Hälsoäventyret. Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

Transkript

1 Hälsoäventyret Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

2 Hälsoäventyrets vision är att barn och unga ska få bättre självkännedom och kunna ta beslut som främjar deras egen hälsa. Hälsoäventyret ger genom sina program information som hjälper barn och unga att fatta beslut som främjar hälsan. Bättre hälsa leder till bättre inlärning i skolan. Det finns ett klart samband mellan hälsa och lärande. Den som mår bra har lättare att lära och ta till sig kunskap. Lärande förutsätter förståelse, delaktighet och inflytande, samma faktorer som gynnar utvecklingen av en god hälsa (SOU, 2000). Hälsoäventyrets arbete har tydlig förankring i de nationella folkhälsopolitiska målen. De folkhälsopolitiska målen (Statens folkhälsoinstitut, 2010) som handlar om delaktighet och inflytande, goda matvanor, ökad fysisk aktivitet, minskat bruk av tobak och alkohol samt trygg och säker sexualitet kan kopplas samman med Hälsoäventyrens vision: att stärka barns och ungdomars självkänsla, så att de i denna personliga kraft har förmåga att fatta goda och hälsosamma beslut. Eftersom människan är speciellt påverkbar under barn- och ungdomsåren är det extra viktigt att arbeta med denna åldersgrupp. Hälsoäventyret är ett komplement till skolans hälsofrämjande arbete. Syftet med Hälsoäventyrets olika program stämmer även väl överens med det som står i läroplanen (Lgr 11, s.11), Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola: har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljö.. Enligt Nilsson (2008) kan Hälsoäventyret ses som en del i undervisningen i många av skolans ämnen, innehållet i flera av skolans kursplaner överensstämmer med syfte och innehåll i Hälsoäventyrets program. Hälsoäventyrets pedagogik inspirerar skolans pedagoger att använda elevernas sinnen i lärandet. Genom upplevelsebaserad pedagogik (Lindgren, 2007) förmedlar Hälsoäventyrspedagogerna kunskap om hälsa. Grundläggande i alla program som erbjuds är att barn och unga skall bli sedda och vara delaktiga. Idén är att så många sinnen som möjligt ska aktiveras i inlärningen och att barnen på så sätt ska få en djupare förståelse för 2

3 sammanhang. I läroplanen (Lgr 11, s.7) står följande: I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor skall uppmärksammas. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Skolans pedagoger observerar klassen då de är på ett Hälsoäventyr och på det sättet kan de få inspiration och nya idéer om hur de kan arbeta i skolan. Utvärdering av Hälsoäventyret. Hälsoäventyrets olika program bör ses som ett komplement till skolans ordinarie undervisning. Programmen är relativt korta och för att de ska ge barn och unga kunskaper om hälsa krävs det att de kommer in i ett sammanhang, därför är både för- och efterarbete på skolan viktigt. De skriftliga utvärderingar som gjorts av programmen visar att de är mycket uppskattade av barn och unga, de tycker att det är roligt och att de lär sig nya saker (Albo, 2006; Flink och Lundblad, 2007). Däremot är det enligt Fichtel (2006) inte meningsfullt att effektutvärdera verksamheter som ett Hälsoäventyr. Hur kan egentligen hälsa mätas? Ett alternativt sätt att utvärdera verksamheten är enligt Nilsson (2008) genom ett kvalitetssäkringssystem som beaktar Hälsoäventyrets innehåll och arbetssätt. Detta arbete har påbörjats genom pilotprojektet barns tankar om hälsa (Flink m.fl., 2009). Syftet med projektet var att undersöka om Hälsoäventyrets syn på hälsofrämjande arbete stämmer överens med barnens perspektiv på hälsa. 3

4 Referenser Albo, E. (2006) Hälsoäventyrspedagogik En utvärdering av pedagogiken på Hälsoäventyret Oasen Vara. Gävle: Högskolan i Gävle. Fichtel, Å. (2006) En utredning om möjligheten att effektutvärdera hälsoäventyret. Uppsala: Landstinget i Uppsala län. Flink, J. och Lundblad, T. (2007) Hälsoäventyrets Oasen Varas pedagogiska betydelse för lärprocessen En studie av kostprogrammet bra bränsle. Vänersborg: Högskolan Väst. Lindgren, M. (2007). Hälsopedagogikens innehåll och form- en diskursanalytisk studie av begreppet upplevelsebaserad pedagogik. Vänersborg: Högskolan Väst. Nilsson, L. (2008) Vad är ett hälsoäventyr? Teoribas och diskussion kring upplevelse- och hälsoäventyrspedagogik.trollhättan: Högskolan Väst. Skolverket (2010). Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2. [Elektronisk] Tillgänglig: Hämtad: Skolverket (2011). Start/Förskola & skola/ Grundskola/ Nya läroplaner/ Läroplan för grundskolan [Elektronisk] Tillgänglig: SOU (2000). Från dubbla spår till elevhälsa, i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Statens folkhälsoinstitut (2010). Start/Om oss/övergripande mål för folkhälsa. [Elektronisk]. Statens folkhälsoinstitut, Stockholm. Tillgänglig: Hämtad:

5 Detta dokument har utarbetats av Hälsoäventyret Oasen Vara, en del av Västra Götalandsregionen. Kontaktuppgifter: