Fattar du! Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2:2008. Om mål och kommunikation inom idrott och hälsa på gymnasieskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fattar du! Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2:2008. Om mål och kommunikation inom idrott och hälsa på gymnasieskolan"

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2:2008 Fattar du! Om mål och kommunikation inom idrott och hälsa på gymnasieskolan Mikael Schmidt Johan Wahlberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Rapport 2:2008 Handledare: Jane Meckbach

2 Sammanfattning Följande rapport har sin utgångspunkt i det utvecklingsarbete som genomförts på Thorildsplans Gymnasium i Stockholm (THG). Skolans utvecklingsarbete har bidragit till att de utformat ett mer målstyrt och reflekterande förhållningssätt till ämnet idrott och hälsa. I föreliggande studie undersöks hur elever som möter undervisningen vid THG mottar denna på realiseringsarenan, d v s hur målsättningen kommuniceras och om eleverna uppfattar målet? Syftet är således att undersöka den rörelse eller transformering som sker från den lokala kursplanen, till realiseringsnivån där läraren och eleverna agerar. Studiens syfte har lett fram till följande frågeställningar: - Hur kommuniceras målsättningen med undervisningen? - Hur hanterar och uppfattar eleverna den undervisning som förmedlas? Datainsamlingen skedde med hjälp av löpande observationer, elevenkäter samt en semistrukturerad lärarintervju. Resultaten har behandlats utifrån de två frågeställningarna och kategoriserats tematiskt samt tolkats utifrån Göran Lindes tre nivåer, formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Viktiga slutsatser från studien är att det finns en diskrepans mellan den formulerande målsättningen och elevernas mottagande av den, d v s de är medvetna om att det finns en målsättning, men inte vad den är. Vidare har olika principer eller kategorier, för hur målsättningen med undervisningen kommuniceras och hur den hanteras av eleverna, identifierats. I resultaten framgår att det finns flera principer för hur målsättningen kommuniceras. Vidare konstateras att språket får stor betydelse för hur eleverna uppfattar målet i ett ämne som både är starkt och svagt avgränsat. Genom att göra eleverna mer delaktiga i utformandet av innehållet kan språkbarriärer överbyggas och elevernas målförståelse öka.

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1. INLEDNING SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORETISK UTGÅNGSPUNKT TEORETISK UTGÅNGSPUNKT METOD RESULTAT OCH DISKUSSION HUR KOMMUNICERAS MÅLSÄTTNINGEN MED UNDERVISNINGEN? Redogör för och beskriver målet Ställer frågor Retoriska frågor Uppmaningar eller bekräftelser Gruppundervisning Individuell undervisning HUR HANTERAR OCH UPPFATTAR ELEVERNA DEN UNDERVISNING SOM FÖRMEDLAS? Elevens agerande Uppfattar eleven målet? AVSLUTANDE DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3

4 1. Inledning Hösten 2007 publicerades vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) en praktiknära forskningsrapport inom idrott och hälsa. I rapporten beskriver Jens Grönlund, lärare i idrott och hälsa, hur han och hans kollegor utvecklat den lokala kursplanen, sina arbetssätt och arbetsuppgifter på Thorildsplans Gymnasium i Stockholm (THG). Utvecklingsarbetet startade redan år 2001 då de ställde sig frågan om undervisningen i ämnet idrott och hälsa förändrats i linje med skolverkets riktlinjer enligt Lpf-94. Således blev en viktig fråga hur de som verksamma lärare kan arbeta för att uppfylla uppdraget gentemot Skolverkets intentioner. Vidare ställde de sig frågan hur de kan förmedla en tydligare bild av ämnets kunskapsobjekt till eleverna. 1 Sammanfattningsvis har utvecklingsarbetet bidragit till att de format ett mer reflekterande och gemensamt förhållningssätt till undervisningen i idrott och hälsa. Detta har inneburit att de behövt tolka ämnets övergripande syfte och således definiera vad begreppen hälsa och idrott innebär. De menar att fysisk aktivitet kan vara en metod för att lära ut kunskap i vidare mening, d v s den fysiska aktiviteten (metoden) är inte ett mål i sig, utan ett medel för att lära ut kunskap i ett mer långsiktigt perspektiv. Med detta som utgångspunkt har de utvecklat en metod för hur kunskap inom idrott och hälsa kan läras ut. Utifrån Skolverkets styrdokument har de brutit ner och tematiserat undervisningen i olika kunskapsblock med fysisk aktivitet och hälsa som gemensam nämnare. Varje block har ett tydlig övergripande mål, som redogörs för i den lokala kursplanen. Det övergripande målet preciseras av respektive lärare i mål för varje lektion. Varje lektion fungerar således som en del av en helhet, en liten pusselbit. Enligt Grönlund ska varje lektion innehålla ett tydligt mål, relaterat till det övergripande målet, och en väl genomtänkt metod för att nå detta. Genom ett reflekterande förhållningssätt ska eleverna tillägna sig de kunskaper som framhävs i målen. Därför menar han att målen måste tydliggöras för eleverna, såväl i början 1 Jens Grönlund, Måste jag spela basket? Att arbeta med lokala kursplaner, lektionsplaneringar, betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa; Praktiknära forskning inom idrott och hälsa; Rapport 3:2007 (Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, 2007). 3

5 som under lektionen. Slutligen ska varje lektion avslutas med en summerande reflektion för att bidra till elevernas kunskapsutveckling. Med utgångspunkt i ovanstående finns det anledning att studera hur elever som möter undervisningen vid THG mottar denna på realiseringsarenan, d v s hur målsättningen kommuniceras och om eleverna uppfattar målet? 2. Syfte, frågeställningar och teoretisk utgångspunkt Syftet är att undersöka den rörelse eller transformering som sker från den lokala kursplanen, d v s det som skrivs, till realiseringsnivån där läraren och eleverna agerar, d v s det som görs. Studiens syfte har lett fram till följande frågeställningar: - Hur kommuniceras målsättningen med undervisningen? - Hur hanterar och uppfattar eleverna den undervisning som förmedlas? 2.1. Teoretisk utgångspunkt Inspirerad av bl a Basil Bernstein och ramfaktorteorin har Göran Linde skapat ett analysverktyg, en modell för hur den faktiska undervisningen kan härledas till den skrivna läroplanen. Linde beskriver tre nivåer för att åskådliggöra denna rörelse, formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. På den första nivån, formuleringsarenan, skapas det föreskrivna innehållet, d v s kurs- och läroplaner skrivs, påverkade av exempelvis strömningar i samhället. På den andra nivån tolkas det föreskrivna innehållet, med tillägg och fråndrag utifrån styrande ramar (se figur 1), till bl a lokala kursplaner. I denna process agerar flera olika aktörer. Vidare påverkas tolkningen av huruvida ämnet är starkt eller svagt avgränsat. Ett ämne som är starkt avgränsat och inramat har tydligare gränser för vad som är giltigt stoff, d v s vad som innesluts respektive utesluts, än ett ämne som är svagt avgränsat. I ett sådant ämne verkar den formulerade läroplanen starkare än i ett svagt ämne där det lämnas mycket utrymme för skilda tolkningar. Slutligen genomförs undervisningen på realiseringsarenan där lärare, elever och ämnets text 4

6 möts (Se figur 1). 2 Ämnets text kan förklaras som det stoff, den kunskap och tillhörande kroppsövningskultur som bildar undervisningen, t e x läromedelstexten om ergonomi, den av läraren utvalda dansen eller lekens regler. 3 I den avslutande diskussionen kommer vi att återkomma till hur våra resultat kan förstås med hjälp av Lindes analysverktyg. Figur 1. Analysverktyg för att förstå transformeringen från formuleringsarenan till realiseringsarenan. Modellen utvecklad utifrån Lundvalls & Meckbachs tolkning av Lindes analysverktyg Metod Förekommande undersökning är en pilotstudie genomförd som ett praktiknära forskningsprojekt. Studiens omfattning motsvarar ungefär 160 arbetstimmar och är genomförd under tre månader hösten Då utgångspunkten varit att studera en gymnasieskola med väl dokumenterad lokal kursplan med tydlig målanknytning skedde ett strategiskt urval av skola och studieobjekt. I undersökningen deltog två gymnasieklasser från år ett och två, sammanlagt 53 elever, samt en lärare i idrott och hälsa. Totalt undersöktes två lektioner. Datainsamling skedde med hjälp av löpande observationer enligt ett utarbetat protokoll (bilaga 1), elevenkäter med öppna och slutna svarsalternativ (bilaga 2) samt en semistrukturerad lärarintervju (bilaga 3). 2 Göran Linde, Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori (Lund: Studentlitteratur, 2006); Suzanne Lundvall, Jane Meckbach & Johan Wahlberg, Lärandets form och innehåll lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007, Svensk idrottsforskning; Årgång 17 (2008:4), s ; Suzanne Lundvall & Jane Meckbach, Mind the Gap Physical education and Health and the Frame Factor Theory as a Tool for Analysing Educational Settings, Physical Education and Sport Pedagogy (2008:4), pp Jane Meckbach & Suzanne Lundvall, Idrottsdidaktik - konsten att undervisa idrott, i Idrottsdidaktiska utmaningar, red. Håkan Larsson & Jane Meckbach (Stockholm: Liber AB, 2007), s Lundvall & Meckbach (2008) pp

7 För att säkerställa att observationsschemat och elevenkäten fyllde önskad funktion testades de på en pilotgrupp innan studien genomfördes. Lärarintervjun och insamlandet av elevenkäter genomfördes efter de observerade lektionerna. Intervjun spelades in och transkriberades av författarna. 5 Resultaten bygger på delar av det insamlade materialet. Materialet har bearbetats och kategoriserats tematiskt utifrån likheter och skillnader som författarna funnit. Observationerna och intervjun har behandlats kvalitativt. Enkäten består av frågor med både öppna och slutna svarsalternativ. Såväl de öppna som slutna frågorna har kategoriserats och bedömts kvantitativt. 4. Resultat och diskussion I följande avsnitt kommer resultaten att behandlas utifrån de två frågeställningarna. Under varje frågeställning har resultaten kategoriserats och kommer att diskuteras i samband med att de presenteras Hur kommuniceras målsättningen med undervisningen? Observationerna visar att målsättningen kommuniceras på ett flertal sätt, dels via det läraren säger men också genom sina handlingar. John Dewey har konstaterat att lärande är en aspekt av all mänsklig verksamhet, således inget som enbart kan kopplas till verbal kommunikation. 6 Vid bearbetning av studiens resultat har observerats sex olika kategorier på hur läraren kommunicerar målsättningen med undervisningen. - Redogör för och beskriver målet. - Ställer frågor. - Retoriska frågor. - Uppmaningar eller bekräftelser. - Gruppundervisning. - Individuell undervisning. 5 Intervju genomförd 1/ Inspelningen finns i författarnas ägo. 6 Roger Säljö, Lärande i praktiken; ett sociokulturellt perspektiv (Stockholm: Prisma, 2000), s

8 Redogör för och beskriver målet Grönlund beskriver i sin rapport att alla lektioner ska ha tydliga och uttalade mål, bl a genom att läraren i början av varje undervisningstillfälle ska gå igenom det tänkta målet med lektionen. Syftet är att göra undervisningen mer begriplig, hanterbar och meningsfull för eleverna. 7 Vid de två observerade lektionerna konstateras att läraren talade om och beskrev målet för eleverna: Målet är kunskap om spänningsreglering och två metoder för spänningsreglering, stretching och avspänning. Målet idag är att bli insatta i regler i innebandy och få förståelse för hur ett lag jobbar ihop [ ] idag ska vi fokusera på spelet, teknik och att hantera boll Ställer frågor Genom de frågor läraren ställer förmedlas vad han eller hon anser är av vikt i ämnet, d v s genom frågorna förtydligas lärarens målsättning med lektionen. Exempelvis menar Roger Säljö att det som sker, görs och motiveras på lektionerna påverkar elevernas uppfattning om vad som är betydelsefullt i ämnet, d v s undervisningens mål. 8 I tidigare studier har konstaterats att ämnet idrott och hälsa är ett svagt avgränsat ämnet i relation till styrdokument och mer traditionella ämnen. Hur ämnet kommuniceras får därför betydelse för vilka kunskaper (mål) som är viktiga. 9 Således blir lärarens frågor viktiga för vad eleverna uppfattar är målet med undervisningen. Nedan följer exempel från de observerade lektionerna: Vad händer när man stretchar? Hur jobbar musklerna? Är det någon som vet hur länge man ska hålla en stretch? När man spelar i ett lag har man olika positioner, vilka finns och vad har de för roller? Vad krävs för att agera som ett lag? Observationerna visar på att klassrumsspråket består av frågor från läraren som han eller hon redan har färdiga svar på. Tidigare undersökningar har visat att eleven 7 Grönlund, s Säljö, s Lundvall, Meckbach, & Wahlberg, s. 21; Lundvall & Meckbach (2008) pp

9 förväntas svara kort och koncist på de frågor som ställs, 10 och i observationerna kan konstateras att det lämnas litet utrymme för reflektioner i samband med dessa frågor. Därför blir svaren från eleverna kortfattade och de åtföljs snabbt av en ny fråga. Att ägna tid åt fördjupande reflektioner är något som både kurs- och läroplaner lyfter fram, därför menar Grönlund att lektionsbaserade reflektioner måste kompletteras med enskilda uppgifter för att stärka varje elevs kunskapsutveckling Retoriska frågor Förutom frågor, där läraren förväntar sig ett kort svar, visar observationerna att läraren även ställde frågor som inte var menade att besvaras, s k retoriska frågor. Dessa frågor ska väcka eftertanke och leda till reflektion hos eleverna, samt visar vad läraren anser vara centralt i undervisningen, d v s de åskådliggör vilken inriktning undervisningen ska ha och vilka mål som är viktiga. Exempelvis lyfte läraren frågor i inledningen av lektionen som eleverna skulle ta med sig och ha i åtanke under själva görandet. Vid slutet av lektionen återkom läraren till frågorna: Vad gör man på plan i ett lag? Vad är min uppgift på plan? Uppmaningar eller bekräftelser Läraren kan med såväl uppmaningar som bekräftelser uppmärksamma och förstärka ett önskvärt beteende, d v s ett elevagerande som är i linje med det stipulerade målet. På så sätt förstärks elevernas uppfattning om vad som är viktigt att lära sig. Resultaten från föreliggande studie visar att förutom uppmaningar eller bekräftelser som förstärker målet med lektionen förekom även uppmaningar som konstituerar traditionella värderingar i ämnet. Exempelvis uppmanades eleverna att kämpa och att hålla ett högt tempo. Såväl inställning som hög fysisk aktivitetsnivå har i tidigare studier visats vara viktig vid exempelvis bedömning av elevernas prestation. 12 Kom igen nu, högre tempo kan ni! Det är bra! (läraren berömmer ett agerande) 10 Linde, s Grönlund, s Se exempelvis Mikael Quennerstedt, Hälsa eller inte hälsa är det frågan?, Utbildning och demokrati, Årgång 16 (2007:2), s ; Karin Redelius, MVG i idrott och hälsa vad krävs då? elevers syn på lärares bedömningspraktik, Svensk Idrottsforskning, Årgång 17 (2008:4), s

10 Fokusera på att lyssna på bandet, alla måste vara tysta (i samband med en avspänningsövning) Gruppundervisning Av den totala tid läraren använde för att kommunicera målsättningen med lektionen, användes störst del åt metoden, d v s själva görandet och instruktioner för att förklara tillvägagångssätt eller teorier. I detta ingår att läraren visar och berättar för hela gruppen hur något ska genomföras eller förklarar hur någonting kan förstås Individuell undervisning Vid observationerna hade läraren individuella samtal med eleverna. Emellertid har det varit svårt att avgöra huruvida dessa samtal har varit av undervisande karaktär eller rena tillrättavisningar av ett oönskat beteende. Dock verkar det högst sannolikt att läraren vid några av dessa tillfällen handlett, visat och förklarat hur något ska genomföras eller hur någonting kan förstås Hur hanterar och uppfattar eleverna den undervisning som förmedlas? Frågeställningen består av två delar där första delen handlar om hur eleverna hanterar det mål som läraren kommunicerar, d v s hur eleverna agerar utifrån de ovan nämnda kategorierna. Den andra delen handlar om hur de uppfattar målet, d v s om de förstår lärarens intentioner Elevens agerande Genom observationerna har det urskiljts ett antal principer för hur eleverna hanterar undervisningen som läraren ger. Totalt har sju principer uppmärksammats vilka redogörs för nedan. Önskvärt beteende. Eleverna följer lärarens instruktioner, exempelvis springer de runt i cirkel, utför styrkeövningar och avslappningsövning på lärarens uppmaning, de svarar på frågor etc. Riktad uppmärksamhet. Eleverna sitter eller står tysta och vända mot läraren. Pratbubblor. Elever pratar med varandra i mindre grupper utanför lärarens kontroll. 9

11 Annat agerande. Elev plockar med sitt halsband, pillar på sin Ipod, telefon etc. Elev spelar med klubba och boll när övriga gruppen samlas för instruktion, elever skjuter bollar på varandra istället för att följa instruktion. Elevfråga. Elev frågar: Vart ska denna övning ta? (frågan syftar tillbaka på lärarens uttalade lektionsmål.) Elev frågar: Är detta viktigt? Jag lyssnade inte. Negligerande av uppmaning. Elev hörsammar inte lärarens uppmaning, exempelvis låter bli att diskutera en fråga i grupp. Verbal protest. Exempelvis en elev som ropar Nej! när läraren presenterar en övning eller ett moment Uppfattar eleven målet? Efter genomförda lektioner fick eleverna fylla i en enkät och läraren intervjuades. Intervjun och enkätsvaren åskådliggör hur eleverna uppfattade målet med lektionen. Svaren visar på att de flesta elever (91 %) ansåg att det fanns en målsättning med lektionen. När de ombads att redogöra för målsättningen, konstateras att enbart 38 procent kunde berätta om vad den uttalade målsättningen var. Nästan tre av fyra elever (72 %) uppgav att läraren förklarade vad målsättningen var med lektionen. Däremot hade de svårt att uttrycka hur läraren kommunicerade detta då endast en av tre (34 %) kunde beskriva hur läraren förklarade. Med andra ord var eleverna medvetna om att det fanns en målsättning med lektionen, men de hade svårt att redogöra för den och hur den hade förmedlats. Enligt läraren är deras sätt att arbeta, där varje lektionsmål tydlig ska förmedlas till eleverna, ett sätt för eleverna att enkelt följa med och motiveras. Läraren menar att deras sätt att arbete medför att en majoritet av eleverna nås, d v s att de tar emot målen och förstår dem. Samtidigt påpekas att alla elever inte förstår det lika lätt. Till viss del påverkas detta av hur väl inarbetad lektionen är, hur tydlig läraren är i målbeskrivningen och dagsformen hos såväl läraren som eleverna. Läraren menar också att det kan förklaras av elevgruppen: 10

12 Detta är mycket beroende på vilken klass man har, vissa klasser, teknik, natur, är oftast lätta. De är mer motiverade och tar ju emot det mycket mer än vad t e x elprogrammet gör. 13 Lärarens förhoppning är att elevernas reflekterande kring målet ska medvetandegöra vad som är viktig kunskap. Problemet är dock att de givna ramarna begränsar lärarens handlingsutrymme. Denne vill ägna mycket tid åt reflektion samtidigt som valet av metod, d v s själva görandet, kräver mycket tid för att uppnå önskad effekt. Helst skulle man vilja ha en minuter (syftar på inledning och reflektion, vår anm.) så att man skulle kunna ha en riktigt bra genomgång, svara på frågor och så, men då blir det väldigt lite tid till själva genomförandet. Ett problem med att tiden för reflektion kring målet inte tillägnas tillräckligt med lektionsutrymme, blir att de hamnar i ett sorts vakuum där eleverna uppfattar att det finns ett mål men inte vad det innehåller. Vidare tycks en del elever gå in på lektionerna med en föreställning om vad lektionerna i ämnet ska innehålla. De skapar på så sätt ett eget mål med lektion som inte alltid överensstämmer med lärarens. I tidigare forskning har undervisningen liknats vid ett självspelande piano. 14 Det räcker med att läraren signalerar vilken metod som ska användas på lektionen för att eleverna utifrån sin förförståelse ska frammana de regler och normer som gäller för aktiviteten. Normer som ofta är förknippade med tävlingsidrotten. Så här uttryckte läraren denna problematik: om metoden är att spela basket men målet är [ ] intensiv träning i form av intervaller, spelar det egentligen inte någon roll hur mycket man får bollen eller inte. Då kan det vara dom som står under korgen och väntar på att få boll och göra mål, dom tycker att de haft en jättebra lektion och dom har gjort många mål, men dom har missat hela det som vi skulle jobba med på den lektionen Avslutande diskussion Syftet med den här studien har varit att undersöka den rörelse eller transformering som sker från den lokala kursplanen, d v s det som skrivs, till realiseringsnivån där 13 Följande citat är hämtade från lärarintervjun 14 Håkan Larsson & Karin Redelius, Några pedagogiska utmaningar i relation till ämnet idrott och hälsa, i Mellan nytta och nöje bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Håkan Larsson & Karin Redelius (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004), s

13 läraren och eleverna agerar, d v s det som görs. En central fråga har således varit att analysera hur ämnet kommuniceras på realisationsarenan, där lärare, elever och ämnets text möts. Viktiga slutsatser från studien är att det finns en diskrepans mellan den formulerande målsättningen och elevernas mottagande av den, d v s de är medvetna om att det finns en målsättning, men inte vad den är. Vidare har olika principer eller kategorier, för hur målsättningen med undervisningen kommuniceras och hur den hanteras av eleverna, identifierats. I resultaten framgår att redogörandet för och beskrivandet av målet tar lite tid av lektionen i förhållande till de andra kategorierna. Det betyder att det finns flera principer för hur målsättningen kommuniceras. I svagt avgränsade ämnen har språket betydelse för hur målsättningen tas emot och uppfattas. Ämnet idrott och hälsa har i tidigare studier konstaterats vara svagt avgränsat i förhållande till styrdokument, men samtidigt starkt internt avgränsat i förhållande till lärare och elevers erfarenheter och attityder. 15 Detta får konsekvenser då språket inte enbart handlar om redogörandet för och beskrivandet av målet utan också om lärarens handlande. Handlandet styrs av ämnets starka avgränsning i förhållande till lärare och elevers förförståelse för vad ämnet kan och får innehålla. Detta får således betydelse för vad eleverna uppfattar vara målet med undervisningen. Med andra ord kommuniceras målsättningen genom det som görs vilket i sin tur styrs av tidigare erfarenheter och attityder, något som nödvändigtvis inte behöver vara detsamma som det uttalade målet. Enligt Lindes analysverktyg formuleras lärarens mål med undervisningen på tranformeringsarenan. Då THG har utvecklat ett förhållningssätt som är starkt knutet till skolverkets styrdokument kan man fråga sig om det skett en förskjutning av transformeringsarenan närmare formuleringsarenan, d v s om ramfaktorerna har fått mindre betydelse vid utformandet av målen. Samtidigt kvarstår ramfaktorerna då ämnets text utformas. Detta medför att innehållet fortfarande påverkas av t e x traditioner, elevgruppens storlek och tid till förfogande, det blir med andra ord ett gap mellan mål och metod. Detta kan förklara varför eleverna inte förstår eller uppfattar målsättningen som läraren vill förmedla. Utmaningen häri ligger inte i att omformulera målen, snarare att föra upp ramarna till diskussion. Exempelvis kanske 15 Lundvall, Meckbach & Wahlberg, s

14 tiden till förfogande behöver varieras beroende på mål med lektionen för att eleverna ska tillgodogöra sig kunskapen som eftersträvas. Även om ramarna bör diskuteras finns det skäl att fråga sig hur mycket tid som ska ägnas till att förklara ett mål för eleverna. I studien konstateras att eleverna till stor del uppfattar målet genom görandet. Därför är det inte säkert att eleverna förstår målet bättre genom att läraren förklara mer. Istället kanske eleverna tappas på vägen då detta strider mot deras förförståelse för vad ämnets text ska innehålla. Snarare bör fokus läggas på hur ämnet kommuniceras mellan lärare och elev. Genom att göra eleverna mer delaktiga i valet av metod blir det aktuella målet mer realiserbart eftersom metoden formulerats på elevernas språk. Med andra ord behöver eleverna bli mer delaktiga när målen ska konkretiseras till ett innehåll. Samtidigt skulle ett mer reflekterande förhållningssätt kunna bidra till att eleverna förstår målet bättre. I studien samt i tidigare studier har konstaterats att läraren ägnar liten tid åt elevens svar när en fråga ställts. 16 Resultaten tyder således på att de formulerade målen får mindre genomslagskraft eftersom den starka interna avgränsningen har en så stor inverkan. Detta betyder att reflekterandet får stå tillbaka då förväntningarna på vad ämnet ska innehålla medför att fokus flyttas från målet till metoden. Därför finns det anledning att anta att ett ökat elevinflytande vid planerandet av lektionens innehåll, tillsammans med ett ökat reflekterande kan överbygga den språkbarriär som identifierats, och således öka elevernas målförståelse. Avslutningsvis kan man ställa sig frågan hur den undervisning ser ut där alla elever förstår målsättningen? THG har startat en process som på intet sätt är avslutad då de har försökt att flytta fokus från metoden till målet. Dock kan man fråga sig om alla elever kommer att nås med ett sådant arbetssätt. Vilken betydelse har t e x ålder, etnicitet och val av studieinriktning för elevens förståelse av den formulerade målsättningen? Vilka elever kommer att premieras av en undervisning där görandet får stå tillbaka för reflekterandet? Och finns det en risk att den kroppsliga praktiken glöms bort då strävan efter att framhålla ämnet som ett kunskapsämne gör att 16 Linde s

15 undervisningen mer liknar den som sker i klassrummet? Vi menar att detta påverkar ämnets status, och kanske i längden dess existens i den svenska skolan. Genom att finna en balans mellan reflektion och den kroppsliga praktiken kan ämnet förstås som ett kunskapsämne utan att ämnets kärna, den fysiska aktiviteten, försvinner. 14

16 Litteraturförteckning Otryckta källor Intervju med lärare i idrott och hälsa vid Thorildsplans Gymnasium, genomförd 1/ Inspelningen finns i författarnas ägo. Tryckta källor Grönlund, Jens. Måste jag spela basket? Att arbeta med lokala kursplaner, lektionsplaneringar, betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa; Praktiknära forskning inom idrott och hälsa; Rapport 3:2007 (Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, 2007). Larsson, Håkan & Redelius, Karin. Några pedagogiska utmaningar i relation till ämnet idrott och hälsa i Mellan nytta och nöje bilder av ämnet idrott och hälsa, red Håkan Larsson & Karin Redelius (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004), s Linde, Göran. Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori (Lund: Studentlitteratur, 2006). Lundvall, Suzanne, Meckbach, Jane & Wahlberg, Johan. Lärandets form och innehåll lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007, Svensk Idrottsforskning, Årgång 17 (2008:4), s Lundvall, Suzanne & Meckbach, Jane. Mind the Gap Physical education and Health and the Frame Factor Theory as a Tool for Analysing Educational Settings, Physical Education and Sport Pedagogy, (2008:4), pp Meckbach, Jane & Lundvall, Suzanne. Idrottsdidaktik konsten att undervisa idrott, i Idrottsdidaktiska utmaningar, red. Håkan Larsson & Jane Meckbach (Stockholm: Liber AB, 2007), s Redelius, Karin. MVG i idrott och hälsa vad krävs då? elevers syn på lärares bedömningspraktik, Svensk Idrottsforskning; Årgång 17 (2008:4), s Säljö, Roger. Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv (Stockholm: Prisma, 2000). Quennerstedt, Mikael. Hälsa eller inte hälsa är det frågan?, Utbildning och demokrati, Årgång 16 (2007:2), s

17 Observatör: Kurs: BILAGA 1 Observatörens position: Block: Datum: Syftet med lektionen: Tid: Antal elever: Lokal: Antal lärare: Tid och verksamhet Budskap från lärare till elev eller grupp elever. Budskapet berör lektionens/kunskapsblockets innehåll, mål eller syfte. Elevens agerande/reaktion på lärarens budskap, t.ex. protest, motfråga, prat med kompisen, riktad uppmärksamhet etc.

18 1. Årskurs: BILAGA 2 2. Kön: Kvinna Man 3. Födelseår: Du har precis genomfört en lektion, vad är målsättningen med kunskapsblocket som den är en del utav? 5. Vad har du lärt dig av lektionen? Beskriv det som du tycker är viktig kunskap. 6. Fanns det en målsättning med lektionen? Ja Nej Vet ej Om så var fallet, vad var målsättningen? 7. Förklarade läraren vad målsättningen med dagens lektion var? Ja Nej Vet ej Om så var fallet, hur förmedlade läraren detta? 8. Var innehållet relevant i förhållande till målsättningen med lektionen? Motivera ditt svar: Ja Nej Vet ej 9. Vilka kunskaper anser du är viktig i idrott och hälsa? Tack för din medverkan!

19 BILAGA 3 Semistrukturerad intervju: Frågeområden: Generell summering av hur läraren tänker kring dagens undervisning Målet med lektionerna idag Förklarar du målet för eleverna? Hur? Upplever du att eleverna förstår målet? Hur bedömer du det? (elevernas agerande) Var dagens lektionsinnehåll kopplat till lektionsmålet/kunskapsblocket? På vilket sätt? Arbetar du fortlöpande/kontinuerligt med att förmedla/understryka målsättningen med lektionen? Hur då? Återkoppling? Upplever du att eleverna agerar i linje med målsättningen? Handlar de på ett sätt som främjar målet? Vad anser du är viktig kunskap i ämnet? Förstår eleverna vad du anser är viktig kunskap? Hur bedömer du det? Finns det en skriftlig målsättning med lektionerna och blocken?

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA III, SKOLÅR 6-9, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT AND HEALTH III, SCHOOL YEAR 6-9, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA III, SKOLÅR 6-9, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT AND HEALTH III, SCHOOL YEAR 6-9, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA III, SKOLÅR 6-9, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT AND HEALTH III, SCHOOL YEAR 6-9, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen ingår i specialiseringsstudierna och är en valbar kurs inom Lärarprogrammet

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Lärandets form och innehåll lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007

Lärandets form och innehåll lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007 Lärandets form och innehåll lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007 Vilket lärande är det egentligen som eftersträvas inom ämnet idrott

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Idrott med inriktning mot Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, Intermediate Course, 30 higher education credits

Idrott med inriktning mot Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, Intermediate Course, 30 higher education credits 1(5) Kursplan Hälsoakademin Idrott med inriktning mot Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, Intermediate Course, 30 higher education credits Kurskod: ID1410 Utbildningsområde:

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Kursen är en uppdragsutbildning för Skolverket - Lärarfortbildning. Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2008-03-05.

Kursen är en uppdragsutbildning för Skolverket - Lärarfortbildning. Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2008-03-05. 1 (7) LÄRARSKAPET I RÖRELSE - IDROTTSDIDAKTISKA UTMANINGAR, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PROFESSIONAL TEACHERHOOD IN MOVEMENT - DIDACTICAL CHALLENGES IN PHYSICAL EDUCATION, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen

Läs mer

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt Räkna med flyt Som ett led i att höja elevernas resultat införs ett kommunövergripande arbetssätt med diagnoser och tillhörande analysarbete. Diamants aritmetikdel ska vara ett redskap för lärarna i deras

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2

Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2 Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2 Syfte Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Metoder för att ge dig fler och förfinade redskap i undervisningen. Syfte Att ge dig nya och förfinade verktyg för att bemöta, coatcha och

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 TUMMEN UPP! Ç Idrott och hälsa ÅK 3 Chris Qwist KARTLÄGGNING LGR 11 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till

Läs mer

Idrott och hälsas didaktik (15 högskolepoäng)

Idrott och hälsas didaktik (15 högskolepoäng) 2008-03-25 Idrott och hälsas didaktik (15 högskolepoäng) Teaching and learning in physical education II ( 15 ECTS credits) VT-2008 Inriktning idrott och hälsa Hälsoakademin Örebro universitet 1 Inriktning

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer