Nolltoleransarbetet på Katrinelunds skola

Transkript

1 Nolltoleransarbetet på Katrinelunds skola En modell-/forskarskola i Sundsvalls kommun Hur bidrar vi pedagoger till att få trygga elever? Att leda lärande Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstads universitet Författare: Ann-Catrine Lileqvist Ulrika Segervald Examinator: Åsa Söderström Datum för inlämning:

2 Sammanfattning På Katrinelunds skola bildades hösten 2010 en lärgrupp i nolltoleransarbetet för att utveckla arbetet när det gäller kränkande behandling. Gruppens fokus blev det förebyggande arbetet eftersom det på skolan fanns ett väl fungerande främjande och åtgärdande arbete. Lärgruppens frågeställning blev Hur bidrar vi pedagoger till att få trygga elever? Efter en nulägesanalys som i stor del utgår från vad eleverna svarat i den årliga enkäten Trygghet, delaktighet och hälsa så kunde vi konstatera att den största delen av eleverna känner sig trygga på skolan. Men det är också ett antal som inte gör det så detta behöver vi arbeta vidare med. Vad utmärker då en trygg elev? Och hur kan vi pedagoger bidra till detta? Efter intervjuer och lärande samtal såg vi mönster som visade att en trygg elev vågar uttrycka sig, be om hjälp och vara avvikande. Pedagoger kan bidra till detta genom att coacha, bekräfta, skapa bra klimat genom att bidra med rätt energi och vara en god medmänniska. En lärdom som vi dragit är att allt som vi kommit fram till som gäller för eleverna, gäller också för personalen, för att de ska känna trygghet och för att de ska kunna stötta eleverna i deras lärande på bästa möjliga sätt. En annan lärdom är att arbetar man med ett förståelsefördjupat lärande inom ett område så berör det ofta många andra utvecklingsområden också och det är viktigt att försöka knyta samman dessa. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Frågeställning Kartläggning Lärande samtal i nolltoleransgruppen Elevenkät Medarbetarintervju Resultat Slutsatser Kritisk granskning av kartläggningen Titta tillbaka på arbetet och koppla det till kurslitteraturen Referenslista

4 1. Inledning Katrinelunds skola har idag ca 210 elever på grundskolan och ca 20 elever i en internationell klass för nyanlända elever. Det är en mångkulturell skola. En tredjedel av eleverna har en annan etnisk bakgrund än svensk och representerar 20-talet främmande språk. Många av de här eleverna är födda och uppvuxna i Sverige. Skolan ligger i Hagaområdet, men eleverna bor huvudsakligen i Granloholm, Skönsberg och Korsta. I den förklarande texten av vad skolan gör i arbetet mot nolltolerans använder vi oss av de tre begreppen, främjande arbete, förebyggande arbete, och åtgärdande arbete. För att tydliggöra vad dessa begrepp står för använder vi förklaringarna som står i Sundsvalls kommuns Riktlinjer vid upprättande av Likabehandlingsplan (2010). Det främjande arbetet syftar till att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling. Det förebyggande arbetet ska avvärja identifierade risker och ska sikta på att minimera risken för kränkningarna. I det åtgärdande arbetet ingår att upptäcka, utreda, dokumentera, åtgärda och följa upp diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolans främjande och förebyggande arbete kan sammanfattas på följande sätt: - Skolan är organiserad i tre avgränsade enheter med 2-3 klasser vilket skapar trygghet och minskar anonymiteten. Närheten till de 5-6 lärare, som undervisar i enheten bidrar till tryggheten. - Mentorskapet är viktigt på skolan. Mentorerna förväntas ha ett stort engagemang i de enskilda eleverna och ett nära samarbete med hemmen. På mentorstiden arbetar man bl.a. med att diskutera värdegrundsfrågor,bygga upp gruppkänsla, etc. - Skolan har väl förankrade trivselregler, som är utarbetade av elever, föräldrar och personal och de är väl kända av alla. - Skolans övergripande elevhälsoplan, respektive arbetslags förebyggande elevhälsoplan utgör en del i det förebyggande arbetet. - Skolans elevhälsoteam träffar arbetslagen med ca 2 veckors intervall för att reflektera kring elevfrågor av olika slag inkl. förekomsten av kränkande behandling. 4

5 - Två lärare i varje enhet ingår i GKB (gruppen mot kränkande behandling). GKB-ansvariga håller i kompisstödjarverksamheten i enheten. De är också beredda att medverka i antimobbingsamtal i annan enhet. - Kompisstödjare ska finns i alla klasser. Dessa är till för att elever ska veta var de kan vända sig. Kamratstödjarna fungerar också som ett stöd i klasserna och på skolgården. Kamratstödjarna träffas 1-2 ggr per månad under ledning av GKB-ansvariga i resp. enhet. Nya kompisstödjare utbildas av GKB-gruppen. - Ev. diskriminering och kränkande behandling ska vara en fast punkt i klassråd och enhetsråd. - Ev. diskriminering och kränkande behandling ska vara en fast punkt på elevskyddsombudsträffarna. - Arbetsmiljöfrågor diskuteras i skolans samverkansgrupp, där också OSIS-rapporter följs upp. - En skolsköterska finns på skolan 4 dagar i veckan - En fritidsledare finns på skolan alla dagar - Beteendevetare med kurativa uppgifter finns på skolan 2 ½ dag i veckan. Skolans åtgärdande arbete mot mobbning och kränkande behandling har en arbetsgång som kan sammanfattas på följande sätt: - Vid misstänkt mobbning kontaktas GKB-are i enheten. - GKB-ansvarig i enheten kontaktar två GKB-are i annan enhet. Rektor medverkar vid behov. Följande genomförs: Samtal med den drabbade. Konstaterande av om det är mobbing eller ej. Kartläggning av vad som skett, när det skett och vem som gjort vad etc. Samtal med mobbarna en i taget. Detta samtal skall hållas snarast efter det att anmälan gjorts. 5

6 Uppföljningssamtal genomförs efter 1-2 veckor. Fortsatt uppföljning med allt längre intervall. Föräldrar kontaktas alltid. Mentor eller GKB-are ansvarar. Om mobbningen ändå inte upphör ansvarar mobbningsteamet för att andra åtgärder vidtas. Arbetsgång vid övriga kränkningar: Stegvisa åtgärder: Allvarssamtal med eleven mentor ansvarar Information till elevens föräldrar-mentor ansvarar Samtal på skolan med elev och förälder/föräldrar -mentor ansvarar. Åtgärdsprogram skrivs. Uppföljning görs. Vid behov kallar rektor till elevvårdskonferens Vid ärenden som faller under Brottsbalken (t ex misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp) gör rektor en polisanmälan Om personal kränker elever eller medarbetare görs följande: Rektor har allvarssamtal med personal Handlingsplan för förhindrande av diskriminering eller kränkning i framtiden skrivs Rektor ansvarar för uppföljning Vid ärenden som faller under Brottsbalken (t ex misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp) gör rektor en polisanmälan. Alla utredning ska dokumenteras och arkiveras samt att rektor får en kopia. OSIS- rapport fylls i och lämnas till skolsköterska och följs upp i samverkansgruppen. Dokumentation läggs i berörda elevers mappar i skolans dokumentskåp. Kopia på åtgärdsprogram lämnas till rektor. 6

