MARKNAD. Coop i täten Mikael Robertsson från Coop Sverige AB talar om de ekologiska äggen som ett exempel på lyckad marknadsföring.

Transkript

1 KSLAs äggseminarium: Stor vilja att lösa äggnäringens problem Branschen står inför stora förändringar samtidigt som efterfrågeökningen planar ut. FOTO: INGER KÄLLANDER I paneldebatten deltog Mikaela Nilsson, Konsumentverket, Henrik Larsén, äggproducent, Helena Engström, KRAV och Anna Carlström, SFS Svenska Ägg. försäljning av ekoägg ligger under 1 %. Prisskillnaden är för stor. Storköken måste bearbetas för att försäljningen ska öka. Ett bevis på hur lite som hänt de senaste åren är att Servera fortfarande har procentpåslag på sitt ekologiska sortiment. Scandic Hotels AB har kommit en bit på väg med att servera ekologisk mat. De serverar en ekologisk frukost. Men tyvärr är äggen inte ekologiska på grund av priset. Det finns en vilja att testa att servera ekoägg och ta lite mer betalt för frukosten. Marknaden för ekologiska ägg har haft en extremt positiv utveckling de senaste åren. Nu planar eftefrågekurvan ut och branschen står inför svåra förändringar av EUs regelverk. Men det finns mycket vilja och engagemang för att hålla fast vid den positiva marknadsutvecklingen. Det blev tydligt på KSLAs seminarium Ekologiska ägg, tack! i slutet av mars. Coop i täten Mikael Robertsson från Coop Sverige AB talar om de ekologiska äggen som ett exempel på lyckad marknadsföring. År 1995 sålde Coop Konsum 18 kg ägg. År 2003 var samma siffra 940 ton eller 32,5% av deras totala äggförsäljning. Framgången består i direktkontakter med producenter, personalutbildningar och marknadsföring. Reklamfilmen där den fria ekohönan drar iväg på sin Harley Davidson motorcykel var ett lyckat grepp. Problemen för att öka försäljningen framöver är bristande information och kunskap hos konsumenten. De har svårt att skilja på sprätt- och ekoägg. Konsumentpriset är redan i högsta laget. Marknaden klarar inte en höjning till följd av högre produktionskostnader med krav på 100 % ekologiskt foder. Storhushållen saknas Jan Olof Bohlin från Svenska Lantägg AB visar på lysande försäljningsökning de senaste åren, men sista halvåret har ökningen planat ut. Även han efterlyser mer konsumentinformation. Restaurang och storhushåll har framtiden för sig nu när uteätandet ökar. Men intresset är mycket svalt för ekologiska produkter, så även för ägg och äggmassa. Nils Berntsson från Servera R & S AB bekräftar bilden. Deras Regelverket Göte Frid från Jordbruksverket reflekterade över det framtida regelverket. Idag säger KRAVs regler att en ekologisk höna ska äta 85 % ekologiskt foder medan EU s regelverk kräver 80 %. Om EU s nya regelförslag går igenom höjs ribban till 100 % ekologiskt foder från slutet av augusti Svårigheterna i att klara detta ligger i brist på ekologiska proteinråvaror till foderblandningar och svårigheter att hitta bra sammansättning på fodret. Det kommer att vara svårt för Sverige att få igenom krav på KÖTT KRAV-godkänt kött via Swedish Meats avräknas med tillägg över ordinarie avräkningspris. Vecka 16 KRAV-tillägg öre/kg Lamm Märkeskvalitet/Ordinär, 2- till Ungnöt Märkeskvalitet 2- till Ungnöt Ordinär 2- till Ko och tjur ej 1- till Sortiment Vikt Kött-% KRAV-tillägg öre/kg Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 75-96, Viktjustering från högsta KRAV-tillägg: Slaktsvin70-74, /lägre kg Slaktsvin97-101, /högre kg Slaktsvin73-94, Slaktsvin, övriga 125 Smågrisnoteringen v 16 KRAV BIS-Plus Basvikt 24,70 KRAV BIS Basvikt 24,00 Övervikt smågrisar/krav kg 8,00/13, kg 5,00/10,00 KOMMENTARER TILL NOTERINGEN, SENASTE ÄNDRING NÖT: V 45 merpriset för ko sänkt 25 öre till +25 öre. V 47 merpriset sänkt 25 öre för ungnöt märkeskvalitet till +400 och ordinär Kravtillägg utgår ej för djur med anm. gödselförorenad hud kat 2 och 3. LAMM: Vecka 16 priset upp 50 öre till GRIS: Höjt merpris v 04: slaktsvin högsta tillägg upp 200 öre till +900; vecka 52 slaktsvin % -300 öre till vecka 05 höjd vikt för bäst betalda grupp. 12 EKOLOGISKT LANTBRUK 4/2004

