. Det innebär att försteläraren arbetar med utvecklingen av övergripande mål och riktlinjer för normer och värden inom rektorsområdet. Försteläraren handleder även kollegor och arbetslag i det förebyggande arbetet i trygghetsfrågor och elevers sociala utveckling. Försteläraren utvecklar även det kollegiala lärandet genom att lyfta fram goda exempel och skapa diskussioner i arbetslag om förebyggande trygghetsarbete där ledarskapet och bemötandet under elevernas skoldag framhålls. Försteläraren är sammankallande i trygghetsteamet som tillsammans med övrig skolpersonal vidtar nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Skolans trygghetsteam består av representanter från alla arbetslag, skolledning, försteläraren för normer och värden, kurator, skolsköterska. Trygghetsteamet arbetar förebyggande samt främjande för trygghet och trivsel och ansvarar för denna plans förankring i verksamheten. Trygghetsteamet kommer bl a. utvärdera planen samt göra en sammanställning/analys kring vilka mål som blir aktuella för nästa läsår. Arbetslagen tillsammans med arbetslagsledaren kommer utvärdera arbetet kring planen i slutet av läsåret Alla pedagoger t.ex. vid klassråd ansvarar för att förankra planen i den egna undervisningsgruppen eller klassen. Förankring av planen Skolledningen tar upp planen vid varje läsårs start tillsammans med trygghetsteamet och kurator vilka också har i uppgift att hålla planen levande under läsåret. För eleverna kommer det finnas en förenklad plan som kommer finnas i varje klassrum och där kommer ansvarlärare/pedagoger gå igenom planen tillsammans med eleverna i början på varje termin. På elev- och klassråd ska det på dagordningen finnas en stående punkt för trivsel och trygghet. Planen görs känd för vårdnadshavarna och andra genom att den publiceras på skolans hemsida samt presentation på föräldramöten. 3

4 4

5 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats I juni 2017 utvärderades föregående års plan i de fyra olika arbetslagen; lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet tillsammans med skolans kurator. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning och kurator tillsammans med skolans personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Skolans medarbetare har vid utvärderingen av förra årets enkäter upplevt att verksamheten behöver arbeta med elevernas trygghet samt trivsel. Skolan har en relativ god bild över hur eleverna uppfattar skolan. Skolan har gjort enkäter med de olika årskurserna och där identifierat ett förbättringsområde gällande att elever ska ha minst en förtroendefull relation med en vuxen i skolan som de kan vända sig till om de anser blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Utvärderingen utgör grunden för upprättandet av års plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen kommer att utvärderas och revideras i juni 2018 av skolledning, kurator, förstelärare tillsammans med trygghetsteam, arbetslag, elevhälsoteamet samt vid APT och inplanerade möten för utvärdering. Utvärderingen sker genom diskussioner, genomgång av enkäter samt uppföljning av elevernas trygghet och trivsel under läsåret. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor tillsammans med skolans förstelärare samt skolans kurator. 5

6 Främjande insatser Namn Normkritiskt förhållningssätt Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet med insatsen är att inom skolans verksamhet motverka traditionsbundna föreställningar samt fördomar gällande bl.a. kön, sexuell läggning, olika religiösa eller etniska grupper och personer med funktionsnedsättningar hos elever och medarbetare i verksamheten. Målet kommer att följas upp genom elevernas genomförande av trygghetsenkät samt genom personalens arbete med utvärdering. En annan enkät skolan genomför är medarbetarenkäten vars resultat följs upp och en handlingsplan för prioriterande utvecklingsområden upprättas. Insats Pedagogerna tillsammans med övrig personal arbetar utifrån ett normkritiskt förhållningssätt i skolan tillsammans med eleverna, t.ex. genom diskussioner kring nyheter/händelser. Pedagogerna kommer även arbeta mer aktivt för att förtydliga och synliggöra värdegrunden, mänskliga rättigheter och barnkonventionen genom t.ex. temadagar. I matsalen har de lägre årskurserna fasta platser för att eleverna ska ha möjlighet till trygghet och trivsel. På fritidshemmet får eleverna möjlighet till olika aktiviteter så att de ska lära känna nya kamrater och känna trygghet. Skolan har ett trygghetsteam med ett uttalat ansvar att verka för ett gott socialt klimat på skolan samt att elever ska känna trygghet. På elevråd/klassråd finns en stående punkt gällande trygghet och trivsel. På arbetslagsmöten samt ledningsmöten finns en stående punkt på dagordningen gällande trygghet och trivsel. Skolan har även en förstelärare som arbetar kring normer och värden. Hela skolan kommer under hela detta läsår ha en fortbildning som är benämnd Krängislyftet. Det innebär att all personal som arbetar med elevarbete kommer ingå i antingen specialpedagogiskalyftet eller värdegrundslyftet. Pedagoger på skolan kommer också att arbeta med speglingar som ett sätt att reflektera över sin lärarroll och sin undervisning. 6

7 Ansvarig Rektor tillsammans med alla medarbetare på skolan. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Namn Synliggöra planen mot diskriminering och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att synliggöra för eleverna att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling samt innehållet i den. Uppföljning kommer att ske under vårterminen via trygghetsenkäten. Insats Planen kommer göras känd genom att pedagoger i respektive årskurs går igenom planen med eleverna samt att skolans kurator presenterar sig i klasserna varje termin för att påminna eleverna om planen, vilka mål skolan har och hur vi kan hjälpas åt att nå dessa mål. Det kommer även finnas en barnanpassad plan mot diskriminering och kränkande behandling för de yngre eleverna som pedagogerna kommer att gå igenom, berätta vilka mål skolan har och hur vi kan uppnå dem. Ansvarig Rektor tillsammans med alla medarbetare på skolan. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 7

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Alla elever i år 3-9 har fått svara på en trygghetsenkät där samtliga diskrimineringsgrunder har omfattats samt frågor som rör kränkande behandling. Rastvärdar är ute på alla raster för att stötta och hjälpa eleverna vid behov. En trygghetsvandring kommer genomföras under höstterminen och vårterminen med syfte att kartlägga om det finns otrygghet och i sådana fall var den finns. Skolan upprättar även incidentrapporter inom strukturstödet. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom ovan nämnda trygghetsenkät samt genom diskussioner i respektive klass vid klassråd. Hur personalen har involverats i kartläggningen På arbetslagsträffar och genom diskussioner på arbetslagsmöten. Resultat och analys Det finns fortfarande elever som upplever att de inte har någon förtroendefull vuxen att vända sig till i skolan. Resultatet har dock förbättrats jämfört med förra året. 77 % av eleverna på låg- och mellanstadiet uppger att dem har en förtroendefull vuxen att vända sig till om de känner att de skulle behöva. På högstadiet uppger 63 % att de har en förtroendefull vuxenrelation om de skulle behöva, en siffra som har förbättrats sedan förra året. Eleverna har angett toaletterna samt trapphuset vid högstadiet som otrygga platser. En del elever har svarat att det endast ibland ser att det finns vuxna ute när de har rast. Det har även framkomit att ett antal elever inte känner till att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. 8

9 Förebyggande åtgärder Namn Trygga raster Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Eleverna ska känna sig trygga på raster och elevutrymmen utanför klassrum. Arbetslagen följer upp elevernas raster genom diskussioner på arbetslagsmöten. Åtgärd I första hand planerar vi för att det ska finnas fler vuxna ute i rastverksamheten och att de syns där eleverna är. Ett tydligt rastvärdsschema finns uppsatt i personalrummet. Vi inriktar oss framförallt kring områden som av eleverna i våra kartläggningar angett som speciellt otrygga, exempelvis toaletter/omklädningsrum samt i trapphuset. Åk 7-9 uppehåller sig oftast utanför sina klassrum samt i högstadiekorridorerna och där finns det rastvärdar som cirkulerar så att eleverna ska känna sig trygga. Lärarnas arbetsrum har också placerats i direkt anslutning till där eleverna befinner sig. En annan åtgärd skolan vidtagit är att högstadieeleverna har fått ett uppehållsrum där de kan umgås. Det kommer alltid finnas personal där när uppehållsrummet är öppet. Rasterna har även delats in på olika åldersanpassade pass så att inte alla elever är ute samtidigt. De av personalen som är rastvärdar på de olika passen har gula reflexvästar med sitt namn på ryggen för att eleverna lättare kan upptäcka var rastvärderna är om någon behöver stöd av en vuxen. Varje vecka finns det även styrda rastaktiviteter som personalen ansvarar för. Skolan har även satt upp extra lås " en hake" så att eleverna ska känna sig trygga när de använder skolans toaletter. Fotbollsplanerna vid båda skolorna är en plats där det ibland händer incidenter, därför kommer det finnas en rastvärd i nära anslutning till dessa platser. Skolan har även regler för fotbollsplanen som gäller för raster. Dessa regler ansvarar pedagogerna för att de ska finnas i den egna klassen. Trygghet och trivsel är även en stående punkt på klassråd/elevråd. Strukturstöd för incidentrapportering är ett verktyg skolan använder för att upptäcka kränkande behandling på tidigt stadium. Motivera åtgärd I elevenkäten anges att de har oro för att det förekommer att elever utsätts för kränkningar av andra elever. På högstadiet anger 62 % att det ibland eller aldrig finns vuxna bland eleverna under rasterna. Som en särskilt otrygg plats anges i detta sammanhang utrymmen kring omklädningsrum/toaletterna samt i trapphusen vid högstadiet. 9

10 På låg och mellanstadiet anger 31 % att de ibland eller inte alls känner sig trygg när de är på skolans toaletter vilket är en minskning sedan föregående år. Ansvarig Rektor och skolans ledningsgrupp. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Namn Förtroendefull relation till en vuxen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att eleverna ska ha en förtroendefull relation med någon vuxen i skolan. Det ger eleverna möjlighet att berätta om de upplever en otrygg situation för sig själv eller någon annan. Blir någon elev utsatt på nätet eller på fritidsaktiviteter och det medför efterverkningar i skolan, vill vi att det kommer till skolans kännedom. Åtgärd Alla arbetslag arbetar med detta under läsåret som en punkt på sina arbetslagsmöten där man uppmärksammar om det finns någon elev som för tillfället inte tycks ty sig till någon vuxen i skolan. Om det finns någon elev som man tror inte har en vuxen att anförtro sig till bestämmer arbetslagen vem som ska ansvara för denna elev. Varje årlag gör även en så kallad barnbarometer 1-2 gånger per termin för att upptäcka förbättringsområden inom förtroendefull relation till en vuxen. En insats för våra högstadieelever är uppehållsrummet, där de kan vara bland andra elever på ett annat sätt än under lektionstid. Det finns alltid en vuxen i uppehållsrummet tillsammans med elever. Kurator, skolsköterska och förstelärare i normer och värden ska under läsårets början gå runt i alla klasser och presentera sig, göra sig kända och sprida var och till vem man kan vända sig till. Motivera åtgärd Vid uppföljningen av förra årets enkät anser skolan att detta är ett viktigt mål som skolan behöver arbeta vidare med långsiktigt. När resultatet är sammanställt för hela skolan så är det 69 % som 10

11 känner att dem har förtroendefull relation med en vuxen. Det har skett en förbättring men skolan anser att ett mer intensivt arbete behöver genomföras gällande högstadiet så att elever i större utsträckning känner att de har en vuxen att vända sig till vid behov. Ansvarig Rektor tillsammans med förstelärare och trygghetsteam. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 11

12 Rutiner för akuta situationer Policy På Kungsklippeskolan och Kräpplaskolan vill vi att alla, elever och personal, ska känna sig trygga och sedda samt att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla ska få vara sig själva och bli respekterade för den egna personen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvärdar är ute på alla raster. De rör sig aktivt bland eleverna och kring skolans alla områden. Rastvärdarna bär skolans väl synliga gula reflexvästar så eleverna lätt kan upptäcka var de finns. Skolan kommer även arbeta för att alla elever ska ha en förtroendefull relation med en vuxen i skolan så att personalen kan främja eleverna i ett tidigare stadium innan det har hunnit utvecklas till trakasserier eller kränkningar. Trygghetsteamet tillsammans med skolans förstelärare tillsammans med skolans kurator har tydliggjort vikten av struktur vid incidentrapportering så numera arbetar all personal med kommunens strukturstöd för incidentrapportering som verktyg. Detta så att skolledningen snabbt kan få kännedom vid misstanke om trakasserier eller kränkande behandling samt starta utredning och vidta eventuella åtgärder. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Det är viktigt att skolan får kännedom om en elev inte upplever trygghet och trivsel. Varje elev har en mentor som de kan vända sig till i alla lägen när de behöver stöd. Pedagogerna har även uppmanats att regelbundet informera eleverna om hur och vem de ska vända sig till om de upplever att de själva eller någon annan utsätts för trakasserier eller kränkningar. Eleverna kan kontakta skolans kurator med stöd av en vuxen. Skolan har även ett trygghetsteam som består av representanter från de olika arbetslagen; lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet samt representanter från skolans elevhälsa. Trygghetsteamet arbetar förebyggande samt utreder ärenden där elever upplever sig ha blivit kränkta. Skolan har två brevlådor där eleverna kan vända sig till trygghetsteamet om det finns behov. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Kungsklippeskolan använder sig av Huddinge kommuns generella riktlinjer. Det finns även ett strukturstöd för skolans personal som skolan följer. 1. När skolan får kännedom om att en elev upplever sig själv, eller någon annan, trakasserad eller kränkande behandlad skall personalen som fått kännedom om händelsen agera direkt. 2. Den personal som fått kännedom om en eventuell kränkning eller trakasserier genomför enskilda samtal med den utsatte och enskilda samtal med den/de som upplevs utsätta. 3. Den personal som fått kännedom om händelsen och som haft samtal med den utsatte och den/de som upplevs utsätta kontaktar vårdnadshavare och delger information kring händelsen. 12

13 4. Samtalen dokumenteras i strukturstödet (blankett 1) och lämnas skyndsamt till rektor som bedömer om vidare utredning skall inledas eller om ärendet skall avslutas. En kopia på strukturstödet (blankett 1) lämnas även till kurator. Huvudmannen får dokumentation om händelsen av rektor. 5. Vid vidare utredning lämnar rektor över till en representant i trygghetsteamet (det arbetslag som eleverna hör till) som utreder och samlar in mer specifik information. Representanten från trygghetsteamet har då enskilda samtal med samtliga inblandade för att alla inblandade skall komma till tals och få ge sin upplevelse på händelserna. 6. Vid samtal med den utsatte (blankett 2) får den som är utsatt berätta mer ingående vad som har hänt och vad den har varit med om. Trygghetsteamet är tydlig med att berätta att de kommer följa upp genom kontinuerliga samtal tills dess att kränkningarna upphör. 7. Vid samtal med den/de som upplevs utsätta (blankett 3) ska den/de som upplevs utsätta ge sin bild av vad som inträffat. Vid detta samtal är trygghetsteamet tydlig med att kränkningarna omedelbart måste upphöra. 8. Trygghetsteamet informerar vårdnadshavare om samtalen och de får ta del av eventuella åtgärder som vidtagits. 9. Åtgärderna följs upp av trygghetsteamet och skolledningen samt utvärderas kontinuerligt. 10. När trygghetsteamet insatser uppnått önskat resultat går ärendet tillbaka till rektor som fattar beslut om att avsluta utredningen om det är uppklarat eller att behålla utredningen öppen om det behövs. (blankett 4) 11. Huvudman får dokumentation samt information om händelsen genom rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Samma rutin gäller när elev kränks av annan elev/elever, elev kränks av personal, personal kränker elev eller personal kränker personal. Strukturstödet ska användas på samma sätt som ovan. Rutiner för uppföljning Rutiner för uppföljning är enligt strukturstödets arbetsgång. Samtal sker då med den som varit utsatt, den/de som utsätter samt att berörda vårdnadshavare informeras. I de fall trygghetsteamet varit inkopplade följer de upp och rapporterar arbetet med utredningarna samt åtgärderna till rektor. Rutiner för dokumentation Huddinge kommuns strukturstöd ska användas för att dokumentera incidenter och följa upp åtgärder. Den personal som först får kännedom kring en upplevd kränkning dokumenterar (strukturstöd blankett 1) och lämnar detta skyndsamt till rektor som meddelar huvudman. 13

14 Ansvarsförhållande Den personal som först tar del av en incident ansvarar för att skyndsamt dokumentera och lämna över till rektor som i sin tur har det övergripande ansvaret för att rutinerna följs. 14