IT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling - med fokus på berättandet?

Transkript

1 Karlstad Universitet Estetisk-filosofiska fakulteten Institutionen för utbildningsvetenskap Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet (15hp) IT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling - med fokus på berättandet? Ann-Marie Bengtsson Anna Bodin Asta Grubb Christina Sundman Sofia Tarberg

2 Bakgrund Sundsvalls kommun och Barn och Utbildningsförvaltningen startade höstterminen 2010 en satsning på Modellskolor i Sundsvall. Sankt Olofsskolan var en av de grundskolor som fick möjligheten att vara med. Syftet var att pedagogerna och rektorerna skulle få lära sig mer om hur de kan forska om sin vardagsverksamhet för att utveckla verksamheten och öka måluppfyllelsen. Tiller (2009) beskriver det nya forskande partnerskapet som en ny väg för framtidens skola. Ett partnerskap mellan lärare, skolledare och forskare som också kallas för det tredje forsknings- och utvecklingsparadigmet. Det första paradigmet är forskare som befinner sig långt ifrån forskningsfältet, det andra paradigmet innebär forskare som flyttat ut på fältet. All personal på Sankt Olofsskolan satt tillsammans med rektor i lärande samtal i början på höstterminen Vi fick ta upp olika dilemman som vi såg i vår vardag, i vår undervisning. Enligt Scherp (2009) så är det de lärprocesser som utgår ifrån den egna vardagen som upplevs mer stimulerande och omsätts i högre grad i praktiken. Utifrån dessa lärande samtal sammanställde rektor en lista på olika lärområden. Därefter fick all personal göra sina förstahandsval och andrahandsval. Utifrån våra val sattes sedan de olika lärgrupperna samman. Vi valde gruppen Utveckla vårt arbete med datorn/it/alternativa verktyg. Vi är två grundskollärare, två förskollärare och en fritidsledare och jobbar med skolans 6-7 åringar. På vår första träff kommer vi fram till, genom ett lärande samtal, att vår grupp tänker på olika sätt. Flera tankar delar vi, medan andra skiljer sig åt: - De flesta är intresserade av datorn, och vill lära sig mer. De flesta känner att kunskaperna om datorn inte räcker till för att lära barnen. Vi vill konkret jobba mer med datorn tillsammans med barnen, och tycker att det finns många olika användningsområden t.ex. skriva, läsa, räkna, söka snabb information, spela spel, skriva sig till läsning. Trageton (2007) skriver om Writing to read där barnen lär sig läsa genom sitt eget skrivande på dator i sin egen takt. WTR börjar med inkodning istället för avkodning vilket påvisas vara både naturligare och enklare för barnet. En stor anledning är också att vi vill vara en del av det moderna samhället med nytänk och utveckling. Tomas Kroksmark, professor i pedagogik, säger i Lärarförbundets bok Från Wikis till mattefilmer (2009) att den digitala vändningen är över oss. Han betonar att förändringen är så stor att vi pedagoger måste definiera om skolan samt kunskaps- och lärandebegreppen. - Några av oss ser datorn som en möjlighet att stilla barnens nyfikenhet samt ett motiverande arbetssätt. Tekniken som vi redan har i skolan, såsom ett flertal datorer och projektorer i varje klassrum, är också en anledning till att några valde detta lärområde. - Någon enstaka väljer denna grupp eftersom att gruppen i sig redan var liten. Arbetet skulle gå ut på att gräva där vi stod och därmed var detta den fråga som bäst passade ihop med vardagen, anser någon annan.

