Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap. Examination 2. Intervjustudie. Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap Examination 2 Intervjustudie Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp Idrott och lärande Vårterminen 2012 Ansvarig lärare: Mikael Londos Kursledare: Mikael Londos

2 Inledning och metod I min intervjustudie kommer jag fokusera på frågan om den enskilde lärarens ansvar, både under och utanför ordinarie undervisning. Det är för mig en mycket komplex fråga som jag är tveksam till om det finns ett enkelt svar på. Jag kommer att titta på skolans styrdokument för att få fram så mycket information som möjligt, för att till slut förhoppningsvis få ett så klart svar som möjligt på min övergripande fråga Hur långt sträcker sig en lärares ansvar? Jag kommer även att ta hjälp av läroplansteori och ramfaktorteori för att begrunda resultaten av min intervju. Läroplansteori handlar i stort om tre olika arenor genom vilka man kan urskilja vad som avgör vad som lärs ut i skolorna. Den första arenan kallas formuleringsarenan, det är här de övergripande besluten om innehållet i utbildningen tas, vi talar till exempel om styrdokument och liknande. Transformeringsarenan är den arena där innehållet modifieras och anpassas av bland andra lärare, skolledning och statliga organ. Slutligen har vi realiseringsarenan, vilken handlar om hur det hela genomförs och tas emot av eleverna (Ekberg, 2009, Linde, 2006). Ramfaktorteori handlar, som det låter, vad som runt omkring läraren påverkar undervisningen, det kan handla om en hel del olika saker, ligger skolan till exempel i en stad eller på landet, är det en privatskola eller en kommunal och så vidare (Dahllöf, 1999). Jag skickade intervjufrågorna jag hade skrivit till läraren i förväg så att hen kunde förbereda sig och tänka igenom vad hen ville säga. Vi genomförde intervjun i lärarrummet där jag har haft min VFU och läraren som handledare. Både jag och läraren tyckte att det var roligt att ses igen, min VFU var väldigt lärorik och intressant så det var roligt att vara tillbaka på skolan. Detta gjorde valet av person att intervjua mycket enkelt. Jag och läraren hade många och långa intressanta samtal om läraryrket och skolans värld när jag hade VFU så även intervjun kändes mer som ett samtal än som en faktisk intervju, något vi nog båda tyckte var ganska skönt och tryggt (Londos, 2010) och även om Sonja Kihlström (i Dimenäs, 2007) ser detta som något negativt så kan jag inte hålla med, på det viset fick jag snarare fram fler intressanta svar, då en fråga ledde till en följdfråga och så vidare.

3 Jag kommer efter redogörelsen av själva intervjun att med hjälp av läroplanteorin och ramfaktorteorin studera hur väl det går att följa skolans styrdokument och lagar. Intervju Min intervju handlade som sagt mycket om var gränsen går för en lärares ansvar, en av mina frågor berörde hur man betygsätter en elev med hög frånvaro på grund av skada eller sjukdom. Eleven får gör allt som den kan göra men finns det inget betygsunderlag så kan inte eleven få något betyg. (Hen, 2012). Läraren förklarade att hen alltid försöker aktivera eleven, är den borta på grund av en skada eller liknande så ber hen eleven att åka till en sjukgymnast och få ett rehabiliteringsprogram som den sen kan göra på idrottslektionerna. Kommer eleven inte iväg till en sjukgymnast gör läraren själv övningar som eleven kan göra på lektionerna Det ligger ju i mitt intresse att de blir friska så fort som möjligt så att de sen kan vara med och visa vad de kan. (Hen, 2012). Enligt läraren ger många lärare skadade elever teoriuppgifter istället men hen anser att man fortfarande bör försöka aktivera och motivera eleverna till att komma igång igen. För att motivera sina elever är det viktigt att göra lärandet roligt och givande. Hur detta genomförs i praktiken varierar som läraren påpekar mycket från skola till skola och till och med från lärare till lärare, något som givetvis även påverkar bedömningen av eleverna (Fibeak Laursen, 2005). Läraren konstaterade även att det inte är möjligt att lägga så mycket tid på varje elev som man skulle vilja, speciellt inte när man har många elever ensam, man kan bara försöka till en viss gräns att få med sig de elever som skolkar eller glömmer kläder till idrotten. De eleverna skulle läraren vilja jobba mer med, men som hen uttrycker det Till slut får det läggas på nästa bord (Hen, 2012). Som jag nämnde tidigare om ramfaktorteori handlar det om olika skolors olika förutsättningar för att fullfölja undervisningen så som det är tänkt enligt skolans styrdokument. Att ha många elever som ensam lärare får absolut ses som en faktor som kan påverka undervisningen (Dahllöf, 1999). Var går då gränsen? Enligt Skolverket (2011, s.14) ska alla som arbetar i skolan uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd. Detta kan låta som en

4 självklarhet men hur ska det göras i praktiken? Alla skolor ska erbjuda stöd i form av en samlad elevhälsa, där bland annat en skolläkare, psykolog och kurator ska ingå (Lärarnas riksförbund, 2011) men trots det vill inte eleverna gå dit med sina bekymmer enligt läraren, vilket gör att lärarna många gånger tar på sig mer än vad som är deras ansvar, för att man vill elevens bästa (Hen, 2012). All skolpersonal har så kallad tillsynsplikt, vilken gäller under all tid eleverna vistas i skolan, på lektioner och raster, såväl som på väg till och från skolan och under friluftsaktiviteter, utflykter och skolresor (Bengtsson & Svensson, 2006), även detta talade jag och läraren om under vår intervju, då framförallt gällande de fall där man misstänker att något mer än bara jag har inte lust ligger bakom att en elev missar flera idrottslektioner, antingen på grund av skolk eller att han eller hen upprepade gånger inte tar med sig ombyteskläder. Allt man uppmärksammar rapporterar man vidare så får man föra en diskussion och så får man handla utefter vad man kommer fram till där tillsammans med mentor, skolläkare, sjuksköterska och hela den biten. var lärarens resonemang kring det hela, vilket också stämmer överrens med vad tillsynsplikten säger. En annan fråga jag tog upp med läraren var vad hen har får åsikt om den nya läroplanen (Skolverket, 2011), att de har tagit bort ledarskapet som en bedömningsgrund tycker läraren är dåligt Det är ju egentligen det som inte är med som jag skulle vilja ha med, som jag pratar med ungarna om, men det kan ju inte tas med i bedömningen, och ledarskapet var ju med i lpo94. (Hen, 2012). Ledarskapsutveckling hos eleverna är fortfarande en del av skolans ansvar (Skolverket, 2011) men läraren anser alltså att det fortfarande borde vara en del av bedömningsunderlaget för idrott och hälsa. Hen anser även att läroplanen har blivit lite klinisk men att det är bra att styrke- och konditionsträningen har kommit med. Som Larsson (2007) nämner ska alla barn behandlas och bedömas på lika villkor, vilket även läraren poängterar: När det kommer till betygsättning, då måste man skala bort allt om hur ungarna är och bara bedöma deras kunskap och deras rörelsemönster. (Hen, 2012). Detta är något som jag personligen känner kommer bli väldigt svårt, därför tog jag upp även det med läraren som höll med om att det inte alltid är helt lätt du måste ju kunna sätta ett MVG på ett rötägg och du måste kunna sätta ett G på en som är fantastisk som människa för att den inte kan mer., men enligt hens blir

5 det lättare för varje år som går. Hen försöker att bara titta på rörelser och tycker att det svåraste är när eleven ska utvärdera aktiviteter och samtala om sina erfarenheter (Skolverket, 2011) eftersom alla elever är olika bra på att uttrycka sig. Resultat Som jag misstänkte var det inte helt lätt att få fram ett enkelt, tydligt eller konkret svar på min ansvarsfråga. Det framgår förvisso i styrdokumenten att det är all skolpersonals ansvar att uppmärksamma om en elev mår dåligt eller verkar ha problem (Lärarnas riksförbund, 2011) men hur långt det ansvaret sträcker sig blir väldigt otydligt för mig. Det står i läroplanen (Skolverket, 2011) att skolan ska ha kontakt med föräldrar eller vårdnadshavare och ständigt följa upp, både till och från föräldrarna, men vad innebär egentligen det? Och kan man egentligen tvinga vare sig föräldrar eller elever till en kontakt de inte vill ha? Som läraren påpekade finns det en hel del elever som inte är intresserade av att prata med en kurator, även om det kanske skulle behövas (Hen, 2012). Kan man då verkligen tvinga dem så länge de kommer till lektionerna? För dit kan man trots allt kräva att de ska komma då vi har skolplikt i Sverige (Lärarnas riksförbund, 2011). Med den här frågan ser vi hur de olika arenorna jag talade om i inledningen fungerar i praktiken. Det står alltså i styrdokumenten att lärare och annan skolpersonal har ett ansvar för elevens välmående i och runt undervisningen, det står även att eleven har ett ansvar, dels att gå till skolan och dels för sina studier. Detta är vad som är bestämt i formuleringsarenan. Tar vi oss så vidare till transformeringsarenan händer det en hel del. Här ska texterna tolkas, vilket kommer göras på olika sätt på olika skolor och av olika människor, då det trots allt finns utrymme för olika möjligheter (Ekberg, 2009). Ett steg på vägen för att närma sig en enhetlig bild av styrdokumenten är samtal, framförallt inom den egna skolan så att all personal på skolan har samma uppfattning om vad som är bestämt. En bra idé är dock att även föra de här samtalen även mellan olika skolor i kommunen för att skapa ett så likatänkande klimat som möjligt mellan skolorna (Larsson & Meckbach, 2007). Slutligen kommer vi då till realiseringsarenan där det i grund och botten (i den här frågan) blir en fråga om vilja, ork, tid och intresse från lärarens sida. Det

6 står i styrdokumenten och det är bestämt på skolan hur de ska följas men det sista steget från att göra vad man måste till att verkligen engagera sig, bry sig om eleverna och arbeta för deras bästa kommer tills slut att avgöras av lärarens inställning till sitt yrke. För att då återgå till ramfaktorteorin så kan det finnas vissa begränsningar eller tillgångar som försvårar eller underlättar engagemanget, till exempel skolans ekonomiska situation (finns det tillräckligt med lärare på skolan?), storleken på skolan och stämningen bland personalen (Dahllöf 1999).

7 Referenser Bengtsson, Hans & Svensson, Krister, (2006). Ansvar och sekretess, i förskola, skola och fritidshem. Stockholm: Liber AB Dahllöf, Urban (1999) Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkande - En tillbakablick. Uppsala universitet. Tillgänglig: Dimenäs, Jörgen (red.), (2007). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB Ekberg, Jan-Eric (2009) Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. Malmö: Holmbergs. Fibeak Laursen, Per (2005). Didaktik och kognition. Köpenhamn: Per Fibeak Laursen och Liber AB. Larsson, Håkan, (2007). Lika för alla om likabehandling i idrott och hälsa. I: Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB. Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB. Linde, Göran (2006). Det ska ni veta! En introduktion i läroplansteori. Lund: Studentlitteratur AB. Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Malmö: Holmbergs Lärarnas Riksförbund, (2011). Lärarboken. Stockholm: Lärarnas riksförbund Skolverket, (2011). Läroplan för förskolan, grundskolan och fritidshemmet Stockholm: Edita.