inte så svart som den framställts Land Lantbruks artiklar om den ekologiska mjölken förtiger att försäljningen fortsätter att stiga.

Transkript

1 Försäljningen av ekomjölk inte så svart som den framställts Land Lantbruks artiklar om den ekologiska mjölken förtiger att försäljningen fortsätter att stiga. Det är inte bra att konsumtionsökningen för ekomjölken minskar men det är viktigt att komma ihåg att kundernas efterfrågan fortfarande ökar! ARLA Efterfrågan ökar på den ekologiska mjölken inom Arla men ökningen har planat ut. Den procentuella försäljningsökningen var för Arla år ,8 procent, år ,5 procent och förra året 4,4 procent. Den ekologiska andelen av den totala mängden konsumtionsmjölk som såldes var ,6 procent mot 6,8 procent år Det är till dagligvaruhandeln som den mesta ekologiska mjölken säljs medan restauranger och storkök köper knappt en fjärdedel. MILKO Milkos försäljning av ekologisk konsumtionsmjölk har ökat från 4.2 miljoner kilo år 2001 till 7.2 miljoner kg år Den stora ökningen på drygt 70 % under de två åren kan i rätt stor utsträck- FOTO: KAROLINA JERKEBRING ning förklaras med tillverkningen av ekologisk minimjölk. Totalt hos Milko utgör den ekologiska andelen nu 3.96 % av den totala försäljningen. Försäljningen till storhushåll utgör ca 20 %, resten går till detaljkunder. GEFLEORTEN Gefleortens Mejeriförening ökar också sin försäljning av ekologisk mjölk, en del beroende på att all minimjölk nu görs av ekomjölk. I fjol var ekomjölksförsäljningen drygt 9 procent av den totala försäljningen av dryckesmjölk på ton. Ungefär hälften gick till storhushåll och hälften till detaljhandeln. År 2002 utgjorde ekomjölken 6,4 procent av den totala dryckesmjölksförsäljningen och ,5 procent. Storhushållens andel av inköpt mjölk har minskat från drygt 70 procent 2002 och 2001 till cirka 47 procent FALKÖPING Falköpings mejeri säljer mer ekologisk mjölk nu än för ett par år sedan. Det gäller framför allt minimjölken som nu bara finns ekologisk. Den har ökat till liter per vecka mot bara liter per vecka för ett par år sedan. Av ekologisk mellanmjölk säljs det liter per vecka. Av den totala mängden såld konsumtionsmjölk utgör den ekologiska 7,5 procent. Efterfrågan fortsätter att öka om än i långsammare takt än tidigare. CF och KJ MJÖLK Merpris till producent för ekologisk mjölk, per kilo. Arla Falköpings Mejeri Gefleortens MF Milko Norrmejerier Skånemejerier 50 öre 45 öre* 40 öre 50 öre öre för kvalitetskrav som de flesta uppfyller 60 öre men avdrag 30 öre vid analysfel * Ytterligare 5 öre för ekomjölk som uppfyller extra hårda krav på celltal, sporer och bakterier. KÖKSVÄXTER Swegros pris på KRAV-odlat till grossist. Hel pall konsumentpackad, fritt köpare. Kr/kg om inte annat anges v 7 Vitkål, styckmärkt 6,50 Kålrot, filmad 8,90 Morot, 1 kg-pack 6,25 Palsternacka, 0,5 kg 6,90 Rödbetor, 1 kg-pack 6,25 Jordärtskocka, tråg 7,50 Lök gul, 1 kg-pack 7,90 Lök röd 0,5 kg 7,50 Steklök, 500 gr 3,90 Potatis, påse 6,10 Potatis, 200 kg bins 4,50 KÖTT KRAV-godkänt kött via Swedish Meats avräknas med tillägg över ordinarie avräkningspris. Vecka 7 KRAV-tillägg öre/kg Lamm Märkeskvalitet/Ordinär, 2- till Ungnöt Märkeskvalitet 2- till Ungnöt Ordinär 2- till Ko och tjur ej 1- till Sortiment Vikt Kött-% KRAV-tillägg öre/kg Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 75-96, Viktjustering från högsta KRAV-tillägg: Slaktsvin 70-74, /lägre kg Slaktsvin , /högre kg Slaktsvin 73-94, Slaktsvin, övriga 125 Smågrisnoteringen v 7 KRAV BIS-Plus Basvikt 21,60 KRAV BIS Basvikt 21,00 Övervikt smågrisar/krav kg 8,00/13, kg 5,00/10,00 KOMMENTARER TILL NOTERINGEN, SENASTE ÄNDRING NÖT: V 45 merpriset för ko sänkt 25 öre till +25 öre. V 47 merpriset sänkt 25 öre för ungnöt märkeskvalitet till +400 och ordinär Kravtillägg utgår ej för djur med anm. gödselförorenad hud kat 2 och 3. LAMM: Vecka 03 priset upp 50 öre till GRIS: Höjt merpris v 04: slaktsvin högsta tillägg upp 200 öre till +900; vecka 52 slaktsvin % -300 öre till vecka 05 höjd vikt för bäst betalda grupp. 12 EKOLOGISKT LANTBRUK 2/2004

2 Butiken som säljer ekomjölk På Konsum Extra i Tranås är det den vanliga mjölken som står på undantagsplatsen. Colm Ó Ciarnaín fyller på hyllorna. Det är den ekologiska mjölken som står på bästa platsen. I tider när det känns som om den ekologiska vågen stannat av, kan det vara roligt att få lyfta fram goda exempel. I det kotäta Jönköpings län ligger Tranås. Där finns en Konsum Extra-butik under KF Göta (sydöstra Götaland). Butikschefen heter Sven-Erik Svensson. Då han tillträdde var andelen ekologiska livsmedel blygsam. Det ville han ändra på. På bara några år har butiken ökat andelen KRAV-märkta livsmedel till ansenliga mått. Speciellt gäller det på mejerisidan. Andelen ekologisk grädde i 3 dl-förpackning var %, ekologisk lättmjölk 67 %, ekologisk mellanmjölk 66 % och ekologisk standardmjölk 58 %. Hur kommer detta sig? Satsar som miljöbutik Förklaringen är till största delen en medveten långsiktig satsning på Konsum Extra i Tranås som miljöbutik. Under flera år fick man pris av Miljö- och hälsoskyddsnämnden som årets miljöbutik. Utmärkelsen ges inte ut längre. Tydligen var Konsum utan konkurrens! Konsum Tranås är alternativet för den miljömedvetna kunden i Tranås och de blir allt fler! En sak man gjort är att tydligt exponera de ekologiska varorna. T ex placera den konventionella lättmjölken på hyllan och den ekologiska i back på golvet. Ekologisk lättmjölk är alltså huvudalternativet. Men styrningen sker framförallt med priset. Den ekologiska mjölken kostar lika mycket som den konventionella, d v s 6,90 kr/liter. Utöver det ges 2 kr rabatt på alla Änglamarksvaror på onsdagar och torsdagar, d v s då kostar den Änglamarksmärkta mjölken 4,90 kr/liter. Hur kan man hålla på att sälja mjölk med förlust? (Säg inte att det är mängden som gör det!) Frågan går till Colm Ó Ciarnaín: Det underskottet ser vi som intern marknadsföring. Det är en medlemsförmån och vi får trogna kunder. Dessutom kan vi dra ned på våra annonskostnader. En annan fördel är att vi kapar toppen på fredagar och får ett jämnare flöde av varor och kunder under veckan. Inte imponerad Ekologiskt lantbruk har bett Coop Konsums miljöchef Mikael Robertsson om en kommentar. Han är inte imponerad. Med det låga priset borde försäljningen vara 100% ekologisk! Han ogillar att man prisar fram en hög försäljning av ekologiska livsmedel. Kunden ska vilja betala för det mervärde en ekologisk produkt har. Ett konstlat lågt pris håller inte i längden och när man till slut tvingas höja priset, tappar man kundernas förtroende. Men faktum kvarstår. Stor försäljning av ekologisk mjölk idag. Blir det ett bakslag senare? Idén verkar sprida sig. Konsum Vetlanda har gått kräftgång. Där har man lånat in en ny butikschef just det Sven-Erik Svensson från Tranås. Samma koncept införs där nu. När Ekologiska lantbrukarna i Jönköpings län hade årsmöte nyligen, presenterades Konsum Tranås försäljningssiffror. Då blev det i alla fall idel glada miner. Text&foto KEW NORDQVIST SPANNMÅL Odlarpriser KRAV-spannmål skörd 2003 (kr/kg, vecka 44) inkl kontraktstillägg Varuslag 2003 Kommentar Höstvete 1,53 Slutbetalning, ingen proteinbetalning Höstvete 3år 1,53 Slutbetalning, ingen proteinbetalning Vete foder 1,53 Slutbetalning Rågvete 1,48 Slutbetalning, enbart mottagning på kontrakt Råg 1,58 Slutbetalning Vårvete 1,52 Höjd delbetalning, slutbetalning i vår Foderhavre 0,70 Oförändrad delbetalning Grynhavre 0,70 Oförändrad delbetalning USA-havre 0,70 Oförändrad delbetalning Foderkorn 1,15 Oförändrad delbetalning Maltkorn 1,15 Oförändrad delbetalning Matärt 2,48 Slutbetalning endast kontrakt, andel hela ärter, efter godkänt kokprov Foderärt 1,84 Slutbetalning Åkerböna 1,69 Slutbetalning endast kontrakt, enbart mottagning på kontrakt Raps o rybs 3,90 Slutbetalning Smart ursprungsmärkning Ett bra exempel på konsumentvänlig märkning av ursprung finns hos den holländska grossisten Eosta. På frukt och grönsakerna som säljs finns en kod, en siffra. På Eostas hemsida kan man sedan under rubriken Nature & More knappa in koden och få reda på var exempelvis apelsinen eller kiwin är odlad. Du är bara sekunder iväg från att lära dig mer om produkten du köpt står där. Vidare om kod 6 testas: Kiwin som du har i handen är en Hayward, odlad av Wellington Acres på Nya Zeeland och får 7.6 poäng på Nature & Mores kvalitetsindex. Vill man veta mer om gården och odlaren eller kvalitetsmärkningen är det bara att klicka sig vidare. Nature & More är Eostas kvalitetssäkringsprogram som tar hänsyn till odlings- och miljökvalitet, sociala och etiska aspekter och kvaliteten på produkten. Eosta grundades 1990 av Volkert Engelsman och Willem van Wijk. Grossisten är involverad i hela kedjan från odling till distribution och marknadsföring av ekologiska frukter och grönsaker. Produkterna kommer från ekologiska odlare över hela världen medan försäljningen är koncentrerad till Europa, USA och Fjärran östern. Eosta förser både specialiserade ekologiska matmarknader och konventionella stormarknader och samarbetar med bland andra KRAV, Demeter och IFOAM. Läs mer på CF EKOLOGISKT LANTBRUK 2/

3 Stort marknadsutrymme för förädlade spannmålsprodukter Samtliga aktörer ser stora möjligheter för lokala bagerier när kedjorna vill öka sin försäljning av ekologiskt bröd. Under 2004 kommer Södervidingebagarn, utanför Lund i Skåne, att lansera två ekologiska bröd. Dessa kommer först och främst att gå till Coop Sverige. Men även de butiker som redan har leveranser från Södervidingebagarn, och det inkluderar många butiker i Skåne, kommer att kunna ta in de ekologiska bröden i sitt sortiment. Det framkom när Ekologiskt Marknadscentrum ordnade ett seminarium på lantbruksuniversitetet i Alnarp den 28 januari. Deltog gjorde ledande företrädare för handel och förädlingsindustri och temat var problem och möjligheter med produktion och försäljning av ekologiskt bröd. Först ut bland talarna var Anneke Svantesson från Eco Trade. Anneke visade att deras försäljning av ekologisk spannmål har tiodubblats de senaste tio åren. Av de ton ekologisk spannmål man kommer att sälja av 2003 års skörd går ca hälften på export. Med nya sorter och odlingsmetoder är inte proteinhalten längre något problem. Idag kan man leverera den kvalitet som bagerierna vill ha. Avlivad myt Att det inte längre är några problem med råvarukvaliteten kunde de deltagande bagarna intyga, så den myten är det dags att avliva! Ulf Holmén, en av delägarna i Södervidingebagaren, uttryckte sin positiva syn på den ekologiska produktionen i företaget som att ett företag måste ha flera ben att stå på, och av dem kan det ekologiska vara ett. Det helt ekologiska bageriet representerades av Lars Laban Bergström från Labans kvarn på Gotland. Labans distribuerar själva på Gotland och säljer även till Coop i Stockholmsområdet. Laban tittar nu på försäljningsmöjligheter för fryst bröd, vilket storköken efterfrågar. För ett litet företag kan det passa bra att baka för frysen ibland och därigenom få en jämnare produktion och kunna samla volymer. Vill ha fler bröd Från handelsledet deltog ICA och Coop. Madeleine Pettersson som är kategorichef för färskt bröd på Ica sa att de har färre bröd än de skulle önska i sitt sortiment. För närvarande finns ett grovt bröd, korvbröd, hamburgerbröd och tunnbröd. De har påpekat för sina ordinarie leverantörer att de vill ha fler sorters ekologiskt bröd, men inte fått någon positiv respons. Madeleine uppmanade butikerna att istället vända sig till lokala leverantörer av ekologiskt bröd. Mikael Robertsson som är miljöchef på Coop Konsum berättade om deras aktiviteter för att värva fler bagerier. Coop har ett mindre sortiment än vad man eftersträvar och vill knyta till sig lokala bagerier. De senaste åren har sortimentet från bagerierna minskat och man har tappat i försäljning. Med ett större sortiment tror Coop att man kan plocka åt sig de tappade volymerna samt fortsätta att öka i försäljning såsom man gjorde varje år så länge man kunde erbjuda fler produkter. Här finns det utrymme för hugade bagare i hela landet att ta plats! Stora möjligheter Sammanfattningsvis var problemen få och möjligheterna stora. Handelsledet ser positivt på en fortsatt ökande försäljning av ekologiska livsmedel, och eftersom det idag saknas produkter på spannmålssidan gör det utrymmet för tillväxt ännu större. Dock är det högförädlade produkter som behövs, försäljning av mjöl i påse är om inte på tillbakagång så i alla fall stagnerande. ANNA GRUNDBERG Ekologiskt Marknadscentrum marknadskommentar Funderingar vid mjölkkylen Jag står vid mejerihyllan på Coop Konsum i Borlänge och ska köpa ett paket fil. Änglamarks KRAV-märkta fil står alldeles intill Milkos KRAV-märkta fil i hyllan. Vilken ska jag välja? Kan jag påverka genom att göra ett medvetet val? Kanske kommer till och med filen ursprungligen från samma ko * Köper jag Änglamarksfilen gynnar jag en butikskedja som gör stora insatser för att marknadsföra ekologi. Hela baksidan av Änglamarkspaketet ägnas till exempel åt att berätta hur en ekologisk ko och kalv lever. Och varför man som konsument ska köpa ekologiskt. Texten är riktad mot barn och ungdomar. Tänk vilken bra kommunikation av ekologiska mervärden då filpaketet ofta står på frukostbordet i många hushåll. Men å andra sidan pressar handelskedjor ständigt producentpriser och vill gärna sudda ut ursprung. Det är nog bättre att välja Milkofilen. Då stödjer jag ett helsvenskt bondeägt företag med regional profil. Och som jobbar för att bonden ska få så högt mjölkpris som möjligt. Jag tittar noga på Milkopake- tet. Längst ner i hörnet ser jag ett KRAV-märke, men annars inte ett enda ord om ekologi och om vad ekologisk mjölk egentligen är. Jag undrar hur efterfrågan på ekologiskt ska öka om företagen som marknadsför produkterna inte vågar ge dem en tydlig profil? * Vilket filpaket ska jag då välja? Kanske ett av varje? Nej, jag tar Änglamarks naturella yoghurt istället. Den tycker jag är godare. Och Milko har ingen KRAV-märkt yoghurt i sitt sortiment. KAROLINA JERKEBRING Marknadsansvarig Ekologiska Lantbrukarna 14 EKOLOGISKT LANTBRUK 2/2004

4 Vem är den ekologiska konsumenten? I jakten på marknadsandelar för de ekologiska livsmedlen är kunskap om konsumenten ett viktigt vapen. En av undersökningarna pekade ut den ekologiska konsumenten som livsnjutaren. Under åren har det gjorts ett antal studier av konsumenternas attityder och köpbeteenden när det gäller ekologiska livsmedel. Dessa har blivit föremål för två kunskapsöversikter, en från Centrum för Uthålligt Lantbruk (CUL) vid SLU och en från Konsumentverket. De många försöken att ringa in den ekologiska konsumenten med hjälp av demografiska faktorer som kön, ålder och inkomst har varit fruktlösa. visar båda kunskapsöversikterna. En studie av mjölkkunder fann t ex att gruppen som köpte ekologisk mjölk hade i stort sett identisk sammansättning med den som inte gjorde det. Man vet dock att en liten del av befolkningen står för en stor del av den ekologiska konsumtionen. CULs sammanställning har gjorts av Lena Ekelund, trädgårdsekonom vid SLU, och omfattar 25 svenska studier från perioden Konsumentverkets rapport har gjorts av Oskar Alarik, Grön tillväxt AB, och tar även med några utländska studier, men begränsar sig i tid till åren Livsstilsanalys Konsumentrna motiv till ekologiska inköp varierar mellan hälsa, miljö och djuretik, troligen olika för olika konsumenttyper. Möjligen finns en övervikt kvinnliga ekologiska konsumenter, men ingen av rapporterna nämner eventuella samband med vilka som generellt sett utför livsmedelsinköpen. Vissa resultat tyder på att livsstilsfaktorer, såsom val av tv-program och fritidsintressen, är en mer relevant grund för kategorisering. Matlagningsintresse och intresse för hälsa eller miljö verkar t ex öka de ekologiska inköpen. FOTO: KAROLINA JERKEBRING En studie undersökte framtidstrender inom mat och dryck generellt genom en kombination av intervjuer och analys av bl a livsstilsmagasin och tv-såpor och identifierade på så sätt fem viktiga framtidsgrupperingar. Den grupp som intresserade sig för ekologi var de s k livsnjutarna. För denna grupp är bildning, kultur och ett vackert hem statussymboler snarare än pengar. Långsamhet är ett honnörsord, man tar sabbatsår och förverkligar sig själv. Mat ska vara vacker, etisk, av naturliga råvaror och äkta. Alarik finner att livsnjutaren, trots den något okonventionella metoden, stämmer väldigt väl med bilden av den ekologiska konsumenten i andra studier som försökt se förbi ålder och kön. Hinder för inköp Om man inte är helt klar över vem som köper ekologiskt och varför, finns det desto mer belägg för skälen till att inte göra det. Konsumentverkets rapport konstaterar att de flesta hindren som konsumenterna anger kan sorteras in i kategorierna pris, utbud (sortiment och tillgänglighet) och brist på information eller kunskap. Möjligen finns det också en viss mytbildning om fusk med miljömärkning. En fundering från rapportförfattarens sida är om konsumenternas förtroende för svenskt lantbruk i Eke Fårö, Fårösund Tel Fax e-post: info@samodlarna.se stort, till skillnad från utländskt, lägger krokben för den ekologiska marknaden. De åtgärder som föreslås fokuserar, fullt medvetet, på vad uppdragsgivaren Konsumentverket kan göra: Informera om märkning och kontroll, motarbeta föreställningen att ekologiska livsmedel är för en marginell grupp redan frälsta, ge trogna ekologiska konsumenter feedback på de positiva effekterna av deras val, upprätta en svart lista över de butiker (över en viss omsättning) som är sämst på ekologiskt samt utarbeta en vägledning om marknadsföring av ekologiska livsmedel. Marknadsför känslan CULs översikt visar också på pris, utbud och kunskap som tre stora hinder, men redovisar även uppfattningen att ekologiskt inte innebär någon fördel och vaneköp som viktiga faktorer. Lösningen är enligt Ekelund snarast bättre marknadsföring. Hon konstaterar att det är lätt att dra slutsatsen att objektiv information skulle vinna över fler åt det ekologiska hållet, men att en sådan inställning förutsätter en stark tilltro till rationalitet hos konsumenterna. Marknadsföring handlar minst lika mycket om tillit och att tillfredställa mänskliga behov, både fysiologiska och känslomässiga. Detta påstående kan illustreras med ett försök vid en öppet hus-aktivitet EKOLOGISKT LANTBRUK 2/

5 på Alnarp. Besökarna fick delta i ett smaktest av tomater uppmärkta med olika ursprung, för att testa hur ursprunget påverkade konsumenternas kvalitetsuppfattning. Trots att tomaterna i själva verket var från samma odling och i stort sett identiska hade de flesta inget problem att rangordna proverna. Av svenska, alternativodlade, spanska och holländska fick de svenska högst poäng, tätt följda av alternativodlade. Priset som hinder Priset som hämsko är svårt att helt komma ifrån. Konsumentverkets rapport lämnar frågan obesvarad, medan Ekelund diskuterar saken. De prisundersökningar som finns styrker att ekologiska produkter är dyrare, men noterar stora variationer mellan produktgrupper och butiker. Konsumentverket gör regelbundet undersökningar på området. En matkorg med 15 varor (år 2000) kostade 900 kr för det ekologiska alternativet, jämfört med 673 kr för det konventionella. Samtidigt tyder flera refererade studier på att priset inte är det enda hindret. Ett exempel är de enda två svenska studierna av verkligt beteende. De behandlar konsumenternas reaktioner på prisförändringar av ekologiska morötter och potatis i kombination med butikens skyltning. Prissänkningarna gav ingen tydlig försäljningsökning förrän de kombinerades med uppskyltning. Detta gällde särskilt när BÅGVÄXTHUS 6x15x2, :- 4x10x2, :- 2,5x6x1, :- Kompl. med folie det ekologiska och det konventionella alternativet låg på olika ställen, vilket är vanligt just för frukt och grönt. Ekelunds sammanlagda uppfattning om priset som hinder blir att det varierar avsevärt för olika produkter och olika konsumentgrupper. Vissa är mycket prismedvetna, medan andra är mottagliga för olika slag av marknadsföring som exponering, information och förpackningsvariationer. GLASVÄXTHUS 5,19x4,75x 2,52 24 m :- 5,19x7,92x 2,52 40 m :- 5,19x12,55x 2,52 64 m :- 5,19x20,40x 2, m :- Pris utan sockel Moms och frakt tillkommer. Kontant vid leverans. Kolla gärna på St Bredegårdens Alternativprodukter Stenstorp Tel Fax Märkning Vad betyder då miljömärkningen för konsumenterna? Är det något som upplevs ge ett mervärde värt att betala för? Båda rapportförfattarna noterar att igenkänningsgraden för KRAV-märket har ökat, liksom förtroendet. Samtliga svenska undersökningar från 2001 visade en igenkänningsgrad på minst 90 %, att jämföra med en notering på 20 % Märket associeras med ekologiskt producerad och odlat utan gifter och bekämpningsmedel. Termen ekologiskt associeras med samma termer, giftfritt eller odlad utan bekämpningsmedel. Möjligen ska det ses som ett problem för KRAV-märket att det inte tydligare särskiljer sig från den allmänna termen ekologiskt? Flera studier visar nämligen att konsumenternas kunskaper om vad som ligger i märkningen är låg. T ex känner få till hur ofta ekologisk produktion kontrolleras, eller på vilket sätt. En fråga som har aktualiserats i samband med GMO-debatten är möjligheten till negativ märkning av typen innehåller soja från genmodifierad produktion. Ekelund refererar en studie av simulerade inköpssituationer där det visade sig att personer med medelstort miljöintresse påverkades mer av negativ än av positiv märkning. Positiv märkning, som KRAV-märket, fungerade bäst på de mycket miljöintresserade konsumenterna. Fortsatt forskning Den generella bilden i båda rapporterna är att det råder en övervikt på kvantitativa undersökningar av varierande tillförlitlighet. Fler kvalitativa studier behövs för att belysa hur konsumenterna resonerar kring ekologiska varor och för att belysa det faktiska köpbeteendet, till skillnad från det beteende och de attityder som uttrycks i en enkätsituation. Eftersom olika produktgrupper har så olika förutsättningar vore det intressant med ingående studier av storsäljare som ägg och mjölk. Allra viktigast är dock att kommande studier bygger vidare på resultat från tidigare undersökningar, istället för att återkomma till samma fråga hela tiden. Ekelund konstaterar att områden som attityder, priser och betalningsvilja, andra hinder för inköp och tillgänglighet/utbud har fått enorm uppmärksamhet. Samtidigt har andra områden förblivit outforskade, t ex vad som tänder konsumenternas engagemang och hur de påverkas av sin sociala omgivning, men också mer om produkternas tillgänglighet och hinder för inköp. Alarik efterlyser ett förutsättningslöst helhetsgrepp och studier av utvecklingen över tiden. KAJSA EINARSSON På spaning efter den ekologiska konsumenten. (Nr 39 i CULs rapportserie Ekologiskt lantbruk) finns att beställa/ladda ner från /publik Konsumentverkets rapport 2002:4, Ekologiska livsmedel ur konsumentperspektiv, finns att ladda ner från klicka på mat-ekologisk mat. notiser Fler lådor i Danmark. Coop Danmark har startat upp lådprenumeration till konsument av frukt och grönt. Redan första veckan anmälde över prenumeranter sitt intresse. Lådan finns i både ekologisk och konventionell variant och hämtas av kunden själv i butiken. Ungersk fågel. Ett ungerskt livsmedelsföretag har startat upp produktion av ekologisk kyckling och kalkon. Redan första halvåret 2004 förväntas export till bland annat Sverige, Österrike och Tyskland. Företaget, som har egen kylenhet och paketering, beräknas vara i full produktion i mars. Ekobonde på besök hos Coop Extra. I början av februari svarade ekologiska lantbrukare på konsumenternas frågor om ekologi i samtliga Coop Extra-butiker. Aktiviteten ägde rum tillsammans med butikernas Matmästare som lagade ekologisk gulasch. Näst på tur att få besök av ekobönder är ICA Malmborgskedjan i Skåne. Mer ekokött hos Coop. Ekoköttet ökar på Coop och av allt kött Coop Konsum säljer är cirka 6-7 procent ekologiskt. Antalet artiklar av ekologiskt kött ligger idag på ett 30- tal, av vilka 2/3 är charkvaror, enligt Christina Grenabo, inköpsansvarig för kött på Coop. (Källa: Ekoweb) Ekologiskt Bregott ökade stort. Försäljningen av ekologiskt Bregott har ökat med 14 procent under 2003, och ökningen har under januari 2004 legat på procent. Det var under hösten som försäljningen ökade kraftigt, men vi har inte hunnit analysera siffrorna tillräckligt för att bedöma vad ökningen beror på, säger Ann-Kristin Nilsson, Arla Foods. (Källa: Ekoweb) 16 EKOLOGISKT LANTBRUK 2/2004