3 Forskningsfrågor Vi genomförde lärande samtal, diskussioner och reflektioner och frågan ändrades ett antal gånger innan vi kom fram till den slutgiltiga frågan. Så här gick det till: Vår första forskningsfråga, efter ett lärande samtal, var Kan vi jobba med IT för att förbättra arbetsmiljön för elever och personal? Efter samtal med H-Å Scherp ändrade vi frågeställningen till Hur kan vi jobba med IT för att förbättra arbetsmiljön? då den frågeställningen ger utrymme för ett större svar och att det inte är brukligt att ställa forskningsfrågor som kan svaras på genom ett Ja eller Nej. Scherp (2009) menar att genom en felaktigt ställd fråga kan man komma fram till ett felaktigt svar. Vår fråga ändrades till Hur kan vi jobba med IT på samlingar för att stimulera barnen? Vi ändrade frågan så det handlade om samlingar eftersom det är något vi alla i gruppen kunde relatera till. Scherp säger att frågan/problemet ska hämtas från den egna vardagen för att det ska kännas stimulerande. Efter handledarträff med Katina funderade vi om vår forskningsfråga var den mest angelägna frågan för oss när det gällde IT. Bell (2009) hävdar att det måste få ta tid. Det grundläggande arbetet att komma fram till relevanta frågor är viktig. Detta resulterade till ytterligare två nya frågeställningar, Vad tycker vi kan vara den röda tråden i IT/ IKT-undervisningen i F-klass och år 1? samt Vilka kunskaper ska barnen ha i respektive årsgrupp? Dessa två frågeställningar ledde oss fram till forskningsfrågan Hur ska IT-undervisningen/utbildningen se ut för F-klass och år 1 på St Olofsskolan? Frågan känns inte klar. Vi fortsätter att processa den. Vi ska utgå från det vi redan gör, så vi börjar med att lista det vi redan gör och landar i forskningsfrågan På vilket sätt förändras skrivandet när vi använder datorn för att skriva till bilder? Vi vill undersöka det berättande skrivandet, inte bokstavsinlärning eller rättstavning. Frågan behöver ändras. Vi enades om forskarfrågan Vad händer med barns berättande när vi använder datorn som verktyg för att dokumentera till bilder? Under kurstillfälle 3 fanns tid för reflektion över varandras tankar och utifrån vad kursdagen givit oss kommer vi överens om att vi måste börja om. Vi har konstruerat en fråga utan att först tagit reda på vilka dilemman vi har. Vi måste hitta en fråga som är kopplad till utvecklingsorganisationen. Kommande lärgruppsmöte innebar lärandesamtal utifrån frågeställningarna Hur jobbar du med datorn? samt Vilka dilemman har vi när det gäller användningen av datorn i jobbet? Vi hade lärande samtal utifrån frågan Hur kan vi använda datorn för att stödja elevers lärande? och vi kom fram till följande forskningsfråga: Hur kan datorn främja/stödja barnens språkutveckling med fokus på berättandet

4 Underlag för lärande Våra erfarenheter Metod För att få fram de erfarenheter som finns i lärgruppen genomförde vi tre lärande samtal. De rubriker vi använde var Vilka olika förståelser har vi kring området? Hur jobbar vi med datorn idag? Hur kan vi använda datorn för att stödja elevers lärande? Ett lärande samtal handlar om att förstå varandras förståelse. På Karlstads Universitets hemsida kan man läsa följande om lärande samtal. Utifrån ett lärandeperspektiv ligger tyngdpunkten på dialogen där man försöker förstå varandras förståelser. Genom att ta del av andras förståelse skapas goda förutsättningar för att man ska upptäcka andra perspektiv än de man själv har. Den förståelsefördjupande dialogen kan behöva följas av argumentation i form av debatt och diskussion. Mönster och slutsatser De mönster vi såg utifrån våra lärande samtal var att vi tycker att datatekniken är en viktig del i skolarbetet. Eleverna behöver få större tillgång till de datorer som finns på skolan och vi pedagoger behöver mer kunskap om hur vi kan nyttja tekniken i undervisningen. Eleverna använder datorer på fritiden och de har IT-kunskaper med sig när de kommer till skolan. Vi tror att vi kan stimulera elevernas språkutveckling om de får använda datorn som ett verktyg i sin inlärning. Det finns minimalt med forskning om detta men man har sett en tydlig inlärningseffekt när barn fått använda datorn som skrivmaskin, säger Trageton (2003). Vi såg också att det är vi pedagoger som använder datorerna mest. Vi visar film, lyssnar på musik, visar Power Point, visar bildspel, dokumenterar frånvaro, skriver omdömen, läser och skriver mail, söker fakta i bild och text, tillverkar arbetsblad, skriver ut foton från digitalkameran, skriver rent elevtexter och skriver veckobrev och informationsblad till hemmet. Eleverna har skrivit sagor, dikter och räknesagor och de har spelat spel. Elevernas tid vid datorerna är begränsad och de kan inte få tillgång till dem utan pedagogstöd.

5 Lärande samtal: Hur kan vi använda datorn för att stödja elevers lärande? Skriva Läsa Spela Teknik Musik/Film Inget Rita Entreprenörskap Internet Bilder Matte Läxa Vi pedagoger tror att datorn kan vara ett stöd när eleverna ska berätta något. Vi tror att vi kan ge stöd till elevernas lärande genom att låta dem arbeta mer vid datorn. För de yngsta eleverna kan det vara svårt att forma bokstäver med en penna och då kan tangentbordet vara ett hjälpmedel när de ska berätta något. Vår erfarenhet säger också att eleverna arbetsglädje ökar när de får använda datorn. Vi tror att eleverna skulle kunna dokumentera med ord och bild, söka fakta, spela pedagogiska spel, tillverka bildspel och göra Power Point presentationer. För att gå vidare behöver vi ta reda vad eleverna tycker om att använda datorn och vill använda datorn till, i skolarbetet. Vi bestämde oss för att göra en intervju med frågorna Vad tycker du att du lär dig när du jobbar vid datorn? Vad tycker du är roligt att jobba med vid datorn? Vad skulle du vilja göra/jobba med vid datorn?

6 Undersökning Urval Vi gjorde vår undersökning på elever i år 1 och förskoleklass eftersom att vi i lärgruppen arbetar med de åldrarna just nu. 37 elever i år 1 och 37 barn i förskoleklass har svarat. Ca. hälften av barnen har invandrarbakgrund, med annat modersmål än svenska. Ungefär lika många pojkar som flickor har svarat. Metod För att barnen inte skulle bli påverkade av varandra, så ställdes frågorna enskilt. Eftersom alla barn inte är läskunniga, så ställdes frågorna muntligt. En pedagog i respektive klass ansvarade för genomförandet av frågorna. Frågorna som hade arbetats fram i lärgruppen var: 1. Vad tycker du att du lär dig när du jobbar vid datorn? 2. Vad tycker du det är roligt att jobba med vid datorn? 3. Vad skulle du vilja göra/jobba med vid datorn? Mönster och slutsatser Vi delade in barnens svar under respektive fråga, i kategorierna Skriva, Läsa, Spel, Teknik (datorn rent tekniskt), Musik och film, Inget, Rita, Entreprenörskap (att hitta nya lösningar), Internet, Bilder, Matte och Läxa. Fråga 1. Dessa punkter hade fler än tio utsagor: Skriva, Spela, Läsa. Vad tycker du att du lär dig när du jobbar med datorn? Skriva Läsa Spela Teknik Musik/Film Inget Rita Entreprenörskap Internet Bilder Matte Läxa Hälften av barnen tycker att de lär sig att skriva med hjälp av datorn. Att spela spel och att läsa lär man sig också vid datorn tycker barnen.

7 Fråga 2. Dessa punkter hade fler än tio utsagor: Spela, Skriva, Film/musik. Vad är roligt när du jobbar med datorn? Skriva Läsa Spela Teknik Musik/Film Inget Rita Entreprenörskap Internet Bilder Matte Läxa Att spela spel är det barnen tycker är roligast. Många tycker det är roligt att skriva, lyssna på musik och titta på film. Väldigt få tycker det är roligt att läsa. Fråga 3. Dessa punkter hade fler än tio utsagor: Skriva, Matte, Spela, Läsa, Film/musik, Internet Vad skulle du vilja lära dig/jobba med vid datorn? Skriva Läsa Spela Teknik Musik/Film Inget Rita Entreprenörskap Internet Bilder Matte Läxa Det är tydligt att barnen vill lära sig/jobba med att skriva på datorn. Många vill lära sig/jobba med matte vid datorn. Att läsa, spela, lyssna på musik, titta på film och använda Internet vill de lära sig/jobba med.

8 Diskussion Vårt lärgruppsarbete och vår lilla undersökning har stärkt vår tro på att datorn kan främja barnens språkutveckling. Barnen visar tydligt att de vill använda datorn, de är motiverade. Vi trodde inte att det skulle vara så tydligt att barnen ville använda datorn för att läsa och skriva. Vi trodde heller inte att barnen ville jobba så mycket med matte vid datorn som det visade sig. Eftersom att alla barn tycker om att använda datorn bör de får göra det i större utsträckning. Partanen (2009) menar att skolan blir som en simskola där man bara sysslar med torrsim om man inte tillvaratar barnens erfarenheter, frågor och intressen. För barnen är datorn en självklarhet, känner vi. Det är för oss som datorn är svår och konstig. Det är vi vuxna som försvårar arbetet med datorn. I de lärande samtalen och i våra diskussioner har vi kommit fram till att vi vill ha och behöver mer kunskap om hur vi kan använda datorn tillsammans med barnen. Det är svårt att bryta ett invant mönster för oss pedagoger i skolan, t.ex. att barnen ska lära sig att skriva med en blyertspenna. Barn som har svårt att forma bokstäver med pennan kan tappa lust och motivation till att skriva, och ändå fortsätter vi på samma sätt? Vi måste se till att göra datorn tillgänglig för alla barn eftersom att undersökningen visat att alla barnen svarade att datorn är rolig att arbeta med. Hur gör vi datorn tillgänglig när vi bara har 10 bärbara datorer på skolan, samt en stationär dator i varje klassrum? Behöver vi fler datorer eller kan vi jobba med de som redan finns? Vi behöver mer kunskaper men även göra en plan från förskoleklass och uppåt om hur vi ska arbeta med datorn på vår skola. Vi har sett att det varit svårt att ställa intervjufrågor, särskilt till barn som inte pratar så mycket. Vi har förstått, i efterhand, att vi har ställt frågorna lite olika för att locka fram svar. Hade vi fått andra svar om vi ställt frågorna precis som det var sagt? Hade vi fått andra svar om någon annan utomstående ställt frågan? Tillförlitligheten i vårt resultat hade förmodligen blivit större om en och samma person ställt frågan. Bell (2009) säger att oavsett vilken metod man använder för att samla information så måste man kritiskt granska metoden för att få ett tillförlitligt resultat. Trots detta har vi ändå sett att barnen varit rörande överrens om att skriva. I alla tre frågor har skriva funnits med som svar. Andra reflektioner är att några barn svarade att man kan göra läxan på datorn, och det visade sig vara barn med föräldrar som läser på SFI och gör läxan via datorn. Det tycker vi var väldigt intressant. Några av barnen har förstått att du måste kunna läsa för att förstå spelen och läsningen får därmed en funktion. För att kunna jobba med datorn behöver du kunna läsa och skriva. Datorn skapar ett behov, en drivkraft hos barnen. Det skulle vara intressant att se om anledningen till att barnen vill lära sig att läsa och skriva beror på att de behöver det för att kunna använda datorn t.ex. spela spel eller söka på Internet. Eller är det för att kunna läsa en bok? Vi tror att barnens drivkraft är datoranvändningen. Vi har bara kommit en liten bit i svaret på vår fråga. Vi har kommit fram till att barnen är intresserade och att alla barn tycker det är roligt att jobba med datorn. Kan datorn verkligen stödja språkutvecklingen? Det är något vi måste fortsätta undersöka. Handlar det om tillgängligheten eller om något mer? Det skulle vara intressant att fortsätta utveckla arbetet med datorn och samtidigt undersöka om det blir någon skillnad i måluppfyllelsen.

9 Det vi känner att vi vunnit under denna lärprocess är värdefull tid som vi tidigare inte haft. Tid att reflektera, lära av varandra och jobba med saker i vår vardag som vi kan påverka. Något som vi lärt oss är att arbeta systematiskt, dokumentera, skriva ner datum och spara allt. Vi har också förstått vikten av en helhetsidé innan man sätter igång med en liknande process. Scherp (2009) säger det behövs en helhetsidé för att ge vägledning i lärgruppsarbetet. Nu när vi är i slutet på rapportskrivningen så ser vi att vi inte har svaret på vår forskningsfråga. Egentligen kanske inte namnet på rapporten är korrekt? Vi har bara kommit en liten bit på väg, men vi tänker att vi fortsätter att arbeta med den här frågan i vår lärgrupp under läsåret 2011/2012. Anledningen är att det tog tid att formulera frågan och att vi bara träffats två timmar varannan vecka. Såhär i efterhand känner vi att vi fokuserat väldigt mycket på att hitta rätt fråga och att vi därmed inte kunnat gå så djup som vi hade önskat. Vi behöver träna ännu mer på att ställa förståelsefördjupande frågor och att inte stressa fram en produkt bara för att omgivningen förväntar sig det. Det vi lärt oss under tiden är att det måste få ta tid och att processen är det viktigaste och inte frågan i sig. Vi bär med oss det i det fortsatta arbetet.

10 Referenser Bell, J. (2005) Introduktion till forskningsmetodik (Danmark: Studentlitteratur) Claesson, S. (2008) Spår av teorier i praktiken (Danmark, Studentlitteratur) Folkesson, L., Lendahls Rosendahl, B., Längsjö, E. & Rönnerman, K. Perspektiv på skolutveckling (Malmö: Studentlitteratur) Partanen, P. (2009) Från Vygotskij till lärande samtal (Lettland: Bonniers) Scherp, H-Å. (2009) Att leda lärprocesser (Karlstad: Karlstad Universitet) Thurèn, T. (2007) Vetenskapsteori för nybörjare (Malmö: Liber AB) Tiller, T. (2009) Aktionslärande ( Stockholm: Liber AB) Trageton, A. (2003) Att skriva sig till läsning (Stockholm: Liber AB) Vestlin, L. (2009) Från Wikis till mattefilmer (Stockholm: Lärarförbundets förlag)

11