Fattar du! Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2:2008. Om mål och kommunikation inom idrott och hälsa på gymnasieskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fattar du! Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2:2008. Om mål och kommunikation inom idrott och hälsa på gymnasieskolan"

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2:2008 Fattar du! Om mål och kommunikation inom idrott och hälsa på gymnasieskolan Mikael Schmidt Johan Wahlberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Rapport 2:2008 Handledare: Jane Meckbach

2 Sammanfattning Följande rapport har sin utgångspunkt i det utvecklingsarbete som genomförts på Thorildsplans Gymnasium i Stockholm (THG). Skolans utvecklingsarbete har bidragit till att de utformat ett mer målstyrt och reflekterande förhållningssätt till ämnet idrott och hälsa. I föreliggande studie undersöks hur elever som möter undervisningen vid THG mottar denna på realiseringsarenan, d v s hur målsättningen kommuniceras och om eleverna uppfattar målet? Syftet är således att undersöka den rörelse eller transformering som sker från den lokala kursplanen, till realiseringsnivån där läraren och eleverna agerar. Studiens syfte har lett fram till följande frågeställningar: - Hur kommuniceras målsättningen med undervisningen? - Hur hanterar och uppfattar eleverna den undervisning som förmedlas? Datainsamlingen skedde med hjälp av löpande observationer, elevenkäter samt en semistrukturerad lärarintervju. Resultaten har behandlats utifrån de två frågeställningarna och kategoriserats tematiskt samt tolkats utifrån Göran Lindes tre nivåer, formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Viktiga slutsatser från studien är att det finns en diskrepans mellan den formulerande målsättningen och elevernas mottagande av den, d v s de är medvetna om att det finns en målsättning, men inte vad den är. Vidare har olika principer eller kategorier, för hur målsättningen med undervisningen kommuniceras och hur den hanteras av eleverna, identifierats. I resultaten framgår att det finns flera principer för hur målsättningen kommuniceras. Vidare konstateras att språket får stor betydelse för hur eleverna uppfattar målet i ett ämne som både är starkt och svagt avgränsat. Genom att göra eleverna mer delaktiga i utformandet av innehållet kan språkbarriärer överbyggas och elevernas målförståelse öka.

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1. INLEDNING SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORETISK UTGÅNGSPUNKT TEORETISK UTGÅNGSPUNKT METOD RESULTAT OCH DISKUSSION HUR KOMMUNICERAS MÅLSÄTTNINGEN MED UNDERVISNINGEN? Redogör för och beskriver målet Ställer frågor Retoriska frågor Uppmaningar eller bekräftelser Gruppundervisning Individuell undervisning HUR HANTERAR OCH UPPFATTAR ELEVERNA DEN UNDERVISNING SOM FÖRMEDLAS? Elevens agerande Uppfattar eleven målet? AVSLUTANDE DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3

4 1. Inledning Hösten 2007 publicerades vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) en praktiknära forskningsrapport inom idrott och hälsa. I rapporten beskriver Jens Grönlund, lärare i idrott och hälsa, hur han och hans kollegor utvecklat den lokala kursplanen, sina arbetssätt och arbetsuppgifter på Thorildsplans Gymnasium i Stockholm (THG). Utvecklingsarbetet startade redan år 2001 då de ställde sig frågan om undervisningen i ämnet idrott och hälsa förändrats i linje med skolverkets riktlinjer enligt Lpf-94. Således blev en viktig fråga hur de som verksamma lärare kan arbeta för att uppfylla uppdraget gentemot Skolverkets intentioner. Vidare ställde de sig frågan hur de kan förmedla en tydligare bild av ämnets kunskapsobjekt till eleverna. 1 Sammanfattningsvis har utvecklingsarbetet bidragit till att de format ett mer reflekterande och gemensamt förhållningssätt till undervisningen i idrott och hälsa. Detta har inneburit att de behövt tolka ämnets övergripande syfte och således definiera vad begreppen hälsa och idrott innebär. De menar att fysisk aktivitet kan vara en metod för att lära ut kunskap i vidare mening, d v s den fysiska aktiviteten (metoden) är inte ett mål i sig, utan ett medel för att lära ut kunskap i ett mer långsiktigt perspektiv. Med detta som utgångspunkt har de utvecklat en metod för hur kunskap inom idrott och hälsa kan läras ut. Utifrån Skolverkets styrdokument har de brutit ner och tematiserat undervisningen i olika kunskapsblock med fysisk aktivitet och hälsa som gemensam nämnare. Varje block har ett tydlig övergripande mål, som redogörs för i den lokala kursplanen. Det övergripande målet preciseras av respektive lärare i mål för varje lektion. Varje lektion fungerar således som en del av en helhet, en liten pusselbit. Enligt Grönlund ska varje lektion innehålla ett tydligt mål, relaterat till det övergripande målet, och en väl genomtänkt metod för att nå detta. Genom ett reflekterande förhållningssätt ska eleverna tillägna sig de kunskaper som framhävs i målen. Därför menar han att målen måste tydliggöras för eleverna, såväl i början 1 Jens Grönlund, Måste jag spela basket? Att arbeta med lokala kursplaner, lektionsplaneringar, betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa; Praktiknära forskning inom idrott och hälsa; Rapport 3:2007 (Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, 2007). 3

5 som under lektionen. Slutligen ska varje lektion avslutas med en summerande reflektion för att bidra till elevernas kunskapsutveckling. Med utgångspunkt i ovanstående finns det anledning att studera hur elever som möter undervisningen vid THG mottar denna på realiseringsarenan, d v s hur målsättningen kommuniceras och om eleverna uppfattar målet? 2. Syfte, frågeställningar och teoretisk utgångspunkt Syftet är att undersöka den rörelse eller transformering som sker från den lokala kursplanen, d v s det som skrivs, till realiseringsnivån där läraren och eleverna agerar, d v s det som görs. Studiens syfte har lett fram till följande frågeställningar: - Hur kommuniceras målsättningen med undervisningen? - Hur hanterar och uppfattar eleverna den undervisning som förmedlas? 2.1. Teoretisk utgångspunkt Inspirerad av bl a Basil Bernstein och ramfaktorteorin har Göran Linde skapat ett analysverktyg, en modell för hur den faktiska undervisningen kan härledas till den skrivna läroplanen. Linde beskriver tre nivåer för att åskådliggöra denna rörelse, formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. På den första nivån, formuleringsarenan, skapas det föreskrivna innehållet, d v s kurs- och läroplaner skrivs, påverkade av exempelvis strömningar i samhället. På den andra nivån tolkas det föreskrivna innehållet, med tillägg och fråndrag utifrån styrande ramar (se figur 1), till bl a lokala kursplaner. I denna process agerar flera olika aktörer. Vidare påverkas tolkningen av huruvida ämnet är starkt eller svagt avgränsat. Ett ämne som är starkt avgränsat och inramat har tydligare gränser för vad som är giltigt stoff, d v s vad som innesluts respektive utesluts, än ett ämne som är svagt avgränsat. I ett sådant ämne verkar den formulerade läroplanen starkare än i ett svagt ämne där det lämnas mycket utrymme för skilda tolkningar. Slutligen genomförs undervisningen på realiseringsarenan där lärare, elever och ämnets text 4

6 möts (Se figur 1). 2 Ämnets text kan förklaras som det stoff, den kunskap och tillhörande kroppsövningskultur som bildar undervisningen, t e x läromedelstexten om ergonomi, den av läraren utvalda dansen eller lekens regler. 3 I den avslutande diskussionen kommer vi att återkomma till hur våra resultat kan förstås med hjälp av Lindes analysverktyg. Figur 1. Analysverktyg för att förstå transformeringen från formuleringsarenan till realiseringsarenan. Modellen utvecklad utifrån Lundvalls & Meckbachs tolkning av Lindes analysverktyg Metod Förekommande undersökning är en pilotstudie genomförd som ett praktiknära forskningsprojekt. Studiens omfattning motsvarar ungefär 160 arbetstimmar och är genomförd under tre månader hösten Då utgångspunkten varit att studera en gymnasieskola med väl dokumenterad lokal kursplan med tydlig målanknytning skedde ett strategiskt urval av skola och studieobjekt. I undersökningen deltog två gymnasieklasser från år ett och två, sammanlagt 53 elever, samt en lärare i idrott och hälsa. Totalt undersöktes två lektioner. Datainsamling skedde med hjälp av löpande observationer enligt ett utarbetat protokoll (bilaga 1), elevenkäter med öppna och slutna svarsalternativ (bilaga 2) samt en semistrukturerad lärarintervju (bilaga 3). 2 Göran Linde, Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori (Lund: Studentlitteratur, 2006); Suzanne Lundvall, Jane Meckbach & Johan Wahlberg, Lärandets form och innehåll lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007, Svensk idrottsforskning; Årgång 17 (2008:4), s ; Suzanne Lundvall & Jane Meckbach, Mind the Gap Physical education and Health and the Frame Factor Theory as a Tool for Analysing Educational Settings, Physical Education and Sport Pedagogy (2008:4), pp Jane Meckbach & Suzanne Lundvall, Idrottsdidaktik - konsten att undervisa idrott, i Idrottsdidaktiska utmaningar, red. Håkan Larsson & Jane Meckbach (Stockholm: Liber AB, 2007), s Lundvall & Meckbach (2008) pp

