STUDIEHANDLEDNING. Skolan som system och idé Grundlärare, distans

Transkript

1 Karlstads universitet Utbildningsvetenskaplig kärna Skola som system och idé - grundlärare 15 högskolepoäng Kurskod: LPGG01 Anm. kod: STUDIEHANDLEDNING Skolan som system och idé Grundlärare, distans Hösten 2013

2 Inledning Den text ni har framför er är riktad till er som läser kursen Skola som system och idé och som skall bli lärare i grundskolan F-3 eller 4-6. Den är ett komplement till kursplanen 1 och syftar till att ge en grovkornig överblick över vad ni kommer att få vara med om under kursens gång samt motiv bakom kursens innehåll och upplägg. Överblick över kursens innehåll Kursen handlar om att tillägna sig kunskap om hur det som utgör läraryrkets kärna, dvs. undervisning är beroende av ett vidare sammanhang. Exempelvis handlar mötet med eleverna inte endast om att lära dem läsa, skriva och räkna. Läraren skall också fostra i enlighet med skolans och vårt samhälles värdegrund. Dessutom är skolan politiskt styrd och varje lärare har på så vis att ta hänsyn till olika politiska beslut som reglerar hennes verksamhet. Hur utbildningssystemet är uppbyggt inverkar också på lärarens vardag och så gör också den närmiljö som skolan ligger i. Det kan vara en skillnad att undervisa barn på Lidingö relativt barn i Rosengård. Att förstå och nå kunskap om olika sammanhang inom vilket ni i framtiden kommer att bedriva er dagliga undervisning är mycket viktigt för era möjligheter att bedriva den på ett bra sätt. I kursen skall vi närma oss och fördjupa oss i undervisningens sammanhang genom att tematisera det närmare bestämt i fyra olika teman. Det första temat heter Skolans styrning och löper fram till och med den 16 september då det examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift. Temat ger en bild av vad som styr skolan och hur vårt utbildningssystem är uppbyggt. Fokus ligger på hur det ser ut kring dessa frågor idag. Den nya läroplanen, Lgr 11 vittnar om att förändringar sker i och utanför skolan som påverkar undervisningen. För att förstå sammanhanget kring undervisningen är det därför viktigt med ett historiskt perspektiv. Det andra temat heter Skolans historia och löper fram till och med den 1 oktober då det examineras genom en skriftlig tentamen på respektive lärcenter. Genom att blicka bakåt i tiden ges en grundligare förståelse av dagens läge. Vi ser vad som har varit likadant över tid, vad som har förändrats och vad som återkommer. Det som har kännetecknat skolan över tid knyts också till samhällsutvecklingen i stort. Det är först då man som lärare kan se hur skola och samhälle är tätt förbundna på många sätt. En tematik i denna förbindelse handlar om att fundera över om vissa gynnas av hur skolan fungera medan andra missgynnas, att skolan på så vis kanske återskapar orättvisor eller skapar mer rättvisa? Frågor likt denna behandlas inom vårt historiska tema. Det tredje och fjärde temat löper parallellt och heter Pedagogisk-didaktiska perspektiv och skolans läroplan, respektive Skolans värdegrund. Temana löper fram till och med måndagen den 28 oktober (F-3) och tisdagen den 29 oktober (4-6) då det är närträff vid universitetet i Karlstad. De examineras som en helhet genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift av mer fördjupat slag än den första skriftliga uppgiften. Även denna uppgift seminariebehandlas. I det första temat diskuteras mer grundläggande perspektiv på undervisning och lärande. Vad innebär det att ta sin utgångspunkt i elevers förståelse av världen och hur kan detta knytas till det som läraren har som uppdrag att undervisa om? Och vad är det som ligger bakom att läraren skall undervisa om det som anges i läroplaner och 1 Om ni ännu inte tagit del av kursplanen så gör det nu. Det är kursplanen som anger kursens mål, huvudsakliga innehåll samt examinationsformer.

