MARKNAD. Mer eko säljs Camilla Sandenskog på Swedish Meats bemöter kritiken och säger att man absolut inte säljer

Transkript

1 Gotländska ekonöt på drift? Swedish Meats utvecklar inte marknaden för ekologiskt kött, anser Gotlandsbönderna som nu överväger att starta egen förädling och försäljning. Det finns ett jäsande missnöje bland de ekologiska köttproducenterna gentemot Swedish Meats, och störst är missnöjet kanske på Gotland som under många år har fått se sina djur säljas som konventionellt kött. Gotland har nämligen fungerat som en buffert för Swedish Meats som vid låg efterfrågan har valt att låta just de gotländska djuren säljas som konventionellt kött i stället för att plocka enstaka djur från olika platser i landet. Skulle jag ta undan fem djur från Linköping och fem djur från Skara i stället så skulle det innebära en betydligt sämre ekonomi och det tycker jag inte är försvarbart, säger Camilla Sandenskog på Swedish Meats. Går konventionellt? Det här är naturligtvis inget som gotlänningarna är särskilt förtjusta i, men nu har irritationen stegrats när envisa rykten har gjort gällande att Swedish Meats under rådande brist på nötkött, väljer den enkla vägen och säljer ekologiskt kött som konventionellt. Min uppfattning är att Swedish Meats hellre säljer ekologiskt kött som konventionellt eftersom man har större brist på konventionellt kött och där är mer rädd för att importen ska öka. Jag tycker att det är illa att man inte satsar och går vidare i den satsning man har haft, utan i stället backar. Man stryper efterfrågan om man inte tar fram produkter och det tycker jag känns väldigt konstigt, säger Frans Brozén, ordförande i Samodlarna och nötköttsproducent. Samma uppfattning har Carl- Erik Hedin, ekologisk rådgivare på länsstyrelsen på Gotland. Vi har försökt ta tag i det men på Swedish Meats säger man att det inte finns någon efterfrågan, men jag har hört att det visst finns stor efterfrågan på ekologiskt kött hos butikerna, säger han. Även Gunilla Andersson på Ekologiskt Marknadscentrum talar om att man märker bland storhushållen och restaurangerna att det är rätt ofta som man inte får det kött man har beställt. Det här skulle gå att göra något åt för storhushållen har väldigt lång framförhållning. En orsak tror jag är att det har varit så oerhört stor brist på kött att man sålt det ekologiska som konventionellt, för det har varit enklast, och det tycker jag är synd, säger Gunilla Andersson. Mer eko säljs Camilla Sandenskog på Swedish Meats bemöter kritiken och säger att man absolut inte säljer ekologiskt kött som konventionellt, om det finns efterfrågan på ekologiskt kött. Försäljningen av nöt har ökat under året. På vissa detaljer går nästan allt åt, som på entrecôte och ryggbiff. Totalt skulle vi kunna sälja 75 procent av KRAV-köttet som ekologiskt, men i dag säljer vi ungefär 60 procent. Ligger det något i kritiken att kunderna inte får det KRAV-kött som de beställer? Nej, i så fall är det fel på kedjan. Alla som beställer KRAVkött levererar vi till. Det mesta av köttet till butik sköter också butikskedjorna om centralt, och även Willys inom Axfood har numera ekokött, vilket är nytt. Däremot har vi ännu inte kommit med i Icas flöde och där är det lite krångligt och där kan jag tänka mig att det stoppas upp, säger Camilla Sandenskog. Vad ska du säga till de missnöjda gotländska bönderna? Jag får väl förklarar för dem att försäljningen har ökat under 2004 och att vi även tagit in några nya uppfödare, säger Camilla Sandenskog. Överväger sälja själva Men frågan är om det räcker, för även om det bara handlar om elaka rykten om Swedish Meats, så har ändå företaget ett visst pedagogiskt problem. Nu är gotlänningarna så pass uppretade att de allvarligt överväger att starta eget. Inom länsstyrelsen har uppfödare startat ett projekt där man undersöker om man kan sälja och förädla det gotländska KRAV-köttet själva och bara ha kvar själva slakten hos Swedish Meats. Det är synd att vi måste ta tag i det själva, att inte de etablerade kanalerna fungerar, säger Carl-Erik Hedin på länsstyrelsen. Flera nöttköttsproducenter som har stått i kö till Swedish Meats för att få bli antagna som KRAV-leverantörer, har tröttnat. KÖTT KRAV-godkänt kött via Swedish Meats avräknas med tillägg över ordinarie avräkningspris. Vecka 10 KRAV-tillägg öre/kg Lamm Märkeskvalitet/Ordinär, 2- till Ungnöt ,9 kg, E till O-, 2- till Ko och tjur ,9 kg, E till O-, 2- till Sortiment Vikt Kött-% KRAV-tillägg öre/kg Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 73-94, Viktjustering från högsta KRAV-tillägg: Slaktsvin 68-72, /lägre kg Slaktsvin 95-99, /högre kg Slaktsvin 73-94, Slaktsvin, övriga 100 KOMMENTARER TILL NOTERINGEN, SENASTE ÄNDRING NÖT: V nya kriterier för KRAV-tillägg nöt: endast en klass ungnöt, ko och tjur upp 50 öre till +75 öre. LAMM: Vecka 08 merpriset upp 50 öre till GRIS: Höjt merpris vecka 05: slaktsvin 55 %- upp 50 öre till +800; vecka 03 slaktsvin % upp 25 öre till Smågrisnoteringen v 10 KRAV BIS-Plus Basvikt 23,05 KRAV BIS Basvikt 22,35 Övervikt smågrisar/krav kg 8,00/13, kg 5,00/10,00 14 EKOLOGISKT LANTBRUK 3/2005

2 marknadskommentar En av dem är Olof Herlitz på gården Nygranne utanför Roma. Han har brukat jorden ekologiskt under elva år och för fem år sedan anmälde han även sina drygt 200 köttdjur till KRAV. Efter att ha stått i kö under fyra år för att få börja leverera till Swedish Meats, gav han till slut upp och gick i stället med i Charolaisgruppen. Det är ett handelsbolag som består av tio producenter som slaktar hos Swedish Meats och lägger ut styckningen till ett företag i Stockholm. Vi har i dag ett tillägg som ligger strax under KRAV och dessutom slipper jag ju KRAVavgiften på kronor per år, säger Olof Herlitz. En bra affär för honom, men kanske sämre för Swedish Meats som gick miste om en duktig köttproducent. ANN-HELEN MEYER von BREMEN Arla leder mejeriligan och ni andra, kom igen! Arla har verkligen återigen visat att de är det ledande mejeriet på ekologiskt. Efter några stillsamma år har det nu kommit ett flertal nya produkter. Arlas Gammaldags Mjölk är nu konverterad. Och som uppföljare till ekologisk A-fil finns nu också en lättvariant. Det allra senaste tillskottet är den underbart goda Mild Yoghurt med naturlig fetthalt. Arla har nu hela fyra helt konverterade produkter i mejerihyllan. Och självklart finns spegelprodukter av både lätt-, mellanoch standardmjölk. Med konverterad menas att produkten bara erbjuds som ekologiskt alternativ, dvs det finns ingen konventionell spegelprodukt. Konvertering till ekologiskt är lämpligt på produktgrupper som riktar sig till konsumenter med ekologiska värderingar, exempelvis konsumenter som vill ha naturliga och hälsosamma produkter. Gammaldags Mjölk och Lätt A-fil är två bra exempel på sådana produkter. Ett KRAV-märke på dessa paket förstärker deras värde hos konsumenten. * Övriga mejerier ligger en bra bit efter. Det ser i alla fall så ut i produktutbudet. På bottennivå ligger Norrmejerier och Falköpings Mejeri. Ingen av dem har ens ekologisk standardmjölk i sitt sortiment! På det sistnämnda mejeriet finns heller inte någon ekovariant av yoghurt eller fil. Skånemejerier intar tillsammans med Gevfleortens Mejeriförening en mellannivå. Båda har exempelvis en ekologisk fil och några olika varianter av mjölk. * Vad hoppas vi då se framöver i mejerihyllan? Först och främst ekologiska alternativ av lätt-mellan- och standardmjölk i hela landet. Och någon ekovariant av fil och yoghurt. Men gärna också lite fler konverterade produkter. Vad sägs om att Norrmejerier skulle konvertera sin Hälsofil? Eller Arla sin gräddfil? Kanske Skånemejerier sin minimjölk? Eller varför inte Milko sin Fjällfil? Och ännu mer spännande skulle det bli om vi får se lite smaksatta ekologiska mejeriprodukter. Så vitt jag vet är det ännu bara Coops Änglamark som satsat så tydligt! Så kom igen! Se möjligheterna i produkter med tydlig profil! KAROLINA JERKEBRING KÖKSVÄXTER SAMS prisnotering hel pall konsumentförpackad fritt Årsta, för köpare Kr/kg om inte annat anges v 07 Kålrot, filmad 6,90 Vitkål, styckm 4,90 Morot 7,25 Palsternacka 0,5 kg 7,50 Jordärtskocka, 250 gr 7,50 Persiljerot, 400 gr 7,90 Rotselleri, 5 kg 9,50 MJÖLK Merpris till producent för ekologisk mjölk, per kilo. Arla Falköpings Mejeri Gefleortens MF Milko Norrmejerier Skånemejerier Potatis, 2-kilospåse 5,90 Potatis bins 200 kg 4,75 Lök röd, påse 0,5 kg 6,00 Lök gul. påse 1,0 kg 8,90 Steklök, 500 gr 3,90 Schalottenlök, 200 gr 7,55 Lök Silver, 5 kg 15,00 Lökmix G R S, 250 gr 5,55 50 öre 45 öre* 40 öre 50 öre öre för kvalitetskrav som de flesta uppfyller 60 öre men avdrag 30 öre vid analysfel * Ytterligare 5 öre för ekomjölk som uppfyller extra hårda krav på celltal, sporer och bakterier. SPANNMÅL Odlarpriser KRAV-spannmål skörd 2004 inkl kontraktstillägg Som jämförelse Pool 1 konventionellt spannmålspris inkl kontraktstillägg. Observera att många priser fortfarande bara är förhöjd delbetalning vilket tydligt framgår i tabellen nedan. Dessa priser gäller fram till slutförsäljning. Varuslag KRAV Kommentar Pool 1, konv pris Höstvete 1,08 Höjd delbetalning dec. 0,935 Höstvete 3-år 1,51 Slutbetalning aug. inget proteintillägg Vete foder 1,08 Höjd delbetalning dec. 0,88 Rågvete 0,98 Höjd delbetalning dec. enbart mottagning på kontrakt 0,83 Råg 1,31 Slutbetalning dec. 0,865 Vårvete 1,22 Höjd delbetalning dec. 1,02 Foderhavre 1,01 Slutbetalning dec. rymdvikt min 520 g/l 0,72 Grynhavre 1,06 Slutbetalning dec. rymdvikt min 520 g/l 0,99 USA-havre 1,19 Slutbetalning dec. avdrag 8 kr/dt under 520 g/l Foderkorn 1,03 Höjd delbetalning dec. 0,81 Maltkorn 1,03 Höjd delbetalning dec. 0,98 Matärt 2,55 Slutbetalning dec. andel hela ärter, efter godkänt kokprov 1,50 Foderärt 1,37 Höjd delbetalning dec. 1,005 Åkerböna 1,30 Höjd delbetalning dec. enbart mottagning på kontrakt Raps o rybs 3,40 Slutbetalning aug. exkl. oljehaltstillägg 2,01 inkl. oljehaltstillägg EKOLOGISKT LANTBRUK 3/

3 Marknadsinformation för KRAV-kött Antalet djurbesättningar anslutna till KRAV minskade mellan år 2002 och 2004, se tabell 1. Antalet KRAV-djur som produceras har däremot inte alls minskat i samma omfattning vilket beror på att besättningarna blir större. Även avkastningen per moderdjur ökar och därmed höjs effektiviteten i produktionen och lönsamheten. KRAV-slaktens utveckling inom Swedish Meats under 2004 var vikande jämfört med Det var endast antalet stutar som ökade med 228 st. Utvecklingen avspeglar en trend som är genomgående för köttbranschen totalt med sjunkande självförsörjningsgrad i Sverige, se tabell 3. NÖT Mjölken ökar KRAV-mjölkinvägningen för år 2004 ökade med 3 % medan konventionell mjölkinvägning ökade med 1%. För 2005 redovisas en sjunkande trend i KRAVmjölkinvägningen från Arla. Arla genomför i mars-april 2005 en kampanj för att öka invägningen av ekologisk mjölk med 2 miljoner kg vilket motsvarar ungefär 50 besättningar. Man går nu ut brett med information om nyrekryteringen, och det är bråttom eftersom ansökningarna om omläggning samt mjölkkontrakt måste vara inne före 20/4. Vänd dig till närmaste ekorådgivare eller Arla direkt om du vill bli KRAV-mjölkproducent. Dikor minskar Antal mjölkkor i KRAV var i stort sett oförändrat, antalet dikor har minskat något jämfört med de två föregående åren. Kalvar från mjölkkor och dikor föds upp till ungnöt, bland handjuren har andelen stutar ökat senaste åren. KRAV-kalvar finns inte i Swedish Meats sortiment utan säljs genom riktad försäljning till intresserade kunder på en lokal marknad. Antalet kalvar som föds upp till slakt när rekryteringen är tillgodosedd är drygt Av dessa säljs ca till konventionell uppfödning, och resten föds upp till slakt i en KRAV-godkänd besättning. Sänkt viktgräns Viktsgränserna för märkeskvalitet har ändrats under 2005, nedre viktsgränsen har sänkts till 250 kg och övre fettgruppen har höjts till 4+. Dessa förändringar i kvalitetsgränser har varit efterlängtade och medger att en större andel av kvigor, stutar och lätta köttraser nu klarar märkeskvalitet och därmed KRAVtillägget. Priset för KRAV-kött märkeskvalitet ligger ganska still runt 4 kr per kg. Lönsammare slakt Tillförseln på ekologiskt nötkött inom Swedish Meats är god, det är balans mellan efterfrågan och tillgång. Veckorna fram till 18 har balans så när som på ett mindre utrymme v. 15. En större andel av slaktkroppen säljs som KRAV-godkänd vilket har förbättrat kalkylen så att KRAV-affären för nötkött nu är lönsam. Det har varit brist på nötkött totalt sett i början av året, slakterier har bjudit över varandra för att få tag på råvara. Underskottet har framförallt berott på MTRreformen som gjort att många slaktade ut 2004 för att få ut slaktdjursbidraget. Nedgången i den svenska nötköttsproduktionen har gjort att självförsörjningsgraden nu är under 60%. LAMM Ingen ljusning Antal KRAV-godkända lamm har minskat på grund av en svag marknad där många besättningar inte kunnat få möjlighet till KRAV-kontrakt. Den svaga efterfrågan kan förklaras dels av det högre priset och dels av att kunderna inte ser någon stor kvalitetsskillnad mellan KRAV- och konventionellt. De besättningar som är anslutna till KRAV har ökat i storlek. Sofia Persson på Swedish Meats ser inte någon ljusning vad gäller efterfrågan på KRAVlamm, det råder överskott alla Tabell 1. Antalet besättningar anslutna till KRAV fördelade på djurslag samt antal djur anmälda till KRAV år Källa: KRAV Djurslag/År (prel.) Nötbesättningar Mjölkkor Am/dikor Får besättningar Tackor+mjölkfår Lamm+vinterlamm Svin besättningar Suggor Slaktsvin Tabell 2. Antal moderdjur per besättning anslutna till KRAV. Källa: KRAV Mjölkkor 44,8 47,2 48,6 Am/dikor 20,8 22,8 24,2 Tackor 52,7 57,0 58,7 Suggor 15,0 17,7 19,6 Tabell 3. KRAV-slaktad djur under 2003 och 2004 vid Swedish Meats. Källa Swedish Meat Djurslag Ko Kviga Ungko Stut Ungtjur Yngre tjur Ungnöt Gödkalv Mellankalv Får Lamm veckor. Däremot är det brist på konventionella lamm. Tilläggen över notering ligger på 10 kr vecka Därutöver kommer KRAV-tillägget på 3,50. Ytterligare höjningar styrs av efterfrågeutvecklingen under våren. Anmärkningsvärt är att ekologiskt lamm inte finns med i produktsortimentet på Scan Foods hemsida, varken under konsument eller storkök. GRIS Ökning väntas Efter nedgången i grisantalet under 2003 och 2004 väntas en ökning under 2005 genom nyrekrytering av besättningar. Man räknar med en ökning med uppemot årsgrisar under året om allt går bra. Besättningsstorleken stiger och även antal grisar per sugga har gått upp, från 17,8 till 20,3 slaktsvin/sugga. Billy Stridh meddelar att slakten går enligt plan, med en god efterfrågan under 2005 även om det är säsongsmässigt överskott på skinka just nu. Det är önskvärt med en fortsatt ökning i lugn takt så marknaden hinner med. MARIA ALARIK, ekokött 16 EKOLOGISKT LANTBRUK 3/2005

4 Många frågetecken kring priset Priset till producenten och priset till konsumenten har inte alltid så mycket med varandra att göra. MARKNAD Prisbildningen för ekologiska livsmedel är densamma som för andra varor det handlar inte bara om de faktiska kostnaderna, utan om vilka priser som man kan ta ut. Det visar en studie från Livsmedelekonomiska Institutet. Det har inte gjorts särskilt många studier kring hur prisbildningen sker på ekologiska livsmedel, trots att just detta är något som är en ständig källa till diskussion. Det är därför intressant att läsa Sara Furemars studie: Prisbildning och marknad för ekologiska livsmedel i fem EU-länder från SLI (Livsmedelsekonomiska institutet). Visserligen väcker rapporten fler frågor än vad man får svar på, men man får se den här studien som en början på ett förhoppningsvis fortsatt arbete. Jämfört konventionellt Prisskillnaderna mellan ekologiska respektive konventionella ägg, äpple, vetemjöl, morötter och nötkött har jämförts i Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. För svensk del har man även tittat på mjölk och potatis. Dessutom har man också undersökt hur stor del av priset som går till bonden, förädlingen och detaljisten. Författaren själv varnar för att man inte ska dra alltför långtgående slutsatser, eftersom det finns vissa brister i undersökningen, bl a har uppgifter inhämtats på lite olika sätt i de olika länderna. Svarsfrekvensen har också varierat. I Sverige fick man exempelvis bara svar från 20 procent av de tillfrågade butikerna, men det finns ändå en del mönster som kan vara intressanta. Länderna skiljer Skillnaderna mellan de olika länder är stora när det gäller marknaden för ekologiska livsmedel. I Sverige och Danmark gäller liknande villkor. I de båda länderna säljs de ekologiska livsmedlen i stort sett genom samma kanaler som konventionella livsmedel. Både Danmark och Sverige har ett enda ekologiskt märke som dessutom är väl känt. Marknadsandelen, utbudet och arealen är stor om man jämför med andra länder. I Frankrike och Tyskland ser situationen på marknaden ut på ett helt annat sätt. Här finns en betydligt mindre och samtidigt mer splittrad marknad med flera olika märkningar, egna distributions- och försäljningskanaler och en betydligt lägre andel ekologiskt odlad areal. Storbritannien befinner sig mitt emellan de två grupperingarna, men här lär den ekologiska marknaden växa mycket fort. På samma sätt finns det skillnader i priset. Tyskland och Frankrike har de högsta merpriserna medan Danmark och Sverige har de lägsta. FOTO: ANDRÉ MASLENNIKOV Merpriset på ekologiska produkter verkar mer bero på vad marknaden kan ta ut och mindre på storleken på producentens merpris. Stora skillnader Alla de studerade ekologiska livsmedlen har i alla fem länderna ett högre pris än de konventionella, men här finns stora skillnader. Den lägsta prisskillnaden hittar vi på ägg i Danmark som bara är 6 procent högre än på konventionella och den största prisskillnaden gäller tyska morötter som är hela 125 procent dyrare än de konventionel- KRAV-godkänt plomberat potatisutsäde av sorterna Ovatio och Sava Plomberad King Edward Owe Johansson, Vara Tel , Prästgården Fårö, Fårösund Tel Fax e-post: info@samodlarna.se EKOLOGISKT LANTBRUK 3/

5 la. Men återigen, ta inte dessa procentsatser som några absoluta sanningar eftersom underlaget är bristfälligt, utan mer som en fingervisning åt vart det lutar. Tittar man på produkterna är det morötter och äpplen som har de största merpriserna, jämfört med de konventionella. Äpplen kanske är förståeligt eftersom det ofta rör sig om förhållandevis liten odling, däremot är det mer märkligt att morötterna är så pass mycket dyrare, även om den relativa prisskillnaden inte är så stor eftersom grundpriset är lågt. Det kanske kan bero på att man inte är så priskänslig på just morötter. Dessutom handlar det inte bara om vad man har för kostnader utan vad marknaden tål att ta ut, säger Lena Johansson, generaldirektör på SLI, som har sammanställt rapporten. Köttet billigast Samma teori verkar gälla för nötköttet, fast omvänt. För lite överraskande så har ekologiskt nötkött (köttfärs och rostbiff) samt ägg i stället de lägsta merpriserna. Det genomsnittliga merpriset i de fem länder ligger runt 70 procent på morötter, men på 40 procent för nötkött. Sverige hade dessutom de lägsta merpriserna på kött, 16 procent för rostbiff och 23 procent för köttfärs. Vi har inte gjort några analyser av varför det förhåller sig på det här sättet eftersom inte materialet möjliggör det, men vi vet att det finns produkter där butikerna accepterar låga marginaler för att de ska få ett större sortiment, säger Lena Johansson. Äggen förvånar När det gäller ägg har Danmark det lägsta merpriset, cirka 6 procent mot Sverige cirka 35 procent. Ändå verkar det priset i kronor för ekoägg ligga ungefär på samma nivå, nästan 45 kronor kilot, i de båda länderna. Det intressanta är att det konventionella äggpriset är nästan lika högt i Danmark som ekoäggen, medan det är betydligt lägre i Sverige. Furemar skriver att det låga merpriset beror på att ekoäggen i Danmark har en stor marknadsandel, 7 procent, och att distributionen dessutom sker effektivt, men detta förklarar inte varför de konventionella äggen förmår att ta ut ett betydligt högre pris. Här finns ett stort frågetecken som inte rätas ut. Andelen av matkronan När det gäller fördelningen av matkronan så skriver rapportens författare att underlaget inte är tillräckligt för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. Priset till jordbrukaren för den ekologiska varan är genomgående högre än för konventionell produkt och det gäller samtliga länder. Därmed inte sagt att andelen av matkronan alltid är högre. Dessutom får jordbrukaren ersättning för sitt merarbete i form av stöd, något som inte syns i själva priset. Ännu mer osäkert blir det att uttala sig om något kring de efterföljande ledens andelar. SLI tittade också på hur priset har utvecklats i Sverige på vetemjöl, mjölk och potatis mellan åren 2000 och När det gäller prisrelationen mellan ekologisk och konventionell potatis och mjölk så är det inte så mycket som hänt. Däremot har bondens andel av priset på de båda produkterna minskat, och det gäller oavsett produktionssätt. När det gäller vetemjöl är förändringarna så pass stora att Furemar är tveksam till om underlaget verkligen stämmer, men det tyder på att prisskillnaden minskade kraftigt. Nu väntar vi med spänning på nästa studie som kanske ger oss några fler svar. ANN-HELEN MEYER von BREMEN ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ EKOLOGISKT LINFRÖ KRAV-LINFRÖ KÖPES KRAV-LINFRÖKAKA SÄLJES Möjlighet till återtag av linfrökaka BRA UTSÄDE FINNS Vill du odla åt oss kommande år, kontakta ALTERNATIV FÖRÄDLING AB Lars Forsén och Kristina Wiik Glanshammar. Tel Tel fabriken EKOLOGISKT LANTBRUK 3/2005

6 Importerat KRAV-kött säljer inte Sedan en tid tillbaka importeras knappt något ekologiskt nötkött från Sydamerika. Det bekräftas av Kåre Wahlberg på KRAV. På Gourmet Food som var en av importörerna säger man att efterfrågan inte fanns, ingen ville betala merpriset. Gourmet Food säljer kött i huvudsak till restauranger och cateringfirmor och importerade KRAV-godkänt kött från Brasilien. Redan vid uppstarten av importen underströk Stefan Persson på Gourmet Food att det var ätkvaliteten som var avgörande. KRAV-märket var bara grädde på moset. På North Trade finns det KRAV-godkända köttet kvar i sortimentet men för en tynande tillvaro. insänt Replik om Lantmännens försäljning av Kung Markatta Till Redaktionen Läste artikeln Marknadsförs det ekologiska sortimentet tillräckligt? i senaste numret av Ekologiskt lantbruk. Där kommenterade Staffan Lindewald, marknadsdirektör för GoGreen/ Cerealia Foods, försäljningen av Kung Markatta med De importerar ett antal ekologiska produkter och det känns väl inte särskilt miljövänligt när det finns svenska konventionella alternativ. Jag har lärt känna Staffan som motpart i förhandlingarna om Kung Markatta och bedömer honom som en bra person. Att han är lojal mot sin arbetsgivare kan man inte klandra honom för. När det gäller de ekologiska produkter som Kung Markatta importerar från Australien är Staffan dock helt ute och cyklar. De ekologiska produkter som åsyftas står för 0,3 promille av Kung Markattas omsättning. Dessutom importerar vi dem inte först och främst för att de är ekologiska, utan på grund av att de är Det är inte alls den efterfrågan på det som vi hade hoppats, trots att prisskillnaden mellan vårt Naturkött och det ekologiska från Uruguay inte är så stor, säger Johan Hållbus, VD på North Trade. Vi la ner ett stort arbete på återcertifieringen för ett och ett halvt år sedan och det verkade finnas ett stort intresse för köttet då. Men efterfrågan från våra kunder har varit sval och för att försäljning ska få fart krävs förstås att några sätter värde på ekologiskt kött. Det är en tydlig prisfokusering i branschen. CHRISTINA FORLIN glutenfria. Varför skulle vi göra det, om det gick att hitta likvärdiga produkter på närmare håll? När det gäller marknadsföring av ekologiska livsmedel anser jag att ett av de viktigaste argumenten ofta glöms bort: Den höga kvaliteten på produkterna. Jag tror att de flesta som har ett eget trädgårdsland håller med om att grönsakerna som odlas där håller en högre kvalitet än de konventionella som man köper i livsmedelsbutiken. Jag tror inte att någon av dessa hemmaodlare skulle vilja inleda vårsådden med att spruta Round Up, så genmodifierade fröer och sen slänga på Blåkorn på sin lilla täppa. Att Svenska Kocklandslaget uteslutande väljer ekologiska råvaror beror nog inte främst på att de vill slå ett slag för miljön. Med vänlig hälsning PETER ENBERG, VD Kung Markatta AB Samodlarna Väst tappar stor verksamhet Coop slutar köpa importgrönsaker från föreningen. Samodlarna Väst blir av med två tredjedelar av sin verksamhet eftersom Coop sagt upp nuvarande avtal. Våra egna produkter får vi fortsätta att sälja men det som vi köpt in utifrån blir vi av med, säger Håkan Magnusson som håller i verksamheten på Samodlarna. Därför får vi säga upp våra två anställda och bara ha kvar någon på timtid. Främst är det KRAV-godkänd frukt och även en del grönsaker som Samodlarna importerat, men även en del produkter hämtade från andra delar av Sverige. Samodlarna Väst, som omfattar Bohuslän, Dalsland och en lite del i Västergötland, har cirka 50 medlemmar men bara knappt 15 aktiva odlare. Vi kommer säkert att bli ännu färre, tror Håkan Magnusson som själv odlar och säljer potatis. Priserna pressas hela tiden, handeln ska ha större margina- ler, och jag misstänker att snart är det bara en 7-8 odlare kvar. Mer närodlat Istället för att köpa importerad frukt och grönsaker från Samodlarna ska nu Coop köpa allt genom SABA. Lars Persson som är marknadsansvarig på Coop i Uddevalla tycker det är helt naturligt att inte köpa in importerade varor från två håll. Vi kan inte hålla på och dubbelimportera. Vi hade både från Samodlarna och SABA en viss tid men det var svårt med olika priser på exempelvis likvärdig frukt. Istället vill vi ha mer närodlade KRAV-grönsaker och potatis från Samodlarna, säger han. Vi vill koncentrera oss på deras egna produkter som är odlade i Väst-området. Vi hoppas på att fler producenter vill ansluta sig till Samodlarna. Det är nödvändigt för vi kan inte ha kontakt med enskilda odlare. CHRSTINA FORLIN Samodlarnas avtal med Swegro uppsagt Samodlarna och Swegro förlänger inte sitt samarbetsavtal som gäller fram till den 1 juni i år. Efter detta datum kommer Samodlarna i egen regi att sälja och marknadsföra svenskproducerade ekologiska grönsaker, rotfrukter, potatis, frukt och bär. Vi tror att vi ska tjäna bättre på att sälja själva, säger Frans Brozén, ordförande i Samodlarna. Vi får en tydligare roll på marknaden. Strukturen, hur vi ska jobba, är inte riktigt klar än. Antigen anställer vi någon, eller så kommer någon att jobba på timmar åt oss. Hur det blir vet vi i slutet av mars. Han känner sig lugn inför omställningen. Samtidigt ska man komma ihåg att Swegro ska fortsätta att ha kvar ekologisk potatis i sortimentet. Samarbetet inom odling, packning och försäljning av potatis kommer att vara kvar. Annika Wärnsäter på Swegro säger att den nya situationen känns ovan men att det även framöver kommer att finnas visst samarbete. Vi har kommit fram till den nya lösningen i bästa samförstånd och med ömsesidig förståelse. CHRISTINA FORLIN EKOLOGISKT LANTBRUK 3/