7 För att säkerställa att observationsschemat och elevenkäten fyllde önskad funktion testades de på en pilotgrupp innan studien genomfördes. Lärarintervjun och insamlandet av elevenkäter genomfördes efter de observerade lektionerna. Intervjun spelades in och transkriberades av författarna. 5 Resultaten bygger på delar av det insamlade materialet. Materialet har bearbetats och kategoriserats tematiskt utifrån likheter och skillnader som författarna funnit. Observationerna och intervjun har behandlats kvalitativt. Enkäten består av frågor med både öppna och slutna svarsalternativ. Såväl de öppna som slutna frågorna har kategoriserats och bedömts kvantitativt. 4. Resultat och diskussion I följande avsnitt kommer resultaten att behandlas utifrån de två frågeställningarna. Under varje frågeställning har resultaten kategoriserats och kommer att diskuteras i samband med att de presenteras Hur kommuniceras målsättningen med undervisningen? Observationerna visar att målsättningen kommuniceras på ett flertal sätt, dels via det läraren säger men också genom sina handlingar. John Dewey har konstaterat att lärande är en aspekt av all mänsklig verksamhet, således inget som enbart kan kopplas till verbal kommunikation. 6 Vid bearbetning av studiens resultat har observerats sex olika kategorier på hur läraren kommunicerar målsättningen med undervisningen. - Redogör för och beskriver målet. - Ställer frågor. - Retoriska frågor. - Uppmaningar eller bekräftelser. - Gruppundervisning. - Individuell undervisning. 5 Intervju genomförd 1/ Inspelningen finns i författarnas ägo. 6 Roger Säljö, Lärande i praktiken; ett sociokulturellt perspektiv (Stockholm: Prisma, 2000), s

8 Redogör för och beskriver målet Grönlund beskriver i sin rapport att alla lektioner ska ha tydliga och uttalade mål, bl a genom att läraren i början av varje undervisningstillfälle ska gå igenom det tänkta målet med lektionen. Syftet är att göra undervisningen mer begriplig, hanterbar och meningsfull för eleverna. 7 Vid de två observerade lektionerna konstateras att läraren talade om och beskrev målet för eleverna: Målet är kunskap om spänningsreglering och två metoder för spänningsreglering, stretching och avspänning. Målet idag är att bli insatta i regler i innebandy och få förståelse för hur ett lag jobbar ihop [ ] idag ska vi fokusera på spelet, teknik och att hantera boll Ställer frågor Genom de frågor läraren ställer förmedlas vad han eller hon anser är av vikt i ämnet, d v s genom frågorna förtydligas lärarens målsättning med lektionen. Exempelvis menar Roger Säljö att det som sker, görs och motiveras på lektionerna påverkar elevernas uppfattning om vad som är betydelsefullt i ämnet, d v s undervisningens mål. 8 I tidigare studier har konstaterats att ämnet idrott och hälsa är ett svagt avgränsat ämnet i relation till styrdokument och mer traditionella ämnen. Hur ämnet kommuniceras får därför betydelse för vilka kunskaper (mål) som är viktiga. 9 Således blir lärarens frågor viktiga för vad eleverna uppfattar är målet med undervisningen. Nedan följer exempel från de observerade lektionerna: Vad händer när man stretchar? Hur jobbar musklerna? Är det någon som vet hur länge man ska hålla en stretch? När man spelar i ett lag har man olika positioner, vilka finns och vad har de för roller? Vad krävs för att agera som ett lag? Observationerna visar på att klassrumsspråket består av frågor från läraren som han eller hon redan har färdiga svar på. Tidigare undersökningar har visat att eleven 7 Grönlund, s Säljö, s Lundvall, Meckbach, & Wahlberg, s. 21; Lundvall & Meckbach (2008) pp

9 förväntas svara kort och koncist på de frågor som ställs, 10 och i observationerna kan konstateras att det lämnas litet utrymme för reflektioner i samband med dessa frågor. Därför blir svaren från eleverna kortfattade och de åtföljs snabbt av en ny fråga. Att ägna tid åt fördjupande reflektioner är något som både kurs- och läroplaner lyfter fram, därför menar Grönlund att lektionsbaserade reflektioner måste kompletteras med enskilda uppgifter för att stärka varje elevs kunskapsutveckling Retoriska frågor Förutom frågor, där läraren förväntar sig ett kort svar, visar observationerna att läraren även ställde frågor som inte var menade att besvaras, s k retoriska frågor. Dessa frågor ska väcka eftertanke och leda till reflektion hos eleverna, samt visar vad läraren anser vara centralt i undervisningen, d v s de åskådliggör vilken inriktning undervisningen ska ha och vilka mål som är viktiga. Exempelvis lyfte läraren frågor i inledningen av lektionen som eleverna skulle ta med sig och ha i åtanke under själva görandet. Vid slutet av lektionen återkom läraren till frågorna: Vad gör man på plan i ett lag? Vad är min uppgift på plan? Uppmaningar eller bekräftelser Läraren kan med såväl uppmaningar som bekräftelser uppmärksamma och förstärka ett önskvärt beteende, d v s ett elevagerande som är i linje med det stipulerade målet. På så sätt förstärks elevernas uppfattning om vad som är viktigt att lära sig. Resultaten från föreliggande studie visar att förutom uppmaningar eller bekräftelser som förstärker målet med lektionen förekom även uppmaningar som konstituerar traditionella värderingar i ämnet. Exempelvis uppmanades eleverna att kämpa och att hålla ett högt tempo. Såväl inställning som hög fysisk aktivitetsnivå har i tidigare studier visats vara viktig vid exempelvis bedömning av elevernas prestation. 12 Kom igen nu, högre tempo kan ni! Det är bra! (läraren berömmer ett agerande) 10 Linde, s Grönlund, s Se exempelvis Mikael Quennerstedt, Hälsa eller inte hälsa är det frågan?, Utbildning och demokrati, Årgång 16 (2007:2), s ; Karin Redelius, MVG i idrott och hälsa vad krävs då? elevers syn på lärares bedömningspraktik, Svensk Idrottsforskning, Årgång 17 (2008:4), s

10 Fokusera på att lyssna på bandet, alla måste vara tysta (i samband med en avspänningsövning) Gruppundervisning Av den totala tid läraren använde för att kommunicera målsättningen med lektionen, användes störst del åt metoden, d v s själva görandet och instruktioner för att förklara tillvägagångssätt eller teorier. I detta ingår att läraren visar och berättar för hela gruppen hur något ska genomföras eller förklarar hur någonting kan förstås Individuell undervisning Vid observationerna hade läraren individuella samtal med eleverna. Emellertid har det varit svårt att avgöra huruvida dessa samtal har varit av undervisande karaktär eller rena tillrättavisningar av ett oönskat beteende. Dock verkar det högst sannolikt att läraren vid några av dessa tillfällen handlett, visat och förklarat hur något ska genomföras eller hur någonting kan förstås Hur hanterar och uppfattar eleverna den undervisning som förmedlas? Frågeställningen består av två delar där första delen handlar om hur eleverna hanterar det mål som läraren kommunicerar, d v s hur eleverna agerar utifrån de ovan nämnda kategorierna. Den andra delen handlar om hur de uppfattar målet, d v s om de förstår lärarens intentioner Elevens agerande Genom observationerna har det urskiljts ett antal principer för hur eleverna hanterar undervisningen som läraren ger. Totalt har sju principer uppmärksammats vilka redogörs för nedan. Önskvärt beteende. Eleverna följer lärarens instruktioner, exempelvis springer de runt i cirkel, utför styrkeövningar och avslappningsövning på lärarens uppmaning, de svarar på frågor etc. Riktad uppmärksamhet. Eleverna sitter eller står tysta och vända mot läraren. Pratbubblor. Elever pratar med varandra i mindre grupper utanför lärarens kontroll. 9

11 Annat agerande. Elev plockar med sitt halsband, pillar på sin Ipod, telefon etc. Elev spelar med klubba och boll när övriga gruppen samlas för instruktion, elever skjuter bollar på varandra istället för att följa instruktion. Elevfråga. Elev frågar: Vart ska denna övning ta? (frågan syftar tillbaka på lärarens uttalade lektionsmål.) Elev frågar: Är detta viktigt? Jag lyssnade inte. Negligerande av uppmaning. Elev hörsammar inte lärarens uppmaning, exempelvis låter bli att diskutera en fråga i grupp. Verbal protest. Exempelvis en elev som ropar Nej! när läraren presenterar en övning eller ett moment Uppfattar eleven målet? Efter genomförda lektioner fick eleverna fylla i en enkät och läraren intervjuades. Intervjun och enkätsvaren åskådliggör hur eleverna uppfattade målet med lektionen. Svaren visar på att de flesta elever (91 %) ansåg att det fanns en målsättning med lektionen. När de ombads att redogöra för målsättningen, konstateras att enbart 38 procent kunde berätta om vad den uttalade målsättningen var. Nästan tre av fyra elever (72 %) uppgav att läraren förklarade vad målsättningen var med lektionen. Däremot hade de svårt att uttrycka hur läraren kommunicerade detta då endast en av tre (34 %) kunde beskriva hur läraren förklarade. Med andra ord var eleverna medvetna om att det fanns en målsättning med lektionen, men de hade svårt att redogöra för den och hur den hade förmedlats. Enligt läraren är deras sätt att arbeta, där varje lektionsmål tydlig ska förmedlas till eleverna, ett sätt för eleverna att enkelt följa med och motiveras. Läraren menar att deras sätt att arbete medför att en majoritet av eleverna nås, d v s att de tar emot målen och förstår dem. Samtidigt påpekas att alla elever inte förstår det lika lätt. Till viss del påverkas detta av hur väl inarbetad lektionen är, hur tydlig läraren är i målbeskrivningen och dagsformen hos såväl läraren som eleverna. Läraren menar också att det kan förklaras av elevgruppen: 10

12 Detta är mycket beroende på vilken klass man har, vissa klasser, teknik, natur, är oftast lätta. De är mer motiverade och tar ju emot det mycket mer än vad t e x elprogrammet gör. 13 Lärarens förhoppning är att elevernas reflekterande kring målet ska medvetandegöra vad som är viktig kunskap. Problemet är dock att de givna ramarna begränsar lärarens handlingsutrymme. Denne vill ägna mycket tid åt reflektion samtidigt som valet av metod, d v s själva görandet, kräver mycket tid för att uppnå önskad effekt. Helst skulle man vilja ha en minuter (syftar på inledning och reflektion, vår anm.) så att man skulle kunna ha en riktigt bra genomgång, svara på frågor och så, men då blir det väldigt lite tid till själva genomförandet. Ett problem med att tiden för reflektion kring målet inte tillägnas tillräckligt med lektionsutrymme, blir att de hamnar i ett sorts vakuum där eleverna uppfattar att det finns ett mål men inte vad det innehåller. Vidare tycks en del elever gå in på lektionerna med en föreställning om vad lektionerna i ämnet ska innehålla. De skapar på så sätt ett eget mål med lektion som inte alltid överensstämmer med lärarens. I tidigare forskning har undervisningen liknats vid ett självspelande piano. 14 Det räcker med att läraren signalerar vilken metod som ska användas på lektionen för att eleverna utifrån sin förförståelse ska frammana de regler och normer som gäller för aktiviteten. Normer som ofta är förknippade med tävlingsidrotten. Så här uttryckte läraren denna problematik: om metoden är att spela basket men målet är [ ] intensiv träning i form av intervaller, spelar det egentligen inte någon roll hur mycket man får bollen eller inte. Då kan det vara dom som står under korgen och väntar på att få boll och göra mål, dom tycker att de haft en jättebra lektion och dom har gjort många mål, men dom har missat hela det som vi skulle jobba med på den lektionen Avslutande diskussion Syftet med den här studien har varit att undersöka den rörelse eller transformering som sker från den lokala kursplanen, d v s det som skrivs, till realiseringsnivån där 13 Följande citat är hämtade från lärarintervjun 14 Håkan Larsson & Karin Redelius, Några pedagogiska utmaningar i relation till ämnet idrott och hälsa, i Mellan nytta och nöje bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Håkan Larsson & Karin Redelius (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004), s

13 läraren och eleverna agerar, d v s det som görs. En central fråga har således varit att analysera hur ämnet kommuniceras på realisationsarenan, där lärare, elever och ämnets text möts. Viktiga slutsatser från studien är att det finns en diskrepans mellan den formulerande målsättningen och elevernas mottagande av den, d v s de är medvetna om att det finns en målsättning, men inte vad den är. Vidare har olika principer eller kategorier, för hur målsättningen med undervisningen kommuniceras och hur den hanteras av eleverna, identifierats. I resultaten framgår att redogörandet för och beskrivandet av målet tar lite tid av lektionen i förhållande till de andra kategorierna. Det betyder att det finns flera principer för hur målsättningen kommuniceras. I svagt avgränsade ämnen har språket betydelse för hur målsättningen tas emot och uppfattas. Ämnet idrott och hälsa har i tidigare studier konstaterats vara svagt avgränsat i förhållande till styrdokument, men samtidigt starkt internt avgränsat i förhållande till lärare och elevers erfarenheter och attityder. 15 Detta får konsekvenser då språket inte enbart handlar om redogörandet för och beskrivandet av målet utan också om lärarens handlande. Handlandet styrs av ämnets starka avgränsning i förhållande till lärare och elevers förförståelse för vad ämnet kan och får innehålla. Detta får således betydelse för vad eleverna uppfattar vara målet med undervisningen. Med andra ord kommuniceras målsättningen genom det som görs vilket i sin tur styrs av tidigare erfarenheter och attityder, något som nödvändigtvis inte behöver vara detsamma som det uttalade målet. Enligt Lindes analysverktyg formuleras lärarens mål med undervisningen på tranformeringsarenan. Då THG har utvecklat ett förhållningssätt som är starkt knutet till skolverkets styrdokument kan man fråga sig om det skett en förskjutning av transformeringsarenan närmare formuleringsarenan, d v s om ramfaktorerna har fått mindre betydelse vid utformandet av målen. Samtidigt kvarstår ramfaktorerna då ämnets text utformas. Detta medför att innehållet fortfarande påverkas av t e x traditioner, elevgruppens storlek och tid till förfogande, det blir med andra ord ett gap mellan mål och metod. Detta kan förklara varför eleverna inte förstår eller uppfattar målsättningen som läraren vill förmedla. Utmaningen häri ligger inte i att omformulera målen, snarare att föra upp ramarna till diskussion. Exempelvis kanske 15 Lundvall, Meckbach & Wahlberg, s

14 tiden till förfogande behöver varieras beroende på mål med lektionen för att eleverna ska tillgodogöra sig kunskapen som eftersträvas. Även om ramarna bör diskuteras finns det skäl att fråga sig hur mycket tid som ska ägnas till att förklara ett mål för eleverna. I studien konstateras att eleverna till stor del uppfattar målet genom görandet. Därför är det inte säkert att eleverna förstår målet bättre genom att läraren förklara mer. Istället kanske eleverna tappas på vägen då detta strider mot deras förförståelse för vad ämnets text ska innehålla. Snarare bör fokus läggas på hur ämnet kommuniceras mellan lärare och elev. Genom att göra eleverna mer delaktiga i valet av metod blir det aktuella målet mer realiserbart eftersom metoden formulerats på elevernas språk. Med andra ord behöver eleverna bli mer delaktiga när målen ska konkretiseras till ett innehåll. Samtidigt skulle ett mer reflekterande förhållningssätt kunna bidra till att eleverna förstår målet bättre. I studien samt i tidigare studier har konstaterats att läraren ägnar liten tid åt elevens svar när en fråga ställts. 16 Resultaten tyder således på att de formulerade målen får mindre genomslagskraft eftersom den starka interna avgränsningen har en så stor inverkan. Detta betyder att reflekterandet får stå tillbaka då förväntningarna på vad ämnet ska innehålla medför att fokus flyttas från målet till metoden. Därför finns det anledning att anta att ett ökat elevinflytande vid planerandet av lektionens innehåll, tillsammans med ett ökat reflekterande kan överbygga den språkbarriär som identifierats, och således öka elevernas målförståelse. Avslutningsvis kan man ställa sig frågan hur den undervisning ser ut där alla elever förstår målsättningen? THG har startat en process som på intet sätt är avslutad då de har försökt att flytta fokus från metoden till målet. Dock kan man fråga sig om alla elever kommer att nås med ett sådant arbetssätt. Vilken betydelse har t e x ålder, etnicitet och val av studieinriktning för elevens förståelse av den formulerade målsättningen? Vilka elever kommer att premieras av en undervisning där görandet får stå tillbaka för reflekterandet? Och finns det en risk att den kroppsliga praktiken glöms bort då strävan efter att framhålla ämnet som ett kunskapsämne gör att 16 Linde s

15 undervisningen mer liknar den som sker i klassrummet? Vi menar att detta påverkar ämnets status, och kanske i längden dess existens i den svenska skolan. Genom att finna en balans mellan reflektion och den kroppsliga praktiken kan ämnet förstås som ett kunskapsämne utan att ämnets kärna, den fysiska aktiviteten, försvinner. 14

16 Litteraturförteckning Otryckta källor Intervju med lärare i idrott och hälsa vid Thorildsplans Gymnasium, genomförd 1/ Inspelningen finns i författarnas ägo. Tryckta källor Grönlund, Jens. Måste jag spela basket? Att arbeta med lokala kursplaner, lektionsplaneringar, betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa; Praktiknära forskning inom idrott och hälsa; Rapport 3:2007 (Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, 2007). Larsson, Håkan & Redelius, Karin. Några pedagogiska utmaningar i relation till ämnet idrott och hälsa i Mellan nytta och nöje bilder av ämnet idrott och hälsa, red Håkan Larsson & Karin Redelius (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004), s Linde, Göran. Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori (Lund: Studentlitteratur, 2006). Lundvall, Suzanne, Meckbach, Jane & Wahlberg, Johan. Lärandets form och innehåll lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007, Svensk Idrottsforskning, Årgång 17 (2008:4), s Lundvall, Suzanne & Meckbach, Jane. Mind the Gap Physical education and Health and the Frame Factor Theory as a Tool for Analysing Educational Settings, Physical Education and Sport Pedagogy, (2008:4), pp Meckbach, Jane & Lundvall, Suzanne. Idrottsdidaktik konsten att undervisa idrott, i Idrottsdidaktiska utmaningar, red. Håkan Larsson & Jane Meckbach (Stockholm: Liber AB, 2007), s Redelius, Karin. MVG i idrott och hälsa vad krävs då? elevers syn på lärares bedömningspraktik, Svensk Idrottsforskning; Årgång 17 (2008:4), s Säljö, Roger. Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv (Stockholm: Prisma, 2000). Quennerstedt, Mikael. Hälsa eller inte hälsa är det frågan?, Utbildning och demokrati, Årgång 16 (2007:2), s

17 Observatör: Kurs: BILAGA 1 Observatörens position: Block: Datum: Syftet med lektionen: Tid: Antal elever: Lokal: Antal lärare: Tid och verksamhet Budskap från lärare till elev eller grupp elever. Budskapet berör lektionens/kunskapsblockets innehåll, mål eller syfte. Elevens agerande/reaktion på lärarens budskap, t.ex. protest, motfråga, prat med kompisen, riktad uppmärksamhet etc.

18 1. Årskurs: BILAGA 2 2. Kön: Kvinna Man 3. Födelseår: Du har precis genomfört en lektion, vad är målsättningen med kunskapsblocket som den är en del utav? 5. Vad har du lärt dig av lektionen? Beskriv det som du tycker är viktig kunskap. 6. Fanns det en målsättning med lektionen? Ja Nej Vet ej Om så var fallet, vad var målsättningen? 7. Förklarade läraren vad målsättningen med dagens lektion var? Ja Nej Vet ej Om så var fallet, hur förmedlade läraren detta? 8. Var innehållet relevant i förhållande till målsättningen med lektionen? Motivera ditt svar: Ja Nej Vet ej 9. Vilka kunskaper anser du är viktig i idrott och hälsa? Tack för din medverkan!

19 BILAGA 3 Semistrukturerad intervju: Frågeområden: Generell summering av hur läraren tänker kring dagens undervisning Målet med lektionerna idag Förklarar du målet för eleverna? Hur? Upplever du att eleverna förstår målet? Hur bedömer du det? (elevernas agerande) Var dagens lektionsinnehåll kopplat till lektionsmålet/kunskapsblocket? På vilket sätt? Arbetar du fortlöpande/kontinuerligt med att förmedla/understryka målsättningen med lektionen? Hur då? Återkoppling? Upplever du att eleverna agerar i linje med målsättningen? Handlar de på ett sätt som främjar målet? Vad anser du är viktig kunskap i ämnet? Förstår eleverna vad du anser är viktig kunskap? Hur bedömer du det? Finns det en skriftlig målsättning med lektionerna och blocken?

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS KURSPLAN Uppdragsutbildning Lärarlyft II 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS Basdata Kursen är en uppdragsutbildning inom ramen

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap. Examination 2. Intervjustudie. Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp

Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap. Examination 2. Intervjustudie. Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp Malmö högskola Lärande och Samhälle Idrottsvetenskap Examination 2 Intervjustudie Bedömningsprocesser och gestaltningsformer, 15 hp Idrott och lärande Vårterminen 2012 Ansvarig lärare: Mikael Londos Kursledare:

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning till

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. 1 (5) VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING MED ÄMNESDIDAKTIK I, INRIKTNING GYMNASIET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG TEACHING PRACTICE WITH DIDACTICS I, IN UPPER SECONDARY SCHOOL, 15 CREDITS Basdata Kursen ingår i verksamhetsförlagd

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (1 30 hp) ska den studerande kunna:

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (1 30 hp) ska den studerande kunna: Dnr: 2014/1270 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap 1IDÄ02 Idrott och hälsa I inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Physical and health

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Intervjuer i granskning av undervisning

Intervjuer i granskning av undervisning 2013-02-20 1 (10) Intervjuer i granskning av undervisning Vad är en intervju? En intervju kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis observationer. Med andra ord så interagerar

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Mål, friutrymme, process

Mål, friutrymme, process Mål, friutrymme, process - Lgr 11 och några idéer kring lokal pedagogisk planering Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Innehåll Pendling mellan mål och process Resultat av en studie Två historielärares

Läs mer

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:9 Vad krävs för G? En studie om elevers förståelse av betygskriterier och kunskapskrav i Idrott och hälsa Tove Lindeberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (1 30 hp) ska den studerande kunna:

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (1 30 hp) ska den studerande kunna: Dnr: 2016/3167 3.1.2.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap 1IDÄ02 Idrott och hälsa I inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Physical and health

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA, PÅBYGGNADSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH, CONTINUATION COURSE, 20 CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA, PÅBYGGNADSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH, CONTINUATION COURSE, 20 CREDITS IDROTTSHÖGSKOLAN KURSPLAN 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA, PÅBYGGNADSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH, CONTINUATION COURSE, 20 CREDITS LADOK-kod: IDHÄPÅ BESLUT OCH RIKTLINJER Kursen utgör en påbyggnadskurs

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har fokus på verksamhetsutveckling. Den har

Läs mer

VFU som plattform för FoU Handledarutbildning. Samverkanskonferens på GIH Jane Meckbach

VFU som plattform för FoU Handledarutbildning. Samverkanskonferens på GIH Jane Meckbach VFU som plattform för FoU Handledarutbildning Samverkanskonferens på GIH 2016-10-26 Jane Meckbach Handledarutbildning i samverkan Tre pelare vetenskaplig-teoretisk kunskap (episteme) praktisk-produktiv

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

IDROTTSHÖGSKOLAN KURSPLAN

IDROTTSHÖGSKOLAN KURSPLAN IDROTTSHÖGSKOLAN KURSPLAN 1 (5) FÖRDJUPNINGSSPECIALISERING, IDROTT OCH HÄLSA III, UTAN EXAMENSARBETE, 20 POÄNG Advanced Course in Physical Education and Health, excl Degree Project, 20 Credit Points LÄRDOK-kod:

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 4-6, 30 HÖGSKOLEPOÄNG, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION FÖR SCHOOL YEAR 4-6, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS, 30 CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 4-6, 30 HÖGSKOLEPOÄNG, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION FÖR SCHOOL YEAR 4-6, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS, 30 CREDITS Laddokkod Giltighetstid tills vidare 1 (6) IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 4-6, 30 HÖGSKOLEPOÄNG, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION FÖR SCHOOL YEAR 4-6, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS, 30 CREDITS Basdata Kursen

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Introduktion. Didaktisk ämnesteori i gymnastik. Mål. Innehåll. Barn och fysisk aktivitet i samhället. Idrott i samhället =?

Introduktion. Didaktisk ämnesteori i gymnastik. Mål. Innehåll. Barn och fysisk aktivitet i samhället. Idrott i samhället =? Introduktion Didaktisk ämnesteori i gymnastik Barn och fysisk aktivitet i samhället Idrott i samhället =? Skolgymnastik jan-erik romar Gymnastik / grundsk, gymn, PF http://www.vasa.abo.fi/users/jromar/nyland/nylandsinfo.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en

Läs mer

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Inledning till presentationen Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA, PÅBYGGNADSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH, CONTINUATION COURSE, 20 CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA, PÅBYGGNADSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH, CONTINUATION COURSE, 20 CREDITS GIH KURSPLAN 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA, PÅBYGGNADSKURS, 20 poäng PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH, CONTINUATION COURSE, 20 CREDITS LADOK-kod: IDHÄPÅ BESLUT OCH RIKTLINJER Kursen utgör en påbyggnadskurs inom

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs Klippa gräset Jenny klipper gräsmattan hos Bo på 2 timmar. Måns gör det på 4 timmar. Förberedelser Utifrån en diskussion

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Nämnden för utbildningsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

Nämnden för utbildningsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Dnr: 2016/3311 3.1.2.2 Kursplan Nämnden för utbildningsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap 1GN020 Idrott och hälsa för grundlärare med inr mot arbete i åk 4 6 och grundlärare med inr mot arbete

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Årskurs 7 Franska, från vecka 34 Europas grönaste stad Ämne: Moderna språk Klass 8-9 Inledning Under höstens första veckor kommer vi att arbeta med repetition av föregående läsårs

Läs mer

Kunskapskraven. 1. Inledning

Kunskapskraven. 1. Inledning DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN 2012-07-05 Diskutera Kunskapskraven 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

VFU idrott och hälsa

VFU idrott och hälsa Studieanvisning 2016-12-07 VFU idrott och hälsa 1,5 hp VT 2017 v.4 Kurskod 971G30 (Grundlärare fritidshem) Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings Universitet 1 INNEHÅLL FÖRORD...

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Uppfyller eleverna på friskolor kunskapsmålen för Idrott och hälsa A?

Uppfyller eleverna på friskolor kunskapsmålen för Idrott och hälsa A? Uppfyller eleverna på friskolor kunskapsmålen för Idrott och hälsa A? - en kvalitativ studie om gymnasieelevers syn på idrott och hälsa A Alexandra Helin GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 56:2009

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Idrott och hälsa: Hälsa och livsstil 7,5 hp

Idrott och hälsa: Hälsa och livsstil 7,5 hp Studieanvisning 2015-01-12 Idrott och hälsa: Hälsa och livsstil 7,5 hp VT 2015 Kurskod: 923G12 Linköpings Universitet Institutionen för Kultur och Kommunikation, IKK Estetiska avdelningen, ESA Kursansvarig:

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Idrottslärare vill ha tv-spel på lektionerna

Idrottslärare vill ha tv-spel på lektionerna Idrottslärare vill ha tv-spel lektionerna Tv-spel där spelaren är fysiskt aktiv är mycket populära bland barn och ungdomar. En stor enkätundersökning visar att lärarna är positiva till spelen. Men om så

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA III, SKOLÅR 6-9, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT AND HEALTH III, SCHOOL YEAR 6-9, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA III, SKOLÅR 6-9, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT AND HEALTH III, SCHOOL YEAR 6-9, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA III, SKOLÅR 6-9, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT AND HEALTH III, SCHOOL YEAR 6-9, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen ingår i specialiseringsstudierna och är en valbar kurs inom Lärarprogrammet

Läs mer

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Bedömningsstöd i specialidrott Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Varför ett bedömningsstöd i specialidrott? 2011, nya ämnesplaner med mål, centralt

Läs mer

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Westerlundska gymnasiet i Enköpings kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Westerlundska gymnasiet i Enköpings kommun Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-03-13 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Westerlundska gymnasiet i Enköpings kommun - 2015-03-13 1 (10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer