MARKNAD. Stort lager av ekologiskt socker försämrar för betodlare Men ingen satsning på ökad marknadsföring från Danisco.

Transkript

1 Stort lager av ekologiskt socker försämrar för betodlare Men ingen satsning på ökad marknadsföring från Danisco. Försämringar är på gång för de ekologiska sockerbetsodlarna. Dansico uppger att de har ett stort lager av ekologiskt socker, två års produktion, som de har svårt att sälja till priser de är tillfreds med. De har därför kommit med propåer att de vill se över villkoren för de ekologiska producenterna, säger Anders Lindkvist, agriansvarig på Sveriges Betodlares Centralförening, SBC. Det nuvarande fyraåriga branschavtalet, som är inne på sitt andra år, gäller visserligen. I det finns med ett prispåslag till ekologiska betor på 70 procent jämfört med konventionellt odlade, men det finns ingen volymgaranti. Danisco signalerar nu att de vill ha en diskussion för att finna lösningar som är acceptabla för båda parter, säger Anders Lindkvist. Fler detaljer vill han inte gå in på vid Ekologiskt lantbruks pressläggning eftersom förhandlingar pågår. Inte fler annonser Att det ekologiska sockret inte sålts beror på att det inte fått den försäljningsutveckling som man räknat med, enligt Mats Andersson, kommersiell direktör på Danisco. Efterfrågan är inte så stor på ekologiskt socker, säger han. Men en mer intensiv marknadsföring för att få fart på försäljningen är inte aktuell enligt Mats Andersson. Det är svårt att motivera en sådan kampanj, den betalar sig inte. Vi kan inte öka volymerna så att en den lönar sig, säger han. När vi lanserar nya produkter har vi alltid lanseringskampanjer. Nu driver vi istället tillsammans med handeln mindre kampanjer där vi pushar för KRAV-märkt socker. Och vi har även en kontinuerlig påverkan på våra industrikunder. Det är viktigt eftersom det ekologiska sockret framförallt säljs till glass- och syltindustrin. Att det går så trögt med försäljningen tror Mats Andersson beror på att det bara är de riktigt miljömedvetna som köper det ekologiska sockret. Socker uppfattas av många som en naturlig produkt från början och de som köper exempelvis ekologisk frukt tänker inte i termer av KRAV-socker. CHRISTINA FORLIN COOP och Samodlarna värvar producenter Enlig ett avtal mellan Samodlarna och Coop är Samodlarna nu prioriterad leverantör av ekologiska grönsaker till Coop, vilket vi berättade redan i förra numret av Ekologiskt lantbruk. Detta tillsammans med Coops målsättning med fördubblade volymer till 2005 gör att Coop tillsammans med Samodlarna har värvningsmöten för producenter, bland annat på Gotland, i Skåne och i Västsverige för att locka fler odlare. Större leveranssäkerhet, att man vet att man blir av med produkter som lever upp till de kvalitetskraven vi har, är främsta skälet att gå med, säger Frans Brozén, ordförande i Samodlarna. Priset är ju inte det enda som är viktigt för en odlare. Och prisnivåer kan jag inte gå in på nu, säger han. Samodlarna ska i första hand leverera ett grundsortiment av traditionella svenska rotfrukter till Coop. Förutom morötter, lök, potatis, palsternacka med mera är även växthusgurka och tomater av intresse. AVRÄKNINGSPRISER KRAV-GODKÄNT KÖTT KRAV-godkänt kött via Swedish Meats avräknas med tillägg över ordinarie avräkningspris. Vecka 48 KRAV-tillägg öre/kg Lamm Märkeskvalitet/Ordinär, 2- till Ungnöt Märkeskvalitet 2- till Ungnöt Ordinär 2- till Ko och tjur ej 1- till Sortiment Vikt Kött-% KRAV-tillägg öre/kg Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 67-86, Viktjustering från högsta KRAV-tillägg: Slaktsvin 62-66, /lägre kg Slaktsvin 89-93, /högre kg Slaktsvin 73-94, Slaktsvin, övriga 125 Smågrisnoteringen v 48 KRAV BIS-Plus Basvikt 25,00 KRAV BIS Basvikt 24,25 KRAV BAS Basvikt 23,35 Övervikt smågrisar/krav kg 8,00/13, kg 5,00/10,00 SENASTE ÄNDRING NÖT: V 45 merpriset för ko sänkt 25 öre till +25 öre. V 47 merpriset sänkt 25 öre för ungnöt märkeskvalitet till +400 och ordinär Kravtillägg utgår ej för djur med anm. gödselförorenad hud kat 2 och 3. LAMM: Vecka 39 priset ner 100 öre till GRIS: Sänkt merpris v 45: slaktsvin högsta tillägg -50 öre till Rekordnotering v 44 med öre för bästa kvalitet. Gris köttprocent öre till +700 vecka 44. Under 2002 slaktades ca 8500 KRAV-ungnöt och 3100 KRAV-kor. Detta är en ökning mot 2001 då slakten var 7900 KRAV-ungnöt och 2900 KRAV-kor. 10 EKOLOGISKT LANTBRUK 10/2003

2 Premiär för Ekobonde på besök Ulf Jansson, Ekobonde på besök, tillsammans med Kerstin Öberg, demonstratris från Casma Butiksutveckling. Ulf Jansson är en av de nyutbildade lantbrukare som ingår i butiksaktiviteten Ekobonde på besök. Den här dagen står han på ICA Kvantum i Åkersberga och svarar på konsumenternas frågor om ekologiska råvaror. Bredvid Ulf står Kerstin Öberg från Casma Butiksutveckling och steker ekologisk karré. I butiken finns också en stor skärm med vackra bilder på råvaror. På bordet står glasburkar prydligt uppställda med KRAVmärkt åkerböna, linfrö, vete och raps. Intill glasburkarna ligger informationsbroschyren Det o- synliga goda. I konceptet ingår också att gårdsljud sprids i butiken, exempelvis kan en fågel kvittra till eller så hörs ljudet av en råmande ko. Allt för att väcka intresse och för att lyfta in så mycket som möjligt av gården i butiken. Det är jättebra att ha en bonde i butiken, säger Britt-Marie Holmqvist butiksbiträde på ICA Kvantum i Åkersberga. Konsumenterna har så många frågor som vi i butiken inte kan svara på. Och så är det bra att påminna om att det ekologiska sortimentet finns. Kerstin Öberg, demonstratris på Casma Butiksutveckling instämmer och tycker att det känns skönt att kunna lämna över alla svåra frågor till en bonde. Konsumenten litar verkligen på bonden. Många konsumenter är positiva, men det finns också de som ifrågasätter ekologisk mat och undrar om det verk- ligen är någon skillnad. Ulf och jag har ett bra samarbete här i butiken. Speciellt tycker jag att det är barn och medelålders damer som stannar till. Visst finns intresse från konsumenterna, men jag hade hoppats på ännu fler frågor, säger Ulf Jansson. Nu i vinter utförs pilotprojekt med Ekobonde på besök tillsammans med två samarbetspartners; Scan Foods och Coop. I november bjuds på kött från Scan Ekologiskt i utvalda Ica Kvantum butiker, i december bjuds på rotsaksgulasch i Coop Konsum i Skåne och i februari planeras aktiviteter i Coop Extra. Även Coop Forum har visat intresse. Totalt rör det sig om aktiviteter i ett 50-tal butiker. Efter vinterns aktiviteter ska projektet Ekobonde på besök utvärderas. Totalt ingår nu 24 lantbrukare i butiksaktiviteten. Alla som är med har fått utbildning, butiksmaterial och en skjorta med loggan Ekobonde på besök broderad. De deltagande lantbrukarna bidrar själv med sin tid under utbildning och utvärdering. KAROLINA JERKEBRING text & foto MERPRIS FÖR EKOLOGISK MJÖLK Merpris till producent för ekologisk mjölk, per liter. Arla 50 öre Falköpings Mejeri 50 öre 1 Gefleortens MF 40 öre Milko/NNP 50 öre Norrmejerier öre för kvalitetskrav som de flesta uppfyller