7 notiser Arla rekryterar fler eko-leverantörer. Arla Foods bedömer att behovet av ekomjölk ökar de närmaste åren i Sverige. Flera nya produkter är på gång att lanseras under Totalt behövs ytterligare 20 miljoner kilo ekomjölk. Detta motsvarar ungefär 50 nya gårdar. De kan starta sina leveranser med start under hösten 2005 fram till hösten 2007, säger Gun Olsson på Arla Foods. Rekryteringen kommer att göras i anslutning till nuvarande insamlingslinjer, och med hänsyn till intransportkostnaderna. På Gotland görs ingen rekrytering. Tynande försäljning av påläggsskinka. Scan Foods rapporterar att försäljningen av deras ekologiska falukorv och köttbullar går bra. Däremot lever den rökta påläggsskinkan en tynande tillvaro. Coop har en egen påläggsskinka under varumärket Änglamark och ICA säljer mycket små volymer. KRAV-affären omsätter idag ca 24 miljoner kronor hos Scan Foods. Eruopas handel tackar nej till GMO. Greenpeace har kontaktat Europas 60 största detaljhandelsföretag och frågat dem om deras intresse för att marknadsföra livsmedel som kräver GMOmärkning. 49 av företagen angav en klart negativ inställning till att marknadsföra sådana produkter. Dessa 49 företag står för mer än 60 % av den totala europeiska mat- och dryckesmarknaden. Greenpeace rapport finns att läsa på länken international_en/multimedia/ download/1/724658/0/ mktnew.pdf Tydligare svenskmärkning. Det packade köttet under varumärket Scan Ekologiskt kombineras nu också med en blågul svenskmärkning. En tydlig ursprungsmärkning har tidigare saknats hos just det ekologiska köttet. Ändringen kom till stånd efter att konsumenter ringt till Scans konsumentkontakt Matforum med funderingar om Scans ekologiska kött var importerat. Lådprenumeration störst i Tyskland. I Tyskland finns ca 300 företag som erbjuder prenumeration på ekologisk mat. Tillsammans omsätter de ca 370 miljoner euro, dvs ungefär lika mycket som hela den svenska konsumtionen av ekomat! Även i Storbritannien finns ca 300 företag som erbjuder ekoprenumeration, men de är i snitt betydligt mindre än i Tyskland och omsätter tillsammans ca 42 miljoner euro. Motsvarande siffror för Nederländerna och Danmark är 55 företag respektive 15 företag som omsätter ca 41 miljoner euro respektive 20 miljoner euro. Det visar en ny rapport från Auston Business School i Storbritannien. Ny dansk köttkampanj. Förra årets reklamkampanj för ekologiskt nötkött har gett mersmak. Under några veckor ökade försäljningen som resultat av kampanjen med hela 70 %. Nu laddas för en ny kampanj och den här gången är det ekologiskt griskött som ska få en skjuts i försäljningen. Bakom den danska kampanjen med en budget på 1,4 miljoner står Økologisk Landsforening, Friland, Hanegal och Farre. Eko hjälp mot Lidl. Lågpriskedjan Netto har under våren i Danmark en ökad satsning på ekologiska produkter. Bakom beslutet ligger troligen behovet av ökad kvalitetsprofileringen i förhållande till den tyska lågpriskedjan Lidl. Faller ekosatsningen väl ut hos Netto kan det också sätta press på övrig dansk detaljhandel och resultera i en ekologisk domino- 11effekt. ekokött Sveriges ekologiska köttproducenter. ek.för. Vi går i fronten för de ekologiska köttfrågorna! En stark förening med många medlemmar kan bevaka och tillvarata Dina intressen för den ekologiska köttproduktionen. Ekokötts arbetsfält är politiska beslutsfattare, myndigheter, aktörerna inom handel, slakt och förädling, KRAV och EU. Vi har arbetsgrupper som jobbar med frågor om regler och uppfödning för de olika djurslagen. Vi stödjer småskalig slakt och handel med ekologiskt kött. Som medlem får du tillgång till ett ekologiskt nätverk med hög kompetens. Du får kontakt via vår mailinglista, kostnadsfri telefonrådgivning samt ett MedlemsInfo, som innehåller aktuell marknadsinformation och senaste nytt om produktionsvillkor och stöd. Bli medlem nu! Stöd dig själv och näringen genom att betala 100 kr medlemsavgift + serviceavgift 160 kr + moms 40 kr (totalt 300 kr) på postgiro Glöm inte namn, adress och telefonnummer. Välkommen till Ekokött! 20 EKOLOGISKT LANTBRUK 3/2005