7 I och med direktiv från barn och utbildning skapades hösten 2010 en lärgrupp i nolltoleransarbetet. Syftet med den har varit att med hjälp av en kartläggning skapa ett underlag för att kunna utveckla skolans arbete när det gäller arbetet mot nolltolerans och kränkande behandling. Eftersom Katrinelunds skola är en av två modell-/forskarskolor i Sundsvall (se bilaga 2) så har fokus detta läsår legat på hur man som lärare systematiskt kan ta tillvara på sin erfarenhet men också titta på vad forskning säger om de olika dilemman skolan har att hantera för att bedriva skolutveckling. Detta för att i slutändan bli ännu bättre att stötta elever i deras fortsatta lärande och utveckling. Lärgrupper inom olika områden har därför varit ett naturligt inslag i vår vardag. Nolltoleransgruppen är en av sex lärgrupper på skolan. I nolltoleransgruppen ingår rektor, skolsköterska, specialpedagog och utvecklingspedagog. Gruppen träffas ungefär en gång i månaden. Vid första lärgruppstillfället var syftet att utröna var fokus skulle ligga gällande nolltoleransarbetet på Katrinelunds skola. Likabehandlingsplanen analyserades och följdes upp. I ett lärande samtal (Scherp,2003) om vad vi tyckte var viktigast i nolltoleransarbetet framkom : Allas lika värde både socialt och kunskapsmässigt, trygghet elev-lärare-familj, att bli sedd, involvera all personal i nolltoleransarbetet, alla elever ska känna sig trygga på hela skolan i alla situationer. Vi behöver stärka kamratstödjarna och GKB samt planera kampanjen mot verbala kränkningar, Vi var efter det överrens om att fokus ska ligga på det förebyggande arbetet eftersom goda rutiner gällande åtgärdande arbete redan fanns. Samtidigt som ett fördjupande av vårt lärande pågår bör det praktiska görandet löpa parallellt för att levandegöra vår likabehandlingsplan.. 1.1Frågeställning Första frågeställning blev Vad utmärker en trygg elev i ett tryggt klassrum? Efter ytterligare funderingar valde vi att ändra den till Hur bidrar vi pedagoger till att få trygga 7

8 elever? Det är lätt att prata om faktorer som ligger utanför skolans påverkningssfär därför flyttade vi fokus till att lägga problemet i vårt eget knä (Scherp, 2008) 2. Kartläggning För att beskriva hur pedagoger bidrar till att få trygga elever har vi gjort tre kartläggningar: Nolltoleransgruppens egna tankar om frågeställningen. Enkäten Trygghet, delaktighet och hälsa (2010/2011) som görs årligen i åk 3-9 i Sundsvalls kommun. Enkäten gav oss en bild av elevernas tankar kring trygghet på skolan. Intervjuer med samtliga medarbetare om vad som kännetecknar en trygg elev gav ytterligare underlag till vårt arbete. Vi kommer att ge en beskrivning av var och en av dessa kartläggningar. 2.1 Lärande samtal i nolltoleransgruppen Gruppen hade ett lärande samtal om frågeställningen. Detta för att ta vara på gruppens tankar och erfarenheter om vad som kännetecknar en trygg elev och hur man på bästa sätt bidrar till att få trygga elever. Ett lärande samtal ger en tydlig struktur där alla kommer till tals och allas röster är lika mycket värd. Ett lärande samtal kännetecknas av: En dialog där alla bidrar. Samtalet ska växla mellan erfarenhet, teoretiska kunskaper och egna värderingar. Mötet mellan allas tankar kring en och samma sak, kan vidga mitt sätt att tänka och bidra till nya frågor och insikter. Lärande samtal utgår från hur vi samtalar och vad vi samtalar om så att jag så småningom får syn på mitt eget och andras lärande. 8

9 Tankerespekt råder, allas tankar är lika värda. Lyfter fram vardagsarbetet. Ett reflekterande samtal med någon som bjuder motstånd. Det synliggör teorierna bakom praktiken. Det lyfter fram den kunskap och kompetens som finns i arbetslaget. Målet är att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt byggt på olikheter. (ITIS 2000) Brusling (Brusling, Strömqvist, 2007.) menar också att trots det stora informationsflödet och alla nya kommunikationsformer som nu finns är samtalet fortfarande det viktigaste kittet mellan människor i de allra flesta verksamheter. Interaktionen genom dialoger och flerpartssamtal är en väsentlig ingrediens i alla former av kunskapsbildning Elevenkät En analys av enkäten Trygghet, delaktighet och hälsa gjordes. Relevanta frågor som rörde vår frågeställning valdes ut ur enkäten. Dessa var: Jag känner mig trygg i skolan. Har jag under lektionerna ofta funderat på vad jag skall göra för att slippa bli hotad, trakasserad, eller utsatt för våld på rasterna. Jag ser fram emot att gå till skolan. Jag känner mig ofta förvirrad eller vilsen i skolan. Svaren analyserades utifrån att vi räknade om procentsatsen i enkäten till antal elever för att på så sätt få en tydligare bild över hur många elever det handlar om. 2.3 Medarbetarintervju För att kunna svara på frågan hur vi pedagoger kan bidra till att få trygga elever måste vi först fundera över vad som utmärker en trygg elev? För att få svar på det gjordes en kartläggning som bestod av att samtlig pedagogisk personal fick frågan att fundera över. Anledningen till att all pedagogisk personal valdes ut att svara på frågan var att få ett så tillförlitligt underlag som möjligt om vad man anser kännetecknar en 9

10 trygg elev. Medarbetarna förberedde sig inför intervjun genom att skriva ner nyckelord om vad som utmärker en trygg elev på post-it lappar. Därefter fick varje person berätta om sina nyckelord och förståendefördjupande frågor ställdes. (Se bilaga 1). Under intervjuns gång försökte vi samtidigt se mönster i det sagda och gjorde redan här en första kategorisering av svaren. När alla intervjuer var färdiga tittade vi gemensamt i nolltoleransgruppen på all dokumentation från intervjuerna och gjorde då en slutgiltig kategorisering av svaren. 2.4 Resultat Resultatet i våra tre kartläggningar redovisas nedan. Lärande samtal i nolltoleransgruppen Mönster som framkom efter det lärande samtalet var att en trygg elev kännetecknas av att den vågar be om hjälp, pratar med vuxna och kamrater, tycker att det är ok att vara sig själv, vågar misslyckas och blir lyssnad på. Mönster på hur detta skulle kunna uppnås framkom också under samtalets gång. Detta kan vi pedagoger uppnå genom att coacha, bekräfta elever, skapa ett gott klimat, bidra som vuxen med rätt energi och vara en god medmänniska. Elevenkät Sammanställningen av frågorna i enkäten är gjorda i procenttal. För att lättare kunna se hur många elever som har svarat har vi räknat om procent i antal elever. Detta innebär att siffran är ett ungerfärligt antal elever. De gånger det inte gått jämt upp så har vi avrundat siffran uppåt. Vi har inte i sammanställningen tagit hänsyn till kön utan endast koncentrerat oss på årskurser. I åk 7 har sammanlagt 44 elever svarat, i åk 8 har 44 elever svarat och i åk. 9 har 81 elever svarat. På fråga 1. Jag känner mig trygg i skolan visar enkäten att: Åk.7 Åk 8 Åk 9 Instämmer helt 24 elever 18 elever 44 elever Instämmer delvis 11 elever 9 elever 9 elever 10

11 Har ingen åsikt 4 elever 4 elever 5 elever Instämmer riktigt inte 1 elev 2 elever Instämmer inte alls 1 elev 6 elever 4 elever På fråga 2 Har jag under lektionerna ofta funderat på vad jag skall göra för att slippa bli hotad, trakasserad, eller utsatt för våld på rasterna visar enkäten att: Åk 7 Åk 8 Åk 9 Påståendet stämmer exakt Påståendet stämmer bra Påståendet stämmer delvis Påståendet stämmer dåligt Påståendet stämmer inte alls 2 elever 3 elever 3 elever 2 elever 2 elever 2 elever 2 elever 1 elev 10 elever 4 elever 2 elever 2 elever 33 elever 34 elever 58 elever På fråga 3. Jag ser fram emot att gå till skolan visar enkäten att: Åk 7 Åk 8 Åk 9 Beskrivningen stämmer dåligt in på mig Beskrivningen stämmer bara delvis in på mig Beskrivningen stämmer bra in på mig 14 elever 17 elever 16 elever 20 elever 17elever 29 elever 12 elever 9 elever 33 elever 11

12 På fråga 4. Jag känner mig ofta förvirrad eller vilsen i skolan visar enkäten att: Åk 7 Åk 8 Åk 9 Beskrivningen stämmer bra in på mig Beskrivningen stämmer bara delvis in på mig Beskrivningen stämmer dåligt in på mig. 5 elever 3 elever 11 elever 4 elever 10 elever 17 elever 37 elever 31 elever 51 elever Medarbetarintervju Vid medarbetarintervjun framkom att pedagogernas tankar samstämmer mycket. Mer än hälften av utsagorna stod för att en trygg elev vågar uttrycka sig. Ungefär hälften av utsagorna handlade om att en trygg elev vågar be om hjälp. Ganska många utsagor handlade om att en trygg elev vågar vara en avvikare. Ett fåtal utsagor handlade om att en trygg elev vågar visa glädje, är nyfiken, känner tillit, har ett lugnt kroppsspråk, har en god förståelse för skolkoder. 3. Slutsatser Resultatet av vår kartläggning tyder på att det är viktigt att fortsätta arbetet med hur vi som pedagoger kan bidra till trygga elever. 3.1 Kritisk granskning av kartläggningen Valet av frågor ur enkäten tycker vi var relevanta för vår frågeställning. Många frågor tenderar att handla om trygghet i olika former så urvalet var inte helt enkelt. Intervjuerna tyckte vi fungerade bra men det skulle ha varit bra om vi haft mer tid till att ställa ytterligare förståelsefördjupande frågor. Under vårt eget lärande samtal i nolltoleransgruppen blev det naturligt att även komma in på hur pedagoger bidrar till att få trygga elever. På grund av tidsbrist vid intervjuerna hanns inte detta med. Vi gjorde det vi skulle enligt vår 12

13 ursprungsplan men så här i efterhand hade det varit värdefullt för vårt fortsatta arbete att redan nu få med medarbetarnas tankar. 3.2 Reflektioner över resultatet av kartläggningen Av de fyra frågorna vi valde ut ur enkäten till vår kartläggning går att utläsa att en stor del av eleverna känner sig trygga i skolan och att de flesta av eleverna inte funderar under lektionstid på vad som de kan tänkas utsättas för under rasten. De flesta av eleverna känner sig inte heller förvirrade och vilsna i skolan. Anmärkningsvärt är dock att inte ens hälften ser fram emot att gå till skolan. Vad beror det på? Är det ett tecken på brist på trygghet eller är det andra faktorer som spelar in? När vi försöker tolka svaren på dessa frågor så tycker vi att det tyder på en alldeles för stor del av elever i alla årskurser som verkar otrygga. På fråga 2 är det ungefär ett lika antal i alla klasser som sitter och funderar under lektionstid om de ska bli utsatta för något på rasten. Det är ett tydligt tecken på att vi behöver arbeta intensivt med trygghet på vår skola Det är nolltolerans som gäller och då måste vi arbeta efter att alla elever ska känna sig trygga i skolan och inte utsättas för mobbning och kränkande behandling. En lärdom som vi dragit är att allt som vi kommit fram till gäller för eleverna gäller också för personalen för att de ska känna trygghet och för att de ska kunna stötta eleverna i deras lärande på bästa möjliga sätt. I enkäten går också att utläsa att det förekommer kränkningar från personal till barn. Detta måste åtgärdas! Det känns som att vi är en god bit på väg i och med vårt arbete i modell-/forskarskola. (Se bilaga 2). Medarbetarna känner sig trygga i lärgruppsarbetet och användandet av de olika verktygen föreställningskarta, lärande samtal, tabell- och viktingsmodell (Scherp 2008). De lärdomar lärgrupperna fått under året är viktigt att ta vara på Titta tillbaka på arbetet och koppla det till kurslitteraturen I nolltoleransarbetet har vi utgått från ett problembaserat skolutvecklings perspektiv (PBS). Vid problembaserad skolutveckling försöker man bygga en lärkultur på skolan som omfattar 13

14 samtliga medarbetare, (Scherp, 2005). Problembaserad skolutveckling bygger på systemteoretisk, gestaltteoretisk och konstruktivistisk teoribildning. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv ses skeenden och resultat i en organisation som konsekvenser mellan delarna och mellan delarna och helheten. Problem som uppstår är utgångspunkt och drivkraft för utvecklingsarbete och ses som en möjlighet att komma fram till en förbättrad praxis. Ett öppet förhållningssätt betonas också. I gestaltteoretiskt perspektiv är helheten något annat än summan av delarna. Det betyder att de lärdomar och slutsatser man drar utifrån sina erfarenheter i skolvardagen är beroende av den förståelse man har av skolans uppdrag och av den förståelse man har av lärande och undervisning. Medarbetare med olika förståelse av uppdraget drar således olika slutsatser utifrån en och samma händelse (Scherp, 2005, s.43) Gruppens kompetens är större än summan av de enskilda individernas kompetens. Detta försöker vi ta tillvara och ge förutsättningar för i de lärgrupper som finns på skolan. Att få tid för reflektion och det långsamma samtalet för att försöka titta utifrån andras perspektiv än enbart sitt eget gynnar hela skolans utveckling. Ett konstruktivistiskt perspektiv innebär att individen konstruerar sin kunskap genom att nya erfarenheter sätts i relation till den tidigare föreställningsvärlden. Konstruktivismen ser den inre motivationen som den huvudsakliga drivkraften för lärandet. Lärandet och utveckling gynnas av det utmanande möten och andra perspektiv. (Scherp, 2005, s. 43) Ofta förknippas ordet problem med en negativ klang och med att det ska finnas en lösning på det. Inom PBS så ser man problem som utvecklingskraft och ett tecken på att så som man hittills arbetat inte är det optimala för att hantera vardagen. (Scherp 2008). Ord som förbryllning och dilemman används också. Folkesson, Rosendahl, Längsjö, Rönneman (2008) menar att dilemman och utmaningar är något som kännetecknar skolutveckling. Ordet dilemma pekar på att det inte handlar om att hitta en lösning på problemet men att det är viktigt att göra sig medveten om dilemmat och att försöka förstå sig på det. För att bestående förändringar och förbättringar av pedagogisk praktik ska kunna åstadkommas behöver etablerade uppfattningar utmanas (Folkesson et al, 2008,s.18) Genom att gå igenom alla delar i lärprocessen så blir det inte bara en massa tyckande utan förståelsen vilar på en fördjupad förståelse av problemets natur och inhämtat underlag från skolan vardag. Att också titta på vad andra sagt om dilemmat som finns så säkrar man också 14

15 den vetenskapliga aspekten Skolan ska bygga på berövad erfarenhet och vetenskaplig grund går att läsa i skollagen. 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollag (2010:800) Vikten av att arbeta systematiskt är också en framgångsfaktor i arbetet mot nolltolerans och mobbning. Det har vi också märkt i vårt arbete. Genom att göra en noggrann kartläggning och utifrån den försöka se mönster och framförallt försöka förstå varför mönstret ser ut som det gör är ett sätt att systematiskt finna vilka utvecklingsområden just vår skola har. Systematiken hjälper till att hålla fokus på det vi gör och för också arbetet framåt. Det påvisar också Skolverket (2011) i sin undersökning. Där framkom att ett systematiskt arbete med såväl förebyggande som åtgärdande insatser är viktigt i ett framgångsikt arbete. De tar också upp vikten av hela skolan-ansats som innebär att all personal och alla elever är medvetna om hur man arbetar vid kränkning och mobbning. En god förankring av trygghetsarbetet och ett gemensamt förhållningssätt kan skolverket (2011) tydligt se är av betydelse i de framgångsrika skolorna. Detta stämmer också väl överens med grundtankarna i en lärande organisation, för att det ska bli hela skolans utveckling så måste arbetet ske tillsammans och med stora delar av medarbetarna med på tåget. Att ha en vägledande pedagogisk helhetsidé som visar vad skolan står för när det gäller synen på elevers lärande och utveckling kan vara till en hjälp som vägledning i arbetet i vardagen. En helhetsidé ska inte vara för generell men inte heller för detaljstyrd och om det kommer fram nya lärdomar så måste helhetsidén revideras. (Scherps föreläsning,2010) I modellforskarskola har vi parallellt med lärgruppsarbetet arbetat med att ta fram en vägledande pedagogisk helhetsidé samt en vision som vi hoppas gör att vi vet vad som förväntas av oss och att vi därmed tar ansvar för varandra och verksamheten genom att agera 15

16 i enlighet med vad vi gemensamt kommit fram till. Om vi lyckas med det har vi också lyckats att utgå från varje elevs behov och förutsättningar. En överraskande insikt i utformandet av helhetsidén och visionen var att vi hade god hjälp av mönstren som framträdde i nolltoleransarbetet. Då skolan har fått kritik att vara flera små skolor i en som leder till olikheter mellan enheternas sätt att bemöta och arbeta med eleverna. Detta i sig kan leda till otrygghet och gör att vi väljer att omorganisera skolan för att lättar kunna arbeta mot en mer enhetlig skola med gemensam värdegrund. Vi kan se att arbetet med nolltolerans har gjorts med tankarna om hur man bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. I vårt arbete har vi systematiskt arbetat oss fram genom att först försöka hitta en frågeformulering att arbeta efter, utifrån det försökt göra en nulägesanalys genom att skaffa tillförlitligt underlag och sedan försökt att se mönster i detta. Vi har sedan försökt att förstå varför mönstret ser ut som det gör och också läst vad andra som är kunniga inom detta område säger. Utmaningen framåt består i att bibehålla fokus på att bygga en lärande organisation och utveckla arbetet mot nolltolerans och kränkande behandling där arbetet som vi beskrivit i denna rapport slutat. 16

17 Referenslista Folkesson,L., Lendahl Rosendahl,B., Längsjö, E., Rönneman, K.(2008). Perspektiv på skolutveckling. Lund: Studentlitteratur. Johansson, B, Flygare,E (2010/2011). Trygghet, delaktighet och hälsa, redovisning av enkätresultat från eleverna i årskurs 3 till 9 i Sundsvalls kommun. Scherp, Hans-Åke. (2005) Kvalitetsarbete utifrån ett lärande perspektiv. Karlstad: Universitetstryckeriet. Scherp, Hans-Åke (2003). PBS Problembaserad skolutveckling, ett vardagsnära perspektiv. Karlstad: Universitetstryckeriet. Scherp, Hans-Åke. (2008). Att leda lärprocesser. Karlstad: Universitetstryckeriet. SFS 2010:800 Skollag. Stockholm: Riksdagen. Skolverket. (2011.) Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Danagård Litho Sundsvalls kommun. (2010). Riktlinjer vid upprättande av likabehandlingsplan 17

18 Bilaga 1 Förståelsefördjupande frågor som hjälp vid lärande samtal och arbete med föreställningskarta Du säger. Hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med.? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar? Kan du utveckla det lite mer? Hur menar du? Vad lägger du in i begreppet.? Vad grundar du dig på när du säger att.? Hur kommer det sig att du säger så.? Hur ser du själv på det du beskriver? Vilka konsekvenser ser du av detta? Med tanke på. Vilka blir konsekvenserna? Vilka erfarenheter har du som grundar sig på det du säger? Finns det andra perspektiv? Ser du andra möjligheter? 18

19 Bilaga 2 19