Skånemejerier öre om kvalitetskrav och felfri analys uppfylls 1. Ytterligare 5 öre för ekomjölk som uppfyller extra hårda krav på celltal, sporer och bakterier. SAMS/SWEGRO NOTERING Swegros pris på KRAV-odlat till grossist. Hel pall konsumentpackad, fritt köpare. Kr/kg om inte annat anges v 47 Vitkål, styckmärkt 6,50 Kålrot, filmad 8,90 Isbergssallat, filmad 12,00 Morot, 1 kg-pack 6,00 Palsternacka, 0,5 kg 6,90 Kålrot, filmad 8,90 Körsbärstomat, tråg 13,00 Purjolök 12,00 Rödbetor, 1 kg-pack 6,50 Jordärtskocka, tråg 7,50 Persiljerot 17,00 Lök gul, 1 kg-pack 7,90 Lök röd 0,5 kg 7,50 Steklök, 500 gr 6,50 Schalottenlök 8,50 Potatis, SMAK-märkt 6,10 Potatis SMAK-märkt, 200 kg bins 4,50 Senaste mjölkstatistiken: Ekomjölken fortsätter växa Invägningen av ekomjölk fortsätter växa och redan efter tredje kvartalet 2003 är den större än hela Det framgår av Svensk Mjölks statistik för tredje kvartalet 2003 som publicerades förra veckan. Till och med tredje kvartalet i år har ton ekomjölk vägts in jämfört med ton hela Produktgruppen ost går tyvärr en stadig kräftgång sedan början av 2001 medan mager k-mjölk och grädde ökar. Syrade produkter ligger ganska still men upplevde en stor ökning under hela 2002 efter att Arla konverterat sin a-fil till enbart ekologisk. EKOLOGISKT LANTBRUK 10/

3 notiser Genombrott för ekoköttet? Marknadsutvecklingsgruppens arbete börjar ge resultat. John Higson ger sig i kast med köttet John Higson mannen bakom Bondens Egen Marknad är igång med ett nytt projekt. Den här gången handlar det om lokalproducerat och ekologiskt kött. Projektet ska samordna strömmar av olika kvaliteter kött från producenter inom en radie av 25 mil från de tre största städerna (Stockholm, Göteborg och Malmö) för att året runt kunna förse kunderna med det de önskar. John Higson har redan inlett den första fasen i projektet i samarbete med städerna. Där har man tagit kontakt med skolor, restauranger, affärer och distributionsföretag i respektive stad för att undersöka intresset och i en första fas välja ut kunder som ger en kostnadseffektiv distribution. Problemet för den enskilda lantbrukaren, eller t o m en grupp av lantbrukare, är annars att få fram jämna leveranser under hela året samt att få ekonomi i distributionen. Lantbrukare som vill komma i kontakt med projektet kan göra det genom Maria Alarik på Eko-kött, e-post maria.alarik@hush.se eller tel Bio Fach 2004 Den stora årliga ekologiska världsmässan i Nürnberg pågår februari Årets land kommer att vara Holland. Den ekologiska världsmarknaden växer inte längre med riktigt samma hastighet som den gjort de senaste fem åren då utvecklingen legat på fantastiska 20 %. Organic Monitor förutspår en ökning på 9,5 % för Tyskland är största europeiska marknaden på ca tre miljarder euro följt av Storbritannien på 1,7 miljarder euro, Italien 1,4 miljarder och Frankrike 1,3. Den europeiska marknaden är den största efter USA-marknaden. För ett år sedan tog KRAV initiativ till bildandet av en marknadsutvecklingsgrupp för att ta bort flaskhalsarna i ekologisk köttproduktion. Ledningarna för respektive medlemsföretag och organisation satte sig ner för att gemensamt lösa problemen. Man enades om viljeinriktningen och överlät åt en arbetsgrupp med representanter för handelns tre block, slakten genom Swedish Meats, charken genom Mälarchark, certifieringsorganet KRAV samt de ekologiska köttproducenterna Ekokött och Ekologiska Lantbrukarna, att lösa problemen. Regelproppar, råvarubrist, merkostnader i slakt och transport, samt hur man lyckas sälja hela slaktkroppen har diskuterats. Nu börjar åtgärdspaketet ge resultat: Idag ser vi goda möjligheter att förbättra regelverket. Grisreglerna har bearbetats av en arbetsgrupp inom Ekokött, och nya bra förslag har tagits fram. Några ändringar behöver skyndas på för att ge positiv signal till nystartare. Regler för utevistelsens längd bör och kan ändras till sommaren. Regelkommittén sammanträder i december, därefter kan det ske en snabbremiss, och reglerna ut 1/4 för att gälla från 1/6. Slakteriet har visat att ekonomin framförallt är beroende av att hela slaktkroppen säljs till ett merpris. Slakten kan idag sälja en större del av slaktkropparna tack vare bättre samordning med handeln så att efterfrågan inte ska krocka bland kunderna och mer styras av hur djurens kalender ser ut.de stora flödena genom Swedish Meats tycks ha kommit över en del svårigheter och allt talar för fortsatt produktionsökning. Från Mälarchark rapporterades om ett bra år för KRAVtillverkningen. Alla kunder ökar sina beställningar. Mälarchark legotillverkar åt bland andra Änglamark och gör även eget sortiment av ekologisk och KRAV-godkänd chark. Råvarusidan har hängt med, kryddor och annat blir allt lättare att få tag i. Ökar det mer blir brist på fett fläsk ett problem. Handelskedjorna (COOP, ICA, Axfood) rapporterar också tydlig uppgång i försäljningen, som betecknas stadig och bra. Genom konsumentpack kan man nå ut till alla butiker, men kedjorna väljer att satsa främst på sina miljöbutiker Kvantum, Hemköp och Gröna Konsum/COOP Forum. Fortsatt samordning med slakten måste pågå länge än för att man ska undvika flaskhalsarna. Beställ! Det osynliga goda heter Ekologiska Lantbrukarnas nya konsumentbroschyr som nu kan beställas kostnadsfritt från vårt kansli via e-post kansliet@ekolantbruk.se Broschyren är 16 sidor med vackra bilder i bra fyrfärgstryck. Innehållet är anpassat för att användas i direktkontakt mellan bonden och konsumenten. Det är främst den ekologiska råvaran och kvaliteten i den som är budskapet. Formatet är G3, ett mellanting mellan A4 och A5. Grisbristen åtgärdas med rekrytering via SM och annan rådgivning. SM satsar kr på att få fram flera ekologiska grisar, man genomför i november och december fem producentträffar med gårdsvandring och fakta om den ekologiska grisproduktionens villkor. Målet är årsgrisar mot dagens Bättre tillgång på griskött tillsammans med mer konsumentpackat kommer att beta av nötkön. Den akuta bristen på fett fläsk får hellre fyllas med import (via SM) än att utvecklingen avstannar. För lammkött föreslås infrysning av höstens överskott för upptining till sommarens grillsäsong. Kedjorna åtar sig även att ha ett par kampanjveckor vid lämplig tid på hösten. Handel och förädlare trycker på om nitrit i KRAV-produkter. Man vill ha kvar möjligheten att använda nitrit i de produkter där man ser största nackdelarna med tillverkning utan nitrit. Dit hör bland annat julskinkan och falukorven. Inom EU diskuteras förädlingsreglerna fortfarande, och vi får vänta på besked därifrån om hur EU ställer sig till nitrit i ekologiska produkter. Till dess används nitriten i produkter som får kallas ekologiska efter- 12 EKOLOGISKT LANTBRUK 10/2003

4 Antal slaktade ekologiskt uppfödda djur (Källa Ekokött) Ungnöt Slaktsvin Kalv Lamm marknadskommentar som EU idag inte har några regler om tillverkningstillsatser. Svårt för småskaligt Den småskaliga slakten (1% av volymen i Sverige) brottas dock med stora svårigheter fortfarande. En del slakterier klarar inte av kostnadstrycket, främst är det avfallshantering och veterinärbesiktningar som drar onödigt mycket resurser. Nyetableringar har också svårigheter eftersom myndigheternas handläggningskostnader initialt är kr. Regelverket är krångligt och kommer troligen att bli än besvärligare när den småskaliga hanteringen försvinner och alla kontrollslakterier ska följa samma regelverk. När ska vi få regler som hjälper den lokala småskaliga slakten till nischproduktion med höga mervärden för konsumenten? De privatägda slakterierna i Sverige som ingår i Köttbranschens riksförbund och som idag svarar för ca 35% av totala slakten har inte gjort nämnvärda Alnarp 28 jan kl Marknadsseminarium Ekologisk brödsäd, problem och möjligheter Handel och förädling diskuterar erfarenheter och framtidssyn försök att saluföra svenskt ekologiskt kött. När ska vi se konkurrens även på detta område? Generalmönstring Vid ett seminarium som hålls vid KSLA den 8 december ställs frågan vad alla aktörer har gjort för att få bort flaskhalsarna och få fram det ekologiska köttet till konsumenterna. Miljoner har pumpats in från Svenska staten och EU till rådgivare, matkonsulter, konsumentverk och informatörer för att ekologiskt kött ska nå ut på marknaden och Sveriges djurhållning ska bli mer ekologiskt hållbar. Vad har gjorts och har vi uppnått målet? Ekoköttets mervärden redovisas liksom volymer och slaktkanaler, storskalig och småskalig förädling. Storkökens utveckling av ekologiska måltider redovisas. En specialiserad ekogrossist visar möjligheterna till småskalig handel med storköken. Här får man smaka alla de nya produkterna från både stora och små producenter. MARIA ALARIK, Ekokött Pris: 200 kr för lunch och fika Information och anmälan (senast ) Anna Grundberg tel , fax anna@ekologisktmarknadscentrum.org Vad kan handeln som livsmedelsföretagen inte kan? Stöder de lantbruksägda livsmedelsföretagen handelns utveckling av egna varumärken? Åtminstone kan det verka så på Cerealia och Swedish Meats när det gäller de ekologiska produkterna. Här handlar det inte om att deras marknadsledande varumärken möts av konkurrens av handelns varumärken. Här handlar det istället mer om att handeln tvingas utveckla egna produkter, då de marknadsledande livsmedelsföretagen inte tar fram några ekologiska alternativ. Och självklart tar handeln fram produkter som då hamnar under det egna varumärket. * Ett tydligt exempel är Cerealiaägda Skogaholm som inte har en enda KRAV-märkt produkt i sitt sortiment. För att få en helt vanlig ekologisk limpa till frukost, så måste man som konsument idag handla på Coop. Där finns nämligen flera sorters mjuka bröd under varumärket Änglamark. Ett annat exempel är höstens lansering av Scan Foods nya charkprodukter; falukorv och köttbullar. Även här har handeln redan produkterna. Både ekologisk falukorv och ekologiska köttbullar finns nämligen redan hos Coop. Under varumärket Änglamark förstås. Men visst är det bra att nu också konsumenter som handlar på Ica kan få tag i ekologiska charkprodukter. Och att de säljs under varumärket Scan Ekologiskt. * För att möta upp mot den starka utvecklingen av handelns egna varumärken krävs att de svenska livsmedelsföretagen satsar på ekologisk produktutveckling. För visst borde de också kunna få ekonomi på KRAV-produkterna när handelskedjorna kan det? KAROLINA JERKEBRING Marknadssamordnare Ekologiska Lantbrukarna EKOLOGISKT LANTBRUK 10/

5 Scan satsar på ekologiska köttbullar och falukorv Ekologiska köttbullar och falukorv samt ekologisk färdigkokt julskinka är nya produkter från Scan som lanserats under november. Köttbullar och falukorv är stora produkter, det är därför vi satsar på dem, säger Camilla Sandenskog produktchef på Scan Foods. Konsumentundersökningar visar dessutom att människor som köper ekologiskt vill ha samma varor som alla andra, inte några smala nischprodukter. De djupfrysta köttbullarna är KRAV-märkta. Falukorven och både den färdigkokta och rimmade julskinkan är kontrollerade enligt EU-bestämmelserna. Den rimmade julskinkan har varit utan nitrit och KRAV-godkänd tidigare men inte i år. Vi fick många samtal till vårt 020-nummer i fjol från konsumenter som hörde av sig och trodde att det var något fel på skinkan, säger Camilla Sandenskog. Konsumenter i allmänhet är inte så insatta i nitritfrågan. Hållbarheten är dessutom kort så det gick inte att sälja den framåt nyår heller. De ekologiska produkterna kommer bland annat att lanseras i Stockholm/Uppsala-området samt i Malmö i samband med butikskampanjen Ekobonde på besök. I första hand är det ICA och Axfood som visat intresse för produkterna enligt Camilla Sandenskog. COOP har redan köttbullar och falukorv i sitt Änglamarkssortiment. Mammas ekologiska köttbullar finns i förpackning om 300 gram och priset kommer att vara cirka 24 kronor. Falukorven är 600 gram och priset cirka 39 kronor. Ekosatsning i Dalarna Mer Ekologisk Mat i Dalarna är ett projekt som ska få fart på den ekologiska odlingen och ekomatförsäljningen i länet. Det startade i november 2002 och ska pågå fram till mitten av år Projektet som drivs av länsstyrelsen är ganska brett och många föreningar och företag är inblandade, Hushållningssällskapet, LRF, Siljans Chark, landstinget, Coop, Naturskyddsföreningen såväl som Ekologiska Lantbrukarnas lokalavdelning Ekologiska Producenterna i Dalarna samt Turistföreningen. Storköken ska uppmuntras att satsa på ekologisk mat. En del i projektet är att ta reda på möjligheterna för storkök att använda mer ekologisk mjölk. Och just nu inventeras läget bland restauranger för att få reda på hur mycket ekologisk mat de använder. Ett nätverk ska bildas för lärare på länets restaurangskolor. Vi ska också ordna seminarier om upphandling för inköpschefer och kostansvariga i offentliga hushåll, säger projektledaren Jakob Ebner på länsstyrelsen. Även stötta grossister i deras strävan att leverera ekologisk mat. En kurs om förädling av grönsaker och bär är också på gång liksom mycket annat. Ett annat exempel på vad vi gör just nu är att tillsamman med LRF-skolkontakt öka kunskapen i skolorna om hur matproduktionen går till, säger Jakob Ebner. Vi ska få fram fler demonstrationsgårdar och se till att fler skolklasser kommer ut till gårdarna. Eleverna ska få se vad man gör på en gård. Helst ska de kunna göra något aktivt där också, inte bara titta på. Gårdsbesöken ska bli mer attraktiva för ungdomarna. Målet för ekologisk produktion i Dalarna är att åkerarealen år 2005 ska vara 27 % ekologisk, mot idag 25 procent. Förhopp- ningen är även att den ekologiska animalieproduktionen ska öka till år Då hoppas man, vilket är ganska realistiskt enligt Jakob Ebner, att hälften av antalet dikor är ekologiska, 20 procent av antalet ungnöt, 30 procent av antalet lamm och 5 procent av antalet mjölkkor. Mer information om projektet finns på: Fler regionala satsningar på ekologisk mat 1. Ekologiskt marknadscentrum i Skåne 2. Kaprifolkött i Bohuslän 3. Ekonöt i Östergötland 4. 15% ekologiska livsmedel i Stockholm 5. Sörmlands gårdsnära slakt 14 EKOLOGISKT LANTBRUK 10/2003