MARKNAD INVÄGNING AV EKOLOGISK MJÖLK SAMS/SWEGRO NOTERING MERPRIS FÖR EKOLOGISK MJÖLK AVRÄKNINGSPRISER KRAV-GODKÄNT KÖTT

Transkript

1 INVÄGNING AV EKOLOGISK MJÖLK Invägningen av ekologisk mjölk fortsatte att öka 2002 och var 13 % större än Den stora förändringen under året har varit en starkt ökad tillverkning av syrade produkter, som ökat med flera hundra procent sedan Arla konverterade sin A-fil till enbart ekologisk. Osttillverkningen går en för varje år allt mer tynande tillvaro till mötes. Tillverkning ekologisk konsumtionsmjölk, ton År över 2 % 1-2 % 1-0,1% Summa F.G. år = Kv Kv År/kvartal ton Källa Svensk Mjölk 2001, totalt Kv Kv Kv Kv , totalt Kv Kv Kv Kv Tillverkning ekologiska syrade produkter, ton mjölkdel År över 2 % 1-2 % Summa F.G år = Kv Kv Tillverkning ekologisk grädde, ton År >= 29 % F.G. år = Kv 4 uppgift saknas Kv Tillverkning ekologisk ost Inkl hårdost, mjukost, färskost År Ton F.G år = Kv Kv MERPRIS FÖR EKOLOGISK MJÖLK Merpris till producent för ekologisk mjölk, per liter. Arla 50 öre Falköpings Mejeri 50 öre 1 Gefleortens MF 40 öre Milko/NNP 50 öre Norrmejerier öre för kvalitetskrav som de flesta uppfyller Skånemejerier öre om kvalitetskrav och felfri analys uppfylls 1. Ytterligare 5 öre för ekomjölk som uppfyller extra hårda krav på celltal, sporer och bakterier. SAMS/SWEGRO NOTERING Swegros pris på KRAV-odlat till grossist. Hel pall konsumentpackad, fritt köpare. Kr/kg om inte annat anges v 8 Vitkål, styckmärkt 6,00 Rödbetor x 1kg 6,90 Morot x 1kg 7,00 Jordärtskockor 250 gr 7,50 Morot pickles 4,40 Jordärtskockor 5 kg 25,00 Rotselleri, filmad 9,00 Grytlök 500 gr 3,90 Palsternacka 0,5 kg 6,90 Gul lök 7,90 Palsternacka 5 kg 12,00 Röd lök, påse 0,5 kg 8,00 Persiljerot, 5 kg 17,00 Schalottenlök, 250 gr 8,50 Potatis, 2-kilospåse 5,25 Rättika 9,00 Potatis i bins 200 kg 3,95 AVRÄKNINGSPRISER KRAV-GODKÄNT KÖTT KRAV-godkänt kött via Swedish Meats avräknas med tillägg över ordinarie avräkningspris. SQM vecka 8 KRAV-tillägg öre/kg Lamm ordinär och märkeskvalitet 400 Gödkalv lägst 50 kg,1 till 3+, E O- 950 Ungnöt Märkeskvalitet 2- till Ungnöt Ordinär 2- till Ungnöt Övriga, ej 1 0 Ko och tjur, ej 1 25 Sortiment Vikt Kött-% KRAV-tillägg öre/kg Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 75-92, Viktsjustering från högsta KRAV-tillägg: Slaktsvin 70-74, /lägre kg Slaktsvin 93-97, /högre kg Slaktsvin 73-94, Slaktsvin, övriga 125 Smågrisnoteringen v 7 KRAV BIS-Plus Basvikt 23,20 KRAV BIS Basvikt 22,50 KRAV BAS Basvikt 21,70 Övervikt smågrisar/krav kg 8,00/13, kg 4,00/9,00 SENASTE ÄNDRINGAR NÖT: V 3 merpriset höjt 25 öre för ungnöt märkeskvalitet till Kravtillägg utgår ej för djur med anm. gödselförorenad hud kat 2 och 3. LAMM: Vecka 5 merpriset höjt 50 öre till +400 för märkeskvalitet och ordinär. GRIS: Sänkt merpris v 37-02: -25 öre till +750 för bäst betalda. Under 2002 slaktades ca 8500 KRAV-ungnöt och 3100 KRAV-kor. Detta är en ökning mot 2001 då slakten var 7900 KRAV-ungnöt och 2900 KRAV-kor. Swedish Meats uppskattade behov för 2003 budgeteras till 9000 KRAV-ungnöt och 3000 KRAV-kor. 16 EKOLOGISKT LANTBRUK 2/2003

2 Skånemejerier bygger nytt eko-mejeri Nya producenter kommer att värvas. Skånemejerier satsar 25 miljoner på nytt ekomejeri utanför Malmö. Anledningen är att ekosortimentet växt ur sin gamla kostym i gamla mejeriet i Kågeröd. Främst ska det nya mejeriet hantera ekologiska produkter och det lokala Åsens Mjölk. Nybyggnationen ska vara färdig till hösten. Det nya minimejeriet ger möjlighet att expandera produkter som kräver särhantering och korta serier. Exempelvis kan det bli aktuellt att ta fram ekologisk yoghurt och även syltade varianter, säger Per-Olof Jonsson på Skånemejerier. Mer konvertering möjlig En annan möjlighet som det nya mejeriet ger är att konvertera fler produkter till ekologiska. Idag har Skånemejerier konverterat sin Gammaldags Mjölk, dvs den säljs enbart som ekologiskt alternativ. Den nya satsningen kan innebära att fler producenter kommer att värvas. De 27 producenterna som idag levererar till Skånemejerier ska samlas i början av april för att diskutera förväntade framtida volymer. Under senhösten har det hos Skånemejerier varit positiv marknadsutveckling för ekomjölken. Ökningen berodde bland annat på en lyckad marknadsföringsinsats som genomfördes tillsammans med lokaltrafiken. Under kampanjveckan i vecka 40 ökade försäljningen med ca 40 %. Försäljningsökningen var välkommen då efterfrågan från maj till oktober samma år visat på tydlig avmattning. Hos Skånemejerier vägs det idag in ca 10 miljoner kg ekomjölk vilket motsvarar ca 3 % av deras totala invägning. Den största produkten är konsumtionsmjölk där det ekologiska utgör ca 6 % av försäljningen. Kraftig minskning av ekogrisproduktionen Dålig lönsamhet väntas minska ekogrisslakten med nästan djur under Under de senaste åren har antalet svenska ekologiska grisar varit relativt konstant, men i år förväntas en kraftig minskning. Prognosen är mellan 10 och 20 % färre grisar än året innan. Hos Swedish Meats år 2001 slaktades ekogrisar, förra året ekogrisar och för i år väntas alltså en kraftig minskning till runt grisar. Orsaken är dålig lönsamhet i producentled. Både det konventionella priset för gris och KRAV-tillägget ligger nu i botten. Situationen är mycket bekymmersam. Att många producenter tvingas lägga ner äventyrar framtida möjligheter att öka lönsamheten genom ökade volymer och få igång en marknad för charkprodukter. Då marknaden för ekologiskt griskött är så liten idag blir det stora prispåslag på de attraktiva detaljerna, säger Börje Karlsson, ordförande i Ekokött. Konsumentverket planerar att fortsätta sin konsumentserie Handa Ekologiskt. I vecka 42 planeras en folder om ekologiskt griskött som ska spridas via butiker. Frågan är hur konsumenterna ska få tag på köttet när produktionen samtidigt minskar i Sverige. ODLARPRISER KRAV-GODKÄND SPANNMÅL Odlarpriser KRAV-spannmål skörd 2002 (kr/kg, vecka 44) inkl kontraktstillägg. Varuslag 2002 Kommentar Höstvete 1,00 Delbetalning, slutbetalning senast 30/4 Höstvete 3 år 1,50 Slutbetalning januari, enligt prisgaranti Vete foder 1,00 Delbetalning, slutbetalning först i vår Råg 1,58 Okontrakterad råg 1,46, slutbetalades i november Vårvete 1,60 Höjd delbetalning vid nyår, slutbetalas i vår, min ft 220, rv 750, pr 12 % el högre, avdrag protein 0,02 öre per 0,1 % protein ned till 11 % Foderhavre 1,64 Slutbetalning min rv 540 avdrag 7 öre per 5 gr/l ned till rv 500 Grynhavre 1,67 Slutbetalning min rv 540 avdrag 7 öre per 5 gr/l ned till rv 500 Foderkorn 0,75 Delbetalning, slutbetalning först i vår Maltkorn Gårdslagring, under inprovning Matärt 2,38 Slutbetalning andel hela ärter, efter godkänt kokprov, kontrakt Foderärt 1,71 Slutbetalning Åkerböna 1,56 Slutbetalning endast kontrakt, inga inköp av okontrakterade bönor i dagsläget Raps o rybs 5,00 Kontrakt, okontrakterad 3,00 kr/kg, slutbetalades i november Kontrakterade kvantiteter ekologisk spannmål sålda via Svenska Lantmännen/Eco Trade har nu slutbetalats. För övriga kvantiteter sker tilläggsbetalningen först när försäljningar genomförts och marknaden för osålda kvantiteter går att överblicka. När det är köparens marknad som för skörd 2002 tar försäljningar längre tid, vilket medför att slutbetalningarna dröjer. Enligt Svenska Lantmännen/Eco Trades kontrakt ska slutreglering ske senast 30/4. HISTORISKA PRISER SPANNMÅL Historiska priser KRAV-spannmål (kr/kg, vecka 44) inkl kontraktstillägg. Varuslag Höstvete 1,54 2,40 1,87 1,56 1,70 1,92 1,90 2,01 Vete foder 1,45 2,05 1,77 1,48 1,48 1,77 1,76 1,77 Råg 1,56 2,10 1,72 1,16 1,52 1,53 1,52 1,61 Vårvete 1,75 2,80 2,57 1,78 2,22 2,22 2,22 2,27 Foderhavre 1,45 2,00 1,22 1,39 1,47 1,47 1,52 1,60 Grynhavre 1,55 2,11 1,66 1,44 1,57 1,66 1,77 1,85 Fodrkorn 1,60 2,05 1,22 1,48 1,52 1,68 1,72 1,68 Maltkorn 2,00 2,20 2,17 2,17 2,26 2,22 2,26 Matärt 2,60 2,60 2,57 2,06 2,43 2,46 2,62 Foderärt 1,70 2,05 1,76 1,79 1,74 1,94 1,97 2,02 Åkerböna 1,74 1,94 1,97 1,97 Raps o rybs 3,66 3,00 2,70 5,00 5,00 EKOLOGISKT LANTBRUK 2/

3 Europeiska ekopriserna jämförda i ny statistik Sverige har stor produktion men bland de sämsta producentpriserna. Sverige har bland de lägsta avräkningspriserna i Europa för ekologiska produkter. Det visar ny statistik med siffror sammanställda för år 2000 från Organic Marketing Initiatives and Rural Development. Hur kan det komma sig att våra europeiska kollegor får bättre betalt samtidigt som de svenska konsumenterna är miljömedvetna och relativt köpstarka? Statistiken visar att de svenska avräkningspriserna år 2000 var betydligt under EUs genomsnitt i samtliga stora produktgrupper med enda undantag för mjölk där avräkningspriset låg strax över snittet. Spannmål lägst Utmärkande låga var de svenska priserna för spannmål och lamm. De var mer än 20 % lägre än EU-genomsnittet. En orsak till de låga spannmålspriserna förklaras i rapporten med gynnsamma svenska lantbruksstöd som leder till hög produktion och därmed god tillgång och låga priser. I de länder som har de högsta avräkningspriserna för spannmål är istället importen hög, dvs i Storbritannien och Portugal. Vidare är rapportförfattarna mycket förvånade över den stora variationen mellan spann- målspriserna i de olika europeiska länderna. Det kan tyda på att marknadsinformationen mellan länderna är dålig, då spannmål är en produkt som är lätt att lagra och handla med. Dyr frakt På EcoTrade kommenteras den svenska prisbilden av Anneke Svantesson. Handel med ekologisk spannmål sker med små tonnage och ofta per lastbil. Det kostar massor. Om ekospannmålspriset varierar mellan 1,50 till 2,50 kr per kg, så kan en frakt till en annan marknad kosta allt från 20 till 70 öre per kg. Nettopriset som blir kvar efter transporten blir många gånger ointressant trots ett bra försäljningspris. Vårt geografiska läge är den viktigaste faktorn till prisskillnaden. För oss på EcoTrade är det viktigt att förhandla båtaffärer för att få hem ett bra pris. Anneke Svantesson berättar också att en annan anledning till de jämförelsevis låga svenska priserna är att vi i Sverige producerar en lägre andel högproteinvete, som ofta ligger högt i pris. För att skapa ett tryggt och bra pris på lång sikt har strategin hos EcoTrade varit att satsa Jämförelse av avräkningspris för ekologiska produkter i EU, 2000 (Euro/100 l eller 100 kg) Spannmål Potatis Mjölk Nöt Lamm Gris Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Nederländerna Irland Italien Luxemburg Portugal 31 Storbritannien Spanien Sverige Tyskland Österrike EU-medel på balans mellan hemmamarknaden och exportmarknaden. Exporten har hjälpt till att lyfta de svenska priserna. Det stämmer att prisbilden varierar kraftigt mellan de olika länderna. En orsak är att det är svårt att komma in på marknader där det finns tillgänglig lokal vara. Det gäller exempelvis i Tyskland, säger Anneke Svantesson på EcoTrade. Mjölken ger kött Även de svenska priserna på potatis, nöt och gris var låga jämfört med EU-snittet. En förklaring till det låga nötköttspriset är att det i Sverige produceras mycket ekologisk mjölk och att det då samtidigt blir en hög produktion av nötkött. Och hög produktion utan motsvarande efterfrågan leder till låga priser. En jämförelse med vårt grannland Danmark visar att de svenska priserna ligger under de danska i samtliga produktgrupper med undantag för mjölk där priserna var på samma nivå. 18 EKOLOGISKT LANTBRUK 2/2003

4 EUs billigaste ekomorötter säljs i Sverige MARKNAD Jämförelse av konsumentpriser för ekologiska grönsaker i EU år 2000 (Euro/kg) Potatis Tomater Lök Morot Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Nederländerna Irland Italien Luxemburg Portugal Storbritannien Spanien Sverige Tyskland Österrike EU-medel Höstens fokus i media på höga matpriser kan verkligen inte gälla de ekologiska produkterna. Ny statistik från Organic Marketing Initiatives and Rural Development visar att de svenska konsumentpriserna år 2000 låg mer än 20 % under EU-snittet Hela 20 % under EU-snittet i pris till svenska konsumenter. dinaviska grannländer Danmark och Finland visar att vi i Sverige hade de lägsta priserna på morot och lök. För potatis och tomat kunde däremot inte samma trend ses i jämförelse med Danmark och Finland. FOTO: LITTI LE CLERCQ MARKNADSKOMMENTAREN Ekoägget slår hål på prismyten Nu är det dags att ta kål på myten att ekomaten är för dyr och att konsumenten inte är villig att betala för etik och miljö. För det första är inte ekomaten dyr. Prisjämförelsen som tas upp i det här numret av tidningen visar tydligt att de svenska priserna ligger under EU-genomsnittet. Och för det andra så betalar idag många konsumenter redan ett schysst merpris för KRAV-märkt. Trots det får vi höra att det ekologiska aldrig får kosta mer än 20 % över motsvarande konventionell vara för att ha en framtid och kunna ta betydande marknadsandelar. * Det goda exemplet som tar kål på myten är det ekologiska ägget. Konsumenten betalar idag ca 100 % mer för ekoägg jämfört med burägg och ca 50 % mer jämfört med ägg från frigående höns. Och marknaden för ekoägg är både stor och växande. Av den totala mängden ägg utgör de ekologiska idag ca 5 %. Hos den miljöinriktade kedjan COOP Konsum utgör försäljningen ca 20 %. Det är samma höga siffra som storprodukten mellanmjölk i samma affärskedja. * Ett av äggets framgångar beror på att det är en enkel och tydlig produkt som konsumenten lätt kopplar till produktionsmetod. Ägg är en råvara som starkt förknippas med hönan, som självklart ska vara lycklig. Ju mer förädlad en produkt blir desto lägre blir ofta betalningsviljan för ekologiskt. En annan orsak till ekoäggets framgångar är tydlig och kraftfull marknadsföring. Hos handelskedjorna har vi de sista åren sett ett flertal trevli- för potatis, lök och morot. För tomat var däremot de svenska priserna något högre än EU-snittet. Siffrorna visar att vi i Sverige hade de allra lägsta konsumentpriserna för ekologiska morötter, i snitt 1.38 euro per kg. En titt på prisnivåerna i våra skanga säljkampanjer, men hos livsmedelsföretagen lyser de alltjämt med sin frånvaro. Det verkar helt enkelt som om ägget tagit mjölkens plats som föregångare och gott exempel på den ekologiska marknaden. Marknadssamordnare Ekologiska Lantbrukarna EKOLOGISKT LANTBRUK 2/

5 Projektet NÄREKO summeras Gav ökat engagemang för närproducerad och ekologisk mat. För tre år sedan startade projektet NÄREKO. Bakgrunden var bland annat regionfullmäktiges beslut att andelen ekologiska livsmedel i Västra Götalandsregionens egna storkök skulle vara minst fem procent 2001, för att därefter öka med fem procent per år. Idag är genomsnittssiffran uppe i sju procent. Siffran förbättras stadigt. Vissa av våra kök är uppe i över 50 procent. Bland de större kök som lyckats bäst finns köken vid Södra Älvsborgs sjukhus, där de ekologiska produkterna utgör nästan tio procent, säger Leif Olofsson vid Västra Götalandsregionens miljösekretariat. Projektet skulle bidra till att öka användningen av närproducerade och ekologiskt produce- rade livsmedel i den offentliga sektorn. En utvärdering visar att även om bestående förändringar tar tid att genomföra, så har projektet givit ett ökat engagemang. För att visa mer bestående resultat krävs dock en längre tidsperiod, både beteendeförändringar och olika praktiska problem på vägen kräver en långsiktighet, säger Leif Olofsson. Vi går nu vidare med att utbilda personalen i regionens kök. Projektets erfarenheter och resultat finns nu samlade i NÄREKOs Verktygslåda, som kommer att finnas på Internet under adress miljo/nareko Vill du vara med på Bondens Egen Marknad? Bondens Egen Marknad står för lokalproducerat och direktkontakt mellan producenter och konsumenter. För att sälja på marknaden måste du själv ha odlat och förädlat produkten. Vi välkomnar nya producenter! Kontakta gärna oss: Stockholm Östermalm Åsa Nilsson, Stockholm Södermalm Claudia Dillman, Linköping Carolina Ericsson, Växjö Ann-Catrin Carlsson, Göteborg Christer Jansson, Halmstad Anna-Karin Hamilton, Malmö Charlotte Norrman Oredsson, Umeå Maria Helmersson, Du kan också kontakta föreningen Bondens Egen Marknads ordförande Olle Bengtsson på Mer information finns också på: Samarbete kring köttet Lägre konsumentpriser, men bättre lönsamhet för alla, är målet. En aktionsgrupp bildades i slutet av januari av ledande aktörer på livsmedelsmarknaden för att snabbt få fram ett ökat utbud av KRAV-godkända kött- och charkprodukter. Medlemmarna i gruppen är övertygade om att ett ökat utbud både kan förbättra lönsamheten för alla led och sänka priserna till konsument. Marknaden och produktionen ska utvecklas. Redan till våren ska den nya satsningen märkas i butikerna. De som tillsammans tar krafttagen är: Håkan Heldesjö, färskvaruchef COOP Sverige Leif Johansson, affärsutvecklingschef SLP/Pärssons Börje Karlsson, ordförande Ekokött Inger Källander, ordförande Ekologiska Lantbrukarna Marie Pettersson, vd Mälarchark Peter Rasztar, vd Swedish Meats. Edgar Sesemann, inköpsdirektör ICA Lena Söderberg, vd KRAV Benny Öhlund, färskvaruchef Axfood 20 EKOLOGISKT LANTBRUK 2/2003