Uppföljning Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

Transkript

1 Uppföljning 2015 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

2 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Uppföljningsmöte med VC Bagaregatan på VC Bagaregatan. Deltagare från vårdcentralen: Mona-Lisa Hägvide, Mimmi Bodingh. Deltagare fårn Hälsovalsstaben: Asghar Farahani, Anna Berglin. Uppföljning

3 Fakta Indikatorer Kvinnor Män Utfall 2015 Antal listade individer st Andel listade personer 80 år och äldre 5,4 % CNI per listad index 2,1 Antal besök per listad på vårdcentralen 2,8 st Andel av de listade som besökt vårdcentralen de senaste tolv månaderna 70 % Totalt antal besök exkl BVC, alla personalkategorier st Antal besök läkare exkl BVC st Antal besök sjuksköterska exkl BVC st Antal besök sjukgymnast (privata vårdgivare) st Antal besök psykolog/kurator exkl BVC st Antal besök sjukgymnast (på vårdcentral) st Antal besök arbetsterapeut st Antal besök av läkare i SÄBO st Antal besök av läkare i hemsjukvård st Antal besök till läkare allmänmedicin (privata vårdgivare) Antal tolkbesök Antal besök av flyktingar 31 st 161 st 589 st Täckningsgrad 50 % Andel listade personer 75 år och äldre 9,7 % Antal registrerade SÄBO-patienter 100 st Uppföljning

4 Frågor Fakta, frågor Vilka öppettider har vårdcentralen? Vårdcentralens öppettider vardagar Beredskapstjänstgöring utförs av läkare under tid då vårdcentralen inte är öppen. Vårdcentralen Bagaregatan medverkar med läkarbemanning i både jourmottagning, PVJ,och beredskapstjänstgöring. Verksamheten har en filialmottagning/sjuksköterskemottagning i Jönåker med öppethålande en fm/vecka. Under hösten 2015 startade vi en filial i Stavsjö, en sjuksköterskemottagning med öppet en em/vecka, som ett 2-årigt projekt samarbete med Hälsoval. Vilka eventuella tilläggsuppdrag har vårdcentralen? Distriktssköterskemottagning i Jönåker en fm/vecka. Det toala antal besök under 2015 var 384 st besök, varav 203 st sköterskebesök och 181 st provtagningar. Flyktingboende i Stavsjö med 165 boenden.flyktingboend vid Tunamotell med 130 boende och Flyktingboende vid Hotellet Fruängsgatan med 100 boende samt 5 HVB hem med ca 60 barn/ungdomar. SÄBO; Verksamheten ansvarar för fyra äldreboenden. Två i Jönåker, Betelhemmet, och två i Nyköping, S:t Anna. Personal; bemanning och kompetens Bemanning: 7 allmänspecialister inkl en hyrläkare, 3 ST läkare, 1-2 AT-läkare, 6 dsk, 5 ssk, 2 BVC sköterskor, 6 usk, 4 med sekr, 2 kuratorer,1 psykolog, 4 sjukgymnaster och 1 arbetsterapeut. En dietist finns i verksamheten på 50%, anställd via paramedicin på Nyköpings lasarett och en psykoterapeut antsälld via NLN på 50%. På rehab enheten arbetar 4 sjukgymnaster, en arbetsterapeut och en hälsokoordinator. Vid samtalsmottagningen arbetar två kuratorer och en psykolog samt en psykoterapeut. Den psykosociala ohälsan har ökat vilket märks på en ökad efterfrågan på samtalsteamet med en ökad väntelista till Uppföljning

5 samtalsteamet. Sedan hösten 2015 har en sjuksköterska och en undersköterska arbetat med hälsosamtal och provtagning med flyktingar på ett asylboende i Stavsjö. Vi har också under året anställt tim anställda sjuksköterskor som vikarier för att arbeta med hälsoundersökningar för asylsökande på de två övriga asylboenden vi ansvart för. Under året har ytterligare en allmänspecialister gått i pension varför vakanser uppstått. Dessa har täckts med tre allmänspecialister som tidigare gått i pension och vikarierat på timmar. Vi har också under året anställt en vikarierande underläkare, som tidigare varit KULT läkare hos oss men nu valt en annan specialitet för sitt ST-program. För att bygga för framtiden har vi under året ytterligare anställt en ST-läkare, en läkare med specialiteten neurofysiologi och läkarutbildning från Spanien. För att underlätta inskolning i primärvården och det svenska systemet har verksamheten erbjudit medarbetaren svenskaundervisning under året. På grund av det svåra läget att rekrytera allmänspecialister har verksamheten för första gången behövt anlita hyrföretag. I december 2015 alitades på ett långt kontrakt en hyrläkare tom augusti Två sjuksköterskor har under året påbörjat VUB med kontrakt vilket långsiktigt säkrar tillgången. Vi har flera bland personalen som arbetar deltid, har andra uppdrag, och/eller föräldraledighet mm. Bred kompetens finns inom verksamheten. Verksamheten har ett kompetens- och utvecklingsvänligt klimat för alla yrkesgrupper. Alla medarbetare har en individuell skriftlig kompetensutvecklingsplan. Stabil personalgrupp. Utmaningen under kommande år är vårt akuta rekryteringsbehov av ffa distriktsläkare och ytterligare en ST-läkare. Vi kommer även behöva rekrytera distrikssköterska under kommande år pga ytterligare en medarbetare som planerar studier för VUB distriktssköterska. Ledningsgruppen (LG) vid vårdcentralen består av verksamhetschef och medicinsk rådgivare, en vårdenhetschef med samordningsansvar för ssk/dsk gruppen, samrodnare för; rehab, med.sekr/ undersköt. Vårdenhetschefen delar sitt uppdrag med klinisk tjänstgöring inom den egna enheten. LG består utöver detta av IT-koordinator, ekonom och en ST-läkare. Verksamheten planerar tillsätta ett kvalitetsrådet som en tvärprofessionellt sammansatt arbetsgrupp med huvuduppdrag att bereda olika kvalitetsfrågor på uppdrag av verksamhetschefen. Ledningsgruppen samanträder 4 timmar var 14 dag. Uppföljning

6 Basenhetsråd sammanträder 8 tillfällen per år. Arbetsplatsträffar genomförs 1 ggr/ månad. Medarbetarsamtal genomförs minst 1 ggr per år samt efter medarbetarens önskemål/begäran. Planeringsdagar genomförs ca 2ggr/år. E-hälsa Vilka erfarenheter har ni av "Mina vårdkontakter"? Positivt att patienten lätt kan kontakta verksamheten och att man direkt kan kan maila svar till patienten. Verksamheten uppfattar att MVK fortfarande är okänt hos stora delar av befolkningen och att det är stora svårigheter för flertalet patienter att komma in på MVK, vilket innebär fler samtal i TeleQ. Planerar under 2016 att öppna upp möjligheten att fler skall kunna nå VC via MVK. Vilka tjänster inom mina vårdkontakter är vårdcentralen ansluten till? Verksamheten har gett möjlighet för patienter att boka/avboka vissa besök till ssk/dsk och sjukgymnast via MVK. Detta har inte helt fungerat optimalt då "fel" bokningar uppstått. Övriga e-tjänster har varit receptförnyelser, möjlighet att se läkarintyg, förnya hjälpmedelskort samt att få kontakt med VC Hälsofrämjande och förebyggande arbete Hur ser det generella hälsoläget ut? Den psykiska ohälsan upplevs fortfarande hög med behov av samtalsstöd mm. Antal äldre och multisjuka ökar allmänt i samhället som påverkar verksamheten med risk att flera med multiproblem sätts upp på väntelistor då förutsättningar med att kunna vara tillgängliga för att erbjuda läkarbesök inom 7-dagars regeln är i fokus från uppdragsgivaren. Uppföljning

7 Ökat antal asylsökande och flyktingar med stort behov av hälso- och sjukvård.besök som tar lång tid och kräver tolksamtal.risk för ökade sjukskrivningsnivåer. Verksamheten arbetar aktivt med livsstilsfrågor och hälsosamtal för att påverka hälsoläget positivt. Verksamheten är hälsodiplomerad. Beskriv hur arbetet med sörmlands hälsoprogram fungerar Ett givande uppdrag och verksamheten har aktivt arbetat med SHP. Vi har kallat 494 personer vilket motsvarar 100% i förhållandet till antal listade i åldersgruppen 40, 50 och 60-åringar. Deltagandet i SHP under 2015 var 320 personer dvs 65%, vilket får anses som en hög siffra, (en ökning med drygt 10% jmf med 2014). Samverkan Hur fungerar samverkan med kommunen? Samverkan med kommunen fungerar i stort sett bra. Problem är att vi har svårt att få helt koll på antal inskrivna i hemsjukvård, saknar tillgång till sådan "lista". Bra dialog med ssk/dsk i hemsjukvården och regelbunda samverkansmöte där samordningsköterska för multisjuka och äldre samt en allmänspecialist deltar. From 2015 har vi riktat en allmänspcecilist till multisjuka och äldre i hemsjukvården, "äldreläkare". Sköterskan i hemtjänsten kan ha direkt kontakt med läkaren och där läkaren deltar vid inskrivning i hemsjukvården, där SIP också upprättas tillsammans med sköterskan i kommunen. Verksamheten har ett "vårdgranne nummer" för att på det sättet prioritera samtalen från vårdgivare eller kommunen. Samverkan med kommunen kan alltid fortfarande förbättras. Verksamhetscheferna på vårdcentralerna har regelbundna möten med vård- och omsorgens chefer inom kommunen. Uppföljning

8 Hur fungerar samverkan med sjukhuset? Samverkan med sjukhuset behöver fortfarande förbättras och utvecklas. Rutiner finns men följs inte alltid. Vid avvikelser används avikelsehanteringssystemet Synergi samt personliga kontakter PV har fortsatt ett arbete för att utveckla samverkansformer dels i direkt patientarbete och i samvekansmöten med flera kliniker. Vi har infört regelbundna möten på chefsnivå med akutkliniken, medicin kliniken och psykiatrin med syfte att diskutera samarbete, gemesamma rutiner, hur vi skall undvika onödiga inläggningar och hur vi tar hand om våra patienter. Arbetet fortgår under Problem finns med samarbetet inom psykiatrin och gränsdargningen om ansvarsområden. Hur fungerar samverkan med övriga vårdgivare? Fungerar bra men ingen större verksamhet för oss. Under året inlett god samverkan med en extern urolog i samma fastighet som VC Remisser skrivs emellanåt till externa vårdgivare och det fungerar i allmänhet bra. Hur fungerar samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen? Utmärkt. Bra och god samverkan via TRIS Vilka erfarenheter har mottagningen av samarbetet med tolkförmedlingar/tolkar? Fungerar i stort sett bra. Till stor del telfontolkningar, vilket inte är optimalat men har fungerat tillfredställande. Enstaka tolkar med sämre kvalitet och fungerat mindre bra. Svårt att få tag i tolkar för alla språk. Rehabilitering Beskriv pågående/genomförda insatser för en förbättrad sjukskrivningsprocess för kvinnor och män Rehabkoordinatorn är aktiv och drivande i vårt interna rehabteam för sjukskrivna. Regelbunden information/utbildningsinsatser sker av Uppföljning

9 rehabkoordinator för all berörd personal. Vi följer uppdragsbeskrivningar och utvecklas i ständig dialog och samarbete kring patienten. Vi har dessutom väl förankrade rutiner när det gäller sjukskrivningsprocessen. Vi arbetar med statistik där vi ser fördelningen män/kvinnor vid sjukskrivning över 28 dagar. Aktivt deltagande varje termin i nätverksträffar för rehabkooridnatorer.rehabkoordinatorn deltar i årliga utbildningsdagar som FK/AF håller. Utbildning av AT-läkare i rehabiliteringsfrågor. Viktigt med kontinuitet och framtida läkarrekrytering för en smidig sjukskrivningsprocess. Beskriv rehabkoordinatorns nytta för vårdcentralen. Beskriv motsvarande för sakkunnig läkare i sjukskrivningsprocessen. Rehabkoordinatorn är "spindeln" i nätet i TRIS arbetet. Samordnar och förbereder arbetet och alla möten med såväl interna som externa aktörer.samordnar rehabiliteringsprocessen för den sjukskrivna. Rehabkoordinatorn är ett ovärderligt stöd för patienten och den sjukskrivande läkaren. Ansvarar för planering, uppföljning, dokumentation och återrapportering. En viktig del är givetvis också en bra samverkan med kollegor på VC, FK, AF och kommunens enheter. Sakkunnig läkare bistår med råd och stöd till läkargruppen. Introducerar och handleder yngre kollegor. Deltar i planerings- och rehabmöten. Beskriv övriga aktiviteter ni genomfört inom arbetet med en fungerande sjukskrivningsprocess Regelbundna möten med sjukskrivande läkare och TRIS teamet ca 2 ggr/termin Rehabkoordinatorn planerar fortsätta ett aktivt och drivande arbete i rehabiliteringsfrågorna på Vårdcentralen. Verksamheten planerar regelbundna utvecklingsdagar för både TRIS- och rehab-teamet varje år samt utbildning för läkargrupen med hjälp av FK/AF. Rehabkoordinatorn har under ht-2015 infört regelbunden avsatt tider för resp läkare för patientärenden. Uppföljning

10 Verksamhetsutveckling Hur används resultatet från patientenkäten? Vi följer upp resultaten vid vårdcentralsmöten/apt, läkarmöten och planeringsdagar för att identifiera förbättringsområden itifrån utfallet, svagheter och styrkor. Bemötande och tillgänglighet är ständigt aktuella frågor att arbeta med i verksamheten. Vilka utvecklingsområden finns för verksamheten? Vi måste vara ännu mer aktiva med rekrytering för att även framöver kunna ge våra patienter en god och säker vård. Arbeta med en attraktiv verksamhet för såväl för våra listade. som för vår personal. Att bibehålla våra som listade patienter. Se över vår tillgänglighet och öppehållande. Arbeta för en bra arbetsmiljö för att behålla den kompetena personalen, nöjd personal ger nöjd patient. Utvärdera och fortsätta utveckla rollen för läkaren för multisjuka och äldre inom hemsjukvården. Verksamheten ska fortsätta utveckla arbetet med specialistmottagningarna, med ansvariga sjuksköterskor för diabetes, hjärtsvikt, KOL-astma och njursvikt. Utveckla möjlighet för Webbtidbokning för patienterna, hos fler vårdgivare inom verksamheten. HBTQ certifiering och utveckling av bemötande av HBTQ personer Fortsätta utveckla vårt omhändertagande och alternativa lösningar för det ökande antal personer med ökad oro, psykisk ohälsa och behov av samtalsstöd. Fortsatt det knepiga arbetet med att kunna erbjuda "akuta tider" och möjligheten att ta hand om multisjuka äldre samt kroniker. Hitta ett säkert omhändertagande av patienter med DOAK-läkemedel innan vi får tillgång till ett optimalt register för dessa. Fortsatt utveckling av Rehabenhetens verksamhet och arbetet med bland annat olika gruppverksamheter inom livsstilsfaktorer, balans, stressgrupper, Uppföljning

11 sömn grupper, ACT-grupper och fallprevention. Beskriv kort hur ert ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ser ut (SOSFS 2011:9)? Verksamheten följer gällande rutiner för landstinget. Rapporterar i Synergi och stående punkt på APT. Vi deltar i årlig patientsäkerhetsrond. Patientsäkerhetsrond sker årligen på divisionsnivå Vi följer länsgemensamma riktlinjer och vårdöverenskommelser. Verksamhetens lokala PM och rutiner finns på "G" och på intranätet och uppdateras regelbundet eller vid behov. Patientnämnds- och Lex Maria- ärenden tas med respektive vårdgivare och yrkesgrupp i ett lärande syfte samt regelbunden information ges på APT och basenhetsråd. Vi arbetar kontinuerligt med kvalitet och patientsäkerhet. Vi har stående punkter på agendan vid APT, ledningsgruppsmöten och basenhetsråd. Vi har månadens rutin som gås igenom på APT och sätts upp i personalrummet. Hur använder vårdcentralen kvalitetsregister för att utveckla verksamheten? Vi registrerar i demensregister, NDR, SweDem, Senior Alert, BOA (bättr omhändertagande av patienter med Artros) Luftsviktsregistret och Risk svikt, hjärtsviktsregister. Det palliativa registret har vi ännu inte kommit igång med att registrera i. Genomgång årligen av registreringar i kvalitetsregister sker med berörda i personalgruppen hur året sett ut och väljer ut områden som vi jobbar mer med och utvecklar. Uppföljning

12 Övrigt Beskriv kortfattat er senaste vårdhygieniska egenkontroll samt ange när den senaste hygienronden genomfördes Hygienrond genomfördes , hänvisar till protokoll som Hälsoval erhållit. Deltar regelbundet i de ppm mätningar som görs på initiativ av Hygien och smittskyddsenheten. Egenkontroll av basala hygienrutiner sker regelbundet i verksamheten i forma av "stickprov", vi har också följt upp och åtgärdat delar av synpunkter vi fick i samband med hygienrond hösten-15 Ersätting för socioekonomi Verksamheten har under 2014 anställt en psykolog för att möta den ökade psykiska ohälsan. Kuratorer har KBT kompetens. Avsatt resurser som flyktingsjuksköterska och anställt vikarierande sjuksköterska som ansvarar tillsammans med undersköterska för hälsoundersökningar, smittspårning och provtagning för asylsökanden. Beskriv samordningssjuksköterskans arbete och hur mycket tid som är avsatt för funktionen Samordningssköterskans arbete ses som ett viktigt arbete och främjar samarbetet mellan sjukhuset och kommunen. Samverkan med hemsjukvården har utvecklats under året. Samordningssjuksköterska har varit en viktig person för patientens "ingång" till vårdcentralen och skapat trygghet för dessa patienter. Samordningssköterskans roll är som spindeln i nätet för gamla och multisjuka som löser många problem vilket ger trygghet. Samordningssköterskan har varit ansvarig för läkemedelsgenomgångar och varit involverad i SIP-arbetet samt deltar i regelbundna möten mellan läkare och hemsjukvårdens sköterskor. I arbetet ingår också att analysera rapporter om återinskrivna patienter samt att ta kontakt via telefon med personerna. Kontakten med samordningssköterskan har skett via telefon till sekreterare som bokat att samordningssköterskan ringt upp patienten. Tiden som avsatts för samordningsköterskans arbete har varit omkring 6-8 timmar per vecka. Den "reela tiden" som avsatts är troligen högre då mycket oplanerat inom området sker. Uppföljning

13 Vad skulle behöva utvecklas för att bättre uppnå en jämlik och jämställd vård? Under 2015 har verksamheten ökat kompetensen om HBTQ- frågor genom att via RFSL utbildat medarbetare inför att verksamheten skall bli HBTcertifierad under våren Verksamheten har påvisat intresse av att ansöka/starta en familjecentral och integrera vårt BVC till en familjecentral. Mer kompetens behövs för personalen både när det gäller kulturella aspekter och etnicitet som kompetens kring asylfrågor. Beskriv arbetet med webbkollen Påbörjat men inte kommit igång. Samordningssjuksköterskan har gått utbildningen. Finns ett demensteam på vårdcentralen och vilka yrkeskategorier ingår? Demensteam finns och består av distriktssköterska, arbetsterapeut och en ansvarig läkare. Demensteamet rondar regelbundet. Tillgång till kurator och sjukgymnast finns vid behov. Beskriv vårdcentralens insatser i kommunens hälso- och sjukvård utifrån hur arbetet är organiserat samt hur ni arbetat för att öka antalet hembesök till hemsjukvårdspatienter. Under 2015 har verksamheten avsatt en läkarresurs med hemsjukvårdsansvar. Drtta har fungerat mycket bra för både patienter inskrivna i hemsjukvården som för personalen både vid vårdcentralen som för kommunens hemsjukvårdspersonal och hemtjänst. Antal hembesök har ökat under Uppföljning

14 året. Den ansvarige hemsjukvårdsläkaren har avsatt regelbunden tid varje vecka för ronder med kommunens sjuksköterskor i hemsjukvården. Regelbunden kontakt sker också mellan läkaren och samordningssjuksköterksan på vårdcentralen. Samordningssköterskan och hemsjukvårdsläkaren har regelbunda möten, en gång/ månad, med kommunen. Hur många faktiska läkartimmar har avsatts för BVC under året? Verksamheten avsätter ca 6-7 timmar/vecka för läkarmedverkan på BVC Under 2016 planerar vi öka antal läkartimmar per vecka för att klara BHV,s krav och för att möta det ökade antal asylsökande barnen som tillkommit för BVC. Uppföljning

15 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård VC Bagaregatan når flera av diabetesrådets uppsatta mål. När det gäller fotstatus har resultatet förbättrats men målet nås inte. Vårdcentralen ligger nära målet gällande andel patienter med typ-2 diabetes som når mål för blodtryck. Vårdcentralen får i uppdrag att se över registreringen gällande andel av de till NDR inrapporterade patienterna där Micro-/Macro albuminuri finns registrerade. VC Bagaregatan når den uppsatta läkemedelsribban kring total antibiotikaförskrivning men når inte målet gällande PcV av luftvägsantibiotika. Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Antal registrerade diabetiker i NDR Andel patienter som når mål för HbA1c, NDR Andel patienter med typ-2 diabetes som når mål för blodtryck, NDR Andel av de till NDR inrapporterade diabetespatiente rna där uppgift om längd och vikt och/eller BMI finns registrerad Andel kostbehandlade patienter som når mål för HbA1c, NDR 425 st 478 st 464 st 88,4 % 88,4 % 92,6 % minst 90 % 69,2% 66,3% 68,3% 70% 100% 96,9% 97,8% 95% 85,1% 93,8% 92,9% >80% Uppföljning

16 Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Andel av de till NDR inrapporterade patienterna där uppgift om rökvanor finns registrerade Andel av de till NDR inrapporterade patienterna där Micro- /Macroalbuminur i finns registrerade Andel genomförda undersökningar inklusive riskbedömning av fotstatus hos diabetespatiente r Antalet grundregistering ar med diagnos demens i SveDem de senaste 12- månaderna Antalet uppföljningar av patienter med diagnos demens de senaste 12- månaderna 99,1% 95% 51,7% 60% 80,3% 89,4% minst 95 % 16 st 25 st 17 st 1 st Uppföljning

17 Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Andel vet ej svar i vårdcentralens resultat i SveDem Andel av vårdcentralens listade 65 år och äldre som erhållit vaccination mot säsongsinfluens a Total antibiotikaförskri vning per 1000 listade Andel PcV av luftvägsantibiotik a till barn Har vårdcentralen under året tagit ut individuell förskrivning per läkare och fört en dialog kring detta? (ja/nej) Har vårdcentralen under året fört en dialog med läkargruppen kring förskrivning av olämpliga läkemedel för 8,3 % 48 % 55 % 46 % max % 83% 76% 80 % Ja Ja Ja Ja Uppföljning

18 Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå äldre? (ja/nej) Aktivitet Ansvarig Slutdatum Se över registreringen gällande andel av de inrapporterade patienterna där Micro-/Macroalbuminuri finns registrerade Mona-Lisa Hägvide Uppföljning

19 Vård i rimlig tid VC Bagaregatan klarar målen för telefontillgänglighet och besökstillgänglighet. Resultatet från nationella patientenkäten gällande patientupplevd väntetid ligger högre än länssnittet. Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Telefontillgängli ghet Tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar Patientupplevd väntetid Kontaktvägar till vårdcentralen 99,9 % 100 % 99,7 % 90 % 98% 97% 96% 85 % 87 % 79% 81 % 75% Uppföljning

20 Jämlik vård Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Har vårdcentralen skriftliga rutiner i enlighet med landstingets vårdprogram för våld i nära relationer? (ja/nej) Ja Ja Ja Uppföljning

21 Säker vård Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Har patientsäkerhets berättelse skrivits för året? (ja/nej) Antal patienter som fått enkel läkemedelsgeno mgång Antal patienter som fått fördjupad läkemedelsgeno mgång Ja Ja Ja 490 st 436 st 487 st 13 st Uppföljning

22 Effektiv vård Den uppmätta kontinuiteten till läkare ligger högre än länssnittet. Den i patientenkäten bedömda kontinuiteten till läkare ligger avsevärt högre än länssnittet. Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Kontinuitet avseende läkarkontakt Följsamhet till Sörmlands Hälsoprogram, SHP Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk (DV 113) per 1000 listade Rådgivande samtal om fysisk aktivitet (DV 132) per 1000 listade Rådgivande samtal om alkoholvanor (DV 122) per 1000 listade Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor (DV 143) per 1000 listade 31,1 % 29,9 % 31,7 % 29,6 % 68% 50% 9,92 st 13,53 st 12,23 st 15,3 st 14,84 st 15,07 st 1,54 st 1,77 st 0,85 st 11,15 st 11,92 st 13,07 st Uppföljning

23 Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Antal förskrivna FaR (DV 200) per 1000 listade Andel listade som ordinerats fysisk aktivitet på recept Är vårdcentralen hälsodiplomerad? (ja/nej) Samma läkare vid besök 9,54 st 7,31 st 5,46 st 1 % 0,74 % 0,55 % Ja Ja Ja 58 % 44% Levnadsvanor 76% 69% Andel oplanerade återinskrivna inom 30 dagar i relation till antal listade Undvikbar slutenvård i relation till antal listade 13,9 % 8,38 % Uppföljning

24 Patientfokuserad vård Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Antal ärenden till patientnämnden Kommunikation kring medicinering/be handling Behov av hälsooch sjukvård tillgodosett Rekommendera vårdcentralen 14 st 18 st 15 st 88 % 84% 75 % 73% 85 % 78% Bemötande 90% 89% Uppföljning

25 BVC VC Bagaregatran når samtliga av Barnhälsovårdens uppsatta mål. Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Hembesök nyfödd Andel av alla BVC-barn som gjort språktest Andel av alla BVC-barn som gjort syntest Andel av alla BVC-barn som gjort hörseltest Andel av alla BVC-barn som fått MPRvaccination Andel av alla BVC-barn som fått pneumokockvac cin Andel mödrar som besvarat EPDS-formulär 95% 100 % 100 % 100 % 98 % 100 % 100 % 100 % 98 % 100 % 100 % 100 % 98 % 100 % 100 % 99 % 96 % 100 % 100 % 99 % 99 % 99 % 99 % 99 % 80 % Andel föräldrar som fått hembesök vid 8 månader Uppföljning

26 Läkarinsatser i särskilda boenden samt hemsjukvård Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Har årligt uppföljningsmöt e med kommunen skett om insatser i den kommunala hälso- och sjukvården? (ja/nej) Finns namngivna ansvariga läkare för såväl uppdrag i särskilt boende som hemsjukvård? (ja/nej) Antal genomförda SIP (Samordnad individuell plan) enligt KVÅ kod UV001 Ja Ja Ja Ja Ja Ja 57 st 65 st 77 st Uppföljning

27 Rehabilitering Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Antal upprättade rehabplaner under året Antal sjukskrivningsför ebyggande möten under året Upprättade rutiner för sjukskrivningspr ocessen Antal genomförda behandlingsseri er KBT Antal genomförda behandlingsseri er MMR Antal sjukskrivna per 1000 listade i arbetsför ålder år 22 st 27 st 29 st 2 st 0 st 1 st Ja Ja Ja 52 st 29 st 61 st 0 st 0 st 0 st 14 st Uppföljning

28 Miljö Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Finns rutin för utbildning av personalen när det gäller miljöfrågor? (ja/nej) Är vårdcentralen miljöcertifierad? (ja/nej) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Uppföljning