3 kursplaner? Detta är frågor som är av pedagogiskt-didaktisk art, respektive hör till läroplansområdet. Slutligen tematiseras en central aspekt av skolan och lärarens vardag, att fostra i enlighet med grundläggande värden i vårt samhälle. Vad innebär det att ha detta uppdrag? Kan ni som framtida lärare verka för allas lika värde, individen frihet och integritet osv. utan större bekymmer? Vilka möjligheter finns här? Vilka svårigheter kan vi se? Och hur skall vi egentligen förstå de grundläggande värdena som skolan skall främja? Detta är ett centralt perspektiv som egentligen kommer att löpa som en röd tråd genom hela kursen men som tas upp mer intensivt i slutdelen av kursen. Överblick över kursens upplägg Behandlingen av varje tema sker genom att studentaktiviteter (enskilt och i grupp) växlas med lärarledda aktiviteter där lärarna fungerar som föreläsare, seminarieledare och mentorer. Följande aktiviteter och struktur gäller: Mentor: I kursen möter ni i huvudsak fyra lärare; Niclas Modig, Ann-Kristin Högman, Anders Österberg och Roger Olsson. Niclas Modig och Anders Österberg fungerar som mentorer för er som läser med inriktning mot F-3 och Ann-Kristin Högman och Roger Olsson för er som läser med inriktning mot 4-6. Individuell inläsning: Ni ges i regel tid för individuell inläsning inför föreläsningar. Föreläsning: En föreläsning sker på temat med problematiserande inslag som behandlas av er i grupp med en gemensam uppföljning ledd av föreläsaren. Studiegruppsuppgifter: Varje tema har studiegruppsuppgifter. Det är uppgifter som ni i studiegrupperna skall arbeta med som förberedelse inför temats formativa seminarier och på så vis, i förlängningen, den examinerande uppgiften. En eller flera sådana uppgifter ingår i varje tema. Formativa seminarier: De formativa seminarierna leds i regel av samma personer som är mentorer. De sker via telebild och syftar till att synliggöra på vad sätt det ni tillägnat er hänger ihop med det som ni skall tillägna er fortsättningsvis inom temat inför det tillfälle då ni skall visa vad ni har tillägnat sig, dvs. examinationen. Så ser alltså strukturen och aktiviteterna ut. Nedan ges ett schema under vilken tid de olika teman löper och vilken litteratur som hör till vilket tema (se nästa sida):

4 Tid Tema Litteratur 26/8-16/9 Skolans styrning Lärare: Niclas Modig 17/9-1/10 Skolans historia Lärare: Anki Högman 2/10-9/10 Pedagogiskdidaktiska perspektiv och skolans läroplan Lärare: Roger Olsson och Anders Österberg 10/10-29/11 Skolans värdegrund Lärare: Roger Olsson Erdis, Mare. Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur sidor lärare. Stockholm: Natur och kultur 2012, sidorna (2010 års upplaga ). Pierre, Jon. Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups 2007, 208 sidor (exklusive sidorna 23-48). Skolverket. Tio EU-länders utbildningssystem. En översiktlig bild. Stockholm. Skolverket 2007, 77 sidor (Pdf-fil) lärare. Stockholm: Natur och kultur 2012, sidorna och (2010 års upplaga , ). Pierre, Jon. Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups 2007, sidorna Linde, Göran. Det skall ni veta. En introduktion till läroplansteori Lund: Studentlitteratur 2006, 133 sidor Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke. Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 2009, 73 sidor lärare. Stockholm: Natur och kultur 2012, sidorna, (2010 års upplaga ). Vallberg, Roth, Ann-Kristin. De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur 2002, 216 sidor Fjellström, Roger. Skolområdets etik. En studie i skolans fostran. Lund: Studentlitteratur 2004, 383 sidor Jacobsen, Bo, Chritiansen, Irene & Sand Jespersen, Christina. Möt eleven. Lärarens väg till demokrati i klassen Lund: Studentlitteratur 2004, 126 sidor Omexaminationer sker efter kursen examination 1 måndagen den 11/11 och examination 2 onsdagen den 20/11. Omexamination, examination 3 (Pedagogisk-didaktiska perspektiv och skolans läroplan / Skolans värdegrund) sker i samband närträff på KAU tisdag 14 januari Exakta tider meddelas senare och är beroende av antalet deltagare i seminariet. Nästa omgång omexaminationer sker under vårterminen. Därefter sker omexaminationer i anslutning till nästa kurs hösten Inom ramen för varje tema och i nära samband med att det genomförs kommer en mer precis guide av ett liknande slag som denna kursguide att finnas utlagd på itslearning och då under den mapp som anger respektive tema. Bland annat kommer det att anges vilken litteratur som skall läsas in vid vilka tillfällen.

5 Har ni frågor om upplägget i stort så hör av er till mig (Niclas Modig, kursledare). Har ni frågor om något inom respektive tema, ta då kontakt med den lärare som ansvarar för temat i fråga. Niclas Modig niclas.modig@kau.se