Källbrinksskolans plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Källbrinksskolans plan mot kränkande behandling Planen (bestämmelserna) gäller för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola och fritidshem 0

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Planen gäller från Ansvariga för planen Rektor Elinor Kennerö Tonner Kurator Maria Jonsson Biträdande rektorer: Susanne Sedin Carina Landegren Backström Britt-Marie Kulin Trygghetsteam Vår vision Källbrinksskolan ska vara tillgänglig och likvärdig för alla elever, oavsett förutsättningar. Vi ska möta våra elever, vårdnadshavare och varandra med nyfikenhet, lösningsfokus och prestigelöshet. Elevernas delaktighet På skolan har eleverna deltagit i framtagandet av planen genom att genomföra den kommunala enkäten. Det är enkätens resultat och analysen av denna som ger skolans arbete med främjande åtgärder en tydlig riktning. Vidare deltar eleverna i diskussioner på mentorstiden - områden som lyfts där tas vidare till skolans Trygghetsteam vid behov. Det är även på mentorstiden som eleverna deltar i analys och uppföljning. På elevråds- och tillgänglighetsrådstid lyfts också områden som är av vikt för elevernas lärmiljö. Dessa frågor lyfts vidare till skolledningen. 1

3 Vårdnadshavarnas delaktighet Information om planen går ut till föräldrarna i början av kalenderåret. Planen finns tillgänglig på vår hemsida. Planen lyfts till diskussion på föräldramöten i klasserna. Personalens delaktighet Resultaten av de olika enkäterna och samtalen presenteras, diskuteras och utvärderas varje läsår, samt kontinuerligt i Trygghetsteamet och i arbetslagen vid behov. I enlighet med resultaten upprättas en ny plan för det nya året. Planen är ett levande dokument och kan komma att förändras eftersom nya åtgärder tas fram eller information behöver förändras. Via mentorstiden är mentorerna delaktiga i vad som händer på skolan, och tar där del av elevernas åsikter. Vid behov kopplas Trygghetsteamet in utifrån samtal på mentorstiden. Detta blir också en del i kartläggningen inför en ny plan. Föräldrar, elever och personal är alltid välkomna med synpunkter på förbättringsåtgärder eller frågor om skolans likabehandlingsarbete. Förankring av planen Förankring sker i arbetslagen och på APT när utvärdering och revidering har skett. Efter det förankras planen i klasserna på mentorstid, i elevrådet och tillgänglighetsrådet och bland föräldrar på föräldramöten. Utvärdering av förra läsårets plan Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats i arbetslagen utifrån lagens specifika situation, samt för hela högstadiet på konferenstid. Planen har också lyfts och diskuterats på APT, samt i ledningsgruppen för högstadiet och för hela rektorsområdet. Vidare har planen diskuterats i klasserna på klassråd och mentorstid, samt i elevrådet. I framtagandet av fjolårets plan var ledning, trygghetsteam, personal och elever delaktiga. Detsamma gäller för utvärderingen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Fjolårets plan har utvärderats i arbetslagen utifrån lagens specifika situation, samt för hela högstadiet på konferenstid. Planen har också lyfts och diskuterats på APT, samt i ledningsgruppen för högstadiet och för hela 2

4 rektorsområdet. Vidare har planen diskuterats i klasserna på klassråd och mentorstid, samt i elevrådet. I framtagandet av fjolårets plan var ledning, trygghetsteam, personal och elever delaktiga. Detsamma gäller för utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Glädjande nog är det fler elever som upplever att de har en förtroendefull relation till någon vuxen på skolan från förra läsårets 58,1% till 65,5%. Andelen elever som inte upplever att de har det har minskat från 25,2% till 17,7% - en positiv utveckling något som vi tänker beror på det relationella förhållningssätt som råder på skolan. Vi har också utökat vår elevhälsa med kurator och skolsköterska på heltid, något som vi är övertygade om bidrar till att trenden går i rätt riktning. Givetvis strävar vi mot 100%. Vi ser vidare att vi har utvecklingsområden kring ungdomars utsatthet på nätet och sociala medier, ryktesspridning och blickar. Kring detta finns ett pågående samarbete med Mobila teamet. Vi ser att resultaten för årskurs 8 sticker ut, i positiv bemärkelse. Eleverna i årskurs 8 är generellt mer nöjda med skolan än elever i årskurs 7 och 9. För att djupdyka i detta har mentorerna i årskurs 8 samtal och diskussioner med klasserna om vad detta innebär och vilka anledningar som kan finnas till detta något som vi kommer att arbeta vidare med. Utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas På elevråd På klassråd På APT På arbetslag I EHT I TT Ansvarig för att årets plan utvärderas Elinor Kennerö Tonner, rektor Maria Jonsson, kurator Carina Landegren Backström, biträdande rektor 3

5 Susanne Sedin, biträdande rektor Britt-Marie Kulin, biträdande rektor Kartläggning Kartläggningsmetoder Kommunenkät Elevskyddsombud Mentorstid Elevråd Tillgänglighetsråd Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har svarat på den kommungemensamma enkäten, de lyfter och diskuterar frågor på mentorstid och elevråd. Skolan har också elevskyddsombud som deltar i skyddsronder och diskussioner med skolledning. Hur personalen har involverats i kartläggningen Utifrån enkäten och frågor som lyfts på ovan nämnda forum, har diskussion och analys gjorts i/på: Trygghetsteam Arbetslag APT Ledningsgrupp Resultat och analys I enkäten ser vi att följande områden skapar otrygghet på skolan: 4

6 Ungdomars utsatthet på nätet och sociala medier Ryktesspridning Blickar Ensamhet Skolans toaletter För oss är det mycket viktigt att arbeta aktivt med förtroendefulla relationer på skolan. I fjolårets enkät ser vi att så många som 17,7% inte upplever att de har en vuxen att vända sig till på skolan, en siffra som är bättre än året innan. Vi vill givetvis att siffran ska vara ännu bättre. 40 elever uppger också att de känner sig illa behandlade av vuxna på skolan, och vi ser i frikommentarerna att det ofta är kopplat till klassrumssituationer där elever känner sig orättvist behandlade. 5

7 Aktiva åtgärder utifrån analys av kartläggning NPF-säkring Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Källbrinksskolan ska vara en skola som är tillgänglig för alla elever, oavsett förutsättningar, styrkor och förmågor. Målet är att skapa förståelse och likvärdiga förutsättningar för alla elever, oavsett funktionsnedsättning. Uppföljning sker på mentorstid, elevrådstid, arbetslagskonferenser och APT genom diskussioner samt vid den årliga elevenkäten. Insats I dagens skola räknar man med att minst 5-10% av eleverna har neuropsykiatriska funktionsuppsättningar, som t.ex. ADHD - Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ASD - autismspektrumdiagnos, OCD - Obsessive Compulsive Disorder, dyslexi eller dyskalkyli. Många av dessa elever upplever sin skolgång som svår och problematisk, något som leder till känslor av utanförskap och uppgivenhet. I skolans styrdokument är det tydligt att hela verksamheten ska anpassas och fungera för dessa elever. Betydligt fler elever än så gynnas av anpassningar i skolan som traditionellt faller inom NPF-spektrat. Att stärka alla elevers egenmakt i skolan, och att tillsammans med dem hitta strategier som främjar såväl mående som lärande, är något som förbereder alla elever för framtiden. På Källbrinksskolan tänker vi att om vi anpassar lärande, miljö och teknik för elever inom NPFspektrat redan från början, så är det ett arbetssätt som kommer alla elever till gagn. I vår verksamhet innebär det att vi har ett nyfiket, lösningsfokuserat och prestigelöst förhållningssätt. Vi lyssnar på elevernas tankar om det egna lärandet och vägen dit. Vi använder oss av strukturstöd såsom anpassningsblanketter för att tillsammans med eleverna ringa in behov och hitta strategier. Vi arbetar kompensatoriskt för att skapa en tillgänglig och likvärdig lärmiljö. Praktiskt innebär detta att vi aktivt arbetar med generella, såväl som individuella, anpassningar i lärmiljön. Ansvarig Samtliga medarbetare på Källbrinksskolan, under ledning av skolledning. Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt på skolan. 6

8 Incidentrapportering Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Målet med insatsen är att upptäcka kränkande behandling och trakasserier på ett tidigt stadium samt att synliggöra eleverna genom att använda Huddinge kommuns strukturstöd för incidentrapportering. Insatsen kommer att följas upp genom elevråd i slutet av läsåret samt genom kommunens trygghetsenkät. Åtgärd Incidentrapportering sker när någon elev misstänks utsättas för kränkande behandling eller diskriminering av andra elever eller av personal på skolan. All skolpersonal skall använda sig av kommunens strukturstöd för incidentrapportering vid misstanke om att kränkande behandling eller trakasserier förekommer på skolan. Incidentrapporterna lämnas till skolledningen, som i samarbete med Trygghetsteamet beslutar kring kommande åtgärder. Motivera åtgärd Strukturstödet för incidentrapportering är ett bra verktyg för att visa elever att vi tar deras upplevelse av att ha blivit utsatt för en kränkning på allvar. Det är också viktigt att för elever som utsätter andra elever visa tydligt att skolan tar kränkningen på allvar och att händelsen utreds. Ansvarig Skolledning, Trygghetsteamet Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt på skolan. 7

9 Synliggöra Trygghetsteamet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Målet är att alla elever på skolan ska veta vilka pedagoger som arbetar i Trygghetsteamet, för att skapa trygghet. Utvärdering sker via klassråd, mentorstid, arbetslagskonferenser samt på APT där vi diskuterar hur elever och vuxna uppfattar Trygghetsteamets arbete. Åtgärd Trygghetsteamet går ut i klasserna vid terminsstart och presenterar sig själva och arbetet som pågår i teamet. Vidare går teamet ut under terminen för att diskutera de olika diskrimineringsgrunderna med elever och personal. Motivera åtgärd Vi är övertygade om att ett synligt Trygghetsteam skapar trygghet hos eleverna. Det är också en del i vårt arbete med förtroendefulla relationer - vi vill att alla elever på skolan ska känna förtroende för minst en vuxen på skolan. Ansvarig Skolledning, kurator och Trygghetsteam. Datum när det ska vara klart December

10 Tillgänglighetsråd Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Målet är att eleverna ska vara delaktiga i arbetet med att skapa en tillgänglig och likvärdig skola. Målet är att eleverna ska vara en expertpanel för hur arbetet bedrivs på skolan, till exempel kring hur vi designar lärmiljö och lärande. Utvärdering sker i rådet, och via klassråd, arbetslagskonferenser samt APT. Åtgärd Tillgänglighetsrådet träffas månadsvis på skolan. Rådet leds av elever, i samarbete med speciallärare och skolsköterska. Rådet lyfter samtliga diskrimineringsgrunder, och tittar på förbättringsområden, såväl som på vidmakthållande av välfungerande strukturer. Rådet gör bland annat vandringar i skolan utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Motivera åtgärd Vi är övertygade om att vårt tillgänglighetsråd bidrar till elevernas känsla av sammanhang och delaktighet ökar. Rådet har också en mycket viktigt funktion för vårt hälsofrämjande skolutvecklingsarbete. Ansvarig Skolledning och EHT Datum när det ska vara klart Juni

11 Rutiner för akuta situationer Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Huvudmannen är skyldig att se till att det i varje verksamhet årligen upprättas en plan mot kränkande behandling. Huvudmannen är vidare skyldig att skyndsamt utreda uppgifter om att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Skyldigheten att utreda gäller även om vårdnadshavare eller elev uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Utredningar rörande kränkande behandling sker digitalt i ett av huvudman framtaget strukturstöd. Anmälningsplikt Om personalen i en verksamhet får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, inträder skyldigheten att skyndsamt anmäla detta till rektorn. Detta sker via det digitala strukturstödet. Rektor har i sin tur motsvarande skyldighet att anmäla till huvudmannen (grundskolechef). Även denna anmälan sker genom det digitala strukturstödet och i direkt samband med händelsen. Anmälan om att elev känner sig kränkt av personal i skolan anmäls alltid till rektor. Utredningen genomförs sedan alltid av skolans ledning och som stöd för åtgärder och dokumentation används det digitala strukturstödet. Grundskolechef och personalavdelning informeras och involveras vid behov i utredningen och åtgärder. Om huvudmannen får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling enligt 6 kap. 10 skollagen. Detta sker genom att det av huvudmannen framtagna strukturstödet används av all personal inom verksamheterna. Rutiner för uppföljning Rektor ansvarar för att fungerande rutiner finns för att beslutade åtgärder följs upp. 10

12 Ansvarsförhållande Grundskolechef är huvudman och ytterst ansvarig för att fungerande rutiner och stöd finns framtagna i kommunens grundskolor. Rektor är ytterst ansvarig i skolan och den som förväntas ha kännedom om pågående ärenden samt fattar beslut om åtgärder. Utredningen kan delegeras. Den personal som ser eller får en anmälan om att en elev känner sig utsatt eller själv kan misstänka att en elev är utsatt ska påbörja en utredning. En utredning påbörjas genom att en incidentrapport upprättas i det digitala strukturstödet. 11