2 att fortsätta med 15 % inblandning av konventionellt foder till hönsen då Frankrike redan klarar sig med 10 % inblandning, säger Göte Frid. En annan utmaning för branschen är att föda upp hönsen ekologiskt redan från första dagen vilket EUs regler snart kommer att kräva. På sikt införs troligen också krav på att även avelsäggen ska vara värpta av ekologiskt uppfödda föräldradjur. De nya kraven skapar oro i branschen och handeln. Foderförslaget är inte realistiskt, säger Helena Engström på KRAV. Produktionen fungerar Produktionen har annars hittills fungerat bra enligt Åsa Odelros från Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion. Hönsen är lika friska och dödligheten ligger på samma nivå som för frigående höns inomhus. Den avslutande paneldebatten pekade på flera viktiga frågor för framtiden. Vad som händer med reglerna för ekologisk ägg- produktion är avgörande. Beslut som grundar sig på fakta om produktionsekonomi, djurhälsa och tillgång på marknaden (t ex av nya proteinfoder) och med rimliga övergångstider kan branschen klara. Men förhastade beslut som tvingar producenterna till försöksverksamhet med sin pågående produktion och med kraftigt ökade produktionskostnader klarar branschen inte. Utredningar om nya foderingredienser måste starta nu. För att häva den utplanande efterfrågan behövs mer konsumentinformation. Än viktigare är att systematiskt bearbeta restaurang och storhushåll. Även grossisterna behöver påtryckningar. Produktförädling måste igång så att avsättningen av ekologiska knäckägg får fart. Mycket välkommen är Konsumentverkets nya konsumentbroschyr Ekologiska ägg om hönan själv får bestämma. (Kostnadsfritt på eller telefon ) Sander Johansson, Matmästare på Coop, bjöd tillsammans med Coops miljöchef Mikael Robertsson på en fantastisk äggbuffe. Vackert, gott och nyttigt ett ägg innehåller i stort sett allt människan behöver förutom C-vitamin. Svenska ekomorötterna slut I prisnoteringen för grönsaker från vecka 14 är morötterna dansk import. Det beror på att de svenska snart är slut, säger Frans Brozén, ordförande i Samodlarna. Fortfarande har vi en del svenska morötter i Änglamarkspåsar men morötterna är på upphällningen. Försäljningen har gått bra i år. Det är en av orsakerna till bristen nu. Andra anledningar är att en del svenska partier har haft dålig kvalitet och att en del morötter blev kvar i jorden när det frös ordentligt redan vecka 43 förra året i framförallt Mellansverige. Odlingen behöver inte öka i omfattning mer än vi har planerat för att täcka en ökad efterfrågan, säger Frans. Om det blir som vi har tänkt i år blir det rätt bra. Potatisen börjar för övrigt också att sina nu, och löken har varit slut länge. CF MJÖLK Merpris till producent för ekologisk mjölk, per kilo. Arla Falköpings Mejeri Gefleortens MF Milko Norrmejerier Skånemejerier 50 öre 45 öre* 40 öre 50 öre öre för kvalitetskrav som de flesta uppfyller 60 öre men avdrag 30 öre vid analysfel * Ytterligare 5 öre för ekomjölk som uppfyller extra hårda krav på celltal, sporer och bakterier. KÖKSVÄXTER Swegros pris på KRAV-odlat till grossist. Hel pall konsumentpackad, fritt köpare. Kr/kg om inte annat anges v 14 Vitkål, styckmärkt 6,50 Kålrot, filmad 8,90 Morot, 1 kg, imp Danmark 7,00 Palsternacka, 0,5 kg 6,90 Jordärtskocka, tråg 7,50 Lök gul, x 10 kg 7,50 Lök röd 0,5 kg 6,00 Steklök, 500 gr 3,90 Potatis, påse 6,20 Potatis II, 200 kg bins 5,10 SPANNMÅL Odlarpriser KRAV-spannmål skörd 2003 (kr/kg, vecka 44) inkl kontraktstillägg Varuslag 2003 Kommentar Höstvete 1,53 Slutbetalning, ingen proteinbetalning Höstvete 3år 1,53 Slutbetalning, ingen proteinbetalning Vete foder 1,53 Slutbetalning Rågvete 1,48 Slutbetalning, enbart mottagning på kontrakt Råg 1,58 Slutbetalning Vårvete 1,52 Höjd delbetalning, slutbetalning i vår Foderhavre 0,70 Oförändrad delbetalning Grynhavre 0,70 Oförändrad delbetalning USA-havre 0,70 Oförändrad delbetalning Varuslag 2003 Kommentar Foderkorn 1,15 Oförändrad delbetalning Maltkorn 1,15 Oförändrad delbetalning Matärt 2,48 Slutbetalning endast kontrakt, andel hela ärter, efter godkänt kokprov Foderärt 1,84 Slutbetalning Åkerböna 1,69 Slutbetalning endast kontrakt, enbart mottagning på kontrakt Raps o rybs 3,90 Slutbetalning EKOLOGISKT LANTBRUK 4/

3 Ekobonde på besök marknadsföring som går hem En bra plattform för att föra ut de ekologiska mervärdena till butikerna. Ekologiska lantbrukare i mataffärer som berättar om vad de producerar för mat. Det är marknadsföring som verkar gå hem. Ekobonde på besök är ett begrepp som håller på att slå igenom, både bland ekologiska lantbrukare och konsumenterna. I höst och vinter har det testats i ett pilotprojekt i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm. Kunder har framförallt varit Coop Extra, Coop Konsum, Scanfoods och Ica Malmborgskedjan i Skåne. Vi är mycket nöjda, säger Jerry Rosengren på Ica Malmborg. Det kommer att bli fler Ekobonde på besök-dagar framöver. Totalt har vi genomfört drygt 120 butiksaktiviteter och nästa år tror vi att det blir ännu fler, säger Karolina Jerkebring, huvudansvarig för projektet och marknadsansvarig på Ekologiska Lantbrukarna. Vi är jätteglada att vi har fått fart på den här satsningen som vuxit fram inom Ekologiska Lantbrukarna. I Västmanland har man också prövat på att prata med konsumenter med bra resultat. Och i Västra Götaland är man i startgroparna. Ekobonde på besök är ett bra komplement till utbildningen Bondens Ekologi. Med våra båda koncept har vi fått en plattform varifrån vi kan jobba med våra värden, med vår kommunikation mellan lantbrukare och konsumenter. NYA HÖNSFODER. BYT TILL NYA SUNDA VANOR. Nu säljer vi Sundfor Värp och Sundfor Skal Foder anpassat för ekologisk efter KRAVs produktion nya foderregler är inget nytt för oss. De för har fjäderfä. alltid haft en själv klar plats i vårt sortiment. Vi NYHET! har legat i Vi framkant lanserar av utvecklingen ett helt vegetabiliskt ända sedan efterfrågan tog fart. hönsfoder Sundfor Värp Veg Alla produkter inom Sundfor är helt anpassade till Fodret tillverkas i Helsingborg. Kravs regler och följer den EU-lagstiftning som gäller. Vi Inom baserar SUNDFOR dem på svenska finns också ekologiska foder råvaror. för nöt, får och gris i ekologisk produktion. Västmanland har mersmak I tre butiker under sammanlagt nio dagar har Ekobonde på besök testats i Hallstahammar, Fagersta och Sala i Västmanland. Responsen har varit jättebra, säger Lennart Westerdahl, ordförande i Ekologiska Lantbrukarna i Västmanland. I Västmanland hade man redan sedan ett par år tillbaka haft idéer om att kunna utveckla marknadsföringen i bu- Ett helhetskoncept Butiksaktiviteten Ekobonde på besök innebär att bonden själv för en dag kommer till butiken och svarar på konsumenternas/personalens frågor om ekologiskt lantbruk. I aktiviteten ingår smakprovning av ekologisk mat, kosumentbroschyren Det osynliga goda samt bondgårdsljud. Alla som är med deltar i gemensam utbildning och gemensam utvärdering. Info till distrikten Tänk på det här om ni i distriktet vill komma i gång med Ekobonde på besök. 1. Det är viktigt att det finns lantbrukare som vill jobba i butik. 2. Ta kontakt med kansliet i Uppsala. 3. Sätt er in i konceptet ordentligt. Ta reda på vad aktiviteten i butiken går ut på, att lantbrukaren ska svara på frågor kring ekologisk mat. tikerna när de fick reda på Ekobonde på besök-konceptet. I mataffärerna ville de ha in bönder, det var ingen tvekan där. När vi satt och skissade på ett nytt projekt råkade vi få reda på att Ekobonde på besök fanns och vi såg samarbetsmöjligheterna. Vi vill ut i fler butiker och svara på frågor. För det är helt klart att satsningen har ökat försäljningen. Intresse finns från flera håll att komma igång, säger Lennart Larsson på Ekologiska Lantbrukarnas kansli i Uppsala. Det är många distrikt som har hört av sig, bland andra Kalmar -Öland, Värmland, Dalarna, Jönköping. Vi hjälper gärna till med ansökningar av pengar. För det mesta är det bäst att söka projektstöd inom LBU, landsbygdsutveckling, på länsstyrelsen. Vi på kansliet hjälper gärna till. 4. När ni funderat igenom projektet och kommit fram till att ni vill satsa, ta kontakt med kansliet igen om ni vill ha hjälp med att söka pengar. Ekobonde på besök bygger på att pengarna söks regionalt. 5. Innan ni sätter igång är det en dags utbildning där konceptet gås igenom varvat med pedagogik bland annat. Prata med din fodersäljare hos Lantmännen. Vi håller den svenska matens framtid i våra händer 14 EKOLOGISKT LANTBRUK 4/2004

4 Ekologiskt värpfoder bara två leverantörer kvar Branschen efterfrågar också ett koncentrat. Svenska foder har slutat att tillverka det ekologiska värphönsfodret sedan några månader tillbaka. Vi hade dessvärre aldrig egen kapacitet att tillverka det, säger Lars Hermansson, foderchef på Svenska Foder. Problemet uppstod när företaget som stod för legotillverkningen inte fortsatte med produktionen och vi inte lyckades hitta någon ny samarbetspartner. Vi beklagar att produktionen upphört men det är alltså praktiska problem som ligger bakom och inte någon politisk ståndpunkt. Kvar på marknaden finns Lantmännen och Lantab. Det senare företaget heter sedan 1 mars Spannfod Agro AB. Vi har haft ekologiskt värphönsfoder, som är helt vegetabiliskt, på programmet tidigare också men inte marknadsfört det, säger Stefan Nordström ansvarig för värphönsfoder. Men vi har märkt ett uppsving sedan Svenska Foder la ner sin produktion. Spannfod Agro säljer i hela Sverige men mest i de västra och södra delarna av landet. Åsa Odelros på Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion beklagar att Svenska Foder lagt ner tillverkningen. Intresset växer dessutom från produktionshåll att hitta ett koncentrat så att man kan använda egen spannmål. Det är synd att det inte finns något sådant på marknaden. CF marknadskommentar Ett ägg betyder så mycket I påskhelgen blev jag riktigt besviken. Svärmor bjöd hela familjen på påskbuffé på fint skånskt värdshus som är vida känt för sin mat. Det mesta var mycket gott och vällagat med en omtänksam atmosfär vilande över borden. En hel del lyxig mat av det slag som gör att besökarna tycker de fått valuta för pengarna. Men tyvärr gick inte äggen att äta. De var osmakliga och dessutom blekgult glomiga. För min del rann lyxen av detta fina matställe när det uppenbarades att äggen var av billigaste slag. * Finns det något som kan få en extraprismedveten husmor av det riktiga slaget att lätta på plånboken så är det goda ägg med vacker färg. Jag bor och handlar mina ägg i den snålaste delen av hela Småland, men i Tingsryds största livsmedelsbutik så är ändå de dyra ekologiska äggen slut varannan gång man kommer för att handla. Ekomjölken är ofta gammal och har kort datum, och ekologiskt kött har jag inte sett till över huvud taget i denna välbesökta affär men ekoäggen är ofta slut eller pinfärska. För konsumenten är det inte bara uppenbart att den industrialiserade hönan lever ett vedervärdigt liv för att kunna förse konsumenterna med så billiga ägg som möjligt. Det är också uppenbart för dem att ju mer man betalar desto bättre smakar det. De lite dyrare äggen smakar ofta anständigt och har lite bättre färg. Och de riktigt dyra ekoäggen smakar gott och är läckert orangegula även mitt i vintern tack vare grovfodret som ekohönsen äter. Kvaliteten är uppenbar och den är man beredd att betala för. Visst är det då beklämmande att komma in på ett fint matställe och inse att omsorgen om den goda maten tagit slut vid äggen! Denna påskbuffé dök nu upp i mitt minne i arbetsveckan efter påsk när jag skulle redigera artikeln här på Ekologiskt lantbruks marknadssidor om KSLAs seminarium om den ekologiska äggbranschens problem. Ett av problemen är att restaurangbranschen inte nappat på ekoäggen för att man anser att de är för dyra. Jag inser att det finns budgetkök där ingenting får kosta, och där förväntar man sig som kund inte heller något annat än bukfylla. Men det finns också många restauranger som lever på att förmedla en helhetsupplevelse kring maten gott, etiskt och estetiskt. Och hur kan man då riskera att få kunden att tänka på instängda djur matade med världsmarknadsoptimerat foder? Eller bygger denna besparingsåtgärd möjligen på att allt för många konsumenter inte vet vad skillnaden i färg och smak beror på? LENA KARLSSON EKOLOGISKT LANTBRUK 4/

5 notiser Konsumentverket informerar om ekoägg. Lagom till påsk gav Konsumentverket ut en broschyr med fakta om äggproduktion. Ekologiska ägg om hönan själv får välja heter den och finns att se och ladda hem som PDF på Konsumentverkets webplats Idag är 6 % av de ägg som säljs i handeln ekologiska. Norrmejerier tar in nya leverantörer. Tillgången på råvara hos Norrmejerier minskade under 2003 sedan ett par av leverantörerna slutat med produktionen. Idag har företaget nio leverantörer, en ny producent har redan tagits in under 2004, och ytterligare producenter kommer att slutas till företaget under året. Norrmejerier höjde i början av året merbetalningen för ekomjölk med 10 öre till 40 öre per kg ECM. Källa: Ekoweb Wasabröd drog in ekoknäcke. Wasabröd har sedan 1996 producerat ekologiskt Krögarknäcke, och försäljningen av Krögarknäcke är stadig, även om den inte ökar. Däremot har Wasabröd under 2003 fått dra in det ekologiska Husmansknäcke som tidigare fanns i sortimentet. Detta på grund av för dåliga försäljningssiffror, berättar Leif Holmgren, forsknings- och utvecklingsdirektör på Wasabröd. Källa: Ekoweb KLS har ordnat gristransporten. Tidigare har meddelats att KLS skulle upphöra med slakten av ekogrisar p g a att man inte hittade lämpliga transporter när Swedish Meats la ner styckningen av gris i Linköping. Detta problem är nu löst och slakten av KRAV-godkända grisar kommer att fortsätta i Kalmar. Mjölk med en egen historia. Det danska mejeriet Thise ska börja producera ekologisk lättmjölk med en särskild historia. Mjölken ska komma ifrån utvalda svartbrokiga kor från Lemvigregionen. Fyra producenter ingår nu i varumärket och mjölken ska säljas under Coops Naturamärke. Begreppet storytelling att berätta en produkts historia är något att ytterligare utveckla för ekoprodukterna. Schweizarna toppar ekokonsumtionen. Konsumtionen av ekologisk mat under 2002 var i Sverige ca 45 Euro per person. I Danmark var konsumtionen 50 Euro och i Schweiz hela 98 Euro. Det visar det schweiziska forskningsinstitutet FiBL. Till stor del beror det på aktivt arbete hos den schweiziska detaljhandeln Coop Switzerland och Migros. Övriga länder i Europa har lägre konsumtion av ekologisk mat. Brist på ekogrönt sänkte försäljningen. Hos Swegro har försäljningen av ekologiska grönsaker ökat stabilt mellan 1999 och Under 2003 minskade försäljningen kraftigt på grund av brist på produkter. Dels berodde det på låg skörd under 2003 och dels på att det fanns för få produkter kvar i lager från föregående år. Framförallt var bristen stor på potatis. Ekoäggen ökade 42 % under År 2003 utgjorde de ekologiska äggen ca 6,1 % av packeriernas invägning, vilket innebär en ökning med 42 % jämfört med föregående år. Som komplettering kan nämnas att ägg från hönor frigående inne vid samma tidpunkt utgjorde 44,0 % och från hönor i bur 49,9 %. Lönsamheten största drivkraften. I årets Lantbruksbarometer uppger fem av tio lantbrukare att lönsamheten är det bakomliggande motivet att producera ekologiskt. Det är en minskning jämfört med 2003 då sex av tio angav lönsamheten som motiv. 20 % ser det som en framtidsinvestering. 40 % vill göra en miljöinsats. Var tredje av de tillfrågade anger också dessutom skäl som personlig övertygelse eller att man är tveksam till bekämpningsmedel. Årets lantbruksbarometer visar också att ekologiska bönder upplever högre konsumentstöd än andra bönder. Andra grupper som upplevde högt konsumentstöd var mjölkbönder och större producenter. KJ ICAs ekosatsning fortsätter Under 2003 ökade försäljningen av ekologiska produkter inom ICA med 17 %. Stor ökning hade bland annat varugrupperna frysta ärtor och morötter, färskt nötkött, färsk pasta och färska kryddor. Målet för 2004 är att försäljningen ska öka med ytterligare 15 % och att antalet artiklar ska öka med 10 %. Under 2003 ökade inte antalet produkter alls. I dagsläget finns ca 450 ekologiska artiklar i sortimentet. Av dessa är ca 130 inom varumärket ICA Ekologiskt. Nya produkter inom Ica Ekologiskt som lanserades under 2003 var olivolja, potatisklyftor, pommes stripes och kryddkorvar. Totalt är ca 2 3 % av försäljningen inom Ica ekologisk. KJ Varugrupp Försäljningsandel 2003 Försäljningsandel 2002 Vetemjöl 3,2 3,0 Knäckebröd 1,7 2,0 Barnmat, 5 mån 12 11,4 Frysta ärtor och morötter 8,1 5,8 Färskt nötkött (packat) 4 1,3 Färsk pasta 7,3 3,3 Mellanmjölk 9 7,7 Filmjölk 13,4 10,0 Potatis (packade) 8,2 9,3 Morötter (packade) 20,8 24,3 Färska kryddor 38,4 32,7 Vill du vara med på Bondens Egen Marknad? Bondens Egen Marknad står för lokalproducerat och direktkontakt mellan producenter och konsumenter. För att sälja på marknaden måste du själv ha odlat och förädlat produkten. Vi välkomnar nya producenter! Du kan kontakta föreningen Bondens Egen Marknads ordförande AnnaKarin Hamilton, Mer information finns också på: 16 EKOLOGISKT LANTBRUK 4/2004